11 Ålderspensionsrätt
Detta kapitel handlar om ålderspensionsrätt för den som får sjukersättning eller aktivitetsersättning. I kapitlet beskrivs:
- De allmänna reglerna om pensionsgrundande sjukersättning och aktivitetsersättning. Här beskrivs hur sjukersättning och aktivitetsersättningen är pensionsgrundande när den betalas ut löpande som när den betalas ut retroaktivt.
- Vad som är pensionsgrundande när såväl arbetsskadelivränta som sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas ut.
- PGI och PGB vid retroaktiv utbetalning av sjukersättning eller aktivitetsersättning.
- Ålderspensionsrätt vid återkrav.
- Ålderspensionsrätt vid vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning.
- Allmänt om rätten till ålderspension samtidigt med sjukersättning.
11.1 Allmänt om ålderspensionsrätt för sjukersättning och aktivitetsersättning
Sjukersättning och aktivitetsersättning kan betalas ut dels i form av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning, dels i form av garantiersättning. Garantiersättning ger ingen ålderspensionsrätt. Den som får inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning tillgodoräknas ålderspensionsrätt på 93 procent av antagandeinkomsten. För år 2007 räknas dock ålderspensionsrätten på 80 procent av antagandeinkomsten (prop. 2006/07:1 Utgiftsområde 10 s 54–55, bestämmelsen om procenttalet ändrades tillbaka året efter). Vid partiell förmån beräknas ålderspensionsrätten på motsvarande andel av den reducerade antagandeinkomsten. Särskilda regler gäller dock om en del av ersättningen betalas ut till en nära anhörig på grund av att den försäkrade är intagen på institution, se vidare avsnitt 11.6. (Prop. 2007/08:99 s 34 och 59 kap. 13, 29 och 30 §§ samt 60 kap. 9–13 §§ SFB.)
Ålderspensionsrätten för den inkomstrelaterade sjukersättning och aktivitetsersättningen består av två delar: PGI och PGB. Den utbetalade inkomstrelaterade ersättningen ger ålderspensionsrätt i form av PGI. Den som då för någon del av ett år har haft inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning ska också tillgodoräknas PGB för detta år. PGB är skillnaden mellan den del av den reducerade antagandeinkomsten som utgör underlag för beräkning av ålderspensionsrätt och den del av utbetald inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning som utgör PGI. (Prop. 2000/01:96 s. 144–145 och 59 kap. 13, 29 och 30 §§ samt 60 kap. 9–13 §§ SFB)
Skälet till att också PGB beräknas är att pensionsrätten på sjukersättning och aktivitetsersättning till viss del måste beräknas på en fiktiv inkomst för att den försäkrade ska få en pensionsrätt som till viss del svarar mot de inkomster som fallit bort på grund av försäkringsfallet. En del av det inkomstbortfall den försäkrade får på grund av sin medicinskt orsakade arbetsoförmåga ska därför grunda rätt till ålderspension, dvs. den antagandeinkomst som reducerats med 7 procent. Den inkomstnivå som försäkras i det allmänna pensionsrättssystemet är 93 procent av antagandeinkomsten. (60 kap. 7–13 §§ SFB, prop. 2000/01:96 s. 146 och s. 197)
Pensionsgrundande arbetsskadelivränta som samordnats med inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning är inte ålderspensionsgrundande till den del den har samordnats med en sådan ersättning. En särskild beräkning av PGB görs dock om den inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen är samordnad med en arbetsskadelivränta (samordningsprocent 1–100).
Vid retroaktiv utbetalning av sjukersättning eller aktivitetsersättning, kan beräkningen av PGI och PGB för den inkomstrelaterade sjukersättning och aktivitetsersättningen också påverkas om samordning ska göras med andra pensionsgrundande ersättningar, se vidare avsnitt 11.5.
Förtidspension eller sjukbidrag som omvandlats till inkomstrelaterad sjukersättning ger ålderspensionsrätt på ett sätt som svarar mot vad som gäller för sjukersättning. Ålderspensionsrätt beräknad på detta sätt tillgodoräknas för tid från och med januari 2003. Den antagandeinkomst som vid omvandlingen januari 2003 tagits fram med hjälp av medelpensionspoängen motsvarar i princip den antagandeinkomst som beräknas för sjukersättning. I likhet med vad som gäller för sjukersättningar tillgodoräknas den försäkrade ålderspensionsrätt på den reducerade antagandeinkomsten. (60 kap. 7–13 §§ SFB och prop. 2000/01:96 s. 148)
11.2 PGI för inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning
Det är Skatteverket som fastställer PGI för varje år – intjänandeår – som en person varit försäkrad och har haft inkomster som är pensionsgrundande. Det år som PGI fastställs är kalenderåret efter intjänandeåret, dvs taxeringsåret. PGI är summan av den enskildes inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete under ett intjänandeår. Till grund för beräkningen av PGI för ett intjänandeår ligger den enskildes taxering till statlig inkomstskatt för det aktuella året. (57 kap. 2 § och 59 kap. 3–5 och 32 och 33 §§ SFB).
Kontantprincipen gäller alltså vid fastställande av PGI eftersom en person får PGI för summan av den inkomst som hen har haft under intjänandeåret.
Vid beräkning av PGI görs i regel ett avdrag från inkomsten för debiterad allmän pensionsavgift. Sedan år 2000 är avgiften 7 procent. Avdrag för allmän pensionsavgift görs dock inte vid beräkningen av PGI för inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning. (59 kap. 36–38 §§ SFB, 2 § och 4 § andra stycket lagen om allmän pensionsavgift)
Den inkomstrelaterade sjukersättning och aktivitetsersättningen utgör PGI, till den del ersättningen betalas ut, dvs. efter avdrag för utländska förmåner, yrkesskadelivränta och eventuellt negativt justeringsbelopp (59 kap. 13 § jämfört med 34 kap. 14 § SFB). För vidare information om det negativa justeringsbeloppet hänvisas avsnitt 10.7.
För varje år som en person har varit försäkrad och har haft inkomster i Sverige som är pensionsgrundande, ska hens PGI fastställas. Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning räknas som inkomst i Sverige och en person är försäkrad för inkomstgrundad ålderspension enligt SFB så länge hens inkomstrelaterade sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas ut. (6 kap. 19 § och 59 kap. 5 § och 13 §§ SFB)
Sven har inkomstrelaterad sjukersättning som betalas ut med 59 760 kronor per år efter samordning med yrkesskadelivränta. Svens PGI för den inkomstrelaterade sjukersättningen blir 59 760 ÷ 12 = 4 980 kronor per månad.
11.3 PGB för inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning
PGB ska fastställas varje år – intjänandeår – som en försäkrad uppfyller förutsättningarna för att tillgodoräknas sådana belopp. Beslut om PGB ska fattas av Pensionsmyndigheten. (53 kap. 5 § och 60 kap. 4–6 §§ SFB)
Den som för någon månad har haft inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning ska också tillgodoräknas PGB för denna månad. Med inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning avses även sådan ersättning som har beräknats till noll kronor exempelvis på grund av samordning med utländsk förmån. (60 kap. 7 och 8 §§ SFB)
PGI beräknas alltså på den utbetalade inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen, medan inkomstbortfallet avspeglas i den antagandeinkomst som ligger till grund för den. Det är på grund av att en viss del av inkomstbortfallet ska kunna grunda ålderspensionsrätt som PGB därför ska tillgodoräknas den försäkrade. Den del av ålderspensionsrätten som överstiger den faktiskt utbetalda ersättningen utgör alltså en fiktiv inkomst och behandlas som ett PGB. Den totala pensionsrätten för ersättningen är därefter antagandeinkomsten minskad med 7 procent. (60 kap. 7–13 §§ SFB jfr prop. 2000/01:96 s. 146 och s. 198, 199)
Beräkningen av PGB görs per månad och görs olika beroende på om det är en hel eller en partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning (60 kap. 10 och 11 §§ SFB). PGB för hel sjukersättning och aktivitetsersättning beräknas så här:
Först minskas den antagandeinkomst som ligger till grund för den hela inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen med ett belopp motsvarande 7 procent av antagandeinkomsten. Därefter minskas en tolftedel av den reducerade antagandeinkomsten med den PGI som kan hänföras till den månad som PGB ska beräknas för (PGI kan vara beräknat till noll kronor för den månaden). PGB utgör slutligen det belopp som återstår efter minskningen med PGI:n. (60 kap. 9 och 10 §§ SFB)
Om Försäkringskassan ska beräkna PGB för en retroaktivt beviljad sjukersättning eller aktivitetsersättning hänvisas till avsnitt 11.5.
Formel för beräkning av PGB för hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning:
PGB = ([antagandeinkomsten x 0,93]÷12) – PGI för inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning per månad
Ingrid är 43 år och har rätt till hel inkomstrelaterad sjukersättning. Antagandeinkomsten är fastställd till 225 000 kr och den inkomstrelaterade sjukersättningen beräknas till 145 575 kr per år vilket motsvarar 12 131 kr per månad. Belopp att utbetala för januari 2016 blir 12 131 kr. Detta belopp tillgodoräknas som PGI för den månaden. PGB ska beräknas för januari 2016. ((225 000 × 0,93) ÷ 12) −12 131 = 5 307 kr
Vid partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning beräknas PGB på motsvarande andel av den reducerade antagandeinkomsten (60 kap. 11 § SFB).
Formel för beräkning av PGB för partiell inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning:
PGB = ([antagandeinkomsten × 0,93 × andel] ÷12) − PGI för inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning per månad
Omar är 31 år och har rätt till halv inkomstrelaterad sjukersättning. Antagandeinkomsten är fastställd till 150 000 kronor och den inkomstrelaterade sjukersättningen beräknas till 48 525 kronor per år vilket motsvarar 4 044 kronor per månad. Belopp att utbetala för januari 2017 blir 4 044 kronor. Detta belopp tillgodoräknas som PGI för den månaden. PGB ska beräknas för januari 2017. ((150 000 × 0,93 × 0,5) ÷ 12) −4 044 = 1 769 kronor
För tiden januari–december 2007 reduceras antagandeinkomsten med 20 procent.
Mohammed är 38 år och har rätt till hel inkomstrelaterad sjukersättning. Antagandeinkomsten är fastställd till 225 000 kr och den inkomstrelaterade sjukersättningen beräknas till 144 000 kr per år vilket motsvarar 12 000 kr per månad. Belopp att utbetala för januari 2007 blir 12 000 kr. Detta belopp tillgodoräknas som PGI för den månaden. PGB ska beräknas för januari 2007. ((225 000 × 0,80) ÷ 12) −12 000 = 3 000 kronor
Vid partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning för tiden januari–december 2007 beräknas PGB på motsvarande andel av den reducerade antagandeinkomsten.
Formel för beräkning av PGB för partiell inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning:
PGB = ([antagandeinkomsten × 0,80 × andel] ÷ 12) − PGI för inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning per månad
Anastasia är 61 år har rätt till halv inkomstrelaterad sjukersättning. Antagandeinkomsten är fastställd till 225 000 kronor och den inkomstrelaterade sjukersättningen beräknas till 72 000 kronor per år vilket motsvarar 6 000 kronor per månad. Belopp att utbetala för januari 2007 blir 6 000 kronor. Detta belopp tillgodoräknas som PGI för den månaden. PGB ska beräknas för januari 2007. ((225 000 × 0,80 × 0,5) ÷ 12) −6 000 = 1 500 kronor
11.4 Om en arbetsskadelivränta är samordnad med sjukersättningen eller aktivitetsersättningen
En försäkrad kan ha en pensionsgrundande arbetsskadelivränta som är helt eller delvis samordnad med hens sjukersättning eller aktivitetsersättning. Livränta betalas ut i sådana fall bara om den är högre än den sjukersättning eller aktivitetsersättning som betalas ut med anledning av samma inkomstförlust (42 kap. 2 och 4 §§ SFB).
PGI för arbetsskadelivränta som är samordnad med inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning tillgodoräknas inte för den del som är samordnad med den inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen. PGI för denna del tillgodoräknas i stället för den inkomstrelaterade sjukersättning och aktivitetsersättningen. Om den inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen är samordnad med en arbetsskadelivränta görs dock en särskild beräkning av PGB. Beräkningen görs olika beroende på om sjukersättningen eller aktivitetsersättningen är helt eller delvis samordnad med livräntan. (59 kap. 13, 31 §§ och 60 kap. 14 och 15 §§ SFB)
Vid hel samordning med livränta (samordningsprocent = 100) ska PGB för sjukersättning eller aktivitetsersättning tillgodoräknas den försäkrade endast till den del PGB överstiger pensionsgrundande livränta efter samordning med den inkomstrelaterade ersättningen (60 kap. 14 och 15 §§ SFB).
Sune har rätt till en halv inkomstrelaterad sjukersättning på 57 600 kronor per år vilket motsvarar 4 800 kronor per månad. Antagandeinkomsten är fastställd till 180 000 kronor. Dessutom har han rätt till arbetsskadelivränta. Sjukersättningen är till 100 procent samordnad med livräntan. Sunes livränta efter samordning med den inkomstrelaterade sjukersättningen är 3 533 kronor per månad, vilket även är pensionsgrundande livränta per månad före avdrag för debiterade allmänna pensionsavgifter. PGB för halv inkomstrelaterad sjukersättning per månad beräknas först.
([180 000 × 0,93] × 0,5 ÷ 12) − 4 800 = 2 175 kronor
Därefter är det överskjutande belopp som ska tillgodoräknas den försäkrade som PGB för sjukersättning 2 175 − 3 533 = 0 kronor.
Sune tillgodoräknas ett PGB på 0 kronor per månad.
Om en del av sjukersättning eller aktivitetsersättningen samordnas med arbetsskadelivräntan (samordningsprocent < 100) gäller att den andel av PGB som svarar mot den samordnade delen av sjukersättning eller aktivitetsersättningen ska tillgodoräknas den försäkrade, endast om den är högre än den pensionsgrundande livräntan efter samordningen med den inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen (60 kap. 14 och 15 §§ SFB). För den del av sjukersättning eller aktivitetsersättningen som inte är samordnad beräknas PGB utan hänsyn till livräntan.
Claes har rätt till en hel inkomstrelaterad sjukersättning på 115 200 kronor per år vilket motsvarar 9 600 kronor per månad. Hans antagandeinkomst är fastställd till 180 000 kronor. Dessutom har han rätt till arbetsskadelivränta. Sjukersättningen är till 50 procent samordnad med livräntan. Claes livränta efter samordning med sjukersättningen är 3 533 kronor per månad vilket även är pensionsgrundande livränta per månad före avdrag för debiterade allmänna pensionsavgifter. PGB för hel inkomstrelaterad sjukersättning per månad beräknas först.
([180 000 × 0,93] ÷ 12) − 9 600 = 4 350 kronor per månad
Samordnad del (50 procent) av PGB: 0,50 × 4 350 = 2 175 kronor per månad
Den samordnade delen av PGB (2 175 kronor) understiger hans livränta (3 533 kr). Claes tillgodoräknas därför inget PGB för den delen.
PGB för den inte samordnade delen (50 procent) av PGB beräknas. 0,50 × 4 350 = 2 175 kr per månad
Claes tillgodoräknas ett PGB på 2 175 kronor per månad.
11.5 Ålderspensionsrätt för retroaktiv utbetalning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning
Den retroaktivt utbetalade inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen ger PGI på samma sätt som den inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättning som betalas ut löpande. Likaså tillgodoräknas den försäkrade PGB för nämnda ersättning. Detta gäller dock inte om den retroaktivt beviljade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen för samma månad under den retroaktiva tiden samordnats med en ersättning som betalats ut tidigare och som i sig är pensionsgrundande. För en sådan månad under den retroaktiva tiden tillgodoräknas ingen ålderspensionsrätt för den inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen. (59 kap. 13, 29 §§ och 60 kap. 16 § SFB)
Om den retroaktivt beviljade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen i stället samordnats med en ersättning som inte är pensionsgrundande under en månad under den retroaktiva tiden tillgodoräknas däremot den försäkrade PGI och PGB. Exempel på sådana ersättningar är bostadstillägg och ekonomiskt bistånd från socialnämnden. (59 kap. 13, 29 och 30 §§ SFB)
De aktuella bestämmelserna anger inte någon gräns för hur stort samordningsbeloppet ska vara. Det medför att det räcker med att sjukersättningen eller aktivitetsersättningen minskas med en krona för att ge den effekten att den försäkrade inte får någon PGI och PGB för den månad som minskningen avser. Likaså saknar det betydelse om avdrag endast gjorts på garantiersättningen. (59 kap. 29 § och 60 kap. 16 § SFB)
Samordning av sjukersättning och aktivitetsersättningen enligt 107 kap. 2 § SFB för retroaktiv tid, görs dock inte månadsvis utan för den retroaktiva tiden i sin helhet. Avdrag på grund av kvittning för statlig fordran. Det går därför inte att fastställa för vilken månad under den retroaktiva tiden som ett avdrag är gjort. När det ska bestämmas om den inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen är pensionsgrundande eller inte får man i stället utgå från vilken månad den ersättning som samordnas med sjukersättning eller aktivitetsersättningen har betalats ut för.
PGI och PGB för retroaktiv utbetalning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning:
- PGI och PGB beräknas för en månad när en annan samordningsbar pensionsgrundande ersättning inte har betalats ut för samma månad.
- PGI och PGB beräknas inte för en månad när en annan samordningsbar pensionsgrundande ersättning har betalats ut för samma månad.
När det gäller samordning mellan arbetsskadelivränta och inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning behöver ersättningen inte vara utbetald tidigare än livräntan. Om arbetsskadelivräntan och den inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen beviljas från och med samma tid retroaktivt, ska det anses som om sjukersättningen eller aktivitetsersättningen betalats ut tidigare än livräntan. (59 kap. 30 § SFB) För livräntan innebär det alltså att den inte kommer att vara pensionsgrundande under den retroaktiva tiden. Först när den ska betalas ut löpande kan den bli pensionsgrundande. Av det följer också att PGB under den retroaktiva tiden inte ska minskas med hänsyn till arbetsskadelivräntan eftersom livräntan inte är pensionsgrundande under den tiden (60 kap. 14 och 15 §§ SFB). Beräkningen av PGB påverkas först av arbetsskadelivräntan när den börjar betalas ut löpande.
Som framgått tidigare utgör PGI den inkomstrelaterade sjukersättning eller aktivitetsersättning som betalas ut under en månad. Detsamma gäller för den retroaktivt beviljade inkomstrelaterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen avseende de månader under den retroaktiva tiden som det inte har betalats ut en annan samordningsbar pensionsgrundande ersättning.
Observera att en försäkrad kan få PGI för en månad när samordning ändå har gjorts med en annan pensionsgrundande ersättning. Det gäller om den tidigare utbetalda pensionsgrundande ersättningen inte kan räknas till den månaden. Det beror på att avdrag för tidigare utbetald ersättning får göras på hela den retroaktiva sjukersättningen eller aktivitetsersättningen även om den tidigare ersättningen inte har betalats ut under varje månad under den retroaktiva tiden (HFD 2013 ref. 29, se även prop. 1992/1993:30 s. 39). Försäkringskassan måste alltså bedöma vilken månad ett avdrag avser, eftersom det avgör om den inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen ska vara pensionsgrundande eller inte för den månaden.
Vid fastställande av PGI för en retroaktiv månad gäller också kontantprincipen, vilket innebär att retroaktiv inkomstrelaterad ersättning för ett år, som betalas ut året efter, ska registreras som PGI för det senare året, se vidare avsnitt 11.2.
Vid beräkning av PGB för en retroaktiv månad ska man också ta hänsyn till den pensionsgrundande inkomstrelaterade sjukersättning eller aktivitetsersättning som kan hänföras till månaden som PGB ska beräknas för. Med pensionsgrundande inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning avses beviljad inkomstrelaterad ersättning
- efter eventuellt avdrag för utländska invaliditetsförmåner och yrkesskadelivränta
- efter eventuell samordning med en annan ersättning som inte är pensionsgrundande
- efter samordning med annan pensionsgrundande ersättning som inte kan hänföras till den månad som PGB ska beräknas för.
(60 kap. 9–13 §§ SFB)
Som framgått tidigare gäller kontantprincipen vid fastställande av PGI. Det innebär att retroaktivt utbetalad ersättning blir PGI det år ersättningen utbetalas. Däremot kommer PGB att kunna beräknas för samtliga månader som ingår i den tidsperiod som ersättningen avser. PGB beräknas med hänsyn till den PGI som kan hänföras till den månaden som PGB ska beräknas för.
Vid beräkning av PGI under en retroaktiv tid läggs avdraget för den pensionsgrundande ersättningen i första hand på de månader som den andra ersättningen kan hänföras till. Avdrag görs därefter för eventuellt annan ersättning, som också kan hänföras till nämnda månader (t.ex. bostadstillägg). Om det finns kvar ett belopp efter avdraget på den inkomstrelaterade ersättningen blir det inte pensionsgrundande eftersom den avdragna pensionsgrundande ersättningen kan hänföras till dessa månader. Försäkringskassan behöver därför dra av det beloppet från utbetalningsbeloppet. Finns det månader under den retroaktiva tiden som den andra avdragna pensionsgrundande ersättningen inte kan hänföras till blir återstående inkomstrelaterad ersättning den försäkrades PGI för den retroaktiva tiden.
Om det däremot inte finns kvar ett belopp efter avdraget för den andra pensionsgrundande ersättningen på de månader som den ersättningen kan hänföras till, läggs eventuellt resterande avdrag på de månader under den retroaktiva tiden som ska ge ålderspensionsrätt. Detsamma gäller för andra ersättningar som ska dras av och kan hänföras till dessa månader, t.ex. bostadstillägg. I den här situationen blir det belopp som återstår den försäkrades PGI.
Den försäkrade tillgodoräknas alltså PGI i form av en ”klumpsumma”. PGI redovisas årsvis och delas inte upp per månad. Vid beräkningen av PGB i en situation som ovan behöver dock den PGI som blir kvar efter avdrag på utbetalningsbeloppet för den ersättning som inte får ge PGI, fördelas på de månader som PGB ska beräknas för. Eftersom det görs klumpavdrag på en retroaktiv ersättning som ger den konsekvensen att man inte kan ta fram den PGI efter avdrag som faktiskt kan hänföras till den månad som PGB ska beräknas för, återstår det enda alternativet att PGI i stället får fördelas jämnt på de månader ingår i den tiden som ska ge ålderspensionsrätt. Detta gäller också om respektive sådan månad består av olika inkomstrelaterade ersättningar, t.ex. med anledning av höjt prisbasbelopp.
Aase beviljas hel inkomstrelaterad aktivitetsersättning från och med den 1 maj 2008 med 120 000 kronor per år. Försäkringskassan fattar beslutet den 4 augusti 2008. Den inkomstrelaterade aktivitetsersättningen ska betalas ut retroaktivt till Aase för tiden från och med maj till och med augusti 2008. Den inkomstrelaterade aktivitetsersättningens månadsbelopp för år 2008 beräknas till 120 000 ÷ 12 = 10 000 kronor. Beloppet för den retroaktiva tiden blir 4 × 10 000 = 40 000 kronor.
Under den retroaktiva tiden har tillfällig föräldrapenning som ska samordnas med aktivitetsersättningen betalats ut med följande belopp. Se vidare om avdrag för föräldrapenning i avsnitt 8.1.
Maj: 1 600 kr Juni: 1 500 kr Juli: 1 600 kr Augusti: 1 600 kr Summa: 6 300 kr
Retroaktiv inkomstrelaterad aktivitetsersättning efter samordning med tillfällig föräldrapenning ska betalas ut med 40 000 − 6 300 = 33 700 kronor.
Försäkringskassan beräknar PGI för den retroaktiva ersättningen. Aase beviljas inte någon ålderspensionsrätt för någon av den retroaktiva tidens månader eftersom den avdragna pensionsgrundande tillfälliga föräldrapenningen kan hänföras till den retroaktiva tidens samtliga månader.
Hannes beviljas hel inkomstrelaterad sjukersättning retroaktivt från och med den 1 juli 2008 med 115 200 kronor per år. Antagandeinkomsten är fastställd till 180 000 kronor. Försäkringskassan fattar beslutet den 3 november 2008. Den inkomstrelaterade sjukersättningen ska betalas ut retroaktivt till honom för tiden från och med juli till och med november 2008. Den inkomstrelaterade sjukersättningens månadsbelopp för år 2008 beräknas till 115 200 ÷ 12 = 9 600 kronor. Beloppet för den retroaktiva tiden beräknas till 5 × 9 600 = 48 000 kronor.
Under den retroaktiva tiden har sjukpenning (september, oktober och november) som ska samordnas med sjukersättningen betalats ut med följande belopp. Se vidare om avdrag för sjukpenning i avsnitt 8.1.
Juli: – Augusti: – September: 9 300 kr (Sjukpenning) Oktober: 9 300 kr (Sjukpenning) November: 9 300 kr (Sjukpenning) Summa: 27 900 kr
Retroaktiv inkomstrelaterad sjukersättning efter samordning med sjukpenning ska betalas ut med 48 000 − 27 900 = 20 100 kronor.
Försäkringskassan beräknar PGI för den retroaktiva ersättningen. Under september–november 2008 har hel sjukpenning som ska samordnas med sjukersättningen betalats ut med 9 300 kronor per månad (3 × 9 300 = 27 900 kr).
Försäkringskassan börjar med att minska den retroaktiva ersättningen för tiden september–november 2008 (3 × 9 600 = 28 800 kr) med 27 900 kronor eftersom sjukpenningen ska hänföras till dessa månader. De 900 kronor av den inkomstrelaterade sjukersättningen för september–november 2008 som blir kvar efter avdraget på sjukpenningen (28 800 − 27 900 = 900) blir inte pensionsgrundande eftersom den avdragna pensionsgrundande sjukpenningen kan hänföras till dessa månader. Försäkringskassan drar därför av det beloppet från utbetalningsbeloppet enligt följande.
20 100 − 900 = 19 200 kr
Eftersom det finns månader under den retroaktiva tiden som den andra avdragna pensionsgrundande ersättningen inte kan hänföras till blir återstående belopp på 19 200 kronor Hannes PGI för den retroaktiva tiden.
För beräkning av PGB fördelas hans PGI på samtliga månader som får ge PGI. Hans PGI för den retroaktiva hela inkomstrelaterade sjukersättningen blir 9 600 kronor för vardera månaden juli och augusti 2008 (19 200 ÷ 2 = 9 600 kr).
Därefter beräknas PGB. PGB för augusti 2008: ((180 000 × 0,93) ÷ 12) −9 600 = 4 350 kr
Summan av Hannes PGI och PGB för juli 2008 är 13 950 kronor (9 600 + 4 350 = 13 950 kr) och för augusti är summan också 13 950 kronor (9 600 + 4 350 = 13 950 kr)
Joanna beviljas halv sjukersättning retroaktivt från och med den 1 mars 2008 med 60 000 kronor per år. Antagandeinkomsten är fastställd till 187 500 kronor. Försäkringskassan fattar beslutet den 4 augusti 2008.
Den inkomstrelaterade sjukersättningen ska betalas ut retroaktivt till henne för tiden från och med mars till och med augusti 2008. Den inkomstrelaterade sjukersättningens månadsbelopp för år 2008 beräknas till 60 000 ÷ 12 = 5 000 kronor. Belopp för den retroaktiva tiden beräknas till 6 × 5 000 = 30 000 kronor.
Retroaktiv inkomstrelaterad sjukersättning efter samordning med sjukpenning ska betalas ut med 30 000 − 24 000 = 6 000 kronor. Se vidare om avdrag för sjukpenning i avsnitt 8.1.
Försäkringskassan beräknar PGI för den retroaktiva ersättningen. Under den retroaktiva tiden har sjukpenning (mars–juni 2008) som ska samordnas med hennes sjukersättning betalats ut med 6 000 kronor per månad. Totalt ska retroaktiv sjukersättning för tiden mars till och med augusti 2008 minskas med 24 000 kronor (6 000 × 4 = 24 000). Försäkringskassan börjar med att minska den retroaktiva sjukersättningen för tiden mars–juni 2008 (4 × 5 000 = 20 000 kr) med 24 000 kronor eftersom sjukpenningen ska hänföras till dessa månader (20 000 − 24 000 = −4 000). Eftersom det inte finns kvar ett belopp efter avdraget för sjukpenningen på ersättningen för tiden mars–juni läggs resterande avdrag på de månader under den retroaktiva tiden som ska ge ålderspensionsrätt, dvs. på ersättningen för tiden juli–augusti 2008. Av det följer att Försäkringskassan kommer ge Joanna PGI för hela utbetalningsbeloppet på 6 000 kronor (30 000 – 24 000 = 6 000 kr). Joannas PGI blir därmed 6 000 kr för tiden juli–augusti2008.
Den inkomstrelaterade sjukersättningen för mars–juni 2008 blir inte pensionsgrundande eftersom den avdragna pensionsgrundande sjukpenningen kan hänföras till dessa månader.
För beräkning av PGB fördelas Joannas PGI på samtliga månader som får ge PGI. Joannas PGI för den retroaktiva hela inkomstrelaterade sjukersättningen blir 3 000 kronor för vardera månaden juli och augusti (6 000÷2 = 3 000 kr).
Därefter beräknas PGB för juli och augusti 2008. ((187 500 × 0,93 × 0,5) ÷ 12) −3 000 = 4 266 kr
Summan av Joannas PGI och PGB är 7 266 kronor för vardera månaden juli och augusti (3 000 + 4 266 = 7 266 kr)
Francisca beviljas inkomstrelaterad sjukersättning retroaktivt från och med den 1 september 2008 med 120 000 kronor per år. Försäkringskassan fattar beslutet den 17 december 2008. Den inkomstrelaterade sjukersättningen ska betalas ut retroaktivt för tiden från och med september till och med december 2008. Den inkomstrelaterade sjukersättningens månadsbelopp för 2008 beräknas till 120 000 ÷ 12 = 10 000 kronor. Beloppet för den retroaktiva tiden blir 4 × 10 000 = 40 000 kronor.
Retroaktiv inkomstrelaterad sjukersättning ska betalas ut med 40 000 kronor före avdrag för skatt.
Försäkringskassan beräknar PGI för den retroaktiva ersättningen. För den retroaktiva tiden har ekonomiskt bistånd betalats ut med följande belopp.
September: 3 500 kr Oktober: 3 700 kr November: 3 500 kr December: 3 700 kr Summa: 14 400 kr
Avdrag för skatt görs med 12 000 kronor. Efter skatt återstår 40 000 − 12 000 = 28 000 kronor. 14 400 betalas ut till socialnämnden. Till Francisca utbetalas 13 600 kronor.
PGI för inkomstrelaterad sjukersättning blir 40 000 kronor, dvs. hela retroaktivbeloppet före avdrag för skatt och ekonomiskt bistånd. Detta beror på att PGI beräknas före skatt. Avdrag för ekonomiskt bistånd görs efter skatt. Motsvarande gäller för PGB. PGB ska beräknas för alla månaderna inom den retroaktiva tiden.
11.5.1 Om den försäkrade beviljas en höjd grad av ersättning retroaktivt
Om den försäkrade beviljas en höjd ersättningsgrad retroaktivt och om hen under samma tid har fått en lägre grad av ersättning, behöver Försäkringskassan bedöma om den försäkrade ska tillgodoräknas PGI och PGB på förhöjningsdelen.
Den försäkrade kan tidigare under den retroaktiva tiden ha tillgodoräknats PGI och PGB för den först beviljade graden av ersättning. Det gäller om tidigare ersättning har betalats ut löpande eller retroaktivt efter eventuell samordning med en annan ersättning som inte har varit pensionsgrundande eller med annan pensionsgrundande ersättning som dock inte kunde hänföras till den månad som PGI och PGB beräknades för. Om den försäkrade i den här situationen också får tillgodoräknas PGI och PGB på den grad av sjukersättning som utgörs av förhöjningsdelen under den retroaktiva tiden innebär det alltså att hen kommer att få PGI och PGB för den hela den höjda graden av ersättning. För den tiden ska PGB alltså beräknas med hänsyn till hela den höjda ersättningsgraden och den sammanlagda PGI som kan hänföras till den månad som PGB ska beräknas för. Med PGI avses då summan av retroaktivt utbetalad pensionsgrundande inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning för förhöjningsdelen och tidigare PGI för inkomstrelaterad ersättning som kan hänföras till den månad som PGB ska beräknas för. (59 kap. 13, 29 §§ och 60 kap. 16 § SFB)
Däremot om den retroaktivt beviljade förhöjningsdelen ska samordnas med en annan pensionsgrundande ersättning som kan hänföras till varje månad inom den retroaktiva tiden medför det att endast den ersättningsgrad som utgörs av den först beviljade ersättningen kan berättiga till PGI och PGB. Motsatta förhållandet gäller om den tidigare graden av sjukersättning eller aktivitetsersättning hade varit samordnad under den retroaktiva tiden med en annan pensionsgrundande ersättning som kan hänföras till alla månader inom den retroaktiva tiden och om förhöjningsdelen för samma månader inte ska samordnas med annan pensionsgrundande ersättning som kan hänföras till nämnda månader. I sistnämnda fall kommer endast den grad av ersättningen som utgörs av förhöjningen berättiga till PGI och PGB. (59 kap. 29 § och 60 kap. 16 § SFB) Den retroaktiva förhöjningsdelen bedöms alltså på samma sätt som övriga retroaktiva utbetalningar.
Claudia beviljas halv sjukersättning i juli 2008. Retroaktiv utbetalning görs från och med maj till och med juli 2008. Den retroaktiva sjukersättningen samordnas med halv sjukpenning som tidigare har betalats ut under varje månad inom den retroaktiva tiden. Halv sjukersättning börjar betalas ut löpande från och med augusti 2008. Eftersom samordning har gjorts med en annan pensionsgrundande ersättning som har betalats ut under hela den retroaktiva tiden får hon för maj–juli inte rätt till PGI och PGB för sin halva sjukersättning.
I november beviljas Claudia en hel sjukersättning. Retroaktiv utbetalning ska göras från och med maj–oktober 2008. Någon annan pensionsgrundande ersättning än sjukersättning har inte betalats ut under den retroaktiva tiden. Någon ny samordning med en annan PGI för tiden maj–oktober 2008 är därför inte aktuell.
Eftersom hennes tidigare halva sjukersättning under maj–juli 2008 varit samordnad med sjukpenning innebär det att hon endast får rätt till PGI och PGB för halv sjukersättning under tiden maj–juli 2008. Som framgår ska den retroaktiva förhöjningsdelen inte samordnas med tidigare utbetald sjukpenning. Från och med augusti 2008 får hon däremot tillgodoräknas PGI och PGB för hel sjukersättning, eftersom sjukersättningen inte har varit samordnad med sjukpenning för tiden augusti–oktober under den retroaktiva tiden och för att ersättningen därefter började betalas ut löpande.
I nedanstående exempel beskrivs hur PGI ska beräknas när sedan tidigare en halv sjukersättning har betalats ut och senare beviljas en hel sjukersättning retroaktivt. I avsnitt 11.5.4 beskrivs hur PGI:n ska beräknas när Försäkringskassan får uppgift om PGI:n för året före försäkringsfallet från Skatteverket.
Mina har halv sjukersättning. Hon beviljas hel inkomstrelaterad sjukersättning retroaktivt från och med den 1 juni 2008 med 115 200 kronor per år. Antagandeinkomsten är fastställd till 180 000 kronor. Försäkringskassan fattar beslutet den 4 november 2008.
Det nya beslutet innebär en retroaktiv höjning med ytterligare en halv inkomstrelaterad sjukersättning för tiden juni–november 2008.
Den hela inkomstrelaterade sjukersättningens månadsbelopp beräknas till 115 200 ÷ 12 = 9 600 kronor. Den halva inkomstrelaterade sjukersättningens månadsbelopp beräknas till 57 600 ÷ 12 = 4 800 kronor. Belopp för den retroaktiva tiden beräknas till 6 × 4 800 = 28 800 kronor.
Under september–november 2008 har hel sjukpenning som ska samordnas med sjukersättningen betalats ut med 6 000 kronor per månad (3 × 6 000 = 18 000 kr). Eftersom Mina beviljas hel sjukersättning bedömer Försäkringskassan att avdrag ska göras med 6 000 kronor per månad. På den tidigare beviljade halva inkomstrelaterade sjukersättningen har Försäkringskassan inte gjort avdrag för någon annan utbetald ersättning.
Retroaktiv inkomstrelaterad sjukersättning efter samordning med sjukpenning ska betalas ut med 28 800 − 18 000 = 10 800 kronor. Se vidare om avdrag för sjukpenning i avsnitt 8.2.
Försäkringskassan beräknar PGI för den retroaktiva ersättningen. Totalt ska den retroaktiva sjukersättningen för tiden juni–november 2008 minskas med 18 000 kronor. Försäkringskassan börjar med att minska den retroaktiva ersättningen för tiden september–november 2008 med 18 000 kr eftersom sjukpenningen ska hänföras till dessa månader. Eftersom det inte finns kvar ett belopp efter avdraget för sjukpenningen på ersättningen för tiden september–november läggs resterande avdrag på de månader under den retroaktiva tiden som ska ge ålderspensionsrätt, dvs. på ersättningen för tiden juni–augusti 2008. Av det följer att Försäkringskassan kommer ge Mina PGI för hela utbetalningsbeloppet på 10 800 kronor (28 800 − 18 000 = 10 800 kr). Minas PGI blir därmed 10 800 kronor för tiden juni–augusti 2008.
För beräkning av PGB fördelas Minas PGI för den retroaktiva ersättningen på samtliga månader som får ge PGI. Försäkringskassan tar fram den PGI som kan hänföras till respektive månad som PGB ska beräknas för.
För tiden juni–augusti 2008 blir Minas PGI för den retroaktiva halva inkomstrelaterade sjukersättningen 3 600 kronor för vardera månaden juni, juli och augusti 2008 (10 800 ÷ 3 = 3 600 kr). Eftersom även den tidigare beviljade halva inkomstrelaterade sjukersättningen är pensionsgrundande blir PGI för den inkomstrelaterade sjukersättningen totalt sett för dessa månader 4 800 + 3 600 = 8 400 kronor per månad.
För tiden september–november 2008 blir den retroaktiva halva inkomstrelaterade sjukersättningen inte pensionsgrundande eftersom den avdragna pensionsgrundande sjukpenningen kan hänföras till dessa månader. För den tidigare beviljade halva inkomstrelaterade sjukersättningen under samma tid har Mina emellertid beräknats en PGI för halv inkomstrelaterad sjukersättning med 4 800 kronor per månad. Det innebär att PGI för inkomstrelaterad sjukersättning för juli–november 2008 totalt sett blir 4 800 kronor per månad.
För tiden december 2008 och framåt blir Minas PGI för den löpande inkomstrelaterade sjukersättningen 9 600 kronor per månad, dvs. lika med beviljad hel inkomstrelaterad sjukersättning
Därefter beräknas PGB. För tiden juni–augusti 2008: ((180 000 × 0,93) ÷ 12) −8 400 = 5 500 kr per månad
För tiden september–november 2008: ((180 000 × 0,93 × 0,5) ÷ 12) −4 800 = 2 175 kr per månad
För tiden december 2008 och framåt: ((180 000 × 0,93) ÷ 12) −9 600 = 4 350 kr per månad
Den totala ålderspensionsrätten för hel sjukersättning för den retroaktiva tiden juni–november 2008 och för löpande sjukersättning från och med december 2008 illustreras med följande tabell.
| Månad | Pensionsgrundande andel | Ny PGI för ISA per månad | Total PGI för ISA per månad | PGB för ISA per månad | Summan av PGI och PGB per månad |
|---|---|---|---|---|---|
| Juni–augusti | Hel | 3 600 kr | 4 800 + 3 600 = 8 400 kr | 5 500 kr | 13 900 kr |
| September–november | Halv | – | 4 800 kr | 2 175 kr | 6 975 kr |
| December och framåt | Hel | 9 600 kr | 9 600 kr | 4 350 kr | 13 950 kr |
11.5.2 En högre ersättning beviljas retroaktivt av annan anledning än en höjd ersättningsgrad och ändringen medför en retroaktiv utbetalning
Om den försäkrade beviljas en högre sjukersättning eller aktivitetsersättning retroaktivt av annan anledning än höjd grad av ersättning behöver Försäkringskassan bedöma om den försäkrade ska få tillgodoräknas PGI och PGB för tilläggsutbetalningen.
I de fall den försäkrade beviljas en högre sjukersättning eller aktivitetsersättning retroaktivt av annan anledning än höjd grad av ersättning kan det förekomma att den försäkrade även tidigare under samma tid beviljats en retroaktiv sjukersättning eller aktivitetsersättning och att ersättningen då har varit samordnad med en annan pensionsgrundande ersättning. Det har medfört att hen inte har tillgodoräknats PGI och PGB för de månader som det tidigare har betalas ut en retroaktiv sjukersättning eller aktivitetsersättning. I detta fall ska PGI och PGB inte heller beräknas för en senare retroaktiv utbetalning av sjukersättning eller aktivitetsersättning under samma tid. Det gäller under förutsättning att den senare retroaktivutbetalningen inte beror på förändrad andel. Anledningen till att tilläggsutbetalningen i den situationen inte ska ge ålderspensionsrätt är att utbetalningen kan räknas till den tidigare retroaktivt beviljade andelen av sjukersättning eller aktivitetsersättning. Den senare tilläggsutbetalningen ses därför som ett tillägg till den tidigare beviljade andelen av ersättning. Om alla förutsättningar hade kunnat visas vid tidpunkten för beviljandet av den tidigare andelen av ersättning hade även förhöjningen av ersättningen samordnats med en annan pensionsgrundande ersättning. (59 kap. 29 § och 60 kap. 16 § SFB)
För månader då det tidigare inte har varit någon samordning med annan pensionsgrundande ersättning som kan hänföras till samma månad som PGI ska beräknas för, utgörs däremot PGI av utbetalt belopp efter eventuell samordning med en annan ersättning som inte är pensionsgrundande eller efter samordning med annan pensionsgrundande ersättning som inte kan hänföras till nämnda månad. PGB beräknas för dessa månader med hänsyn till den sammanlagda pensionsgrundande inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen, dvs. summan av tidigare PGI och PGI för tilläggsutbetalningen. (59 kap. 13 och 29 §§ samt 60 kap. 9–13 och 16 §§ SFB)
Lars-Erik är 55 år och beviljas hel sjukersättning i augusti 2016. Försäkringskassan har fattat ett provisoriskt beslut om ersättningens storlek eftersom PGI för 2015 ännu inte har inkommit från Skatteverket. Retroaktiv utbetalning görs från och med juni till och med augusti 2016. Den retroaktiva sjukersättningen samordnas med sjukpenning som tidigare har betalats ut under varje månad inom den retroaktiva tiden. Hel sjukersättning börjar betalas ut löpande från och med september 2016. Med anledning av att samordning har gjorts med en annan pensionsgrundande ersättning under hela den retroaktiva tiden får Lars-Erik ingen rätt till PGI och PGB.
I november får Försäkringskassan uppgiften om Lars-Eriks PGI för 2015. Försäkringskassan fattar därför ett slutligt beslut om hans ersättning. Omräkningen med hänsyn till PGI för 2015 resulterar i en retroaktiv utbetalning för tiden juni–december 2016. Någon annan pensionsgrundande ersättning än sjukersättning har inte betalats ut under den retroaktiva tiden. Någon ny samordning med en annan PGI för tiden juni–december 2016 är därför inte aktuell.
Eftersom Lars-Erik tidigare under juni–augusti 2016 beviljades sjukersättning retroaktivt och att den då samordnades med en annan pensionsgrundande ersättning har det medfört att han inte har tillgodoräknats PGI och PGB för perioden juni–augusti. Med anledning av att det fortfarande rör sig om samma ersättningsgrad som innebär att tilläggsutbetalningen kan hänföras till den tidigare beviljade ersättningen får PGI och PGB inte heller beräknas för den retroaktiva utbetalningen av sjuk- eller aktivitetsersättningen som avser juni–augusti 2016. Från och med september–december 2016 får han däremot tillgodoräknas PGI och PGB eftersom sjukersättningen under samma tid betalades ut löpande.
11.5.3 En högre inkomstrelaterad ersättning beviljas retroaktivt av annan anledning än en högre ersättningsgrad men ändringen medför ingen retroaktiv utbetalning
Om den försäkrade beviljas en högre inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning retroaktivt av annan anledning än höjd grad av ersättning ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade ska få tillgodoräknas PGB även i de fall när en kvittning sker mellan inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning för den retroaktiva tiden. I dessa situationer ökar den inkomstrelaterade ersättningen, medan garantiersättningen minskar som en följd av den höjda inkomstrelaterade ersättningen (kvittning).
Eftersom den försäkrade inte beviljas en tilläggsutbetalning i form av retroaktiv inkomstrelaterad ersättning kan hen inte tillgodoräknas högre PGI för den retroaktiva tiden. Däremot kan den försäkrade få rätt till ett högre PGB för den retroaktiva tiden. Detta gäller under förutsättning att det tidigare för den retroaktiva tiden inte har varit någon samordning med annan pensionsgrundande ersättning som kan hänföras till samma månad som den högre pensionsgrundande ersättningen ska beräknas för.
Detsamma gäller i de fall den försäkrade beviljas en inkomstrelaterad ersättning retroaktivt och kvittning sker mot tidigare utbetald garantiersättning dvs. ingen PGI men rätt till PGB. (60 kap. 9–13 och 16 §§ SFB)
11.5.4 Hur fördelas ytterligare PGI om det tidigare finns en pensionsgrundande ersättningsgrad och en ersättningsgrad som inte gett ålderspensionsrätt under samma tid?
I vissa fall när den försäkrade beviljas en högre ersättning retroaktivt av annan anledning än höjd ersättningsgrad, kan hen tidigare under den retroaktiva tiden dels haft en grad av ersättning som gett PGI och PGB, dels en annan grad som däremot inte gett PGI och PGB.
Som framgått tidigare ska den försäkrade tillgodoräknas PGI för tilläggsutbetalningen förutsatt att det finns minst en pensionsgrundande andel av inkomstrelaterad ersättning under den månad som det ska beräknas ålderspensionsrätt för. Detta innebär att en ålderspensionsrätt inte får ges för den del av en tilläggsutbetalning som avser en månad som man inte kan räkna minst en pensionsgrundande grad av ersättning till. Sistnämnda belopp behöver därför dras bort från det utbetalningsbelopp som får ge PGI.
För beräkningen av PGB fördelas därefter PGI på respektive månad som får ge ålderspensionsrätt under den retroaktiva tiden. Det beloppet läggs sedan samman med tidigare tillgodoräknad PGI som kan räknas till respektive månad som PGB ska beräknas för.
I nedanstående exempel beskrivs hur PGI:n ska beräknas när Försäkringskassan får uppgift från Skatteverket om PGI för år före försäkringsfallet. I avsnitt 11.5.1 Om den försäkrade beviljas höjd grad av ersättning retroaktivt, beskrivs hur PGI beräknades när den försäkrade beviljades hel sjukersättning retroaktivt efter att ha haft halv ersättning.
Minas hela inkomstrelaterade sjukersättning har räknats om. Hon har fått en högre inkomstrelaterad sjukersättning med anledning av uppgift om PGI för 2007. Inkomstrelaterad hel sjukersättning ska betalas ut med 117 600 kronor i stället för 115 200 kronor och antagandeinkomsten har höjts till 183 750 kronor i stället för 180 000 kronor. En retroaktiv tilläggsutbetalning ska därför göras med 200 kronor för månaderna juni–december 2008. Belopp för den retroaktiva tiden juni–december beräknas till 1 400 kronor. Inga avdrag ska göras på den retroaktiva tilläggsutbetalningen.
Försäkringskassan beräknar PGI för den retroaktiva ersättningen. Hennes tidigare totala ålderspensionsrätt för hel sjukersättning för den retroaktiva tiden juni–november 2008 och för löpande sjukersättning från och med december 2008 illustreras med följande tabell.
| Månad | Pensionsgrundande andel | Total PGI för ISA per månad | PGB för ISA per månad | Summan av PGI och PGB per månad |
|---|---|---|---|---|
| Juni–augusti | Hel | 4 800 + 3 600 = 8 400 kr | 5 500 kr | 13 900 |
| September–oktober | Halv | 4 800 kr | 2 175 kr | 6 975 kr |
| November | Nej | 0 | 0 | 0 |
| December och framåt | Hel | 9 600 kr | 4 350 kr | 13 960 kr |
Försäkringskassan börjar med att dra av den del av utbetalningsbeloppet som avser månader som inte får ge ålderspensionsrätt. Beloppet på 200 kronor som avser november får alltså dras bort från utbetalningsbeloppet eftersom inte någon andel av den ersättning som tidigare betalas ut under samma månad har gett rätt till PGI och PGB. För varje övrig månad inom den retroaktiva tiden finns det minst en andel av hel ersättning som tidigare gett ålderspensionsrätt, vilket betyder att Mina även ska få rätt till PGI och PGB för tilläggsutbetalningen som avser de månaderna. Avdraget görs enligt följande.
1 400 − 200 = 1 200 kr
Minas PGI under den retroaktiva tiden blir därmed 1 200 kronor för månaderna juni–oktober och december 2008. Som framgått ovan får hon inte någon rätt till PGI för den del av utbetalningsbeloppet som avser november.
För beräkning av PGB fördelas Minas PGI för den retroaktiva ersättningen på samtliga månader som får ge PGI. Försäkringskassan tar fram den PGI som kan hänföras till respektive månad som PGB ska beräknas för.
För den retroaktiva tiden blir Minas PGI 200 kronor för månaderna juni–oktober och december 2008 (1 200 ÷ 6 = 200 kr). Det beloppet läggs sedan samman med tidigare tillgodoräknad PGI som kan hänföras till respektive månad som PGB ska beräknas för.
Därefter beräknas PGB. För tiden juni–augusti 2008: ((183 750 × 0,93) ÷ 12) −(8 400 + 200) = 5 641 kr per månad
För tiden september–oktober 2008: ((183 750 × 0,93 × 0,5) ÷ 12) −(4 800 + 200) = 2 120 kr per månad
För tiden december 2008 och framåt: ((183 750 × 0,93) ÷ 12) −(9 600 + 200) = 4 441 kr per månad
Den totala ålderspensionsrätten för inkomstrelaterad sjukersättning efter omräkningen för den retroaktiva tiden juni–december 2008 illustreras med följande tabell.
| Månad | Pensionsgrundande andel | Ny PGI för ISA per månad | Total PGI för ISA per månad | Nytt PGB för ISA per månad | Summan av PGI och PGB per månad |
|---|---|---|---|---|---|
| Juni–augusti | Hel | 200 kr | 8 400 + 200 = 8 600 kr | 5 641 kr | 14 241 kr |
| September–oktober | Halv | 200 kr | 4 800 + 200 = 5 000 kr | 2 120 kr | 7 120 kr |
| November | Nej | 0 | 0 | 0 | 0 |
| December och framåt | Hel | 200 kr | 9 600 + 200 = 9 800 kr | 4 441 kr | 14 241 kr |
11.5.5 PGI och PGB för retroaktiv utbetalning av inkomstrelaterad ersättning vid samordning med restbelopp för tidigare utbetald pensionsgrundande ersättning
Vilken eller vilka månader ett restbelopp avser är avgörande för om den inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen ska vara pensionsgrundande eller inte för den månaden. Ett restbelopp uppstår när en retroaktivt beviljad ersättning inte har räckt till för att göra hela avdraget enligt 107 kap. 2 § SFB för den tidigare utbetalda ersättningen.
Försäkringskassan måste därför ta reda på vilken månad ett restbelopp avser eftersom det avgör om den inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen ska vara pensionsgrundande eller inte för den månaden.
PGI och PGB tillgodoräknas inte för en månad där samordning görs med ett restbelopp för annan pensionsgrundande ersättning som tidigare utbetalats och den ersättningen kan räknas till den månad som PGI och PGB ska beräknas för (59 kap. 29 § och 60 kap. 16 § SFB).
PGI och PGB kan dock få tillgodoräknas för en månad där samordning har gjorts med ett restbelopp för tidigare utbetald pensionsgrundande ersättning under samma retroaktiva period. Detta gäller i de fall då restbeloppet för den pensionsgrundande ersättning som tidigare utbetalats inte kan räknas till den månad som PGI och PGB ska beräknas för. (59 kap. 29 § och 60 kap. 16 § SFB)
11.6 PGI och PGB vid tillfälligt stoppad utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning på grund av institutionsvistelse
Den som har tillfälligt stoppad utbetalning av sjukersättning eller aktivitetsersättning på grund av institutionsvistelse för hel månad tillgodoräknas inte PGB för inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning. Det beror på att hen inte heller har rätt till PGI för en sådan månad. (59 kap. 13 § och 60 kap. 9–13 §§ SFB)
Om reglerna om tillfälligt stoppad utbetalning innebär att sjukersättning eller aktivitetsersättning ska betalas ut till den försäkrade för en del av en månad, kommer hela den månaden ge PGB eftersom hen har rätt till PGI för den månaden (59 kap. 13 § och 60 kap. 9–13 §§ SFB samt prop. 2002/03:2 s.47). Vid beräkning av PGB innebär det att den reducerade antagandeinkomsten kommer att minskas med den utbetalade inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen trots att den inkomstrelaterade ersättningen endast avser utbetalning för en del av en månad.
Den försäkrade får även tillgodoräknas PGI för del av inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning som betalas ut till en nära anhörig. I dessa fall gäller en särskild regel vid beräkning av PGB för den försäkrade. Den regeln gäller endast om del av den tillfälligt stoppade utbetalningen av inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas ut för hel månad till en nära anhörig. Om nämnda förutsättning är uppfylld ska därefter vid beräkningen av PGB användas så stor del av antagandeinkomsten som svarar mot den utbetalade delen. (60 kap. 12 § SFB)
En nära anhörig kan få utbetalning också för en månad då den försäkrades sjukersättning eller aktivitetsersättning inte är tillfälligt stoppad för varje dag under hela månaden. I dessa fall beräknas dock PGB som om hela förmånen hade betalats ut (60 kap. 12 § jämfört med 60 kap. 9–11 §§ SFB samt prop. 2002/03:2 s. 47).
Beräkningen av den försäkrades PGB vid utbetalning till nära anhörig för hel månad kan visas med följande exempel.
Ingela har rätt till hel sjukersättning. Antagandeinkomsten är fastställd till 150 000 kronor och den inkomstrelaterade sjukersättningen beräknas till 96 000 kronor per år vilket motsvarar 8 000 kronor per månad. Utbetalning av sjukersättningen är tillfälligt stoppad på grund av att Ingela är intagen på institution. Efter behovsprövning får en nära anhörig rätt till utbetalning av del av den inkomstrelaterade sjukersättningen. Den nära anhörige beviljas 3 000 kronor för varje hel månad som utbetalningen av sjukersättningen är tillfälligt stoppad. Den nära anhöriges årsinkomst beräknas till 36 000 kronor. PGB beräknas.
PGB för del av hel inkomstrelaterad sjukersättning per månad = (150 000 × 0,93 × (36 000 / 96 000) ÷ 12) −3 000 = 1 359 kr
Anita har rätt till tre fjärdedels sjukersättning. Antagandeinkomsten är fastställd till 180 000 kronor och tre fjärdedels inkomstrelaterade sjukersättning beräknas till 86 400 kronor per år vilket motsvarar 7 200 kronor per månad. Utbetalningen av sjukersättningen är tillfälligt stoppad på grund av att Anita är intagen på institution. Efter behovsprövning får en nära anhörig rätt till utbetalning av del av den inkomstrelaterade sjukersättningen. Den nära anhörige beviljas ett belopp på 6 000 kronor för varje hel månad som utbetalningen av sjukersättningen är tillfälligt stoppad. Den nära anhöriges årsinkomst beräknas till 72 000 kronor. PGB beräknas.
PGB för del av tre fjärdedels inkomstrelaterad sjukersättning per månad = (180 000×0,93 × 0,75 × (72 000 / 86 400) ÷12) −6 000 = 2 719 kr
11.7 Återkrav
Om Försäkringskassan har beslutat om återkrav av tidigare utbetald inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning, ska den PGI som beräknats för den tidigare utbetalade inkomstrelaterade ersättningen minskas med det återkrävda beloppet.
Om den försäkrades PGI har minskats med det återkrävda beloppet, ska PGB beräknas med hänsyn till den minskade PGI och den pensionsgrundande andel som gäller för den minskade PGI:n. Om Försäkringskassan har beslutat om återkrav för hela den tidigare utbetalade inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen, ska den försäkrade inte heller ha rätt till PGB för de månader när hen inte längre har rätt till PGI på grund av beslut om återkrav. Om återkrav endast ställts för en del av den inkomstrelaterade ersättning som den försäkrade har fått, ska PGB räknas om med hänsyn till den andel och den minskade PGI för inkomstrelaterad ersättning som hen har rätt till efter beslut om återkrav. (60 kap. 9–13 §§ SFB)
Katerina är beviljad hel inkomstrelaterad ersättning, och vid efterkontroll framkommer det att hon arbetar deltid 50 procent. Försäkringskassan beslutar att Katerina ska betala tillbaka halva sjukersättningen för tiden juni 2019–maj 2020.
Katerina har fått totalt 48 129 kronor för mycket för perioden.
När Försäkringskassan beslutar om återkrav som avser inkomstår 2019 eller senare meddelas Skatteverket om detta automatiskt. Det innebär att Katerinas inkomst korrigeras för de berörda månaderna när utbetalningarna har skett. Skatteverket beslutar om den PGI:n ska ändras eller inte.
För tiden juni 2019–maj 2020 måste Försäkringskassan korrigera hennes pensionsgrundande andel och belopp så att Pensionsmyndigheten kan beräkna nytt PGB för respektive år.
Katerinas antagandeinkomst för 2019 är 147 731 kronor, och för 2020 150 273 kronor.
Katerina har under juni–december 2019 haft pensionsgrundande inkomstrelaterad sjukersättning med 7 965 kronor per månad och PGB med 3 484 kronor per månad. Efter ändring blir pensionsgrundande ISA 3 983 kronor per månad och PGB blir 1 742 kronor per månad.
För tiden januari–maj 2020 har hon haft pensionsgrundande inkomstrelaterad sjukersättning med 8 102 kronor per månad och PGB med 3 544 kronor per månad. Efter ändringen blir pensionsgrundande inkomstrelaterad sjukersättning för 2020 4 051 kronor per månad och PGB blir 1 772 kronor per månad.
11.8 Ålderspensionsrätt vid vilande sjukersättning och aktivitetsersättning
Under den tid då ersättning inte betalas ut efter ett beslut om vilandeförklaring, ersätter normalt sett en förvärvsinkomst den tidigare ersättningen. Förvärvsinkomsten ingår då i PGI:n. Den försäkrade ska därför inte tillgodoräknas PGI och PGB på antagandeinkomsten under tiden som sjukersättningen eller aktivitetsersättningen är vilande. Detta gäller även då förvärvsinkomsten är lägre än den del av antagandeinkomsten som svarar mot den vilande ersättningen. (Prop. 2000/01:96 s. 148–149 och Bet. 2000/01:SfU15 s. 47)
11.9 Rätt till ålderspension utan att förlora rätten till sjukersättning
Den som får sjukersättning kan välja att ta ut ålderspension utan att gå miste om den försörjning som täcks genom sjukersättningen. Det beror på att personer som får sjukersättning så långt som möjligt ska likställas med övriga grupper i samhället. (Prop. 2000/01:96 s. 149 och Bet. 2000/01:SfU15 s. 48)