9 Beslut om aktivitetsersättning

Vägledningen (2004:7) innehåller en utförlig beskrivning av vad som gäller vid beslut om en förmån. Där kan du exempelvis läsa om

• särskild beslutsordning
• interimistiska beslut
• motivering av beslut
• när beslut får verkställas
• avskrivning
• avvisning
• avvikande mening (se även riktlinje [2005:14] Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan).

I det här kapitlet beskrivs det som gäller för aktivitetsersättning. Här kan du läsa om

• vilka beslut om aktivitetsersättning som ska fattas av särskilt utsedd besluts-fattare respektive försäkringsutredare eller försäkringshandläggare
• kommunicering och muntlig handläggning
• flera beslut vid ett och samma beslutstillfälle och information i samband med beslutet
• interimistiska beslut
• återbetalningsskyldighet
• omprövning, ändring och överklagande av beslut om aktivitetsersättning.

9.1 Beslut i ärenden om aktivitetsersättning som fattas av särskilt utsedd beslutsfattare

Följande frågor som gäller aktivitetsersättning beslutas av särskilt utsedd beslutsfattare efter föredragning och beslutas vid ett och samma beslutstillfälle:

• Beviljande av aktivitetsersättning inklusive tidpunkten för försäkringsfallet. Undantaget är beslut om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång för elever som studerar på en utbildning som enligt lag eller förordning kräver att personen har en funktionsnedsättning för att få tillgång till utbildningen. Dessa beslut fattas av försäkringsutredare.
• Avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Undantag är beslut om aktivitets-ersättning vid förlängd skolgång för elever som studerar på en utbildning som enligt lag eller förordning kräver att personen har en funktionsnedsättning för att få tillgång till utbildningen. Dessa beslut fattas av försäkringsutredare. Undantag är även beslut om avslag i de fall grunden för avslaget är att den enskilde inte omfattas eller har omfattats av socialförsäkringen enligt bestämmelserna i 3–7 kap. SFB eller motsvarande äldre bestämmelser.
• Fortsatt utbetalning efter det att rätten till aktivitetsersättning har utretts och utredningen resulterade i att det inte finns anledning till ändring. Beslutsfattaren gör ett ställningstagande och skriver en journalanteckning om detta.
• Om personen är försäkrad i Sverige enligt 4–6 kap. SFB.
• Försäkringstid enligt 35 kap. SFB.
• Aktivitetsersättningens storlek enligt 34 och 35 kap. SFB i samband med beslut om rätten till ersättning.
• Interimistiskt beslut om rätten till aktivitetsersättning.
• Beslut om att aktivitetsersättning minskas eller upphör.
• Beslut om ändring på Försäkringskassans initiativ enligt 113 kap. 3 § första stycket 2 och 3 SFB. Detta gäller när ändringen handlar om rätten till ersättning, eller när den handlar om både rätten till ersättning och andra beslut som fattas i direkt anslutning till beslutet om rätten till förmånen.

(Jämför avsnitt 3 Ansvars- och delegationsordning för avdelningen för funktions-nedsättning och varaktigt nedsatt arbetsförmåga)

Beslutsfattaren fattar beslut om att ersättningen ska minskas eller upphöra framåt i tiden. I beslutet kan det under rubriken Information meddelas att Försäkringskassan kommer att utreda ett eventuellt återkrav. Bedömningen om rätten till ersättning för förfluten tid ska inte framgå i beslutet. Den bedömningen dokumenteras i journalen eller i en tjänsteanteckning och har ingen rättsverkan i förhållande till den enskilde. Detta blir sedan ett underlag för den fortsatta beredningen av ett eventuellt återkrav. Fortsatt utredning och beslut görs av återkravshandläggare (avsnitt 19.11 Återbetalningsskyldighet).

9.2 Beslut i ärenden om aktivitetsersättning som fattas av en specialist

Specialist fattar beslut om ändring på Försäkringskassans initiativ enligt 113 kap. 3 § första stycket 2 och 3 SFB, förutom när ändringen gäller beslut om rätten till ersättning eller andra beslut som fattas i direkt anslutning till beslutet om rätten till förmånen.

9.3 Beslut i ärenden om aktivitetsersättning som fattas av försäkringsutredare eller försäkringshandläggare

Följande frågor som gäller aktivitetsersättning beslutas av försäkringsutredare eller försäkringshandläggare:

• beslut om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång för elever som studerar på en utbildning som enligt lag eller förordning kräver att personen har en funktionsnedsättning för att få tillgång till utbildningen.
• beslut om avslag i de fall grunden för avslaget är att den enskilde inte omfattas eller har omfattats av socialförsäkringen enligt bestämmelserna i 3-7 kap. SFB eller motsvarande äldre bestämmelser.
• beslut om att behålla aktivitetsersättning under en prövotid för studier.
• vilandeförklaring av aktivitetsersättning.
• vilandeförklaring av aktivitetsersättning för tid som sträcker sig längre än ursprungsbeslutet om aktivitetsersättning inklusive förlängning av aktivitets-ersättning för samma tid.
• aktivitetsersättning efter vilandeperiod enligt 36 kap. 18 a § SFB.
• beslut om att månadsbelopp ska betalas ut vid vilande aktivitetsersättning.
• avslag på ansökan om vilande aktivitetsersättning.
• vilandeförklaring av aktivitetsersättning när den försäkrade samtidigt får arbetsskadelivränta som är samordnad med aktivitetsersättning.
• vilandeförklaring av aktivitetsersättning när den försäkrade får livränta enligt 43 kap. SFB som är samordnad med aktivitetsersättning.
• upphävande av beslut om vilande aktivitetsersättning.
• särskild ersättning vid aktivitetsersättning.
• beräkningar som inte görs i samband med rätten till aktivitetsersättning till exempel vid utvandring (ändring av garantiersättning) eller när den utländska pensionen upphör eller blir ändrad.
• återbetalningsskyldighet.
• beslut om att inte betala ut aktivitetsersättning till den som vägrar medverka i utredningsåtgärder enligt 110 kap. 53 § SFB, till exempel genomgå undersökning av läkare.
• beslut om avvisning av ansökan om aktivitetsersättning.
• beslut om avskrivning av ansökan om aktivitetsersättning.
• definitivt beslut om ersättningens storlek i EU/EES-ärenden.
• slutligt beslut om ersättningens storlek när uppgift har kommit in från Skatteverket.
• beslut om ändring på Försäkringskassans initiativ enligt 113 kap. 3 § första stycket 1 SFB.
• beslut om avdrag i samband med retroaktivt beviljad ersättning och samordning med andra förmåner.

(Jämför avsnitt 3 Ansvars- och delegationsordning för avdelningen för funktions-nedsättning och varaktigt nedsatt arbetsförmåga)

9.4 Metodstöd – kvalitetssäkring

Innan Försäkringskassan beslutar ska du som särskilt utsedd beslutsfattare kvalitets-säkra ärendet. Kvalitetssäkringen ska vara så grundlig att du kan bedöma om besluts-underlaget är tillräckligt för att fatta ett beslut i ärendet. Det innebär att du måste ha tillgång till hela den elektroniska akten vid kvalitetssäkringen och kontrollera de uppgifter som ligger till grund för försäkringsutredarens bedömning och förslag till beslut. Tänk på att utredning eller beslut inte får påverkas av stereotypa föreställningar om kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Eftersom det är du som beslutar i ärendet kan du ändra både bedömningen och formuleringarna i förslaget till beslut. Det är viktigt att du då har en dialog med försäkringsutredaren, eftersom hen har helhetsansvaret för ärendet och ansvarar för eventuell kommunicering. Försäkringsutredaren behöver därför vara införstådd med din bedömning och skälen bakom. Om du vill att något ska justeras är det vanligtvis försäkringsutredaren som gör det. När ärendet behöver utredas mer eller komplett-eras så lämnar du det till försäkringsutredare eller till försäkringshandläggaren för åtgärd. Meddela honom eller henne vad som ska utredas och varför. Dokumentera i journalen att ärendet lämnas för åtgärd, vad som ska utredas och varför.

9.5 Kommunicering, information om beslut och rätten att lämna uppgifter muntligt

Läs mer

Vägledningen (2004:7) beskriver utförligt vad som gäller för kommunicering, information om planerat beslut och om rätten att lämna uppgifter muntligt. Där finns också ett metodstöd för hur kommunicering går till och vad man ska ta hänsyn till i olika situationer. En information om kommande beslut är en service till den försäkrade. Kommunicering är däremot ett krav enligt FL.

Utöver vad som står i vägledningen (2004:7) gäller nedanstående för aktivitetsersättning.

Interna och externa avdrag

Allt material som har betydelse för beslutet kommuniceras vid ett tillfälle med undantag av uppgifter om interna och externa avdrag som i vissa fall kan kommuniceras separat. Interna avdrag kan till exempel vara sjukpenning och externa avdrag är utbetalad arbetslöshetsersättning eller ekonomiskt bistånd. Kommuniceringen går till så att du som försäkringsutredare tar fram kopior av de handlingar som innehåller uppgifter som ligger till grund för beslutet och skickar till den försäkrade. Den försäkrade ska få tillfälle att yttra sig över uppgifterna. När det gäller interna avdrag till exempel utbetalad sjukpenning kan du kommunicera muntligt om det samtidigt inte finns handlingar som den försäkrade måste få ta del av skriftligt.

När det är aktuellt med kommunicering till den som har rätt till förmånen men inte får ekonomisk ersättning

Om utredningen visar att en person har rätt till aktivitetsersättning men inte kan få garantiersättning eller inkomstrelaterad ersättning utbetalad, ska du kommunicera de uppgifter som påverkar beslutet och informera om förslaget till beslut efter det att beslutsfattaren har kvalitetssäkrat ärendet. Det är viktigt att personen kan förstå de ekonomiska konsekvenserna av förslaget till beslut.

9.6 Metodstöd – fatta och verkställa beslut

Beslut

Du som belutsfattare kan fatta beslut i ärendet när du har kvalitetssäkrat ärendet, bedömt att beslutsunderlaget är komplett och säkerställt att det har skett en eventuell kommunicering tillsammans med information om det planerade beslutet. Du dokumenterar i journalen att du har fattat beslut i ärendet. Datera beslutet med samma datum som du fattade beslutet. Datumet ska stämma överens med din journalanteckning i samband med beslutet. Därför är det viktigt att du som beslutsfattare kontrollerar datumet i beslutsbrevets sidhuvud när du låser dokumentet i ÄHS.

Beslutsbrevet ska innehålla ett ställningstagande till rätten till ersättning. I förekommande fall ska det också innehålla ersättningens storlek och tidpunkten för försäkringsfallet. De belopp som ska stå i beslutet kan du ta fram i ÄHS innan du verkställer beslutet. Det är ditt ansvar som beslutsfattare att se till att beslutet skickas till den försäkrade eller till den som företräder den försäkrade.

Om det behöver fattas ett separat beslut om retroaktivt beviljad ersättning och samordning med andra förmåner ska det beslutet fattas av annan handläggare än beslutsfattare. I journalen dokumenteras att beslut har fattats och i beslutsbrevet antecknas perioden och beloppet för den retroaktiva tiden, med vilka förmåner som samordning har gjorts och med vilka belopp. Exempel på när det kan vara aktuellt att annan handläggare än beslutsfattaren ska fatta separat beslut om den retroaktiva ersättningen är när registreringen inte kan göras i ett steg i it-stödet utan det krävs två eller flera registreringar för att ärendet ska bli komplett.

Det finns inte något juridiskt krav på att Försäkringskassans beslutsbrev ska vara underskrivna. För att det inte ska bli någon skillnad mellan brev som skrivs ut lokalt och centralt, så ska Försäkringskassans manuella beslutsbrev i försäkrings- och bidragsärenden inte undertecknas. I elektroniska akter upprättas beslutsbreven när de skickas till den försäkrade.

Läs mer

Riktlinjerna (2005:14) Kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan beskriver hur ett beslut ska vara utformat för att ha rätt innehåll och vara begripligt. Skrivhandledningen i Handledning i att förmedla beslut om sjukersättning och aktivitetsersättning kompletterar riktlinjerna genom att beskriva det som är specifikt för avslagsbeslut om aktivitetsersättning.

Exempel

Beslut Jag har fattat beslut i ärendet. Stina Persson, beslutsfattare, 09994321, 2022-03-12

Beslut om SGI i samband med aktivitetsersättning

När en person beviljas aktivitetsersättning ska Försäkringskassan fatta ett nytt beslut om SGI. Ett nytt beslut om SGI ska också fattas i de ärenden där Försäkringskassan förlänger ersättningen utan ansökan eller gör ett utbyte till aktivitetsersättning.

Den som verkställer grundbeslutet ansvarar för att fatta och registrera ett nytt beslut om SGI. När och hur SGI-beslutet fattas beror på om Försäkringskassan beslutar om partiell aktivitetsersättning eller hel aktivitetsersättning.

När Försäkringskassan beslutar om partiell aktivitetsersättning ska beslutet om ny SGI fattas och registreras innan grundbeslutet verkställs. När den försäkrade har ett ombud för SGI-ärendet eller en ställföreträdare behöver det upprättas ett manuellt beslutsbrev om ny SGI. I vissa fall kan det även bli aktuellt att skicka ett kommuniceringsbrev med den SGI som Försäkringskassan bedömer att personen ska ha, innan den nya SGI:n fastställs.

När Försäkringskassan beslutar om hel aktivitetsersättning beslutar i de allra flesta fall ärendehanteringssystemet automatiskt om ny SGI efter att grundbeslutet har verkställts. Om den försäkrade har ett ombud för SGI-ärendet eller en ställföreträdare kommer ärendet att falla ut för manuell hantering. När det sker ska den som har verkställt grundbeslutet registrera SGI-ärendet och skicka ett beslutsbrev till den som företräder den försäkrade.

Ändring och registrering av SGI ska också göras i de aktivitetsersättningsärenden där den försäkrade uppfyller alla villkor för att beviljas ersättningen, men saknar den försäkringstid som anges i 35 kap. 3 § SFB.

Läs mer

Du kan läsa mer om SGI i samband med beslut om aktivitetsersättning och om vid vilka andra situationer ny SGI ska fastställas i Försäkringskassans vägledning (2004:5) Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid samt i arbetsrutinen Rutin för hantering av manuella SGI 0 beslut i SGI-ärenden till försäkrade som har ställföreträdare eller ombud.

9.7 Flera beslut vid samma beslutstillfälle

När Försäkringskassan beslutar i ett ärende om aktivitetsersättning ska alla ställnings-taganden i ärendet göras vid ett och samma beslutstillfälle.

Om Försäkringskassan har beslutat att en person ska få aktivitetsersättning, ska beslutet om rätten till ersättningen och beslutet om ersättningens storlek meddelas i ett och samma beslutsbrev.

Det är lämpligt att beslut meddelas omgående efter att det har upprättats. Försäkringskassans beslut ska innehålla en omprövningshänvisning.

Beslutet ska utformas enligt Försäkringskassans riktlinjer (2005:14) Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev.

9.7.1 Information i samband med beslutet

I samband med att den försäkrade får beslutet ska viss information lämnas. Det gäller bland annat information om

• möjligheten till vilande aktivitetsersättning (prop. 1999/2000:4 Vilande förtidspension, s. 30)
• att det är möjligt att behålla aktivitetsersättning under en prövotid för studier under en period på maximalt sex månader (prop. 2016/17:1 utg.omr. 10 sid 48)
• att Försäkringskassan regelbundet kontrollerar att den som får en ersättning också fortsättningsvis har rätt till det
• skyldigheten att anmäla till Försäkringskassan om ändrade förhållanden som kan påverka rätten till ersättningen, till exempel om den försäkrade börjar förvärvsarbeta eller om arbetsförmågan har förbättrats utan att den försäkrade ska förvärvsarbeta
• möjligheten att söka bostadstillägg, även om den försäkrade tidigare har fått information om detta i samband med utredningssamtalet.
• att eventuella andra förmåner som den försäkrade har kan påverkas av beslutet

9.7.2 Meddela handläggare inom andra förmåner

Handläggare inom andra förmåner kan behöva få information om att beslut är fattat. Det gäller t.ex. bostadsbidrag, bostadstillägg, assistansersättning, handikappersättning, omvårdnadsbidrag, merkostnadsersättning, EU-familjeförmåner, sjukpenning och arbetsskador.

9.7.3 Särskilt högriskskydd efter period med aktivitetsersättning

Enligt 13 § andra stycket lag (1991:1047) om sjuklön (SjLL) kan Försäkringskassan i vissa fall besluta om särskilt högriskskydd utan att göra en prognos. Det gäller när den försäkrade under någon av de senaste tolv kalendermånaderna före ansöknings-månaden om särskilt högriskskydd har fått eller bedömts ha haft rätt till aktivitets-ersättning.

Läs mer

Läs mer om särskilt högriskskydd i Försäkringskassans vägledning (2011:1) Sjuklöneförmåner.

9.8 Interimistiska beslut

Vägledningen (2004:7) beskriver utförligt vad som gäller för interimistiska beslut. Där kan du läsa om vilka villkor som ska vara uppfyllda, om vem som kan ta initiativ och om förutsättningarna för att fatta ett interimistiskt beslut. Där förklaras också hur du ska tolka begreppen betydande dröjsmål, sannolikt och väsentlig betydelse i frågan om förutsättningarna att fatta ett interimistiskt beslut.

Utöver vad som står i vägledningen (2004:7) gäller följande för aktivitetsersättning.

Ett interimistiskt beslut kan inte bli längre än vad grundbeslutet skulle kunna bli. Ett exempel på det är när någon ansöker om aktivitetsersättning när få månader kvarstår till att personen fyller 30 år. Om man i en sådan situation fattar ett interimistiskt beslut om aktivitetsersättning tidsbegränsas det som längst till månaden före det att personen fyller 30 år.

Väsentlig betydelse

Eftersom aktivitetsersättning är den huvudsakliga försörjningen för de flesta som får aktivitetsersättning är kravet på att ersättningen ska vara av väsentlig betydelse för den försäkrade uppfyllt i de flesta fall.

I de fall försäkringsutredaren bedömer att ersättningen är av väsentlig ekonomisk betydelse för den försäkrade är det viktigt att den betalas ut utan dröjsmål när det finns sannolika skäl eller står klart att hen har rätt till ersättningen.

Om Försäkringskassan bedömer att det saknas förutsättning att bevilja ersättning interimistiskt bör en kontakt tas med den försäkrade (jfr t.ex. JO:s beslut den 28 januari 2010, dnr 1728-2009). Om den försäkrade vid en sådan kontakt begär ett interimistiskt beslut ska Försäkringskassan fatta ett formellt beslut om att avslå begäran.

Exempel

Alex har fått en fjärdedels aktivitetsersättning som nu upphör på grund av att ersättningsperioden har löpt ut. Alex har skickat in en ansökan om aktivitets-ersättning. Han har begärt ett läkarutlåtande, men sjukvården har inte skickat något eftersom de har långa väntetider. För att det inte ska bli ett avbrott i utbetalningen av ersättningen tar Försäkringskassan ställning till om det går att fatta ett interimistiskt beslut. Utredningen visar att Alex har en normal lön från ett deltidsarbete. Han är gift med en kvinna som arbetar heltid. Försäkringsutredaren sammanställer underlag inför beslut och lämnar över ärendet till den särskilt utsedda beslutsfattaren. Beslutsfattaren kvalitetssäkrar beslutsunderlaget och bedömer, med utgångspunkt från Alex ekonomiska situation, att aktivitetsersättning inte har väsentlig ekonomisk betydelse för hans försörjning och fattar därför inget interimistiskt beslut. Beslutsfattaren dokumenterar sitt ställningstagande i journalen och försäkringsutredaren för rätten till kontaktar Alex och informerar om detta. Om Alex begär ett interimistiskt beslut ska beslutsfattaren meddela Alex ett beslut om avslag.

Läs mer

Du kan läsa mer om interimistiska beslut i vägledningen (2004:7).

9.8.1 Metodstöd – interimistiska beslut

Det här metodstödet behandlar enbart situationer som handlar om prövning av om förutsättningarna är uppfyllda för att betala ut ersättning interimistiskt med stöd av 112 kap. 2 § SFB. Det berör inte frågan om beslut att interimistiskt helt eller delvis hålla inne ersättningen med stöd av 112 kap. 3 § SFB.

Allmänt

Det är viktigt att du som försäkringsutredare är aktiv under den tid som aktivitets-ersättning betalas ut. Du bör till exempel informera den försäkrade om att ett nytt läkarutlåtande måste lämnas in i god tid för att det inte ska bli uppehåll i betalningen. Om det saknas underlag kan Försäkringskassan fatta ett interimistiskt beslut om det är sannolikt att den försäkrade kommer att ha rätt till ersättning under ytterligare en period. Du bör också informera den försäkrade och, när det behövs, behandlande läkare om vad som krävs för att ett interimistiskt beslut ska kunna fattas.

Observera att det inte är meningen att Försäkringskassan ska fatta interimistiska beslut för att klara av ärendebalanser eller långa väntetider till beslutsfattaren.

Vem kan fatta interimistiska beslut?

Det är den särskilt utsedde beslutsfattaren som fattar interimistiska beslut. Besluts-fattaren beslutar om både rätten till ersättning och ersättningens storlek. Men det är försäkringsutredaren som tar fram beslutsunderlaget och lägger fram förslag till beslut.

När kan Försäkringskassan fatta ett interimistiskt beslut om ersättning?

Försäkringskassan kan meddela ett interimistiskt beslut om rätt till ersättning endast när den försäkrade har kommit in med en ansökan om aktivitetsersättning.

Även om den försäkrade inte har begärt det men det finns en impuls om att det eventuellt kan behövas ett interimistiskt beslut ska du som särskild utsedd beslutsfattare ta ställning till om ett sådant beslut ska fattas. Om du kommer fram till att förutsättningarna för ett interimistiskt beslut inte är uppfyllda ska du dokumentera det i journalen. I detta läge tar försäkringsutredaren kontakt med den försäkrade och informerar om detta. Om den försäkrade vid en sådan kontakt begär ett interimistiskt beslut ska Försäkringskassan fatta ett formellt beslut om att avslå begäran.

Den försäkrade kan begära att få ett interimistiskt beslut. Begäran kan lämnas muntligt eller skriftligt.

Du bör alltid se en begäran om ett interimistiskt beslut som en impuls om att den försäkrade är beroende av den ersättning hen ansöker om. Du ska därför se till att den försäkrade får ett snabbt besked vare sig detta kommer i form av ett interimistiskt eller ett slutligt beslut. Det är bara om ett slutligt beslut kan meddelas inom kort som det inte behövs något interimistiskt beslut (prop. 1982/83:3 om samordningsfrågor inom det socialpolitiska bidragssystemet, kap. 8, s. 71). I sådana fall är det lämpligt att informera den försäkrade om när det slutliga beslutet kommer att meddelas.

Försäkringskassan är inte skyldig att betala ut ersättning interimistiskt om ett slutligt beslut om rätt till ersättning kan fattas inom kort. Det är du som försäkringsutredare och du som särskilt utsedd beslutsfattare som tillsammans måste avgöra hur lång tid det kan ta tills ett beslut kan fattas.

Beslutsunderlag

Försäkringsutredaren tar fram det beslutsunderlag som behövs i ärendet. Den särskilt utsedde beslutsfattaren tar sedan ställning till om det finns förutsättningar för att fatta ett interimistiskt beslut i avvaktan på ett slutligt beslut. Om den försäkrade tidigare har haft aktivitetsersättning kontaktar försäkringsutredaren den behandlande läkaren för att få aktuella medicinska uppgifter, om det inte finns några. Ibland räcker det med att du kontaktar någon annan inom sjukvården som känner till den försäkrade. Om du får muntliga uppgifter om hälsotillståndet dokumenterar du dessa i journalen eller i bilaga till journalen. Tanken med interimistiska beslut är att dessa ska handläggas snabbt. Om du inte får tag i den behandlande läkaren eller annan inom sjukvården som har kännedom om den försäkrade, t.ex. under semestertider, ska du inte vänta med det interimistiska beslutet till det att läkaren återkommit utan du gör din bedömning på befintligt underlag i ärendet.

Följande exempel visar vilka krav som ska ställas på beslutsunderlaget men det ska inte ses som anvisningar om hur omfattande utredningen ska vara. Hur besluten ska dokumenteras i akten och hur beslutet ska göras framgår senare i detta metodstöd.

Exempel

Adam har haft hel aktivitetsersättning under 14 månader. Perioden upphör den 31 oktober 2022. Han kommer in med en ny ansökan om aktivitetsersättning. Den försäkrade har begärt ett läkarutlåtande men på grund av sjukvårdens väntetider har detta inte kommit in. Handläggningen kommer att innebära betydande dröjsmål innan den försäkrade kan få ett beslut. Den särskilt utsedde beslutsfattaren måste därför ta ställning till om det finns förutsättningar för att fatta ett interimistiskt beslut för att det inte ska bli avbrott i utbetalningen av ersättningen. Underlaget för beslutet är uppgifter i ansökan, utredningar som har gjorts med den försäkrade under tiden som aktivitetsersättning har betalats ut, aktuella uppgifter från behandlande läkare, de handlingar som låg till grund för tidigare beslut och den interimistiska ersättningens storlek. Försäkringsutredare förbereder utkast till beslutsbrev och lämnar ärendet till den särskilt utsedde beslutsfattaren. Beslutsfattaren kvalitetssäkrar ärendet och bedömer att det finns sannolika skäl att den försäkrade har rätt till hel aktivitetsersättning. Beslutsfattaren fattar därför ett interimistiskt beslut om hel aktivitetsersättning i avvaktan på slutligt beslut. Det interimistiska beslutet gäller som längst till och med februari 2023.

Ett interimistiskt beslut innebär inte att ersättningen måste vara på samma nivå som tidigare eller samma nivå som den försäkrade har ansökt om. Underlaget måste ge stöd för att det finns sannolika skäl eller att det står klart att det finns rätt till ersättning på den nivå som du beslutar om.

Dokumentation och beslut

Dokumentation

Som försäkringsutredare dokumenterar du i journalen de uppgifter som ska ligga till grund för ställningstagandet om ett interimistiskt beslut.

Du som är särskilt utsedd beslutsfattare ska kvalitetssäkra beslutsunderlaget och ta ställning till om du kan fatta ett interimistiskt beslut på det underlag som du har i ärendet. När du bedömer att underlaget är tillräckligt fattar du ditt beslut. Dokumentera i journalen att du har kvalitetssäkrat ärendet och att beslut är fattat.

Nedan ges ett exempel på hur beslutet kan dokumenteras i journalen.

Exempel

Jag har fattat ett interimistiskt beslut om hel aktivitetsersättning i dag, se beslut daterat den 4 februari 2023. Svea Svensson, särskilt utsedd beslutsfattare

I de fall som du som särskilt utsedd beslutsfattare anser att det inte finns skäl för ett interimistiskt beslut och den försäkrade inte heller har kommit in med någon begäran om detta ska ditt ställningstagande motiveras och dokumenteras i journalen. Försäkringsutredaren för rätten till bör i detta fall kontakta den försäkrade och upplysa om detta. Om den försäkrade då begär ett beslut ska särskilt utsedde beslutsfattaren fatta ett formellt beslut att avslå begäran om interimistiskt beslut. Om det däremot framkommer att den försäkrade inte begär ett interimistiskt beslut görs endast en journalanteckning över samtalet och bedömningen att det saknas förutsättningar för ett interimistiskt beslut.

Nedan ges ett exempel på hur detta kan dokumenteras i journalen.

Exempel

Jag fattar inget interimistiskt beslut. Beslutsunderlaget styrker inte att arbetsförmågan är nedsatt i den omfattningen att rätt till aktivitetsersättning föreligger. Per Persson, särskilt utsedd beslutsfattare

Beslut om interimistiskt beslut

Försäkringskassan ska skicka ett skriftligt interimistiskt beslut till den försäkrade i de fall du som särskilt utsedd beslutsfattare fattar ett positivt interimistiskt beslut. Det ska också göras om den försäkrade begärt att få ersättning innan slutligt beslut hinner fattas och du då fattar ett interimistiskt beslut, positivt eller negativt. Beslutet ska innefatta beslutet om rätten till ersättningen och ersättningens storlek. Det är beslutsfattaren som ansvarar för att se till att det interimistiska beslutet skickas till den försäkrade.

Du ska utforma det interimistiska beslutet enligt Försäkringskassans riktlinjer (2005:14) Kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan.

Avslag på begäran om interimistiska beslut

Om en försäkrad har begärt ett interimistiskt beslut och beslutsfattaren anser att det saknas underlag för att fatta beslut eller att kriterierna i 112 kap. 2 § SFB inte är uppfyllda ska begäran avslås (prop. 1982/83:3, kap. 8 s. 71). Det är den särskilt utsedde beslutsfattaren som fattar ett sådant beslut. Beslutet ska utformas enligt den generella beslutsmodellen och innehålla en omprövningshänvisning.

Beroende på vad som är anledningen till avslagsbeslutet anger du i motiveringen att

• utredningen visar inte att det finns sannolika skäl att den försäkrade har rätt till aktivitetsersättning från och med (månad och år) eller
• aktivitetsersättningen har inte bedömts vara av sådan väsentlig betydelse för den försäkrades försörjning att det finns skäl till ett interimistiskt beslut.

Därefter redogör du närmare för skälen som, i det enskilda fallet, finns till denna bedömning.

Ett interimistiskt beslut kan ändras med stöd av 113 kap. 3 § SFB.

Slutligt beslut efter ett interimistiskt beslut

När det interimistiska beslutet är expedierat måste du som är försäkringsutredare om-gående vidta åtgärder så att den särskilt utsedde beslutsfattaren så snart som möjligt kan fatta ett slutligt beslut. Om det fortfarande saknas medicinskt underlag ska du kontakta den försäkrade eller behandlande läkare för att påskynda utlåtandet.

Ett interimistiskt beslut ska alltid ersättas med ett slutligt beslut. Det slutliga beslutet ska omfatta hela den tid som det interimistiska beslutet avser.

När du som är särskilt utsedd beslutsfattare ska ta ställning till förslag till slutligt beslut gör du en ny förutsättningslös bedömning. Du är alltså inte beroende av det interimistiska beslutet vid detta ställningstagande.

Om det slutliga beslutet innebär en lägre ersättning än det interimistiska beslutet, är den försäkrade vanligtvis inte skyldig att betala tillbaka för mycket utbetald ersättning. Det kan endast bli fråga om återkrav i de fall då den försäkrade har lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att fullgöra sin uppgifts- eller anmälningsskyldighet och på detta sätt orsakat att ersättningen betalas ut felaktigt eller med för högt belopp.

Exempel

Almina får ett interimistiskt beslut om hel aktivitetsersättning för tiden januari–mars 2023. Den 15 mars 2023 fattas ett slutligt beslut om halv aktivitets-ersättning från och med januari 2023. Halv aktivitetsersättning betalas ut från och med april 2023. Almina inte skyldig att betala tillbaka den utbetalda ersätt-ningen för tiden januari–mars 2023, eftersom hon inte själv har förorsakat att ersättningen betalats ut med för högt belopp.

9.8.2 Återbetalningsskyldighet vid interimistiska beslut

Om det i det slutliga beslutet bestäms att aktivitetsersättning inte ska betalas ut eller betalas med ett lägre belopp än vad som angavs i det interimistiska beslutet kan den försäkrade bli återbetalningsskyldig, se vägledningen (2005:3).

9.9 Omprövning, ändring och överklagande av beslut

Försäkringskassans beslut i ärende rörande aktivitetsersättning kan omprövas eller ändras (113 kap. 3, 5–9 §§ SFB).

Den som inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan begära att beslutet omprövas. En sådan begäran ska göras skriftligen inom två månader från den dag hen fick ta del av beslutet.

Läs mer

Vägledningen (2001:7) beskriver vad som gäller vid omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut. Vägledningen (2018:1) beskriver vad som gäller vid rättelse och ändring av beslut enligt socialförsäkringsbalken och förvaltningslagen.