7 Vem är försäkrad för aktivitetsersättning?

När någon ansöker om aktivitetsersättning eller när rätten till aktivitetsersättning ska prövas med stöd av 36 kap. 25 § SFB ska du alltid ta ställning till om personen är försäkrad för arbete och/eller bosättning i Sverige.

I det här kapitlet kan du läsa om

• bestämmelserna om vem som har rätt till inkomstrelaterad aktivitetsersättning och/eller garantiersättning pga. arbete/bosättning i Sverige
• metodstöd – rätt till inkomstrelaterad aktivitetsersättning och/eller garantiersättning pga. arbete/bosättning i Sverige

Läs mer

Vägledningen (2017:1) innehåller en utförlig beskrivning av vem som är försäkrad genom arbete/bosättning i Sverige. I den vägledningen kan du till exempel läsa om

• vad som menas med arbete i Sverige
• vem som anses vara bosatt i Sverige
• när försäkringen börjar att gälla
• när försäkringen upphör att gälla
• undantag för biståndsarbetare m.fl.
• vad som gäller i vissa speciella försäkringssituationer, som till exempel personer som får aktivitetsstöd.

Gränsöverskridande situationer

Med gränsöverskridande situation menas att minst två länder är inblandande. Det kan till exempel vara att personen flyttar till annat land, bor och arbetar i olika länder eller har sin familj i ett annat land. Om det är fråga om en gränsöverskridande situation kan andra regler gälla. Läs vägledningen (2017:1) samt vägledningen (2010:2) om du tror att det kan vara fråga om en gränsöverskridande situation.

7.1 Försäkrad för inkomstrelaterad aktivitetsersättning och/eller garantiersättning

I följande avsnitt beskrivs bestämmelserna om vem som är försäkrad för inkomst-relaterad aktivitetsersättning och/eller garantiersättning. Bedömningen kan du göra först när det är klarlagt att arbetsförmågan är nedsatt till den grad och med den varaktighet som krävs för rätten till aktivitetsersättning.

Socialförsäkringen är indelad i dels en arbetsbaserad, dels en bosättningsbaserad försäkring. Den arbetsbaserade försäkringen gäller för socialförsäkringsförmåner som täcker inkomstbortfall. Den bosättningsbaserade försäkringen avser i princip ersättningar för olika kostnader och rena bidrag samt förmåner som betalas med garantibelopp (prop. 1998/99:119 s. 79).

Den inkomstrelaterade aktivitetsersättningen är till sin karaktär en arbetsbaserad förmån. Den är därför upptagen i förteckningen i SFB över sådana förmåner som grundar sig på förvärvsarbete i Sverige och är avsedda att täcka inkomstbortfall. Det är alltså fråga om förmåner som kan betalas på grund av och i relation till förlorad arbetsinkomst. Möjligheten att vara försäkrad för arbetsbaserade försäkringsförmåner påverkas inte av faktorer som bosättning, medborgarskap, arbetets varaktighet eller i vilket land en arbetsgivare är medborgare eller har sitt säte. (6 kap. 6 § SFB och prop. 1998/99:119 s. 103)

Garantiersättningen tillhör de bosättningsbaserade förmånerna. Den finns därför med i förteckningen i SFB över förmåner som en person som är bosatt i Sverige är försäkrad för. Gemensamt för dessa förmåner är att de utgör ett grundskydd. (5 kap. 9 § SFB)

Läs mer

I vägledningen (2013:3) finns en utförlig beskrivning av både hur den inkomst-relaterade ersättningens och garantiersättningens storlek räknas fram.

7.2 Försäkrad för inkomstrelaterad aktivitetsersättning

För att en person ska ha rätt till inkomstrelaterad aktivitetsersättning ska hen vara försäkrad genom arbete både vid den tidpunkt då försäkringsfallet inträffar och från och med den tid då ersättningen ska betalas ut. Tidpunkten för försäkringsfallet kan fastställas till en kalendermånad eller ett kalenderår (33 kap. 5 § och 34 kap. 2 § SFB jämfört med 6 kap. 6 § SFB). Se vidare avsnitt 6.4 om när tidpunkten för försäkringsfallet ska fastställas till en kalendermånad och när det är tillräckligt att fastställa ett kalenderår.

Att personen ska vara försäkrad vid tidpunkten för försäkringsfallet innebär att rätten till den inkomstrelaterade ersättningen helt är beroende av aktuell försäkring vid den tidpunkten och inte av tidigare försäkringstid eller intjänade rättigheter. För rätt till inkomstrelaterad aktivitetsersättning krävs dock att den försäkrade tillgodoräknats minst ett år med pensionsgrundande inkomst eller pensionsgrundande belopp av förtids-pension under ramtiden (34 kap. 2 § SFB, 4 kap. 22 § lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken, prop. 2000/01:96 s. 75 och prop. 2001/02:119, Vissa socialförsäkringsfrågor m.m. s. 55). I vägledningen (2013:3) kan du läsa mer om inkomstrelaterad aktivitetsersättning.

Läs mer

Tänk på att andra regler kan gälla om det är fråga om en gränsöverskridande situation. Läs vägledningen (2017:1) samt vägledningen (2010:2) om du tror att det kan vara fråga om en gränsöverskridande situation.

Försäkringen för den arbetsbaserade inkomstrelaterade aktivitetsersättningen upphör att gälla ett år efter den dag då arbetet har upphört av någon annan anledning än ledighet för semester, ferier eller motsvarande. Denna tidsfrist benämns efterskyddstid. Den generella efterskyddstiden för övriga arbetsbaserade förmåner är tre månader (6 kap. 8 § andra stycket SFB).

Syftet med efterskyddstiden är att undvika att en person ställs utan försäkringsskydd då hen exempelvis i samband med byte av anställning under en kort tid inte är förvärvsverksam (prop. 1998/99:119 s. 117). Motivet till att efterskyddstiden är längre än tre månader för inkomstrelaterad aktivitetsersättning, är ersättningens karaktär av långvarig försörjningskälla (prop. 2000/01:96 s. 77).

Efterskyddstiden för försäkringen för inkomstrelaterad aktivitetsersättning kan komma att förlängas även om en person inte förvärvsarbetar, till exempel så länge en arbetsbaserad förmån betalas ut. Läs mer om när försäkringen upphör att gälla i vägledningen (2013:3).

7.3 Försäkrad för garantiersättning

För att en person ska ha rätt till garantiersättning ska hen vara försäkrad för bosättning både vid den tidpunkt då försäkringsfallet inträffar och under den tid då ersättningen ska lämnas. Tidpunkten för försäkringsfallet kan fastställas till en kalendermånad eller ett kalenderår (33 kap. 5 § och 35 kap. 2 § SFB jämfört med 5 kap. 9 § SFB). Se vidare avsnitt 6.4 om när tidpunkten för försäkringsfallet ska fastställas till en kalendermånad och när det i stället är tillräckligt att fastställa ett kalenderår.

Läs mer

Tänk på att andra regler kan gälla om det är fråga om en gränsöverskridande situation. Läs vägledningen (2017:1) samt vägledningen (2010:2) om du tror att det kan vara fråga om en gränsöverskridande situation.

Förutsättningen att endast den som är försäkrad vid tidpunkten för försäkringsfallet ska ha rätt till garantiersättning medför att personer som är arbetsoförmögna på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning redan innan de bosätter sig i Sverige, inte har rätt till garantiersättning (prop. 2000/01:96 s. 79).

Undantag från kravet i SFB om att vara försäkrad vid tidpunkten för försäkringsfallet görs emellertid om försäkringsfallet inträffat före det år personen fyllde 18 år. Då används en särskild metod för att beräkna försäkringstid. Anledningen till att en särskild beräkningsmetod används för denna grupp är att grundregeln annars skulle innebära för stora begränsningar för dessa personer att tillgodoräkna sig försäkringstid. Vid beräkningen av försäkringstid när försäkringsfallet inträffat före det år då personen fyllde 18 år ska man endast ta hänsyn till den tid personen efter fyllda 16 år har uppfyllt de allmänna förutsättningarna för tillgodoräknande av försäkringstid. (33 kap. 5 § och 35 kap. 14–15 §§ SFB och prop. 2001/02:119 s. 55 och s. 60).

Det ska användas en särskilt beräknad försäkringstid även för flyktingar och andra skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd. Se vägledningen (2013:3).

Exempel

Song-Lee, kinesisk medborgare, född 1997, kom till Sverige och ansökte om uppehållstillstånd i februari 2019. Hon ansöker om aktivitetsersättning från och med januari 2021. Tidpunkten för försäkringsfallet fastställs till år 2017. Eftersom Song-Lee inte var försäkrad genom arbete/bosättning vid tidpunkten då försäkringsfallet inträffade kan hon inte beviljas ersättning.

Exempel

Mark som är amerikansk medborgare, född 1999, kom till Sverige och ansökte om uppehållstillstånd i januari 2015. Han ansöker om aktivitetsersättning från och med januari 2020. Tidpunkten för försäkringsfallet fastställs till år 2014. Eftersom försäkringsfallet inträffade före det år Mark fyllde 18 år bortfaller kravet på att han ska vara försäkrad vid tidpunkten för försäkringsfallet för att få rätt till aktivitetsersättning i form av garantiersättning.

Se avsnitt 7.4 Metodstöd – försäkrad för inkomstrelaterad aktivitetsersättning och/eller garantiersättning.

Försäkringskassan ska pröva om förutsättningarna för rätt till ersättning enligt 33 kap. 4–7 §§ SFB finns även om en person inte kan beviljas aktivitetsersättning på grund av att hen inte var försäkrad genom arbete/bosättning i Sverige vid tidpunkten för försäkringsfallet.

Försäkringskassans bedömning att personen uppfyller förutsättningarna för rätt till ersättning enligt 33 kap. 4–7 §§ SFB har betydelse för rätten till sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst. Anledningen är att det från sjukpenningsynpunkt ska anses som att den försäkrade har beviljats aktivitetsersättning. Det innebär att den försäkrade inte heller kan få sjukpenning för den nedsättning av arbetsförmågan som låg till grund för Försäkringskassans bedömning av rätt till aktivitetsersättning (26 kap. 8 § samt 27 kap. 35 och 54 §§ SFB).

7.4 Metodstöd – försäkrad för inkomstrelaterad aktivitetsersättning och/eller garantiersättning

Förutsättningarna för att du ska kunna ta ställning till om en person är försäkrad genom arbete och/eller bosättning är att

• det har gjorts en bedömning av om personen är försäkrad i Sverige pga. arbete/bosättning då prövningen av rätten till ersättning påbörjades
• du har utrett arbetsförmågans nedsättning och tidpunkten för försäkringsfallet
• du har bedömt att arbetsförmågan är nedsatt med den grad och varaktighet som krävs för rätten till aktivitetsersättning (se kapitel 4 Rätten till aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga och kapitel 6 Tidpunkten för försäkringsfallet).

Eftersom det är ett krav för rätt till aktivitetsersättning (33 kap. 5 § SFB) att en person ska vara försäkrad både vid tidpunkten för försäkringsfallet och från och med den tidpunkt då ersättningen ska betalas ut behöver du ta ställning till om personen

• var försäkrad för arbetsbaserade förmåner enligt 6 kap. SFB vid föreslagen tidpunkt för försäkringsfallet
• var försäkrad för bosättningsbaserade förmåner enligt 5 kap. SFB vid föreslagen tidpunkt för försäkringsfallet
• omfattades av ett annat EU/EES-lands eller Schweiz lagstiftning vid föreslagen tidpunkt för försäkringsfallet
• var försäkrad för arbetsbaserade förmåner enligt 6 kap. SFB vid föreslagen från och med tid
• var försäkrad för bosättningsbaserade förmåner enligt 5 kap. SFB vid föreslagen från och med tid
• omfattades av ett annat EU/EES-lands eller Schweiz lagstiftning vid föreslagen från och med tid
• omfattades av ett avtal (man kan uppfylla villkoret om att vara försäkrad genom arbete eller bosättning med stöd av ett avtal). Bestämmelserna i de olika avtalen skiljer sig åt.

Du kan behöva begära eller inhämta följande uppgifter och underlag:

• Bosättning i Sverige från 16 års ålder. Uppgiften behövs i alla ärenden, även vid ansökan om en ny period med aktivitetsersättning. Uppgiften finns med i både ansökan om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga och ansökan om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Om det saknas uppgifter om bosättning i Sverige eller uppgifter om bosättning eller arbete i annat land, eller om prövningen gäller ett utbyte av sjukpenning till aktivitetsersättning (36 kap. 25 § SFB), behöver du begära in blanketten Utredning om bosättning. När försäkringsfallet har inträffat före det år personen fyllde 18 år behöver du också begära in uppgift om bosättning i Sverige före 16 års ålder.
• Uppgifter om den försäkrades försäkringshistorik i annat EU/EES-land eller Schweiz.
• Uppgifter om den försäkrades försäkringshistorik i ett avtalsland.
• Folkbokföringsuppgifter i ÄHS.
• Flyktingstatus.
• Uppehållstillstånd/arbetstillstånd.

IT-tjänsten ”Hämta från Migrationsverket” i ÄHS gör det möjligt att få direktåtkomst till olika typer av uppehållstillstånd som Migrationsverket beslutar om. Försäkringskassan har digital tillgång till grund för beslut endast för de personkategorier som är antingen studenter eller flyktingar. Funktionen finns tillgänglig under rubriken FTH i Serviceåtgärder, i bilden Laglig vistelse och ersättning från Migrationsverket. Du kan läsa mer om tjänsten i användarhandledning Laglig vistelse och ersättning från Migrationsverket. Behöver du veta grund för uppehållstillstånd utöver flykting eller student skickar du förfrågan till Migrationsverket på blanketten ”Förfrågan uppehållstillstånd”.

Ta fram beslutsunderlaget för att avgöra om personen uppfyller kraven på att vara försäkrad genom arbete/bosättning i Sverige och om personen omfattas av social-försäkringsskyddet innan beslutsfattaren kvalitetssäkrar underlagen och beslutar i ärendet. Se vägledningen (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätt och internationella avtal.

För att kunna avgöra om den försäkrade exempelvis uppfyller tillräcklig försäkringstid såsom den anges i 35 kap. 3 § SFB kan förberedelserna inför beslutet kräva samarbete mellan försäkringsutredare som arbetar med bedömning av rätten till ersättning och försäkringshandläggare som arbetar med beräkning av ersättningens storlek. Det är viktigt att uppmärksamma om ett förslag till beslut kommer innebära att personen inte får ersättning trots att hen uppfyller villkoren om arbetsförmågans nedsättning. I en sådan situation behöver ett beräkningsunderlag sammanställas.

Försäkrad vid tidpunkten för försäkringsfallet?

Tidpunkt för försäkringsfall

Tidpunkten för försäkringsfallet är avgörande både den fortsatta handläggningen och för rätten till ersättning och i så fall med vilket belopp.

Tidpunkten för försäkringsfallet ska alltid fastställas när någon får aktivitetsersättning första gången. Ibland ska man fastställa en annan tidpunkt för försäkringsfallet än i ett tidigare beslut, till exempel när den försäkrade ansöker om aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga efter en period med aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Se avsnitt 6.3.

Det är beslutsfattaren som beslutar om tidpunkten för försäkringsfallet. Tidpunkten fastställs vanligtvis till kalenderår men ibland ska även månad fastställas. Se avsnitt 6.4.

Huvudregeln är att endast den som är försäkrad vid tidpunkten för försäkringsfallet kan få aktivitetsersättning (33 kap. 5 § SFB), men det görs undantag när försäkringsfallet har inträffat före det år personen fyllde 18 år (33 kap. 5 § och 35 kap. 14 § SFB) och för flyktingar och andra skyddsbehövande, se avsnitt 7.3.

Innan du utreder tidpunkten för försäkringsfallet ska du ha bedömt om personen är försäkrad eller tidigare har varit försäkrad genom arbete eller bosättning. Du ska också ha bedömt om arbetsförmågan är nedsatt i sådan omfattning som ger rätt till aktivitets-ersättning.

När inträffade tidpunkten för försäkringsfallet?

För att kunna fastställa tidpunkten för försäkringsfallet behövs ett underlag som visar när arbetsförmågan nått den grad och varaktighet som krävs för rätt till aktivitetsersättning (33 kap. 5 § SFB).

I första hand är det ett läkarutlåtande om hälsotillstånd som du behöver ta fram för att beslutsfattaren ska kunna fastställa när tidpunkten inträffade. Övriga underlag kan vara uppgifter om arbetsförhållanden och genomförd eller eventuellt planerad rehabilitering. Det räcker alltså inte med uppgift om tiden för insjuknandet eller tidpunkten för när läkarutlåtandet skrevs.

Om det av handlingarna inte klart framgår när nedsättningen av arbetsförmågan nådde den grad och varaktighet som krävs för rätt till aktivitetsersättning kan du till exempel rådfråga den försäkringsmedicinska rådgivaren eller begära komplettering från den behandlande läkaren.

Ibland måste du göra en mer ingående utredning om tidpunkten för försäkringsfallet till exempel när

• den försäkrade har fått sjukpenning under lång tid
• ansökan har lämnats in i anslutning till ett årsskifte
• försäkringsfallet har inträffat före det år personen fyllde 18 år
• försäkringsfallet har inträffat innan personen bosatte sig i Sverige.

Om du kommer fram till att arbetsförmågan är nedsatt i sådan omfattning att den försäkrade har rätt till ersättning så dokumenterar du din bedömning i utkast till beslutsbrev tillsammans med förslaget på försäkringsfallstidpunkt.

Inte försäkrad vid tidpunkten för försäkringsfallet

Så fort det är klarlagt att personen inte var försäkrad vid den föreslagna tidpunkten för försäkringsfallet ska du kommunicera underlaget som ligger till grund för beslutet. Givetvis måste beslutsfattaren ha kvalitetssäkrat ärendet först. Vid kommuniceringen informerar du om konsekvenserna av förslaget till beslut. Därefter beslutar den särskilt utsedda beslutsfattaren.

Nedan följer ett exempel på resonemang och ställningstagande när en person inte är försäkrad genom arbete/bosättning vid tidpunkten för försäkringsfallet. När bedömning-en dokumenteras i beslutsbrevet ska den formuleras enligt Försäkringskassans riktlinjer (2005:14) Kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan.

Exempel

Kalle flyttar till Sverige 2022 och ansöker om aktivitetsersättning. Fram till flytten var han utan avbrott bosatt i Thailand. Hans arbetsförmåga bedöms vara helt nedsatt under minst ett år på grund av sjukdom i förvärvsarbeten på hela arbetsmarknaden. Med stöd av den medicinska utredningen bedöms arbetsförmågans nedsättning ha nått den grad och varaktighet som krävs för rätt till aktivitetsersättning redan år 2020. Tidpunkten för hans försäkringsfall fastställs därför till detta år. Han var då 23 år. Aktivitetsersättning kan inte beviljas eftersom Kalle inte var försäkrad när försäkringsfallet inträffade. Han var inte försäkrad eftersom han varken var bosatt eller förvärvsarbetade i Sverige under 2020. Han omfattades inte heller av förordning 883/2004 eller av något internationellt avtal om social trygghet. Försäkringskassan avslår ansökan om aktivitetsersättning.

Försäkrad vid tidpunkten för försäkringsfallet

Du ska lämna ett förslag till beslut till beslutsfattaren även om personen inte längre är försäkrad genom arbete/bosättning men var det vid tidpunkten för försäkringsfallet. Innan du lämnar förslaget till beslut ska du också utreda om personen är eller var försäkrad den månad från vilken ersättningen kan betalas ut.

Försäkrad vid från och med-tiden?

Om förslaget till beslut är att personen inte är eller har varit försäkrad vid tidpunkten för försäkringsfallet behöver du inte utreda om personen är försäkrad vid från och med-tiden (se avsnitt Inte försäkrad vid tidpunkten för försäkringsfallet).

Är förslaget till beslut att personen är eller var försäkrad genom arbete/bosättning vid tidpunkten för försäkringsfallet behöver du också utreda om personen är försäkrad från och med den månad som förmånen kan börja betalas ut.

Du måste ha kommit fram till att personen är eller var försäkrad både vid tidpunkten för försäkringsfallet och från och med den tid ersättningen kan betalas ut för att kunna avgöra om hen kan ha rätt till garantiersättning och inkomstrelaterad ersättning.

Villkoren för att få inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning är olika och därför måste du utreda om personen är försäkrad genom arbete/bosättning eller båda eller inte alls. Underlag för att avgöra om personen har rätt till garantiersättning får du i bosättningsbilagan, ansökan och intyg över försäkringshistoriken (E 205, E 207). Underlag för att avgöra om personen har rätt till inkomstrelaterad ersättning är aktuella arbets- och inkomstförhållanden och den pensionsgrundande inkomst som intjänats åren före försäkringsfallet.

En person kan vara försäkrad genom bosättning för garantiersättning vid tidpunkten för försäkringsfallet utan att uppfylla kraven för att få utbetalning av garantiersättning. Det gäller till exempel den som inte har varit bosatt i Sverige före försäkringsfallsåret.

Inte försäkrad – omställningsmöte

Alla som inte har rätt till ersättning ska erbjudas ett omställningsmöte tillsammans med Arbetsförmedlingen. Omställningsmötet ska inte erbjudas till personer som har ett pågående sjukpenningärende och som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Du kan läsa mer om omställningsmöte i avsnitt 8.5.5.