17 Vilande aktivitetsersättning
I detta kapitel beskrivs när och hur reglerna om vilande aktivitetsersättning ska tillämpas. Bestämmelserna finns i 36 kap. 10–18 d §§ SFB. Vem som beslutar om vilande aktivitetsersättning finns beskrivet i kapitel 9 Beslut hos Försäkringskassan.
Kapitlet innehåller en beskrivning av
- vad som gäller generellt för vilande aktivitetsersättning oavsett om ersättningen ska vara vilande vid förvärvsarbete eller studier
- de regler som gäller för vilande ersättning vid förvärvsarbete och det månads-belopp som betalas ut då
- reglerna för vilande ersättning vid studier
- de olika beslut som är aktuella vid vilande ersättning och vilka andra ersättningar som kan påverkas när Försäkringskassan beslutar att en försäkrads aktivitetsersättning ska förklaras vilande.
17.1 Syftet med vilande ersättning
Syftet med vilande aktivitetsersättning vid förvärvsarbete är att stimulera den försäkrade att pröva sin arbetsförmåga utan att riskera rätten till ersättning. Genom möjligheten att arbeta med vilande ersättning blir den försäkrade berättigad till sociala förmåner precis som andra förvärvsarbetande (prop. 1999/2000:4 s. 21).
Syftet med vilande aktivitetsersättning vid studier är att stimulera personer med aktivitetsersättning att studera. Studier kan i många fall vara det mest effektiva sättet att förbättra möjligheterna att komma ut i eller återvända till arbetslivet (prop. 2005/06:159 s. 21).
17.2 Grundläggande regler om vilande ersättning
36 kap. 10 § SFB Försäkringskassan får efter ansökan av den försäkrade besluta att hans eller hennes aktivitetsersättning i den omfattning som anges i 13–15 §§ ska förklaras vilande när den försäkrade förvärvsarbetar eller studerar med utnyttjande av en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om förmånen fattades. Ett sådant beslut får fattas endast om den försäkrade under minst tolv månader omedelbart dessförinnan har fått aktivitetsersättning.
36 kap. 11 § SFB Aktivitetsersättning som har förklarats vilande får inte betalas ut för den tid som vilandeförklaringen avser.
36 kap. 12 § SFB Vilandeförklaring får avse hel aktivitetsersättning eller sådan andel av ersättningen som anges i 33 kap. 9 §. När det bedöms hur stor del av förmånen som ska förklaras vilande ska Försäkringskassan beakta omfattningen av det förvärvsarbete som den försäkrade avser att utföra. Vid studier ska dock alltid den beviljade förmånen i sin helhet förklaras vilande.
36 kap. 13 § SFB Försäkringskassan får besluta att aktivitetsersättningen ska förklaras vilande från och med den månad som anges i ansökan.
36 kap. 15 § första stycket SFB Aktivitetsersättningen får förklaras vilande under högst 24 månader, dock längst till utgången av tjugofjärde månaden från och med den första månad som beslutet omfattar.
Med månad menas kalendermånad. Med ”fått” menas också den tid som retroaktiv utbetalning sker för. Tolvmånaderstiden i 36 kap. 10 § SFB ska alltså räknas från och med den första månad som beslutet om aktivitetsersättning omfattar (prop. 1999/2000:4 s. 54).
Så som framgår av 36 kap. 12 § SFB läggs hela förmånen vilande vid studier, men det hindrar inte att den försäkrade kan välja att studera på deltid.
För att den som har aktivitetsersättning ska kunna komma ut i arbetslivet igen, kan olika arbetsmarknadsåtgärder bli aktuella som ett led i rehabiliteringen. Sådana åtgärder diskuteras och planeras naturligt med Försäkringskassan. Vilande aktivitetsersättning kan inte beviljas så länge arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder pågår. Den möjligheten finns först när den försäkrade börjar arbeta efter att ha deltagit i arbetsmarknadsåtgärder (prop. 1999/2000:4 s. 25).
17.2.1 Metodstöd – när kan det vara aktuellt med vilande ersättning?
För den tid som den försäkrade har aktivitetsersättning ska det finnas en planering av de insatser som bedöms vara lämpliga under ersättningstiden. Målet är att den försäkrade ska ha fått eller återfått så stor arbetsförmåga som möjligt när ersättningsperioden är slut. Ersättningsperiodens längd ska vara anpassad efter hur länge insatser behöver pågå för att målet ska nås. Ibland kan det hända att målet uppnås snabbare än man förväntat sig. Den försäkrade kanske har fått eller återfått viss arbetsförmåga innan ersättningsperioden tagit slut. Då kan det vara aktuellt att den försäkrade använder den återstående tiden till att pröva om arbetsförmågan är väsentligt förbättrad. Den försäkrade kan då ansöka om att lägga ersättningen vilande till den del den försäkrade avser att förvärvsarbeta eller studera.
17.3 Ansökan om vilande ersättning
110 kap. 4 § SFB Den som vill begära en förmån (sökanden) ska ansöka om den skriftligen. Detsamma gäller begäran om en ökning av en förmån. En ansökan om en förmån ska innehålla de uppgifter som behövs i ärendet och ska vara egenhändigt undertecknad. Uppgifter om faktiska förhållande ska lämnas på heder och samvete.
RFFS 2002:36 1 § första meningen Ansökan om aktivitetsersättning ska göras på blankett som fastställts av Försäkringskassan. 3 a § En försäkrad som ansöker om vilande aktivitetsersättning ska göra det innan förvärvsarbetet eller studierna börjar. En försäkrad som avser att börja studera ska med ansökan bifoga ett antag- ningsbesked. Om den försäkrade får besked om antagning till utbildningen först efter det att denna startat, ska ansökan om vilande aktivitetsersättning göras senast inom en vecka från det att han eller hon fått besked om antagningen.
De krav som ställs på själva ansökan om en förmån och vad den ska innehålla gäller även för en ansökan om att lägga ersättningen vilande.
Som framgår ovan måste den försäkrade ansöka om vilande ersättning innan arbetet eller studierna påbörjas, såvida hen inte blir antagen som reserv till en utbildning. Det innebär att vilande ersättning inte kan beviljas retroaktivt. Försäkringskassan ska alltså avslå en ansökan om vilande aktivitetsersättning som kommer in efter att den försäkrade börjat arbeta eller studera.
Om ersättningen är helt vilande på grund av studier och den försäkrade under vilandeperioden slutar studera och i stället börjar arbeta och även fortsättningsvis vill ha ersättningen helt vilande, behöver hen inte lämna in någon ny ansökan om vilande. Detsamma gäller om ersättningen är helt vilande på grund av arbete och personen slutar att arbeta och istället börjarstudera. Däremot kan den försäkrade behöva anmäla sådana förändringar till Försäkringskassan. Om en ansökan ändå lämnas in kan den ses som en anmälan om ändrade förhållanden. Läs mer om anmälningsskyldighet i avsnitt 17.13 samt kapitel 18, och om hur rätten till månadsbeloppet påverkas av anledningen till att ersättningen är vilande i avsnitt 17.8. Om den försäkrade vill ändra graden av vilande eller längden på vilandeperioden ska hen lämna in en ansökan
Det kan hända att ansökan om vilande kommer in så sent att Försäkringskassan inte hinner stoppa utbetalningen för den första månad som den försäkrade ansökt om att få ersättningen vilandeförklarad. Ersättningen stoppas då först från och med nästa månad.
Om en försäkrad som inte uppfyller villkoren för vilande ersättning ändå börjar arbeta eller studera, ska Försäkringskassan ta ställning till om rätten till ersättningen ska omprövas och ersättningen minskas eller dras in. Se kapitel 19 Omprövning av aktivitetsersättning vid ändrade förhållanden.
Det kan vara svårt att bestämma graden av arbetsinsats när en försäkrad som tänker bedriva egen näringsverksamhet ansöker om partiellt vilande aktivitetsersättning, och då tänker arbeta i den egna verksamheten till viss del. Bedömningen av arbetets omfattning får göras på liknande sätt som vid partiell aktivitetsersättning för egenföretagare (prop. 1999/2000:4 s. 28–29).
17.4 Vilandeperiod längre än ersättningsperiod och förlängning av ersättningsperiod
36 kap. 15 § tredje och fjärde stycket SFB Beslut om vilandeförklaring får avse en period som är längre än den period som återstår enligt beslutet om aktivitetsersättning. Ett beslut om vilandeförklaring enligt tredje stycket får fattas senast under månaden före den sista månad som beslutet om aktivitetsersättning omfattar.
36 kap. 15 a § SFB Sedan tiden för ett beslut om vilandeförklaring enligt 15 § tredje stycket har löpt ut eller beslutet har upphävts enligt 16 § får ett nytt beslut om vilandeförklaring av aktivitetsersättning fattas endast om den försäkrade under minst tolv månader omedelbart dessförinnan har fått aktivitetsersättning.
36 kap. 15 b § SFB Om aktivitetsersättning har förklarats vilande enligt 15 § tredje stycket och den försäkrade fortfarande förvärvsarbetar eller studerar vid utgången av den period som beslutet om aktivitetsersättning omfattar, ska perioden med aktivitetsersättning förlängas med den tid som motsvarar den återstående tiden för vilandeförklaringen. Förlängningen av aktivitetsersättningen får dock endast avse den del av arbetsförmågan som fortfarande används för förvärvsarbete. Vid studier ska alltid aktivitetsersättningen förlängas i sin helhet.
36 kap. 16 § SFB Ett beslut om vilandeförklaring ska upphävas om den försäkrade begär det.
Reglerna innebär att den som vill ha en vilandeperiod som sträcker sig längre än beslutet om aktivitetsersättning måste vara ute i tid med sin ansökan eftersom Försäkringskassa ska fatta beslutet senast under månaden före den sista månad som beslutet om aktivitetsersättning avser. Reglerna innebär också att den som fått en ansökan om vilande beviljad för en period som sträcker sig utöver ersättningsperioden ska få sin ersättningsperiod förlängd ifall arbetet eller studierna ska fortsätta. Både vilandeperiod och ersättningsperiod kommer då att överensstämma.
Även när aktivitetsersättningen förlängs för att vara vilande för arbete eller studier för tid efter att beslutet om aktivitetsersättning har upphört kan den ersättning som är vilande vara partiell. Om den försäkrade då även ansöker om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga på den del som inte är vilande kan en person samtidigt ha två olika beslut om aktivitetsersättning (promemorian S 2012/4640/SF s. 27).
17.5 Aktivitetsersättning i tre månader efter vilandeperiodens slut
36 kap. 18 a § SFB När tiden för ett beslut om vilandeförklaring av aktivitetsersättning har löpt ut eller beslutet har upphävts enligt 16 § lämnas aktivitetsersättning för en period om tre månader i den omfattning som ersättningen tidigare var förklarad vilande. Ersättningen lämnas utan någon ny prövning av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt. Ersättning lämnas inte till en försäkrad till den del denne förvärvsarbetar eller till en försäkrad som studerar.
36 kap. 18 b § SFB Ett beslut om aktivitetsersättning enligt 18 a § ersätter ett beslut om förlängning enligt 15 b §.
36 kap. 18 c § SFB Vid andra fall av vilandeförklaring än sådant där aktivitetsersättningen har förlängts enligt 15 b § gäller vad som sägs i 18 a § endast om det inte återstår någon tid med aktivitetsersättning när tiden för vilandeförklaring upphör eller om den återstående tiden med sådan ersättning är kortare än tre kalendermånader. Perioden om tre månader med aktivitetsersättning enligt 18 a § ersätter i före- kommande fall den kortare tid som återstår av den tidigare beviljade aktivitets- ersättningen i den omfattning som denna ersättning har varit förklarad vilande.
36 kap. 18 d § SFB Den sammantagna tiden med vilande aktivitetsersättning och aktivitetsersättning enligt 18 a § får aldrig överstiga 24 månader. Aktivitetsersättning enligt 18 a § lämnas längst till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 30 år.
Möjligheten att få aktivitetsersättning efter vilandeperiod i tre månader gäller enbart i de fall där vilandeperioden har varit längre än beslutet om aktivitetsersättning, eller där den återstående tiden med aktivitetsersättning enligt ursprungsbeslutet efter vilandeperioden är kortare än tre kalendermånader. Ersättningen ska utbetalas utan att någon ny prövning av arbetsförmågan görs.
Den sammanlagda tiden för vilandeperioden och aktivitetsersättning efter vilande-perioden får inte överstiga 24 månader. Det innebär att en försäkrad som har vilande ersättning för tid efter beslutet om aktivitetsersättning och som avbryter vilandeperioden efter 23 månader kan få ytterligare en månad med aktivitetsersättning utbetalt.
Aktivitetsersättning efter vilandeperiod ska betalas ut i samma omfattning som ersättningen som var förklarad vilande och inte till den del den försäkrade förvärvsarbetar. Syftet med aktivitetsersättning efter vilandeperiod är att skapa ekonomisk trygghet för försäkrade som arbetar eller studerar med vilande ersättning för tid efter att ursprungsbeslutet har upphört.
Syftet med dessa bestämmelser är att erbjuda ytterligare åtgärder som ökar de ekonomiska incitamenten och tryggheten för unga som har aktivitetsersättning att våga och vilja pröva på att arbeta eller studera. Många med aktivitetsersättning har ingen förankring i arbetslivet och riskerar att bli kvar i sjukförsäkringen.
Marta är beviljad aktivitetsersättning till och med december 2022. Hon har under tiden mars 2021 till december 2022 dvs. under 22 månader, haft sin ersättning helt vilande eftersom hon har arbetat. Eftersom Marta inte fortsätter att arbeta beslutar försäkringsutredaren att Marta ska få aktivitetsersättning efter sin vilandeperiod under januari och februari 2023. Marta kan inte få aktivitetsersättning under tre månader eftersom den sammanlagda perioden med vilande ersättning och aktivitetsersättning efter vilandeperiod inte får överstiga 24 månader.
Loke är beviljad hel aktivitetsersättning under perioden januari 2020 till januari 2022. Han har sin ersättning vilande för studier från augusti 2021 till december 2021. I november 2021 kontaktar Loke försäkringsutredaren och säger att han ska fortsätta sina studier under vårterminen 2022 och ansöker om att ha sin ersättning vilande till juni 2022. Försäkringsutredaren beviljar ansökan och förlänger efter uppföljning beslutet om aktivitetsersättning till juni 2022. Loke kontaktar försäkringsutredaren i maj 2022 och säger att han har avbrutit studierna den 10 maj. Försäkringsutredaren beslutar att Loke ska få aktivitets-ersättning efter vilandeperiod från och med juni 2022 till och med augusti 2022.
Återstår det längre tid än två månader av aktivitetsersättningen när tiden för vilandeförklaringen upphör återfår den försäkrade sin ersättning enligt ursprungsbeslutet (36 kap. 18 a och 18 c § SFB).
Henrik har hel aktivitetsersättning till och med april 2022. I september 2021 beviljas han hel vilande ersättning till och med augusti 2022. I december 2021 ringer Henrik till försäkringsutredaren och vill upphäva vilandeförklaringen eftersom hans hälsotillstånd har försämrats. Henriks aktivitetsersättning betalas därmed ut under perioden januari 2022 till april 2022 enligt tidigare beviljat beslut om aktivitetsersättning.
Molly är beviljad hel aktivitetsersättning till och med augusti 2022. Hon har sin ersättning helt vilande för studier till och med juni 2022. Försäkringsutredaren beslutar att Molly ska få aktivitetsersättning efter vilandeperiod till och med september 2022.
17.6 Prövotid för studier och vilandeförklaring
36 kap. 15 § andra stycket SFB Om den försäkrade under en period om tolv månader före den första månad som vilandeförklaringen avser har fått aktivitetsersättning under prövotid, får ett beslut om vilandeförklaring tillsammans med prövotidsbeslutet uppgå till högst 24 månader.
Om den försäkrade varit beviljad prövotid för studier ska alltså dessa månader räknas in i de 24 möjliga vilandemånaderna förutsatt att prövotiden har infallit inom 12 månader före ansökan om vilande ersättning.
Se kapitel 16 för information om prövotid för studier.
17.6.1 Metodstöd – vad ska Försäkringskassan utreda inför beslut om vilande ersättning?
Försäkringskassan ska alltid kontrollera
- att den försäkrade har ansökt om vilande ersättning innan arbetet eller studierna påbörjas (se avsnitt 17.3)
- att den tid som den försäkrade ansöker om vilande aktivitetsersättning för ligger inom den beslutade ersättningsperioden eller om beslutet om aktivitetsersättning behöver förlängas (se avsnitt 17.4)
- att den försäkrade haft sin ersättning i minst tolv månader
- om och för vilken tid den försäkrade varit beviljad prövotid för studier.
När ansökan gäller vilande ersättning vid förvärvsarbete så ska Försäkringskassan också utreda om den planerade arbetstiden stämmer överens med vilandegraden. I begreppet omfattning ingår att bedöma hur den försäkrade tänkt sig att förlägga arbetstiden. Om arbetstiden kommer att variera ska det finnas en medicinsk förklaring till detta i det fall den inte ryms inom sökt vilandegrad. Den som tänker sig att arbeta heltid varannan vecka bör inte beviljas halvt vilande ersättning om det inte finns en medicinsk förklaring till det. En sådan ansökan kan ge anledning till att ompröva rätten till förmånen pga. väsentligt förbättrad arbetsförmåga.
Försäkringsutredaren ska ha en personlig kontakt med den som har ansökt om vilande ersättning – dels för att vid behov komplettera uppgifterna i ansökan, dels för att informera om vilka regler som gäller under en period med vilande ersättning. Om det finns oklarheter kring en anställning ska försäkringsutredaren även kontakta arbetsgivaren.
När Försäkringskassan ska besluta om vilandegraden kan ledning tas av ett förarbetsuttalande som avsåg förtidspension/sjukbidrag men kan tillämpas på aktivitetsersättning som ersatt tidigare förmån: ”Vid bestämmande av med vilken kvotdel pensionen skall vilandeförklaras ska utgångspunkten vara den omfattning den försäkrade avser att arbeta. Eftersom försäkringskassan inte på eget initiativ, mot den försäkrades vilja, kan fatta beslut om vilandeförklaring gäller detta också med vilken andel vilandeförklaring ska ske” (prop. 1999/2000:4 s. 55).
Försäkringskassan ska inte besluta om annan vilandegrad än den som den försäkrade lämnat uppgift om i sin ansökan. Ansökan ska i stället avslås om det inte är möjligt att bevilja den vilandegrad den försäkrade vill ha. Försäkringsutredaren bör inte övertala den försäkrade att ändra sin ansökan om vilande ifall den försäkrade har en annan uppfattning än Försäkringskassan angående hur arbetstiden ska värderas. Anledningen till detta är att den försäkrade inte har möjlighet att få en överprövning i domstol om hen justerar sin ansökan.
Antonio har hel aktivitetsersättning. Han ansöker om att få ersättningen vilande till hälften från och med april 2022. Av ansökan framgår att Antonio ska arbeta oregelbundet. Försäkringskassan anser att arbetstiden motsvarar 60 procent av ett normalt heltidsarbete. Vid kontakt med Antonio förklarar han att han vill ha sin ansökan om halvt vilande prövad eftersom han anser att arbetstiden motsvarar endast halvtid. Försäkringskassan avslår Antonios ansökan eftersom han har ansökt om att få ersättningen vilande med en lägre grad än den grad som Försäkringskassan anser att arbetets omfattning motsvarar.
Simon har hel aktivitetsersättning. Han ansöker i mars 2022 om vilande-förklaring av hela ersättningen. Försäkringskassans utredning visar dock att Simon inte har något arbete. Det finns inte heller någon planering för ett arbetsförsök. Försäkringskassan informerar Simon om de regler som gäller för ansökan och beslut om vilande aktivitetsersättning. Han vidhåller dock sitt önskemål om att få hela ersättningen vilande. Försäkringskassan avslår Simons ansökan eftersom han har ansökt om att få ersättningen vilande trots att han inte har något arbete. Simons ansökan om vilande ersättning är en impuls om att arbetsförmågan eller rehabiliteringsmöjligheterna kan ha förbättrats. Försäkringsutredaren bokar därför ett möte med Simon för att diskutera fortsatt planering.
För den som har hel aktivitetsersättning innebär bedömningen också att Försäkringskassan först ska ta hänsyn till om den försäkrades arbete ryms inom vad som kan utföras utan att ersättningen påverkas, dvs. omfattar högst en åttondel (prop. 1999/2000:4 s. 29).
När Försäkringskassan bedömer hur stor del av aktivitetsersättningen som ska förklaras vilande, ska detta göras utifrån en bedömning av den försäkrades arbetsförmåga i det arbete som finns tillgängligt för honom eller henne och som faktiskt utförs (prop. 1999/2000:4 s. 28).
17.7 Flera perioder med vilande ersättning
Det är möjligt att ha sin ersättning vilande i flera perioder på längst 24 månader. För att en helt ny 24-månadersperiod med vilande ersättning ska kunna börja måste den försäkrade ha fått sin ersättning utbetalad i minst tolv månader sedan den tidigare perioden med vilande ersättning avslutades (prop. 1999/2000:4 s. 55).
Tolvmånadersperioden ska räknas från och med den första månad som beslutet om aktivitetsersättning omfattar (prop. 1999/2000:4 s. 55 och prop. 2000/01:96 s. 120). För försäkrade som har haft flera perioder med aktivitetsersättning i följd räknas tolvmånaderstiden från och med den första månad som det första beslutet om aktivitetsersättning omfattar. Det innebär att om varje beslut om aktivitetsersättning är kortare än tolv månader finns rätt till vilande ersättning om de olika besluten följer på varandra utan uppehåll och tillsammans blir tolv månader. (RÅ 2010 ref. 39).
Om det däremot gått kortare tid än tolv månader sedan det tidigare beslutet om vilande ersättning upphörde och den försäkrade på nytt ansöker om att ha sin ersättning vilande, kan den försäkrade bara beviljas vilande ersättning för den tid som återstår av 24-månadersperioden. Den försäkrade arbetar eller studerar då inom samma 24-månadersperiod med vilande ersättning. Perioden om 24 månader räknas alltså fr.o.m. det första vilandebeslutets datum. Se kapitel 16 om vad som gäller ifall personen har haft aktivitetsersättning under prövotid för studier.
När vilandeperioden sträcker sig längre än ursprungsbeslutet om aktivitetsersättning gäller följande. Den försäkrade kan under en pågående vilandeperiod ansöka om fler månader med vilande ersättning och beviljas upp till 24 månader om vilandeperioden löper i en följd utan avbrott. Om den försäkrade gör ett avbrott i arbetet eller studierna och vilandeförklaringen upphävs kan ingen ny vilandeperiod beviljas. Det är möjligt först om den försäkrade ansöker om och beviljas aktivitetsersättning på nytt, och får aktivitetsersättningen utbetald i de 12 månader som krävs (prop. 2012/13:1 Utgiftsområde 10 s. 48–50).
Om den försäkrade skulle ha möjlighet att påbörja och avsluta flera försök med vilande ersättning för tid efter att beslut om aktivitetsersättning har upphört, skulle ersättningsperioderna kunna bli orimligt långa (prop. 2012/13:1 Utgiftsområde 10 s. 48–50).
Saga är beviljad hel aktivitetsersättning under perioden juli 2020 till juni 2022. I februari 2022 lämnar Saga in en ansökan om att aktivitetsersättningen ska vara helt vilande under sex månader från och med mars 2022 eftersom hon har fått en anställning på heltid i en butik. Försäkringsutredaren beviljar Saga helt vilande aktivitetsersättning under perioden mars 2022 till augusti 2022. Den 1 maj kontaktar försäkringsutredaren Saga för att utreda om hon fort-farande jobbar. Saga uppger att arbetet går bra och försäkringsutredaren förlänger därför hennes beslut om aktivitetsersättning till och med augusti 2022. I juli kommer Saga in med en ny ansökan om att ha sin ersättning fortsatt vilande till och med december 2022. Försäkringsutredaren beviljar ansökan och kontaktar Saga för uppföljning den 1 augusti. Eftersom Saga säger att det fortfarande går bra förlänger försäkringsutredaren beslutet om aktivitetsersättning från och med september 2022 till och med december 2022.
Dante är beviljad hel aktivitetsersättning från och med maj 2020 till och med april 2022. Han har haft sin ersättning helt vilande för tiden januari 2022 till juni 2022 och har därmed fått en förlängning av sitt ursprungsbeslut om aktivitets-ersättning till och med juni 2022. Eftersom Dante försämrades i sitt hälsotillstånd i juni och därför avbröt sitt arbetsförsök, beviljades han aktivitets-ersättning efter vilandeperiod från och med juli 2022 till september 2022. I augusti lämnar Dante in en ansökan om att hans ersättning ska vara vilande från september månad eftersom han ska pröva att arbeta igen. Försäkringsutredaren avslår ansökan eftersom det inte är möjligt att påbörja och avsluta flera perioder med vilande ersättning om vilandeperioden sträcker sig utanför ursprungsbeslutet om aktivitetsersättning. Dante kan inte beviljas vilande ersättning från september eftersom vilandeperioden inte har löpt i en följd.
17.8 Månadsbelopp när aktivitetsersättning är vilande vid förvärvsarbete
36 kap. 18 § SFB Försäkringskassan får besluta att en försäkrad som förvärvsarbetar, när aktivitetsersättning helt eller delvis har förklarats vilande, varje månad ska erhålla ett belopp som motsvarar 25 procent av den aktivitetsersättning som har förklarats vilande. Beloppet får betalas ut för varje månad under en period om 24 månader.
Beloppet får betalas ut under en och samma vilandeperiod i högst 24 månader. Beloppet är skattefritt och det är inte pensionsgrundande (prop. 2007/08:124 s. 92). Den försäkrade behöver inte ansöka om att få månadsbeloppet, utan det ska betalas ut av Försäkringskassan när den försäkrade uppfyller villkoren för att ha rätt till månadsbeloppet.
17.8.1 Från och med vilken månad utbetalas månadsbeloppet vid vilande ersättning vid förvärvsarbete?
Utbetalningen av månadsbeloppet på 25 procent påverkas från och med den månad som utbetalningen av aktivitetsersättning påverkas. Hinner aktivitetsersättningen stoppas för den månad som den försäkrade enligt ansökan vill ha som den första vilandemånaden kan månadsbeloppet betalas ut för den månaden. Om aktivitets-ersättningen inte hinner stoppas för den första vilandemånaden betalas månads-beloppet ut från och med nästa månad. Det beror på att det inte finns något stöd för retroaktiv utbetalning av månadsbeloppet.
Månadsbeloppet är en ekonomisk stimulans när den försäkrade arbetar och har sin ersättning vilande. Därför betalas beloppet ut från och med samma månad som ut-betalningen av ersättningen påverkas.
Mårten har hel aktivitetsersättning. I november 2021 ansöker han om att få ha halva sin aktivitetsersättning vilande från och med december 2021 till och med juni 2022 eftersom han ska börja arbeta. Inför beslut utreder Försäkrings-kassan bland annat att ansökan kommit in innan arbetet börjar och att arbetet ska utföras på halvtid. Efter utredning beviljar Försäkringskassan ansökan. Mårten får halva sin aktivitetsersättning vilande från och med december 2021 till och med juni 2022. Försäkringskassan beslutar också att Mårten under perioden december 2021 till och med juni 2022 ska få ett månadsbelopp motsvarande 25 procent av den halva aktivitetsersättning som förklarats vilande. Från och med december 2021 betalas alltså halv aktivitetsersättning och månadsbeloppet ut till Mårten eftersom han kom in med sin ansökan i god tid före den utbetalning som avsåg december.
Förändring av grunden för vilande under vilandeperioden
Om den försäkrade har vilande aktivitetsersättning vid studier och ska börja arbeta under vilandeperioden ska Försäkringskassan besluta om att hen har rätt till månadsbeloppet från och med första påverkbara månad eller från och med den månad då arbetet ska påbörjas om denna inträffar senare.
Om den försäkrade arbetar med vilande aktivitetsersättning och ska sluta arbeta och istället bara studera med fortsatt vilande ersättning ska Försäkringskassan besluta att hen inte har rätt till månadsbeloppet från och med månaden efter arbetet har upphört.
17.9 Vilande aktivitetsersättning vid studier
Det är viktigt att arbetsförmåga tas tillvara så långt det är möjligt. Studier är ett av flera sätt att stimulera människor till att komma tillbaka till arbetslivet. Därför kan försäkrade som har beviljats aktivitetsersättning studera under längst tjugofyra kalendermånader utan att rätten till aktivitetsersättning går förlorad. Det innebär att samma ordning gäller för att pröva att studera som för att pröva att förvärvsarbeta, men det finns två undantag. Undantagen är att vilandeförklaringen ska avse hela den aktivitetsersättning som en person blivit beviljad och att månadsbeloppet inte betalas ut vid studier (prop. 2005/06:159 s. 21, prop. 2007/08:124 s. 91).
Vid studier blir alltid hela den aktivitetsersättning en försäkrad har helt vilande oavsett studiernas omfattning.
När den försäkrade inte studerar längre, så har hen rätt att under den beslutade vilandeperioden få tillbaka ersättningen till den ursprungliga omfattningen utan särskild prövning. Vid vilande aktivitetsersättning som sträcker sig utanför beslutet om aktivitets-ersättning kan den försäkrade få aktivitetsersättning efter vilandeperiod i tre månader i den omfattning som ersättningen tidigare var förklarad vilande. Detsamma gäller även för försäkrade som vid vilandeperiodens slut har mindre än tre månader kvar av aktivitetsersättning enligt ursprungsbeslutet. Den sammanlagda tiden med vilande ersättning och aktivitetsersättning efter vilandeperiod får inte överstiga 24 månader.
17.9.1 Vid vilka studier är det aktuellt med vilande aktivitetsersättning?
Vilandeförklaring av aktivitetsersättning under studier ska endast ske när studierna är av sådan karaktär och omfattning att de förutsätter att den försäkrade utnyttjar en arbetsförmåga som hen antogs sakna när beslutet om förmånen fattades (prop. 2005/06:159 s. 33).
Av förarbetena framgår att det i allmänhet är fråga om studier på lägst gymnasienivå, men det finns ingen anledning att utesluta personer som önskar bedriva grundläggande studier. Det offentliga utbildningsväsendet erbjuder studier på dessa nivåer och de studerande kan få studiestöd under studietiden (prop. 2005/06:159 s. 22).
17.9.2 Vilande ersättning vid förvärvsarbete och studier under samma 24-månadersperiod
En försäkrad får ha sin ersättning vilande under längst 24 månader oavsett om orsaken är enbart arbete, enbart studier eller en kombination av arbete och studier.
En försäkrad kan först ha sin ersättning vilande vid arbete och avsluta arbetet för att senare under samma 24-månadersperiod ha sin ersättning vilande vid studier eller tvärtom. Vilandeperioden börjar den månad den första aktiviteten påbörjas. Försäkrade med vilande aktivitetsersättning där vilandeperioden sträcker sig utanför beslutet om aktivitetsersättning kan inte påbörja och avsluta flera perioder med vilande ersättning. Vilandeperioden kan förlängas upp till 24 månader om den löper i en följd.
Om en försäkrad först har sin ersättning vilande på deltid för arbete och sedan ansöker om att få ersättningen vilande för studier samtidigt som hen fortsätter att arbeta blir hela ersättningen förklarad vilande vid studier. Ersättningen blir alltid helt vilande vid studier oavsett i vilken omfattning studierna bedrivs (se avsnitt 17.9).
Det innebär att den försäkrade i den här situationen får ett månadsbelopp som motsvarar 25 procent av hela den aktivitetsersättning som förklarats vilande.
Om en försäkrad som ansöker om vilande ersättning på grund av studier samtidigt meddelar att hen ska arbeta vid sidan av studierna från och med samma månad som studierna börjar, så ska månadsbeloppet betalas ut från och med samma månad som utbetalningen av aktivitetsersättningen hinner stoppas. Det gäller oavsett i vilken omfattning den försäkrade ska arbeta.
Om en försäkrad först får sin ersättning förklarad vilande på grund av studier och senare meddelar att hen ska börja arbeta vid sidan av sina studier, så ska månadsbeloppet betalas ut från och med den månad arbetet börjar. Anledningen är att ersättningen redan är vilande och inte betalas ut.
Olle har hel aktivitetsersättning som är vilande vid studier från och med januari till och med juni 2022. Olle studerar deltid. Den 15 mars kontaktar Olle Försäkringskassan och berättar att han kommer att börja arbeta deltid den 4 april. Han kommer att arbeta till och med slutet av juni. Eftersom Olle arbetar under tiden som ersättningen är vilande, så beslutar Försäkringskassan att Olle från och med april till och med juni 2022 ska få ett månadsbelopp motsvarande 25 procent av hela den aktivitetsersättning som förklarats vilande.
17.9.3 Under perioden med vilande ersättning
När en försäkrad arbetar eller studerar och har hela eller en del av aktivitetsersättningen vilande är det naturligt att Försäkringskassan har viss kontakt med den försäkrade. Det gäller dels för att diskutera hur arbetsförsöket eller studierna utfaller, dels för att följa upp att graden av vilande aktivitetsersättning motsvarar arbetets omfattning (prop. 1999/2000:4 s. 31 och prop. 2000/01:96 s. 121).
17.9.4 Metodstöd – under tiden med vilande aktivitetsersättning
Det är viktigt att Försäkringskassan har kontakt med den försäkrade under tiden ersättningen är vilande för att följa upp arbetet eller studierna. Försäkringsutredaren kommer överens med den försäkrade om att hen ringer Försäkringskassan vid lämpliga tidpunkter. Det är försäkringsutredaren som bevakar att den försäkrade hör av sig.
Om den försäkrade ansöker om vilande aktivitetsersättning som sträcker sig längre än ursprungsbeslutet om aktivitetsersättning ska försäkringsutredaren fatta beslut om vilande ersättning senast månaden före den sista månaden som beslutet om aktivitetsersättning omfattar.
Om den försäkrade har ett beslut om vilande aktivitetsersättning och fortfarande förvärvsarbetar eller studerar när ursprungsbeslutet om aktivitetsersättning tar slut, ska försäkringsutredaren förlänga aktivitetsersättningen med det antal månader som återstår av tiden för beslutet om vilandeförklaring. Förlängningen ska endast avse den del av arbetsförmågan som fortfarande används för förvärvsarbete. Vid studier ska aktivitetsersättningen alltid förlängas helt. Senast månaden innan ursprungsbeslutet om aktivitetsersättning upphör ska försäkringsutredaren kontakta den försäkrade för att kunna ta ställning till om aktivitetsersättningen ska förlängas. Försäkringsutredaren ska inte skicka ett beslutsbrev om att en förlängning av aktivitetsersättning görs.
Vid vilande aktivitetsersättning som sträcker sig utanför ursprungsbeslutet om aktivitetsersättning kan den försäkrade få aktivitetsersättning efter vilandeperiod i tre månader i den omfattning som ersättningen tidigare var förklarad vilande. För att försäkringsutredaren i de fall det blir aktuellt ska hinna utreda och besluta om rätten till aktivitetsersättning efter vilandeperiod, så ska utredningen börja senast en månad innan perioden med vilande ersättning tar slut. Ett beslutsbrev om att den försäkrade beviljas aktivitetsersättning efter vilandeperiod ska skickas.
Stella är beviljad hel aktivitetsersättning under perioden juli 2020 till juni 2022. Från mars 2022 har hon fått en anställning på heltid och ansöker om att ha sin ersättning helt vilande under sex månader. Försäkringskassan beviljar Stella helt vilande aktivitetsersättning under perioden mars 2022 till augusti 2022. Den 1 maj kontaktar försäkringsutredaren Stella för att utreda om hon fortfarande jobbar. Stella berättar att arbetet går bra och försäkringsutredaren förlänger därför hennes beslut om aktivitetsersättning för perioden juli 2022 till och med augusti 2022. I juli ringer Stella till försäkringsutredaren och säger att hon på grund av sitt hälsotillstånd inte kommer fortsätta sin anställning. Hon ansöker om att vilandeförklaringen ska upphöra. Försäkringsutredaren beslutar att Stella ska beviljas tre månader med aktivitetsersättning under perioden augusti 2022 till oktober 2022.
17.10 Den försäkrade begär att vilandeförklaringen ska upphävas
110 kap. 4 § SFB Den som vill begära en förmån (sökanden) ska ansöka om den skriftligen. Detsamma gäller begäran om en ökning av en förmån. En ansökan om en förmån ska innehålla de uppgifter som behövs i ärendet och ska vara egenhändigt undertecknad. Uppgifter om faktiska förhållande ska lämnas på heder och samvete.
1 § förordningen (2002:986) om sjukersättning och aktivitetsersättning I 110 kap. 4 och 9 § SFB finns bestämmelser om ansökan rörande aktivitets- ersättning. Dessa bestämmelser tillämpas också i fråga om begäran enligt 36 kap. 16 § socialförsäkringsbalken.
36 kap. 16 § SFB Ett beslut om vilandeförklaring ska upphävas om den försäkrade begär det.
När den försäkrade vill avbryta arbetsförsöket eller studierna och få tillbaka sin aktivitetsersättning ska hen anmäla det skriftligt till Försäkringskassan. Begäran ska göras på blankett som fastställts av Försäkringskassan och undertecknas av den försäkrade.
Eftersom det ska vara enkelt för den försäkrade att begära att få tillbaka ersättningen, behöver den försäkrade inte bifoga något medicinskt utlåtande till sin anmälan. Om det ursprungliga beslutet gäller partiell ersättning och den försäkrade önskar få en högre grad av ersättning, så måste den försäkrade dock på vanligt sätt ansöka om en sådan ökning av aktivitetsersättningen (prop. 1999/2000:4 s. 30).
En begäran om att ett beslut om vilandeförklaring ska upphävas innebär att den försäkrade ska kunna få tillbaka ersättningen enligt det ursprungliga beslutet när det gäller graden och varaktigheten av ersättningen (prop. 1999/2000:4 s. 30 och prop. 2005/06:159 s. 21).
17.10.1 Försäkringskassan upphäver beslut om vilandeförklaring utan att den försäkrade har begärt det
36 kap. 17 § SFB Försäkringskassan får, utan att den försäkrade har begärt det, upphäva ett beslut om vilandeförklaring om den försäkrade insjuknar och beräknas bli långvarigt sjuk. Detsamma gäller om den försäkrade helt eller delvis avbryter det arbetsförsök eller de studier som legat till grund för beslutet om vilandeförklaring för att i stället få graviditetspenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning.
Ett beslut om upphävande av vilandeförklaring utan att den försäkrade har begärt det, ska endast fattas om det är för att åter betala ut ersättningen eftersom den försäkrade anses ha avbrutit arbetsförsöket eller studierna eller beräknas vara sjuk länge (prop. 1999/2000:4 s. 57).
Den som har sin aktivitetsersättning vilande vid arbete kan få sjuklön och sjukpenning utbetald på vanligt sätt på den del som hen arbetar. Även föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning kan betalas ut under tiden med vilande aktivitetsersättning, men förutsättningen är då att det rör sig om enstaka dagar eller kortare perioder. Vid upprepade avbrott i arbetet av nämnda orsaker bör Försäkringskassan och den försäkrade diskutera hur frånvaron påverkar arbetsförsöket. Sedan tar Försäkringskassan ställning till om aktivitetsersättningen ska betalas ut igen (prop. 2000/01:96 s. 121).
17.10.2 Beslut om vilandeförklaring upphävs på grund av sjukdom
Försäkringskassans bedömning av när vilandeförklaringen ska upphävas och aktivitetsersättning ska betalas ut igen, ska göras utifrån den försäkrades prognos om tillfrisknande och återgång i arbete. I bedömningen ska Försäkringskassan också ta hänsyn till hur länge den försäkrade arbetat, hur länge arbetet är planerat att pågå etc. Försäkringskassan ska också göra en avvägning mellan den försäkrades möjligheter att återuppta arbetet och komma ut i arbetslivet mer permanent och risken att dessa möjligheter minskas om den försäkrade åter får aktivitetsersättning (prop. 1999/2000:4 s. 42).
Om den försäkrade har partiell aktivitetsersättning som är vilande kan arbetsoförmågan omfatta både den del av ersättningen som är vilande och den del som den försäkrade brukar arbetar. Försäkringskassan bedömer på vanligt sätt varaktigheten och graden av arbetsoförmågan och avgör om ersättningen åter ska betalas ut och om sjukpenningen ska bytas ut mot aktivitetsersättning på den del den försäkrade tidigare brukade arbeta (prop. 1999/2000:4 s. 42).
Jasmin har halv aktivitetsersättning som har förklarats vilande till hälften. Under perioden då hon arbetar blir hon sjuk och får hel sjukpenning. Efter utredning bedömer Försäkringskassan att hennes sjukdom hindrar henne från att återuppta arbetsförsöket. Försäkringskassan beslutar därför att upphäva vilandeförklaringen.
Lillemor som har vilande aktivitetsersättning blir fortsatt sjukskriven efter att ha fått sjuklön på grund av ett olycksfall. Försäkringskassan bedömer att Lillemor efter sjukskrivningsperioden kommer att kunna arbeta igen i samma omfattning som tidigare. Försäkringskassan fattar därför inte något beslut om att upphäva vilandeförklaringen av aktivitetsersättningen.
En försäkrad som har vilande ersättning vid studier och har studiemedel kan, liksom övriga studerande, få behålla studiemedlen under en sjukperiod. Den försäkrade får behålla studiemedlen om Försäkringskassan godkänner sjukperioden. Enligt 3 kap. 29–32 §§ studiestödsförordningen (2000:655) krävs hel studieoförmåga för att Försäkringskassan ska kunna göra det. Se vägledningen (2015:1).
Om den försäkrade bedöms bli långvarigt sjuk kan Försäkringskassan godkänna en del av sjukperioden och sedan besluta att vilandeförklaringen av aktivitetsersättningen ska upphävas. Det kan Försäkringskassan göra utan att den försäkrade har begärt det.
17.10.3 Beslut om vilandeförklaring upphävs på grund av annan anledning än sjukdom
Försäkringskassan får utan att den försäkrade har begärt det upphäva ett beslut om vilandeförklaring, om den försäkrade har vilande aktivitetsersättning och helt eller delvis avbryter det arbetsförsök eller de studier som legat till grund för beslutet om vilandeförklaring för att i stället ta ut föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning eller graviditetspenning.
Om den försäkrade hellre vill ha aktivitetsersättning utbetald än att ha den vilande och få föräldrapenning är det möjligt för honom eller henne att begära att få tillbaka ersättningen och för Försäkringskassan att pröva om beslutet om vilande aktivitetsersättning ska upphävas. (prop. 1999/2000:4 s. 44).
Aktivitetsersättningen bör dock inte ”aktiveras” om det handlar om enstaka dagar eller en kortare period av frånvaro från arbetet på grund av tillfällig föräldrapenning, föräldrapenning eller graviditetspenning. Tillfällig föräldrapenning, föräldrapenning eller graviditetspenning betalas då ut enligt reglerna för dessa ersättningar (prop. 1999/2000:4 s. 43).
Vid upprepade avbrott i arbetet av nämnda orsaker ska den försäkrade och Försäk-ringskassan diskutera om hur frånvaron påverkar arbetsförsöket. Försäkringskassan ska sedan bedöma om aktivitetsersättningen åter ska betalas ut. Det gäller också om den försäkrade bara delvis är frånvarande från arbetet, dvs. under längre period regelbundet tar ut föräldrapenning för en viss del av arbetstiden. Hel frånvaro från arbetet i mer än en månad, om den försäkrade i stället avser att ta ut eller har tagit ut tillfällig föräldrapenning, föräldrapenning eller graviditetspenning, bör dock medföra att Försäkringskassan fattar beslut om att åter betala ut aktivitetsersättning (prop. 1999/2000:4 s. 43–44).
När någon avbryter arbetet helt för att i stället ta ut graviditetspenning eller föräldrapenning uppnås inte syftet med arbetsförsöket. Det är därför rimligt att perioden med vilande aktivitetsersättning avbryts och ersättningen betalas ut igen (prop. 1999/2000:4 s. 43).
Det är viktigt att Försäkringskassan i sin bedömning väger in att den försäkrade kan ha goda möjligheter att fortsätta ett arbetsförsök trots ett flertal avbrott i arbetet på grund av barns sjukdom (bet. 1999/2000:SfU5 s. 9).
Raul har vilande aktivitetsersättning. Han har gjort flera avbrott i arbetet på grund av sitt barns sjukdom. Avbrotten i arbetet uppgår sammanlagt till cirka en månad. Försäkringskassan bedömer att Raul, trots avbrotten, har goda möjligheter att fortsätta arbetsförsöket. Försäkringskassan låter ersättningen vara fortsatt vilande.
17.11 Utbetalning av aktivitetsersättning efter upphävande av vilandeförklaring
7 § förordningen (2002:986) om sjukersättning och aktivitetsersättning När ett beslut om vilandeförklaring av aktivitetsersättning upphävs enligt 36 kap. 16 eller 17 § SFB och ersättningen åter ska betalas ut ska den första utbetalningen ske från och med månaden näst efter den då anledningen till att upphäva beslutet uppkom.
Under den tid som omfattas av beslutet om vilande aktivitetsersättning så ska ett upphävande av vilandeförklaringen innebära att ersättningen betalas ut igen utan särskild prövning (prop. 1999/2000:4 s. 57).
Raino, som har vilande aktivitetsersättning på grund av studier, begär att beslutet om vilandeförklaring ska upphävas. Av hans begäran framgår det att han avbryter sina studier den 12 maj. Försäkringskassan beslutar om upphävande av vilandeförklaring under samma månad. Rainos ersättning börjar betalas ut igen från och med juni månad.
I avsnitt 17.4 beskrivs utbetalning av aktivitetsersättning efter vilandeperiod för försäkrade som har vilande aktivitetsersättning för en längre tid än ursprungsbeslutet om aktivitetsersättning.
17.12 Arbete eller studier inom EU/EES
Om den försäkrade vill ha sin aktivitetsersättning vilande för att pröva att arbeta eller studera utomlands inom EU/EES, blir bestämmelserna i förordning 883/2004 tillämpliga (prop. 1999/2000:4 s. 25).
Det innebär att en försäkrad som vill ha sin aktivitetsersättning vilande för att pröva att arbeta eller studera kan göra det såväl i Sverige som i övriga medlemsstater.
17.13 Anmälningsskyldighet
Den som har aktivitetsersättning är skyldig att anmäla till Försäkringskassan om hen tänker börja arbeta eller utöka sin arbetsinsats. Anmälningsskyldigheten gäller också för försäkrade som tänker fortsätta att arbeta eller utöka sin arbetsinsats sedan ett beslut om vilande aktivitetsersättning har upphört. Anmälan om förvärvsarbete ska göras innan detta påbörjas, utökas eller fortsätter efter en period med vilande ersättning. Den som inte fullgör anmälningsskyldigheten kan riskera dels att aktivitetsersättningen återkrävs för den tid som förvärvsarbete har utförts, dels att aktivitetsersättningen minskas eller dras in (prop. 1999/2000:4 s. 55).
Det är därför viktigt att Försäkringskassan, i samband med beslut om att betala ut aktivitetsersättning respektive beslut om vilande aktivitetsersättning, informerar den försäkrade om anmälningsskyldigheten. Av informationen ska det också framgå vilka konsekvenserna kan bli om den försäkrade inte fullgör sin anmälningsskyldighet. Se vidare kapitel 18.
17.14 Hur påverkas andra ersättningar när aktivitetsersättning vilandeförklaras?
Om den försäkrade har andra socialförsäkringsersättningar kan ett beslut om att vilandeförklara aktivitetsersättningen påverka storleken eller rätten till dessa. Liksom vid beslut om aktivitetsersättning (jämför 9.7.2) eller vid beslut om minskning eller upphörande av aktivitetsersättning (jämför 19.10) kan handläggare inom andra förmåner behöva få information om att den försäkrades aktivitetsersättning ska vilandeförklaras. Även den försäkrade behöver få information om att ett beslut om vilande aktivitetsersättning kan komma att påverka andra ersättningar som denne har.
Arbetsskadelivränta Arbetsskadelivränta, som är samordnad med aktivitetsersättning, ska förklaras vilande när ersättningen görs vilande (41 kap. 19 § SFB).
Livränta enligt 43 kap. SFB om statligt personskadeskydd Livränta enligt 43 kap. SFB som är samordnad med aktivitetsersättning ska förklaras vilande när ersättningen görs vilande (43 kap. 8 § SFB).
Handikappersättning och merkostnadsersättning Sedan den 1 januari 2019 finns förmånen merkostnadsersättning som på sikt kommer att ersätta handikappersättning. Handikappersättning kommer dock att finnas kvar under en period framöver. Enligt de tidigare reglerna skulle ett beslut om handikappersättning omprövas bl.a. när Försäkringskassan fattade beslut om att vilandeförklara den försäkrades aktivitetsersättning. Enligt övergångsbestämmelserna ska beslutet om handikappersättning istället upphöra att gälla. Det finns dock några undantag från det. Du kan läsa mer om övergångsbestämmelserna i Försäkringskassans vägledning (2012:2) Handikappersättning. Om den försäkrade har merkostnadsersättning ska rätten till ersättningen omprövas när förhållanden som påverkar rätten till ersättningen ändras. Men det ska inte göras om förändringen bara är tillfällig. (50 kap. 14 § SFB). Läs mer om merkostnadsersättning i vägledning (2018:3) Merkostnadsersättning.
Bostadstillägg Möjligheten att få bostadstillägg finns kvar under hela vilandetiden, dvs. maximalt 24 månader. Det innebär att också den som fått hela sin aktivitetsersättning förklarad vilande kan få bostadstillägg om reglerna för inkomstberäkning medger det (101 kap. 4 § SFB och prop. 2002/03:89 s. 49).
SGI och dagersättning Försäkringskassan ska bedöma den försäkrades rätt till SGI och dagersättning under den period som omfattas av beslut om vilande aktivitetsersättning enligt reglerna för SGI och de aktuella ersättningarna. Se vidare bland annat vägledningen (2004:5) och vägledningen (2015:1).