16 Beslut om preliminär sjukersättning
Detta kapitel beskriver när Försäkringskassan ska fatta beslut om preliminär sjukersättning och vad som händer när den försäkrade inte längre omfattas av reglerna enligt 37 kap. SFB men har ett pågående beslut om preliminär sjukersättning för det aktuella inkomståret.
16.1 Beslut om preliminär sjukersättning
Om Försäkringskassan beviljar en ansökan om omräkning av sjukersättning vid arbete, ska ett beslut fattas om att sjukersättningen ska betalas ut med ett preliminärt belopp utifrån de förväntade inkomstuppgifter som den försäkrade lämnat till Försäkringskassan.
Ett beslut om preliminär sjukersättning ska fattas även om reduceringsinkomsten ryms inom fribeloppet och någon reducering av sjukersättningen inte kommer att göras. Detta för att Försäkringskassan senare ska kunna fastställa en slutlig sjukersättning då det kan visa sig att den försäkrade haft inkomster som är högre än fribeloppet.
Har den försäkrade också en invalidpension från ett annat EU/EES-land eller Schweiz ska en kopia av beslutet om preliminär sjukersättning sändas till berört land.
16.1.1 Beslut om preliminär sjukersättning vid för sen eller utebliven ansökan
I de fall en försäkrad kommit in med en ansökan för sent eller inte alls innan arbetet påbörjades ska Försäkringskassan bedöma om det fanns en giltig anledning till detta. Fanns en giltig anledning ska beslut om preliminär sjukersättning fattas på samma sätt som i övriga ärenden. Se även avsnitt 14.4 om utredning och bedömning av giltig anledning.
Om den försäkrade ansöker först när arbetet påbörjats och inte har giltigt skäl för den sena ansökan ska den avvisas (37 kap. 4 § SFB).
Om den försäkrade inte ansökt i tid eller inte alls kan omprövning av rätten till sjukersättning göras om den försäkrade anses ha uppvisat en arbetsförmåga som antogs saknas vid tiden för beslutet om sjukersättning 36 kap. 9–21 §§ SFB).
16.1.2 Metodstöd – beslut vid för sen eller utebliven ansökan
Om handläggaren bedömer att det inte finns giltig anledning till att ansökan har kommit in för sent ska handläggaren skriva ett förslag till beslut om avvisning. Den särskilt utsedda beslutsfattaren ska fatta beslutet.
Den särskilt utsedda beslutsfattaren ska också besluta om sjukersättningen ska minskas eller upphöra med anledning av att den försäkrade har uppvisat en arbetsförmåga. Om det inte fanns giltig anledning till att ansökan inte har inkommit, ska det i beslutsmotiveringen för minskningen eller upphävandet av sjukersättningen framgå att den försäkrade trots skriftlig information från Försäkringskassan inte i tid eller inte alls kommit in med någon ansökan om omräkning av sjukersättningen vid arbete och att giltig anledning saknas.
Beslutet om att avvisa ansökan om omräkning av sjukersättning vid arbete ska fattas före beslutet om att sjukersättningen minskas eller upphör. Om besluten fattas vid samma tillfälle ska det framgå både av journalanteckningen och av beslutet att avvisningsbeslutet fattades före beslutet om att sjukersättningen minskas eller upphör.
När ett beslut om avvisning har fattats och när minskning eller upphörande skett aktualiseras frågan om återkrav med stöd av 108 kap. 2 § SFB för tid då den försäkrade arbetat och samtidigt fått sjukersättning. En särskilt utsedd beslutsfattare ska medverka i beredningen av återkravsärendet. Se vidare i kapitel 19.
Om den försäkrade efter en minskning fortfarande har rätt till sjukersättning i någon grad omfattas hen inte längre av reglerna i 37 kap. SFB (37 kap. 4 § SFB).
16.1.3 Metodstöd – nytt beslut om preliminär sjukersättning under inkomståret
Om den försäkrade anmäler ändrade inkomster eller andra förhållanden som påverkar sjukersättningen, ska Försäkringskassan fatta ett nytt beslut om preliminär sjukersättning (37 kap. 21 § SFB). Försäkringskassan kan också på eget initiativ fatta ett nytt beslut om preliminär sjukersättning om Försäkringskassan får kännedom om förhållanden som påverkar sjukersättningens storlek, till exempel om den försäkrade häktats eller tagits in på anstalt (prop. 2007/08:124 s. 79). Det är därför möjligt för Försäkringskassan att fatta flera beslut om preliminär sjukersättning under ett inkomstår.
Försäkringskassan behöver inte besluta om ändring av preliminär sjukersättning om beslutet endast påverkar sjukersättningen i ringa utsträckning. Detta för att undvika att Försäkringskassan alltför ofta justerar den preliminära sjukersättningen med små belopp (37 kap. 21 § SFB). Detta gäller både när den försäkrade anmäler ändring och när Försäkringskassan på eget initiativ prövar en ändring med anledning av information om ändrade förhållanden.
Magnus har hel sjukersättning sedan 2005 och ansökte om omräkning av sjukersättning vid arbete i januari 2013. Han beräknar då sin årsinkomst till 25 000 kr. Försäkringskassan beviljade Magnus ansökan och fattade ett beslut om preliminär sjukersättning. Någon reducering av befintlig sjukersättning blev det inte i detta fall eftersom Magnus beräknade inkomst var lägre än fribeloppet. I maj 2013 har Magnus fått en inkomstökning och anmäler att han i stället kommer att få en inkomst på 40 000 kr för 2013. Magnus inkomst är fortfarande lägre än fribeloppet, någon anmälan om ändrad inkomst behövde han därför inte göra. Försäkringskassan fattar inte ett nytt beslut eftersom de nya inkomstuppgifterna inte kommer att påverka utbetalningen av Magnus preliminära sjukersättning. Försäkringskassan informerar Magnus om att hans tidigare beslut fortfarande gäller samt att han inte behöver anmäla inkomständringar som innebär att inkomsten fortfarande ryms inom fribeloppet.
16.1.4 Metodstöd – den försäkrade har preliminär sjukersättning och får lägre inkomst eller slutar arbeta
En försäkrad som har preliminär sjukersättning och får en årsinkomst som är lägre än den som den preliminära sjukersättningen beräknats på, t.ex. på grund av att hen slutar att förvärvsarbeta, ska efter anmälan om ändrad inkomst få ett nytt beslut om preliminär sjukersättning. Vid beräkningen ska hänsyn tas till den preliminära sjukersättning som redan betalats ut under året. Den resterande preliminära sjukersättningen för året kan i vissa fall bli högre än 1/12 av det beviljade årsbeloppet.
Frida har hel sjukersättning sedan 1989. Hon har ansökt om omräkning av sjukersättning vid arbete och har fått ett beslut om preliminär sjukersättning. Från 1 januari arbetar Frida 30 timmar i veckan på en handelsträdgård. Fridas förväntade inkomst för året var 180 000 kronor.
Fridas oreducerade sjukersättning är 150 400 kronor (12 533 kronor/månad). Reduceringsinkomsten blir 135 500 kronor.
Beräknad förvärvsinkomst 180 000 kr − Fribelopp (år 2013) 44 500 kr = Reduceringsinkomst 135 500 kr
Reduceringsbeloppet blir 50 % × 135 500 kronor = 67 750 kronor. Preliminär sjukersättning efter reducering blir 82 650 kronor.
Sjukersättning 150 400 kr − Reduceringsbelopp 67 750 kr = Preliminär sjukersättning 82 650 kr
Frida har fått ett beslut om preliminär sjukersättning. Hon kommer att få 82 650 kronor under året, 6 888 kronor per månad januari–december.
Den 1 augusti råkar Frida ut för en bilolycka och blir åter helt arbetsoförmögen. Frida tror inte att hon kommer att kunna arbeta igen under året.
Först den 15 september lämnar Frida in en anmälan om ändrade förhållanden. I anmälan uppger hon att hennes beräknade årsinkomst nu kommer att bli 105 000 kronor, vilket alltså är lägre än vad hon uppgav i sin ansökan.
En ny preliminär sjukersättning ska beräknas. Reduceringsinkomsten blir 60 500 kronor
Beräknad förvärvsinkomst 105 000 kr − Fribelopp (år 2013) 44 500 kr = Reduceringsinkomst 60 500 kr
Reduceringsbeloppet blir 60 500 kronor x 50 % = 30 250 kronor Preliminär sjukersättning efter reducering blir 120 150 kronor.
Sjukersättning oreducerad 150 400 kr − Reduceringsbelopp 30 250 kr = Preliminär sjukersättning 120 150 kr
Fridas preliminära sjukersättning efter omräkning blir 120 150 kronor. Tidigare utbetald sjukersättning januari–september 61 992 kronor. (9 × 6 888 kronor) Återstående sjukersättning efter avdrag för tidigare utbetald sjukersättning blir 57 900 kronor.
Preliminär sjukersättning efter omräkning 120 150 kr − Tidigare utbetald preliminär sjukersättning 61 992 kr = Preliminär sjukersättning för resten av året 58 158 kr
Frida får 58 158 kronor för perioden oktober–december. Frida kommer att få 19 386 kronor per månad. (58 158÷3)
16.1.5 Den försäkrade har fått beslut om preliminär sjukersättning – men börjar sedan inte arbeta
En ansökan om att arbeta enligt reglerna om steglös avräkning ska göras innan arbetet påbörjas. Om en försäkrad som har fått beslut om steglös avräkning av någon anledning inte påbörjar det tänkta arbetet och innan december meddelar att ansökan återkallas, ska Försäkringskassan fatta ett beslut om att det tidigare fattade beslutet om att arbeta med steglös avräkning upphör. Det innebär att vi ska betala ut tidigare innehållen ersättning och att den försäkrade framöver ska få hela det månadsbelopp som tidigare beslutats, innan beslutet om preliminär sjukersättning. Därefter ska vi avskriva ärendet från vidare handläggning, (se JO dnr 5813-2012 om att ett gynnande beslut kan på begäran upphävas framåt i tiden).
16.1.6 Arbete del av år
Ett beslut om preliminär sjukersättning ska fattas för den del av året som ansökan avser och preliminär sjukersättning kan bara betalas ut för de månader under inkomståret då den försäkrade faktiskt omfattades av reglerna i 37 kap SFB.
16.1.7 Den försäkrade får en högre sjukersättningsgrad
Om den försäkrade får sjukersättning med en högre ersättningsnivå upphör samtidigt rätten för hen att omfattas av reglerna i 37 kap. SFB, och därmed gäller inte heller reglerna om steglös avräkning (37 kap. 2 § SFB). Har den försäkrade en preliminär sjukersättning och har hen arbetat med stöd av reglerna om steglös avräkning under del av inkomståret så kommer avstämning att göras och beslut om den slutliga sjukersättningen att fattas för de månader som den försäkrade omfattades av dessa regler.
Maya har tre fjärdedels sjukersättning sedan 2003. På den del som hon inte är beviljad sjukersättning för arbetar hon 10 timmar i veckan på kansliet hos en patientförening. Hon ansökte om omräkning av sjukersättning i januari 2013. Försäkringskassan beviljade ansökan och beslutade om preliminär sjukersättning. Mayas sjukdomstillstånd försämrades i maj och hon ansökte i oktober om hel sjukersättning, från och med augusti. Försäkringskassan beviljade i december hel sjukersättning från augusti 2013. Det nya beslutet om hel sjukersättning ersätter det tidigare beslutet om preliminär sjukersättning. Från och med augusti omfattas Maya inte längre av reglerna om steglös avräkning. Avstämning för 2013 kommer endast att göras för månaderna januari till och med juli och beslut om slutlig sjukersättning kan endast fattas för dessa månader.
16.1.8 Arbete under året den försäkrade fyller 66 år
Den som under inkomståret fyller 66 år har rätt till sjukersättning till och med månaden innan hen fyller 66 år. Den som ansöker om att arbeta enligt reglerna om steglös avräkning kan endast beviljas detta så länge rätten till sjukersättning finns. Reducering av sjukersättningen kan därför bara göras för de månader som återstår av inkomståret innan den försäkrade fyller 66 år och beslut om preliminär sjukersättning ska endast fattas för dessa månader. Vid beräkningen ska ett anpassat fribelopp användas. I reduceringsinkomsten tas de inkomster med som den försäkrade har fått utbetalda under de månader som hen även haft sjukersättning.
En avstämning av inkomsten ska dessutom bara göras för de månader som den försäkrade har haft sjukersättning. Beslut om slutlig sjukersättning fattas likaså enbart för de månader som den försäkrade har haft rätt till sjukersättning.
Axel har hel sjukersättning sedan 2001. Han fyller 66 år i april 2024. Axel ansöker om att arbeta med steglös avräkning från och med januari 2024. Eftersom Axel fyller 66 år under 2024, fattar Försäkringskassan ett beslut om preliminär sjukersättning för perioden januari till och med mars 2024. Avstämning ska endast göras för dessa månader och beslut om slutlig sjukersättning kommer att fattas för perioden januari–mars 2024.
Innan den 1 januari 2023 kunde sjukersättning beviljas som längst till och med månaden före den försäkrade fyllde 65 år. Om den försäkrade har fyllt 65 år före den 1 januari 2023 gäller äldre föreskrifter (33 kap. 16 § SFB och punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lag [2022:878] om ändring i socialförsäkringsbalken). Det innebär att om den försäkrade fyllde 65 år under 2022 så har rätten till sjukersättning, och därmed även rätten till steglös avräkning, upphört under 2022.
16.1.9 Rätten till sjukersättning har upphört före den 1 januari 2009
Det kan förekomma att Försäkringskassan i efterhand konstaterar att en försäkrads rätt till sjukersättning upphört. För den grupp försäkrade som omfattas av reglerna i 37 kap. SFB kan det förekomma att Försäkringskassan i efterhand konstaterar att hens rätt till sjukersättning upphört före den 1 januari 2009.
16.1.10 Metodstöd – rätten till sjukersättning har upphört före den 1 januari 2009
Om Försäkringskassan i efterhand konstaterar att den försäkrades rätt till sjukersättning upphört före den 1 januari 2009, ska en särskilt utsedd beslutsfattare först konstatera att rätten till har upphört, t.ex. i mars 2007. Eftersom den försäkrade inte omfattas av 37 kap. SFB kan ett beslut om rätten till sjukersättning även fattas framåt i tiden. Återkrav ska göras för hela den retroaktiva tiden.
Om den försäkrade vid tidpunkten när vi konstaterar att rätten till sjukersättning upphört före den 1 januari 2009, hade fått ett beslut om preliminär sjukersättning för innevarande år, ska detta beslut upphävas med stöd av 113 kap. 3 § SFB. Eftersom den försäkrade hade konstaterats sakna rätt till sjukersättning, var hen heller inte berättigad till preliminär sjukersättning. Beslutet om preliminär sjukersättning måste därför anses ha blivit fel eftersom det fattats på ett uppenbart felaktigt underlag. Ingen avstämning ska göras i dessa fall och Försäkringskassan kommer inte heller att fatta något beslut om slutlig sjukersättning. I stället ska vi pröva förutsättningarna för återkrav av felaktigt utbetald sjukersättning. Se vidare om återkrav i avsnitt 19 och vägledning (2005:3).