4 Beräkning av sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning

Sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning grundas på tillgodoräknad försäkringstid. I detta kapitel beskrivs vad som krävs för att få garantiersättning, vad som tillgodoräknas som försäkringstid samt hur ersättningen beräknas. Slutligen beskrivs villkoret för rätt till utbetalning av garantiersättning när den försäkrade också uppfyller förutsättningarna för rätt till efterlevandestöd eller garantipension till änkepension. Frågan om hur EU:s regler och avtal om social trygghet påverkar garantiersättningen beskrivs i vägledning (2010:2).

Beräkningen av garantiersättning kan sammanfattningsvis illustreras med följande ordning.

1. Beräkning av försäkringstid.
2. Beräkning av hel garantinivå.
3. Omräkning av hel garantinivå med hänsyn till förändring av prisbasbelopp.
4. Minskning av hel garantinivå med hänsyn till tillgodoräknad försäkringstid.
5. Minskning av hel garantinivå med hänsyn till hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning.
6. Minskning av hel garantinivå med utländsk invaliditetspension eller utländska förmåner som motsvarar sjukersättning eller aktivitetsersättning, under förutsättning att de inte är att likställa med garantiersättning.
7. Minskning av hel garantiersättning med hänsyn till beviljad ersättningsnivå.

Det slutliga resultatet av beräkningarna i punkterna 1–7 motsvarar garantiersättning i det enskilda fallet.

4.1 Allmänt om garantiersättning

Det huvudsakliga syftet med en garantiersättning är att tillförsäkra ett grundskydd för personer som är bosatta i Sverige och som saknar eller har rätt till endast en låg inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning. Det gäller personer som under tiden före försäkringsfallet haft låga eller inga förvärvsinkomster. Det krävs emellertid att de under tiden före försäkringsfallet har haft en rimlig anknytning till Sverige. (Prop. 2000/01:96, s. 107)

Huvudregeln är att endast den som är försäkrad vid tidpunkten för försäkringsfallet och från och med den tidpunkt som ersättning lämnas har rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning. Det medför att personer som är arbetsoförmögna på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning redan när de bosätter sig i Sverige som huvudregel inte har rätt till garantiersättning. Undantag görs från kravet att den försäkrade ska vara försäkrad vid försäkringsfallet för den vars försäkringsfall har inträffat före det år hen fyllde 18 år. (33 kap. 5 § SFB, prop. 2000/01:96 s. 79 och prop. 2001/02:119 s. 55)

Garantiersättning grundas på tillgodoräknad försäkringstid – faktisk och framtida försäkringstid. För rätt till garantiersättning fordras minst tre års tillgodoräknad försäkringstid och för oavkortad ersättning fordras minst 40 års försäkringstid inklusive framtida försäkringstid fram till och med det år den försäkrade fyller 65 år. Är tiden kortare reduceras garantiersättningen med 1/40 för varje år som fattas (35 kap. 2, 3 och 20 §§ SFB). För den som har försäkringsfall före 1 januari 2023 räknas den framtida försäkringstiden fram till och med det år då den försäkrade fyller 64 år. Se vidare i avsnitt 4.3.1.

Reglerna för beräkningen av försäkringstid är i allt väsentligt utformade enligt de principer som gällde före 2003 för beräkning av bosättningstid för rätt till folkpension i form av förtidspension. Se vidare avsnitt 4.2 och avsnitt 4.3.

Särskilda regler kan gälla för personer som omfattas av förordning 883/2004, av förordning 1408/71 eller av ett avtal om social trygghet. De särskilda reglerna kan medföra såväl utökning som begränsningar i tillämpningen av bestämmelserna om garantiersättning, se vidare i vägledning (2010:2) och vägledning (2017:1).

4.1.1 Vem kan få garantiersättning?

Rätt till garantiersättning har en försäkrad som saknar inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning eller vars inkomstrelaterade ersättning understiger en viss nivå (garantinivå) om den försäkrade

• uppfyller villkoren enligt 33 kap. SFB för rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning,
• är försäkrad för garantiersättningen vid tidpunkten för försäkringsfallet och från och med den tid då ersättningen ska betalas ut eller
• är omfattad av en annan medlemsstats lagstiftning vid tidpunkten för försäkringsfallet och har rätt att få sin garantiersättning samordnad och beräknad enligt förordning 883/2004 eller förordning 1408/71, och
• tillgodoräknas en försäkringstid om minst tre år som beskrivs nedan

(33 kap. 5 §, 35 kap. 2 och 3 §§ SFB samt artikel 51.3 i förordning 883/2004)

Läs mer

Närmare beskrivning av försäkringsvillkoren hittar du i vägledningarna 2013:1 och 2013:2 och mer information om beräkning av garantiersättning enligt förordning 883/2004 hittar du i vägledning (2010:2). Se även vägledning (2017:1).

4.1.2 Minst tre års försäkringstid

För rätt till garantiersättning krävs att den försäkrade kan tillgodoräknas en försäkringstid om minst tre år (35 kap. 3 § SFB). Vad som tillgodoräknas som försäkringstid beskrivs i avsnittet nedan.

Om den försäkrade endast har ett eller två år med försäkringstid i Sverige kan enligt artikel 6 i förordning 883/2004 försäkringstid i Sverige läggas samman med försäkringstid i annat EU/EES-land eller Schweiz. Se vidare i vägledning (2010:2) och (2017:1).

4.1.3 Vad är försäkringstid?

35 kap. 4 § SFB Försäkringstid för rätt till garantiersättning tillgodoräknas en försäkrad

1. enligt 6–11 §§ under tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet (faktisk försäkringstid),
2. enligt 12 och 13 §§ för tiden därefter till och med det år då han eller hon fyller 65 år (framtida försäkringstid), och
3. enligt 14 och 15 §§ om försäkringsfallet har inträffat före 18 års ålder

Det finns två typer av försäkringstid – faktisk och framtida försäkringstid. Faktisk försäkringstid kan tillgodoräknas från och med den 1 januari det år den försäkrade fyller 16 år till och med den 31 december året före försäkringsfallet. Framtida försäkringstid kan tillgodoräknas från och med den 1 januari det år försäkringsfallet inträffar till och med den 31 december det år den försäkrade fyller 65 år. I de fall där försäkringsfallet inträffade före den 1 januari 2023 ska den framtida försäkringstiden dock räknas till och med den 31 december det år den försäkrade fyller 64 år. Läs mer i avsnitt 4.3.1 om framtida försäkringstid när försäkringsfallet har inträffat före 2023.

I de fall försäkringsfallet har inträffat före året då den försäkrade fyllde 18 år finns en alternativ beräkning av försäkringstid, som innebär att hela tiden från och med det år den försäkrade fyllde 16 år till och med det år då hen fyller 64 eller 65 år kan tillgodoräknas som försäkringstid. Läs mer i avsnitt 4.3.2.

Vad som är att anse som försäkringstid före år 2003 och före år 2001 beskrivs nedan i avsnitt 4.4 Vad är försäkringstid före år 2003 och avsnitt 4.5 Vad är försäkringstid före år 2001.

Varje sammanhängande period som försäkringstid ska beräknas var för sig. Tiden kan beräknas i hela kalenderår, hela kalendermånader och resterande antal dagar. Om perioden inte börjar eller slutar vid ett månadsskifte kommer ett antal enskilda dagar att befinna sig före den första respektive efter den sista hela kalendermånaden. Blir antalet kalendermånader 12 eller fler kan de omvandlas i år och månader. Om de enskilda dagarna sammanlagt blir 30 eller fler kan de omvandlas i månader och dagar.

Exempel

Anna har varit bosatt i Sverige under perioden 16 juni 2005–29 september 2013. Hennes faktiska försäkringstid ska beräknas. Om perioden delas upp i år, månader och dagar blir det så här: 7 hela kalenderår (2006–2012), 6 hela kalendermånader under år 2005 (juli–december) och 8 kalendermånader under 2013 (januari–augusti) vilket är sammanlagt 14 månader eller 1 år och 2 månader, 15 resterande dagar under år 2005 (16–30 juni) och 29 resterande dagar under 2013 (1–29 september) vilket är sammanlagt 44 dagar eller 1 månad och 14 dagar, Perioden omfattar alltså totalt 8 år, 3 månader och 14 dagar.

När de olika perioderna med faktisk försäkringstid (bosättnings- och eventuell vistelsetid i Sverige samt hemlandstid) lagts samman, ska summan avrundas nedåt till närmaste hela antal månader. Detsamma gäller för den framtida försäkringstiden (35 kap. 5 § SFB). I exemplet ovan blir den avrundade tiden 8 år och tre månader.

När därefter perioderna faktisk försäkringstid och framtida försäkringstid lagts samman ska summan avrundas nedåt till närmaste hela antal år och utgör då den försäkrades sammanlagda försäkringstid (35 kap. 5 § SFB).

4.2 Beräkning av faktisk försäkringstid

Som faktisk försäkringstid räknas den tid som kan tillgodoräknas som försäkringstid i Sverige från och med det år den försäkrade fyller 16 år till och med året före försäkringsfallsåret. Faktisk försäkringstid utgörs av bosättning respektive vistelsetid i Sverige och hemlandstid (35 kap. 4 och 6–11 §§ SFB).

4.2.1 Bosättningstid i Sverige

Som faktisk försäkringstid ska tillgodoräknas tid under vilken en person ska anses ha varit bosatt här i landet enligt 5 kap. SFB. För beskrivning av vem som anses bosatt i Sverige se vägledning (2017:1).

Vid beräkning av bosättningstid i Sverige för biståndsarbetare m.fl. som enligt 5 kap. 6 § SFB anses bosatta i Sverige även under vistelse utomlands, ska emellertid bortses från tid för vilken den utsände, vid bosättning i Sverige, har rätt till sådana utländska förmåner från det andra landet som motsvarar sjukersättning eller aktivitetsersättning eller som utgör invaliditetspension och som är att likställa med garantiersättning (35 kap. 11 § SFB).

Den aktuella paragrafen är en begränsningsregel vid beräkning av bosättningstid i Sverige. Om personen i fråga under den tid hen varit utsänd tjänat in en sådan förmån i det andra landet får hen alltså inte tillgodoräkna sig den tiden som bosättningstid i Sverige. (Prop. 2000/01:96 s. 186)

Den beräknade faktiska försäkringstiden för bosättningstid i Sverige minskas om den utländska förmånen utbetalas även vid bosättning i Sverige. Om förmånen liksom garantiersättningen är av utfyllnadskaraktär kommer den inte att reducera garantiersättningen. För att undvika överkompensation ska därför bortses från tid för vilken den försäkrade, vid bosättning i Sverige, har rätt till sådan invaliditetsförmån från det andra landet som inte reducerar garantiersättningen. (Prop. 2000/01:96 s. 110)

Med biståndsarbetare m.fl. avses personer som utsänds från Sverige för arbete i annat land av ett svenskt trossamfund eller organ som är knutet till ett sådant samfund eller en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet. En person som tillhör denna kategori anses fortfarande bosatt i Sverige vid utlandsarbetet om utlandsvistelsen kan antas vara längst fem år (5 kap. 6 § SFB). Du kan läsa mer om detta i vägledning (2017:1).

4.2.2 Vistelsetid i Sverige

För den som inte är svensk medborgare krävs det i regel uppehållstillstånd vid vistelse i Sverige längre tid än tre månader för att omfattas av socialförsäkringsskyddet. Detta krav gäller dock inte för medborgare i Norden. EES-medborgare och deras familjemedlemmar behöver inte heller ha uppehållstillstånd om de uppfyller kraven på uppehållsrätt i Sverige (2 kap. 8 b § och 3 a kap. UtlL). Försäkringskassan ska dock inte bedöma om personen har uppehållsrätt eller inte vid bedömningen av ifall personen är bosatt i Sverige. Se vägledning (2017:1) och vägledning (2010:2).

Tiden under vilken en person har vistats här efter ansökan om uppehållstillstånd till dess att en person betraktas som bosatt här ska tillgodoräknas som faktisk försäkringstid om personen oavbrutet har vistats här i landet under nämnda tidsperiod, dock tidigast från och med ankomstdagen (35 kap. 7 § SFB). Förutsättningen är att uppehållstillstånd meddelas. (Domsnytt 08/2006 sid. 13) Migrationsverket har uppgifter om datum för ansökan om och beviljande av uppehållstillstånd.

4.2.3 Hemlandstid

För en försäkrad som beviljats uppehållstillstånd därför att hen var flykting gäller särskilda regler för beräkning av faktisk försäkringstid. Detsamma gäller för alternativt skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd. Den som haft mycket starka skäl att lämna sitt hemland kan antas ha gått miste om förvärvade invaliditetsförmåner där genom att fly. En försäkrad som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716), UtlL, eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § UtlL, eller enligt motsvarande äldre bestämmelser eller beviljats statusförklaring enligt 4 kap. 3 c § UtlL eller motsvarande förklaring enligt äldre bestämmelser får därför möjlighet att kompensera detta genom att få tillgodoräknas del av tiden från det tidigare hemlandet som faktisk försäkringstid. (35 kap. 8–10 §§ SFB och prop. 1992/93:7 Om rätten till folkpension m.m. s. 69.)

Flyktingar (eller så kallade konventionsflyktingar) Sverige har skrivit på FN:s konvention av den 28 juli 1951 om flyktingars rättsliga ställning, den så kallade Genèvekonventionen. Flyktingskälen som anges i konventionen är inskrivna i 4 kap. 1 § UtlL.

Med flykting avses en utlänning som befinner sig utanför det land som hen är medborgare i, därför att hen känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning, och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill använda sig av detta lands skydd. Vad som nu sagts gäller oberoende av om förföljelsen utgår från landets myndigheter eller dessa inte kan antas bereda trygghet mot förföljelse från enskilda. (4 kap. 1 § första och andra stycket UtlL)

Som flykting ska även anses den som är statslös och som av samma skäl befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill använda sig av detta lands skydd. (4 kap. 1 § tredje stycket UtlL)

Kvotflyktingar Sverige tar emot kvotflyktingar dvs. en viss årlig andel av personer som FN:s flyktingorgan UNHCR bedömt vara i behov av vidarebosättning i ett nytt hemland. UNHCR föreslår Migrationsverket att en viss grupp personer ska tas emot i Sverige. Alla som finns under UNHCR:s beskydd kan inte klassas som flyktingar enligt svensk utlänningslag. För att det ska vara möjligt för Sverige att ta emot dem måste Migrationsverket kunna klassa dem som flyktingar eller alternativt skyddsbehövande enligt UtlL. Om Migrationsverket accepterar dem har de sitt permanenta uppehållstillstånd klart redan när de kommer till Sverige. De personer som Migrationsverket har accepterat är att betrakta som flyktingar eller som alternativt skyddsbehövande i utlänningslagens mening och kan även ansöka om statusförklaring, dvs. om en flyktingstatusförklaring eller om alternativ skyddsstatusförklaring (4 kap. 3, 3 a och 3 c §§ UtlL)

Reglerna skiljer sig åt beroende på när uppehållstillstånd beviljats. Migrationsverket har handlingar (beslut om uppehållstillstånd) av vilka det framgår om uppehållstillstånd beviljats.

Som faktisk försäkringstid får tillgodoräknas del av tid då den försäkrade har varit bosatt i sitt tidigare hemland från och med den 1 januari det år hen fyller 16 år till tidpunkten då hen först ankom till Sverige. Har en person beviljats uppehållstillstånd före den 1 januari 1999 kan endast hemlandstid fram till och med året före ankomsten till Sverige tillgodoräknas som faktisk försäkringstid. (35 kap. 8 och 9 §§ SFB, 4 kap. 23 § första stycket SFBP).

Med tidigare hemland menas det land som personen var medborgare i när hen beviljades uppehållstillstånd i Sverige. Det innebär att bosättningstid i andra länder än det som flyktingen var medborgare i vid beviljandet av uppehållstillståndet, inte får tillgodoräknas som faktisk försäkringstid för hemlandstid. Som framgått ovan gäller särreglerna även för statslösa personer. För statslösa räknas hemlandstiden i det land som hen vanligen vistades i när uppehållstillstånd beviljades. (35 kap. 8 och 9 §§ SFB och prop. 1992/93:7 s. 92)

Har den försäkrade befunnit sig i ett annat land där hen beretts en tillfällig fristad före ankomsten till Sverige ska den tiden likställas med bosättningstid i hemlandet (35 kap. 10 § SFB). Sådan tid är då personen vistats viss tid i flyktingförläggning i annat land än i hemlandet (prop. 1997/98:152 Garantipension m.m. s. 147).

Exempel

En irakisk medborgare med flyktingstatus flyr till Sverige och beviljas uppehållstillstånd här. Före ankomsten till Sverige hade hon bott 5 år i Egypten och 13 år i Irak. Som faktisk försäkringstid för hemlandstid får endast tillgodoräknas bosättningstiden i Irak.

Den som en gång fått uppehållstillstånd har rätt att få sin hemlandstid tillgodoräknad som faktisk försäkringstid även om hen vid beviljandet av sjukersättningen eller aktivitetsersättningen inte längre tillhör någon av de kategorier som har rätt till uppehållstillstånd, till exempel därför att hen har blivit svensk medborgare eller senare återkommer och då beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl (prop. 1992/93:7 s. 92).

Exempel

En man beviljas uppehållstillstånd i Sverige i januari 2006. Han var då afghansk medborgare. Mannen återvänder till Afghanistan i mars 2009 och hans flyktingstatus återkallades därmed. Han återkom till Sverige i mars 2010 och beviljades uppehållstillstånd av humanitära skäl (alltså inte som flykting) i maj 2010. Mannen ansöker om sjukersättning från och med januari 2011. Eftersom han en gång fått uppehållstillstånd beviljat som flykting, ska särreglerna för beräkning av faktisk försäkringstid för hemlandstid tillämpas vid handläggningen av hans ansökan om sjukersättning.

För den som tillgodoräknas faktisk försäkringstid (bosättnings- och vistelsetid) i Sverige under hela tiden från den första ankomsten till och med den 31 december året före försäkringsfallet räknas faktisk försäkringstid för all tid i hemlandet från och med 16 års ålder till ankomsten till Sverige. För den som efter ankomsten under viss tid inte har varit bosatt i Sverige görs en andelsberäkning. (35 kap. 8–10 §§ SFB)

Om den försäkrade inte tillgodoräknas faktisk försäkringstid för hela tiden från ankomsten till Sverige till och med den 31 december året före försäkringsfallet, ska tiden i hemlandet räknas i förhållande till den faktiska försäkringstiden i Sverige jämfört med den möjliga försäkringstiden här från ankomsten till och med den 31 december året före försäkringsfallet. Endast viss andel av bosättningstiden i hemlandet får alltså tillgodoräknas som faktisk försäkringstid för hemlandstid, nämligen så stor andel som motsvarar förhållandet mellan

• den tid under vilken den försäkrade tillgodoräknats faktisk försäkringstid i Sverige (bosättningstid och vistelsetid i Sverige) från den första ankomsten till landet till och med den 31 december året före försäkringsfallet och
• hela den möjliga försäkringstiden, dvs. hela tidsrymden från den första ankomsten till Sverige till och med den 31 december året före försäkringsfallet.

(35 kap. 8 och 9 §§ SFB)

Eftersom tillgodoräkningsbar tid i hemlandet är beroende av bosättningstid eller vistelsetid eller båda i Sverige, krävs att den försäkrade har viss minsta bosättningstid eller vistelsetid i Sverige före det kalenderår då försäkringsfallet inträffade (35 kap. 8 och 9 §§ SFB). Denna minsta tid kan vara så kort som endast en dag (prop. 1997/98:152 s. 53).

Vid beräkning av faktisk försäkringstid för hemlandstid ska bortses från tid för vilken den försäkrade, vid bosättning i Sverige har rätt till sådana utländska förmåner från det andra landet som motsvarar sjukersättning eller aktivitetsersättning eller som utgör invaliditetspension och som är att likställa med garantiersättning (35 kap. 9 § SFB).

Detta är en begränsningsregel vid beräkning av hemlandstid. Om personen i fråga under den tid hen varit bosatt i det tidigare hemlandet tjänat in en sådan förmån får hen alltså inte tillgodoräkna sig den tiden som faktisk försäkringstid för hemlandstid.

Den beräknade faktiska försäkringstiden för hemlandstid minskas om den utländska förmånen utbetalas även vid bosättning i Sverige. Om förmånen liksom garantiersättningen är av utfyllnadskaraktär kommer den inte att reducera garantiersättningen. För att undvika överkompensation ska därför bortses från tid för vilken den försäkrade, vid bosättning i Sverige, har rätt till sådan invaliditetsförmån från det andra landet, som inte reducerar garantiersättningen. (Prop. 2000/01:96 s.110)

Beräkningen av den andel som får tillgodoräknas som faktisk försäkringstid för hemlandstid kan i en formel beskrivas som

Faktisk försäkringstid för hemlandstid = Hemlandstid × (bosättningstid och vistelsetid i Sverige / Möjlig försäkringstid i Sverige)

Före beräkningen av den andel som får tillgodoräknas som faktisk försäkringstid ska hemlandstiden minskas med eventuell tid för utländsk invaliditetspension eller utländsk förmån som motsvarar sjukersättning och aktivitetsersättning och som är att likställa med garantiersättning.

För att kunna beräkna den andel av tiden i hemlandet som ska tillgodoräknas som faktisk försäkringstid, kan varje sammanhängande period (bosättningstid i hemlandet, bosättnings- och vistelsetid i Sverige och möjlig försäkringstid) omvandlas från år, månader och dagar till decimalbråk med fyra decimaler. Antalet decimaler behöver vara fyra för att ge tillräcklig precision i beräkningarna.

Exempel

En person som har beviljats uppehållstillstånd som flykting i Sverige ansöker om sjukersättning 10 år efter ankomsten till Sverige. Hon ansökte om uppehållstillstånd samma dag som hon kom hit och har varit bosatt och vistats oavbrutet här sedan ankomsten till Sverige

Bosättnings- och vistelsetid i Sverige: 10 år Möjlig försäkringstid i Sverige sedan ankomsten hit: 10 år Bosättningstid i hemlandet: 20 år Faktisk försäkringstid för hemlandstid: 20 år

Eftersom personen har varit bosatt och vistats oavbrutet i Sverige under hela den möjliga försäkringstiden från första ankomsten till och med den 31 december året före försäkringsfallet får all hemlandstid tillgodoräknas som faktisk försäkringstid, dvs. 20 år.

Sammanlagd faktisk försäkringstid: 30 år (10 år bosättnings- och vistelsetid i Sverige + 20 år faktisk försäkringstid för hemlandstid)

Exempel

En person som har beviljats uppehållstillstånd som flykting i Sverige ansöker om sjukersättning 10 år efter ankomsten till Sverige. Hon har inte bott eller vistats oavbrutet i Sverige sedan ankomsten hit, utan 5 år i Sverige och 5 år i ett annat land än hemlandet

Bosättnings- och vistelsetid i Sverige: 5 år Möjlig försäkringstid i Sverige sedan ankomsten hit: 10 år Bosättningstid i hemlandet: 20 år Faktisk försäkringstid för hemlandstid: 20 × (5 / 10) = 10 år

Eftersom personen endast har varit bosatt/vistats i Sverige 5 av 10 möjliga år sedan ankomsten till Sverige får all hemlandstid inte tillgodoräknas som faktisk försäkringstid. Hon får tillgodoräkna sig faktisk försäkringstid för 5/10-delar av de 20 hemlandsåren, dvs. 10 år.

Sammanlagd faktisk försäkringstid: 15 år (5 år bosättnings- och vistelsetid i Sverige + 10 år faktisk försäkringstid för hemlandstid)

Exempel

En person som föddes 1961 lämnade sitt hemland som flykting den 15 april 1996. Han vistades först i en flyktingförläggning i Tyskland. Den 15 januari 1997 kommer han till Sverige och ansöker omedelbart om uppehållstillstånd. Han beviljas uppehållstillstånd och anses bosatt här från och med den 1 januari 1998. Från denna tidpunkt har han bott i Sverige fram till försäkringsfallet, utom perioden 30 januari 2012–15 november 2014 då han bott i Spanien. Försäkringsfallet inträffar år 2019.

Period	År	Månader	Dagar

1. Bosättningstid i hemlandet från och med 16:e levnadsåret inkl. tid i Tyskland (770101–961231) | 20 | - | -
2. Vistelsetid i Sverige (970115–971231) | - | 11 | 17
3. Bosättningstid i Sverige före vistelsen i Spanien (980101–120129) | 14 | - | 29
4. Vistelsetid i Spanien (120130–141115) | 2 | 9 | 17
5. Bosättningstid i Sverige efter vistelsen i Spanien t.o.m. året före försäkringsfallet (141116–181231) | 4 | 1 | 15

Genom omvandling till decimalbråk blir varje kalendermånad (en tolftedels år) 0,0833 år. På motsvarande sätt är varje dag (ett 365-dels år) 0,0027 år. Omvandling av tidsperioderna till decimalbråk ger följande: Period 1: 20 år = 20 Period 2: (11 × 0,0833) + (17 × 0,0027) = 0,9622 Period 3: 14 + (29 × 0,0027) = 14, 0783 Period 4: 2 + (9 × 0,0833) + (17 × 0,0027) = 2,7956 Period 5: 4 + (1 × 0,0833) + (15 × 0,0027) = 4,1238

Perioderna 2, 3 och 5 får fullt ut räknas som faktisk försäkringstid för vistelsetid och bosättningstid i Sverige. Period 4 får däremot inte alls räknas med på grund av att vistelsen i Spanien inte kan tillgodoräknas som faktisk försäkringstid.

För att därefter kunna ta fram den faktiska försäkringstiden för den tid då han har varit bosatt i sitt tidigare hemland ska hemlandstiden (20 år) multipliceras med kvoten av den faktiska försäkringstiden i Sverige (0,9622 + 14,0783 + 4,1238) dividerat med den möjliga försäkringstiden (0,9622 + 14,0783 + 4,1238 + 2,7956), dvs. hela tidsrymden från och med ankomsten till och med 31 december året före försäkringsfallet. Utifrån de beräknade decimalbråken och bestämmelsen som återgivits ovan beräknas denna andel till:

20 × (0,9622 + 14,0783 + 4,1238) / (0,9622 + 14,0783 + 4,1238 + 2,7956) = 17,4539 år

Avrundat blir den sammanlagda faktiska försäkringstiden 36 år och 7 månader (0,9622 år vistelsetid i Sverige + 18,2021 år bosättningstid i Sverige + 17,4539 faktisk försäkringstid för hemlandstid).

4.3 Beräkning av framtida försäkringstid

35 kap. 12 § SFB Om den faktiska försäkringstiden enligt 6–11 §§ utgör minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet räknas hela tiden därefter till och med det år den försäkrade fyller 65 år som framtida försäkringstid.

35 kap. 13 § SFB Om den faktiska försäkringstiden motsvarar mindre än fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet gäller följande. Som framtida försäkringstid räknas en så stor andel av tiden från och med året för försäkringsfallet, till och med det år då den försäkrade fyller 65 år, som motsvarar kvoten mellan den faktiska försäkringstiden och fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet.

Under vissa förutsättningar kan även den försäkrades försäkringstid från och med försäkringsfallsåret till och med det år den försäkrade fyller 65 år räknas med som framtida försäkringstid. Detta gäller om försäkringsfallet inträffade 1 januari 2023 eller senare. Om försäkringsfallet inträffade före den 1 januari 2023 beräknas den framtida försäkringstiden till och med det år den försäkrade fyller 64 år, läs mer om det i avsnitt 4.3.1.

Den försäkrade måste kunna tillgodoräknas en sammanlagd faktisk försäkringstid med minst fyra femtedelar av möjlig försäkringstid i Sverige från och med 16-årsåret till och med året före försäkringsfallsåret för att få räkna med hela tiden från och med försäkringsfallsåret till och med det år den försäkrade fyller 65 år som framtida försäkringstid.

Om den försäkrade tillgodoräknats kortare faktisk försäkringstid än fyra femtedelar av möjlig försäkringstid får inte hela tiden från och med försäkringsfallsåret till och med det år den försäkrade fyller 65 år räknas med som framtida försäkringstid. En proportionering ska göras i sådana situationer. Så stor andel av försäkringstiden får tillgodoräknas som framtida försäkringstid som motsvarar förhållandet mellan den sammanlagda faktiska försäkringstid som kan tillgodoräknas från och med det år den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet och fyra femtedelar av möjlig försäkringstid i Sverige. Proportioneringen vid beräkning av framtida försäkringstid kan visas med följande formel:

Proportionerad framtida försäkringstid = framtida försäkringstid × (faktisk försäkringstid / fyra femtedelar av möjlig försäkringstid)

För att kunna beräkna den andel av försäkringstiden som får tillgodoräknas som framtida försäkringstid, kan den sammanlagda faktiska försäkringstiden omvandlas från år och månader till decimalbråk med fyra decimaler. Antalet decimaler behöver vara fyra för att ge tillräcklig precision i beräkningarna.

Exempel

En person ansöker om sjukersättning. Hon är född år 1963 och har bott hela sitt liv i Sverige. Försäkringsfallet inträffar år 2023. Eftersom den faktiska försäkringstiden utgör minst fyra femtedelar av den möjliga försäkringstiden kan hela tiden från och med år 2023 (försäkringsfallsåret) till och med år 2028 (den försäkrades 65:e år) tillgodoräknas som framtida försäkringstid, det vill säga sex år.

Exempel

En person ansöker om sjukersättning. Han har inte varit bosatt i Sverige hela tiden från och med 16-årsåret till och med försäkringsfallsåret 2023. Eftersom personen tillgodoräknas faktisk försäkringstid för minst 4/5 av den möjliga försäkringstiden får all försäkringstid från och med försäkringsfallsåret till och med det år han fyller 65 år räknas med som framtida försäkringstid.

Bosättningstid i Sverige (sammanlagd faktisk försäkringstid): 16 år Möjlig försäkringstid (fr.o.m. 16-årsåret t.o.m. året före försäkringsfallsåret): 20 år Framtida försäkringstid fr.o.m. försäkringsfallsåret t.o.m. 65:e året: 30 år 4/5 av möjlig försäkringstid: 16 år (4/5 × 20 år)

Sammanlagd försäkringstid blir: Faktisk försäkringstid: 16 år Framtida försäkringstid: 30 år Sammanlagd försäkringstid: 46 år (16 + 30 år)

Exempel

En person ansöker om sjukersättning. Hon har inte varit bosatt i Sverige hela tiden från och med 16-årsåret till och med försäkringsfallsåret.

Bosättningstid i Sverige (sammanlagd faktisk försäkringstid): 13 år Möjlig försäkringstid (fr.o.m. 16-årsåret t.o.m. året före försäkringsfallsåret): 17 år Framtida försäkringstid fr.o.m. försäkringsfallsåret t.o.m. 65:e året: 33 år 4/5 av möjlig försäkringstid: 13,6 år (4/5 × 17 år)

En proportionering ska göras enligt följande: Faktisk försäkringstid: 13 år Framtida försäkringstid: 33 × (13 / 13,6) = 31,5441 år

Avrundat blir den framtida försäkringstiden 31 år och 6 månader. Sammanlagd försäkringstid blir: Faktisk försäkringstid: 13 år Framtida försäkringstid: 31 år och 6 månader Sammanlagd försäkringstid: 44 år och 6 månader (13 + 31 år och 6 månader) Avrundat blir den sammanlagda försäkringstiden 44 år.

4.3.1 Beräkning av framtida försäkringstid för försäkringsfall före år 2023

Lagändringen som trädde i kraft den 1 december 2022 innebär att den framtida försäkringstiden kan tillgodoräknas som längst till och med det år den försäkrade fyller 65 år. Det gäller dock inte för försäkringsfall som har fastställts till tid före år 2023. Enligt övergångsbestämmelserna ska de äldre föreskrifterna om försäkringstid fortfarande gälla för försäkringsfall som fastställs till tid före januari 2023. (punkt 5 i övergångsbestämmelserna till lag [2022:878] om ändring i socialförsäkringsbalken)

Enligt de äldre förskrifterna ska den framtida försäkringstiden tillgodoräknas som längst till och med det år den försäkrade fyller 64 år. I övrigt beräknas den framtida försäkringstiden på samma sätt, se avsnitt 4.3.

Exempel

En person ansöker om sjukersättning. Hon är född år 1963 och har bott hela sitt liv i Sverige. Försäkringsfallet inträffar år 2022. Eftersom den faktiska försäkringstiden utgör minst fyra femtedelar av den möjliga försäkringstiden, kan hela tiden från och med år 2022 (försäkringsfallsåret) till och med år 2027 (den försäkrades 64:e år) tillgodoräknas som framtida försäkringstid, det vill säga sex år.

Exempel

En person ansöker om sjukersättning. Han har inte varit bosatt i Sverige hela tiden från och med 16-årsåret till och med försäkringsfallsåret 2022. Eftersom personen tillgodoräknas faktisk försäkringstid för minst 4/5 av den möjliga försäkringstiden, får all försäkringstid från och med försäkringsfallsåret till och med det år han fyller 64 år räknas med som framtida försäkringstid.

Bosättningstid i Sverige (sammanlagd faktisk försäkringstid): 16 år Möjlig försäkringstid (fr.o.m. 16-årsåret t.o.m. året före försäkringsfallsåret): 20 år Framtida försäkringstid fr.o.m. försäkringsfallsåret t.o.m. 64:e året: 29 år 4/5 av möjlig försäkringstid: 16 år (4/5 × 20 år)

Sammanlagd försäkringstid blir: Faktisk försäkringstid: 16 år Framtida försäkringstid: 29 år Sammanlagd försäkringstid: 45 år (16 + 29 år)

Exempel

Person A och person B är födda år 1968, kommer till Sverige år 2018 och får sjukersättning med försäkringsfallsår 2022. Båda har bott oavbrutet i Sverige sedan ankomsten till Sverige. Skillnaden är att person A är flykting.

	Person A	Person B
Bosättningstid i Sverige	4 år	4 år
Hemlandstid	34 år	Får inte räknas, omfattas inte av särregler
Sammanlagd faktisk försäkringstid	38 år	4 år
Möjlig försäkringstid (fr.o.m. 16-årsåret t.o.m. året före försäkringsfallsåret):	38 år	38 år
4/5 av möjlig försäkringstid:	30,4 (4/5 × 38 år)	30,4 (4/5 × 38 år)
Framtida försäkringstid fr.o.m. försäkringsfallsåret t.o.m. 64:e året	11 år	11 år
Proportionerad framtida försäkringstid	-	1 år och 5 månader (11 × 4 / 30,4 = 1,4473)
Sammanlagd försäkringstid	49 år	5 år

Person A får räkna all försäkringstid för åren 2022–2032 som framtida försäkringstid eftersom tiden i hemlandet får räknas som faktisk försäkringstid. Därmed uppfylls kravet på faktisk försäkringstid för minst fyra femtedelar av den möjliga försäkringstiden. Den sammanlagda försäkringstiden blir 49 år (38 år sammanlagd faktisk försäkringstid + 11 år framtida försäkringstid).

För person B som inte får räkna hemlandsåren görs en proportionering för beräkningen av framtida försäkringstid. Möjlig försäkringstid fr.o.m. 16-årsåret t.o.m. året före försäkringsfallsåret (åren 1984–2017) är 38 år. För att person B ska få räkna all försäkringstid för åren 2014–2024 som framtida försäkringstid krävs tillgodoräknande av faktisk försäkringstid för minst fyra femtedelar av de 38 åren, dvs. 30,4 år. Person B har varit bosatt här i 4 år och får därför endast tillgodoräkna sig framtida försäkringstid för 4/30,4 av de 11 åren från och med år 2022. Avrundat blir den framtida försäkringstiden 1 år och 5 månader och den sammanlagda försäkringstiden 5 år (4 år faktisk försäkringstid + 1 år och 5 månader framtida försäkringstid ≈ 5 år).

4.3.2 Beräkning av försäkringstid för försäkringsfall före 18-års året

En särskild metod används för att beräkna försäkringstid för den vars försäkringsfall inträffat före ingången av det år hen fyllde 18 år. För dessa gäller inte försäkringsvillkoret att hen ska vara försäkrad vid tidpunkten för försäkringsfallet, för att få rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning. Som försäkringstid får hela tiden från och med 1 januari det år den försäkrade fyller 16 år till och med 31 december det år den försäkrade fyller 65 år tillgodoräknas. (33 kap. 5 §, 35 kap. 14–15 §§ SFB). Tid då den försäkrade efter fyllda 16 år inte uppfyller förutsättningarna för att få faktisk försäkringstid ska däremot inte räknas med i försäkringstiden (35 kap. 15 § SFB).

Äldre föreskrifter om försäkringstid gäller om försäkringsfallet inträffar före den 1 januari 2023 (punkt 5 i övergångsbestämmelserna till lag [2022:878] om ändring i socialförsäkringsbalken). Det innebär att det är försäkringstid fram till och med 31 december det år då den försäkrade fyller 64 år som får tillgodoräknas.

Syftet med den särskilda beräkningsmetoden är att unga människor, som redan innan de uppnått den ålder då de kan tillgodoräkna sig försäkringstid drabbats av en skada eller sjukdom som medför långvarig eller varaktig arbetsoförmåga, inte ska hamna utanför det ekonomiska skydd som försäkringen ger. (Prop. 2001/02:119 s. 60)

4.4 Vad är försäkringstid före år 2003?

Med försäkringstid för garantiersättning ska före år 2003 avses bosättningstid enligt 5 kap. den upphävda AFL i lydelsen före den 1 januari 2003 (4 kap. 23 § första stycket SFBP).

Samma principer som gäller vid beräkning av försäkringstid för rätt till garantiersättning gäller vid beräkning av bosättningstid enligt 5 kap. den upphävda AFL i lydelsen före den 1 januari 2003. Det innebär dels att bosättningstid i Sverige tillgodoräknas för tiden från och med år 2001 till och med år 2002 med hänvisning till 2 kap. i den upphävda SofL vad gäller vem som är att anse som bosatt i Sverige, dels att försäkringstid tillgodoräknas för vistelsetid, hemlandstid, framtida bosättningstid och bosättningstid för försäkringsfall före 18 års ålder på samma sätt som beskrivits tidigare i detta kapitel i avsnitt 4.2 och i avsnitt 4.3. (5 kap. 5–7 och 9–10 §§ den upphävda AFL i lydelsen före 2003)

I följande avsnitt beskrivs vad som avses med försäkringstid enligt 5 kap. i den upphävda AFL i lydelsen före år 2001.

4.5 Vad är försäkringstid före år 2001?

Av 5 kap. 6 § den upphävda AFL i lydelsen före år 2001 följer att bosättningstid som ska tillgodoräknas som försäkringstid är tid

• under vilken en person har varit folkbokförd i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481); vid flyttning till utlandet ska hänsyn dock inte tas till tid efter utresan om personen enligt nämnda lag ska avregistreras som utflyttad,
• under vilken en i Sverige folkbokförd person före tidpunkten för folkbokföringen oavbrutet har vistats i Sverige efter att ha ansökt om uppehållstillstånd enligt UtlL eller motsvarande föreskrift enligt äldre lag,
• under vilken en svensk medborgare varit utsänd till annat land av svenska kyrkan, annat svenskt trossamfund, organ knutet till svenskt trossamfund eller svensk ideell organisation som bedriver biståndsarbete; för tid efter år 1992 ska detta gälla endast om utlandsvistelsen varat längst tre år i följd,
• under vilken en person har haft inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. den upphävda lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP) eller vad gäller tid före år 1999 inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap i den upphävda AFL i lydelsen före år 1999,
• före år 1993 under vilken en svensk medborgare har haft anställning i ett annat land som grundat rätt till svensk statligt reglerad pension, dock inte tid för vilken rätt till pension grundad på bosättning i det andra landet föreligger om sådan pension kan utbetalas till den som är bosatt i Sverige,
• i den mån regeringen så förordnar under vilken en person som inte fyllt 26 år bedriver studier i ett annat land (förordning [1994:1133] om tillgodoräknande av bosättningstid i Sverige vid studier i annat land).

Bosättningstid för hemlandstid, framtida bosättningstid och bosättningstid för försäkringsfall före 18 års ålder kan också för tid före år 2001 tillgodoräknas på det sätt som beskrivits tidigare i avsnitt 4.2 och i avsnitt 4.3 (5 kap. 5–7 och 9–10 §§ i den upphävda AFL i lydelsen före år 2001).

4.5.1 Kyrkobokföring – folkbokföring

Vad som sägs om folkbokföring enligt folkbokföringslagen ska gälla också ifråga om kyrkobokföring enligt lag som ersatts av folkbokföringslagen eller enligt motsvarande äldre författning (4 kap. 23 § första stycket SFBP).

4.5.2 Bosättningstid vid utsändning från Sverige av statlig arbetsgivare

Den som är utsänd från Sverige av en statlig arbetsgivare för att arbeta i ett annat land ska tillgodoräknas bosättningstid under hela utsändningstiden om inte regeringen föreskriver annat (4 kap. 23 § första stycket SFBP).

Det gäller även för medföljande make och barn under 18 år. Med make likställs den som utan att vara gift med den utsände lever tillsammans med denne, om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller haft barn (4 kap. 23 § första stycket SFBP).

Fram till den 30 juni 1994 gällde dock att tid, då en arbetstagare varit utsänd av Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) som arvodesanställd för arbete inom det svenska biståndet i ett annat land, inte ska räknas som bosättningstid i Sverige trots att den anställde och dennes medföljande familjemedlemmar kvarstår som folkbokförda enligt 14 § folkbokföringslagen (förordningen [1985:73] om undantag från svensk socialförsäkringslagstiftning vid arbete utomlands).

4.5.3 Bosättningstid vid utsändning från Sverige av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund eller en svensk ideell organisation

En svensk medborgare kan tillgodoräknas bosättningstid i Sverige för den tid hen har varit utsänd av Svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant samfund eller en svensk ideell organisation, som bedriver biståndsverksamhet, till ett annat land för att arbeta där för arbetsgivarens räkning. Bestämmelsen omfattar också medföljande make och barn under 18 år. Med make likställs den som, utan att vara gift med den utsände, levt tillsammans med denne, om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn. Denna bosättningstid får även tillgodoräknas personer som omfattas av förordning 883/2004 eller förordning 1408/71 och som med stöd av likabehandlingsprincipen som finns i båda förordningarna har samma rättigheter som svenska medborgare. (4 kap. 23 § första stycket SFBP och artikel 4 i förordning 883/2004, artikel 3 i förordning 1408/71)

Utlandsvistelsen får uppgå till högst tre år i följd när det gäller tid efter år 1992 (4 kap. 23 § första stycket SFBP). En person som uppfyller förutsättningarna i övrigt men från och med år 1993 är bosatt utanför Sverige längre tid än tre år, kan alltså inte tillgodoräkna sig utsändningstiden som försäkringstid. Utsändningstid som ligger före år 1993 tillgodoräknas dock fullt ut som bosättningstid i Sverige.

4.5.4 Bosättningstid under period med förvärvsinkomst i Sverige eller från en svensk arbetsgivare

Som bosättningstid tillgodoräknas tid under vilken en person har haft inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. i numera upphävda LIP eller vad gäller tid före år 1999 inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. i upphävda AFL i dess lydelse före 1999.

På så sätt ges personer för vilka bosättningstid inte kommer att kunna tillgodoräknas eftersom de inte varit folkbokförda här men som har haft förvärvsinkomst i Sverige eller från en svensk arbetsgivare möjlighet att vid tillämpningen av bosättningsregeln tillgodoräkna sig den tid de arbetat i Sverige utan att ha varit bosatta här. Det gäller främst svenska medborgare som sysselsätts i ett land utanför EU/EES av en arbetsgivare som har sitt säte i Sverige eller utomlands bosatta svenska eller utländska sjömän som är anställda på svenska handelsfartyg. Även en svensk medborgare som är bosatt utomlands t.ex. med sina föräldrar och som feriearbetar i Sverige kan tillgodoräknas bosättningstid på så sätt. Bestämmelsen kan också ha betydelse i fall då så kallad ATP-förbindelse finns. Personen behöver inte ha tillgodoräknats ATP-poäng för den aktuella tiden. Tiden tillgodoräknas som bosättningstid även om inkomsten för det aktuella året är lägre än det förhöjda prisbasbeloppet. Detta gäller för anställda som under utlandsvistelsen inte är folkbokförda i Sverige men som har haft inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete enligt reglerna för tilläggspension. (Prop. 1992/93:7 s. 66–67 och s. 90–91)

Detsamma gäller medföljande make och barn under 18 år till person som här avses såvitt gäller tid före 1993 för vilken den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng enligt 11 kap. den upphävda AFL i lydelsen före den 1 januari 1999. Som bosättningstid tillgodoräknas dock inte tid för vilken maken eller barnet har rätt till pension grundad på bosättningstid i det andra landet om sådan pension kan utbetalas till den som är bosatt i Sverige. Med make ska likställas den som, utan att vara gift med ovan nämnda person levt tillsammans med denne, om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn. (4 kap. 23 § första stycket SFBP)

4.5.5 Bosättningstid under period som grundat rätt till statligt reglerad pension

Tid före år 1993 under vilken en svensk medborgare har haft anställning i ett annat land som grundat rätt till svensk statligt reglerad pension tillgodoräknas enligt SFB som bosättningstid i Sverige. Det gäller dock inte tid för vilken rätt till pension grundad på bosättning i det andra landet föreligger om sådan pension kan utbetalas till den som är bosatt i Sverige. (4 kap. 23 § första stycket SFBP)

Här avses statligt utsända som tjänat in tjänstepension från Statens pensionsverk, s.k. SPV-pension, men däremot inte ATP. Den grupp som omfattas av denna bestämmelse är t.ex. anställda vid svenska skolor i utlandet. De aktuella skolorna är självständiga juridiska personer i respektive land. (Bet. 1992/93:SfU4, Rätten till folkpension m.m. s. 9)

Detsamma gäller medföljande make och barn under 18 år till person som här avses. Som bosättningstid tillgodoräknas dock inte tid för vilken maken eller barnet har rätt till pension grundad på bosättningstid i det andra landet om sådan pension kan utbetalas till den som är bosatt i Sverige. Med make ska likställas den som, utan att vara gift med ovan nämnda person levt tillsammans med denne, om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn. (4 kap. 23 § första stycket SFBP)

4.6 Beräkning av garantiersättning

Garantiersättning grundas på tillgodoräknad försäkringstid. Efter att försäkringstiden beräknats kan ersättningens storlek tas fram. En försäkrad som saknar eller har låg inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning har rätt till garantiersättning upp till en viss garantinivå (35 kap. 2 § SFB).

4.6.1 Beräkning av hel garantinivå

För den som är mellan 30 och 66 år och har rätt till sjukersättning motsvarar hel garantinivå 2,78 gånger årets prisbasbelopp (35 kap. 18 § SFB).

4.6.2 Hel garantinivå för personer under 30 år

För den som är under 30 år och får hel sjukersättning beräknas garantiersättningen på samma sätt som aktivitetsersättning. Hel garantinivå för den som är under 30 år beror på personens ålder enligt följande (35 kap. 19 § SFB):

Personens ålder	Hel garantinivå
Till och med månaden före den månad då personen fyller 21 år	2,48 gånger prisbasbeloppet
Från och med den månad då personen fyller 21 år till och med månaden före den månad då hen fyller 23 år	2,53 gånger prisbasbeloppet
Från och med den månad då personen fyller 23 år till och med månaden före den månad då hen fyller 25 år	2,58 gånger prisbasbeloppet
Från och med den månad då personen fyller 25 år till och med månaden före den månad då hen fyller 27 år	2,63 gånger prisbasbeloppet
Från och med den månad då personen fyller 27 år till och med månaden före den månad då hen fyller 29 år	2,68 gånger prisbasbeloppet
Från och med den månad då personen fyller 29 år till och med månaden före den månad då hen fyller 30 år	2,73 gånger prisbasbeloppet

Beräkning av garantinivå i förhållande till försäkringstiden

För att den försäkrade ska ha rätt till garantiersättning med hel garantinivå krävs det att hen kan tillgodoräknas minst 40 års försäkringstid. Är försäkringstiden kortare än 40 år ska garantinivån minskas proportionellt med 1/40 för varje år som saknas. Minskningen ska göras före avräkning mot inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning om den försäkrade har rätt till en sådan ersättning (35 kap. 20 och 23–24 §§ SFB).

Avkortningen kan visas med följande formel:

Garantinivå = (antal 40-delar / 40) × hel garantinivå

Exempel

Nina beviljas hel sjukersättning och kan tillgodoräknas 20 år med försäkringstid. Prisbasbeloppet antas vara 48 300 kronor det år då sjukersättningen beviljas. Hel garantinivå beräknas till 134 274 kronor per år (2,78 x 48 300 kronor). På grund av att Nina endast kan tillgodoräknas 20 års försäkringstid har hon inte rätt till garantiersättning med oreducerad garantinivå. Garantinivån ska därför reduceras till 20/40 av 2,78 gånger prisbasbeloppet enligt följande:

(20 / 40) × 134 274 = 67 137 kronor

Ninas garantinivå för hel sjukersättning i form av garantiersättning beräknas till 67 137 kronor per år.

Läs mer

I vägledning 2010:2 Sjukersättning och aktivitetsersättning – förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och avtal om social trygghet kan du läsa hur beräkningen av antal 40-delar ska göras när en försäkrad även har försäkringstid i ett EU/EES-land eller i Schweiz. Där beskrivs även vad som gäller när ett avtal om social trygghet är tillämpligt.

4.6.3 Omräkning av garantinivå med hänsyn till förändring av prisbasbelopp

Som framgått ovan har den försäkrade rätt till en garantinivå med hänsyn till det för året gällande prisbasbeloppet (35 kap. 18 § SFB). Det medför att garantinivån också ska räknas om vid förändringar i prisbasbeloppet. Garantiersättningen är därigenom värdesäkrad.

4.6.4 Beräkning av hel garantiersättning

För den som saknar inkomstrelaterad ersättning betalas en årlig hel garantiersättning med belopp som motsvarar garantinivån (35 kap. 18–24 §§ SFB).

Om den försäkrade har rätt till inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning görs efter eventuell minskning av garantinivån med hänsyn till tillgodoräknad försäkringstid en avräkning av garantinivån mot den försäkrades hela inkomstrelaterade ersättning (35 kap. 21–24 §§ SFB). Det innebär att det måste tas fram en fiktivt beräknad hel inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning för den som endast har rätt till en partiell inkomstrelaterad ersättning.

För den som har rätt till hel inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning som understiger garantinivån uppgår den årliga hela garantiersättningen till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan garantinivån och den årliga hela inkomstrelaterade ersättningen (35 kap. 24 § SFB).

För att överkompensation ska undvikas avses med inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning även förmån som utbetalas enligt utländsk lag som motsvarar sjukersättning eller aktivitetsersättning eller som utgör invaliditetspension och som inte är att likställa med garantiersättning, dvs. som inte är av utfyllnadskaraktär. Det innebär att den förmånen tillsammans med inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning ska ingå i det underlag som reducerar garantiersättningen. (35 kap. 21–24 §§ SFB och prop. 2000/01:96 s. 117). De särskilda frågeställningar som uppkommer vid beräkning av garantiersättning när den försäkrade har varit försäkrad enligt flera länders lagstiftningar inom EU/EES eller Schweiz beskrivs närmare i vägledning (2010:2).

Beräkningen av hel garantiersättning kan visas med följande formel.

Hel garantiersättning = garantinivån − (hel inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning + utländsk förmån som motsvarar sjuk- eller aktivitetsersättning eller som utgör invaliditetspension och som inte är att likställa med garantiersättning)

Exempel

Roger är 32 år och beviljas hel sjukersättning. Hel inkomstrelaterad sjukersättning betalas ut med 40 000 kronor per år. Den försäkrade kan tillgodoräknas 30 år med försäkringstid i Sverige. Prisbasbeloppet antas vara 48 300 kronor det år sjukersättningen ska beviljas. Den hela garantiersättningen beräknas:

Hel garantiersättning med hel garantinivå: 2,78 × 48 300 = 134 274 kronor Hel garantiersättning med reducerad garantinivå i förhållande till försäkringstiden: (30/40) × 134 274 = 100 706 kronor Hel garantiersättning efter avräkning mot hel inkomstrelaterad sjukersättning: 100 706 − 40 000 = 60 706 kronor

Hel garantiersättning betalas ut med 60 706 kronor per år.

Exempel

Tarja är 50 år och beviljas hel sjukersättning. Utländsk invaliditetsförmån betalas ut med 20 000 kronor. Den utländska förmånen förutsätts inte vara likställd med garantiersättning. Hel inkomstrelaterad sjukersättning betalas ut med 50 000 kronor per år efter avdrag för den utländska invaliditetspensionen (70 000 − 20 000). Den försäkrade kan tillgodoräknas 40 år med försäkringstid. Prisbasbeloppet antas vara 48 300 kronor det år sjukersättningen ska beviljas. Den hela garantiersättningen beräknas:

Hel garantiersättning med hel garantinivå: 2,78 × 48 300 = 134 274 kronor Hel garantiersättning efter avräkning mot hel inkomstrelaterad sjukersättning och utländsk invaliditetsförmån: 134 274 − (50 000 + 20 000) = 64 274 kronor

Hel garantiersättning betalas ut med 64 274 kronor per år.

4.6.5 Beräkning av andel av hel garantiersättning

Om den försäkrade har rätt till partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning ska den hela garantiersättningen proportioneras i förhållande till graden av sådan ersättning som den försäkrade har rätt till, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels garantiersättning. Proportioneringen ska göras efter eventuell avräkning mot inkomstrelaterad ersättning. (35 kap. 25 § SFB)

Beräkningen ska alltså göras så att det först beräknas vad hel garantiersättning skulle ha blivit om rätt till sådan hade funnits. Därefter sker andelsberäkningen (prop. 2000/01:96 s. 188). Beräkningen av andelen av hel garantiersättning kan beskrivas med följande formel.

Andel av hel garantiersättning = hel garantiersättning × ersättningsgrad

Exempel

Jesper beviljas halv aktivitetsersättning. Han är 21 år och har bott i Sverige i hela sitt liv. Han har inte rätt till inkomstrelaterad aktivitetsersättning. Prisbasbeloppet antas vara 48 300 kronor det år aktivitetsersättningen ska beviljas. Den halva garantiersättningen beräknas:

Hel garantiersättning med hel garantinivå (fiktiv): 2,53 × 48 300 = 122 199 kronor Andel av hel garantiersättning: (1/2) × 122 199 = 61 100 kronor

Halv garantiersättning betalas ut med 61 100 kronor per år.

Exempel

Carola är 45 år och beviljas halv sjukersättning. Hel inkomstrelaterad sjukersättning beräknas fiktivt till 60 000 kr per år. Halv inkomstrelaterad sjukersättning betalas ut med 30 000 kronor per år. Den försäkrade kan tillgodoräknas 30 år med försäkringstid i Sverige. Prisbasbeloppet antas vara 48 300 kronor det år sjukersättningen ska beviljas. Den halva garantiersättningen beräknas:

Hel garantiersättning med hel garantinivå (fiktiv): 2,78 × 48 300 = 134 274 kronor Hel garantiersättning med reducerad garantinivå i förhållande till försäkringstiden (fiktiv): (30/40) × 134 274 = 100 706 kronor Hel garantiersättning efter avräkning mot hel inkomstrelaterad sjukersättning (fiktiv): 100 706 − 60 000 = 40 706 kronor Andel av hel garantiersättning (faktisk): (1/2) × 40 706 = 20 353 kronor

Halv garantiersättning betalas ut med 20 353 kronor per år.

Exempel

Sergej, som är 40 år, beviljas tre fjärdedels sjukersättning. Hel inkomstrelaterad sjukersättning beräknas fiktivt till 20 000 kronor per år. Tre fjärdedels inkomstrelaterad sjukersättning betalas ut per år med 15 000 kronor. Sergej är rysk medborgare och kan tillgodoräknas 15 år med försäkringstid i Sverige. Prisbasbeloppet antas vara 48 300 kronor det år sjukersättningen ska beviljas. Tre fjärdedels garantiersättning beräknas:

Hel garantiersättning med hel garantinivå (fiktiv): 2,78 × 48 300 = 134 274 kronor Hel garantiersättning med reducerad garantinivå i förhållande till försäkringstiden (fiktiv): (15/40) × 134 274 = 50 353 kronor Hel garantiersättning efter avräkning mot hel inkomstrelaterad sjukersättning (fiktiv): 50 353 − 20 000 = 30 353 kronor Andel av hel garantiersättning (faktisk): (3/4) × 30 353 = 22 765 kronor

Tre fjärdedels garantiersättning betalas ut med 22 765 kronor per år.

Exempel

Manfred är 32 år och beviljas halv sjukersättning. Utländsk invaliditetsförmån betalas ut med 10 000 kronor per år. Den utländska förmånen förutsätts inte vara likställd med garantiersättning och är därför samordningsbar med både inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning. Hel inkomstrelaterad sjukersättning beräknas fiktivt till 40 000 kronor per år efter avdrag för den utländska invaliditetsförmånen (50 000−10 000 = 40 000 kronor). Halv inkomstrelaterad sjukersättning betalas ut med 15 000 kronor per år (50 000 x 0,5−10 000 = 15 000 kronor). Den försäkrade kan tillgodoräknas 40 år med försäkringstid. Prisbasbeloppet antas vara 48 300 kronor det år sjukersättningen ska beviljas. Den halva garantiersättningen beräknas:

Hel garantiersättning med hel garantinivå (fiktiv): 2,78 × 48 300 = 134 274 kronor Hel garantiersättning efter avdrag mot hel inkomstrelaterad sjukersättning och utländsk invaliditetsförmån (fiktiv): 134 274 − (40 000 + 10 000) = 84 274 kronor Andel av hel garantiersättning (faktisk): (1/2) × 84 274 = 42 137 kronor

Halv garantiersättning betalas ut med 42 137 kronor per år.

Exempel

David beviljas halv sjukersättning. Dessutom betalas två utländska invaliditetsförmåner ut med 8 000 kronor respektive 2 000 kronor per år. Den förstnämnda utländska invaliditetsförmånen är samordningsbar med både inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning. Den andra utländska förmånen förutsätts vara likställd med garantiersättning. Hel sjukersättning är 50 000 kronor per år. Halv inkomstrelaterad sjukersättning kommer att betalas ut med 15 000 kronor per år ([50 000 x 0,5] − [8 000 + 2 000] = 15 000 kronor). Den försäkrade kan tillgodoräknas 40 år med försäkringstid. Prisbasbeloppet antas vara 48 300 kronor det år sjukersättningen ska beviljas. Den halva garantiersättningen beräknas:

Hel inkomstrelaterad sjukersättning efter avdrag för den utländska invaliditetsförmånen (fiktiv): 50 000 − (8 000 + 2 000) = 40 000 kronor Hel garantiersättning med hel garantinivå (fiktiv): 2,78 × 48 300 = 134 274 kronor Hel garantiersättning efter avräkning mot hel inkomstrelaterad sjukersättning och utländsk invaliditetsförmån (fiktiv): 134 274 − (40 000 + 8 000) = 86 274 kronor Andel av hel garantiersättning (faktisk): (1/2) × 86 274 = 43 137 kronor

Halv garantiersättning betalas ut med 43 137 kronor per år.

4.7 Garantiersättning och garantipension till änkepension eller efterlevandestöd

36 kap. 2 § SFB Om en försäkrad för samma månad har rätt till såväl sjukersättning i form av garantiersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning som efterlevandestöd, lämnas endast den till beloppet största av förmånerna.

En försäkrad kan uppfylla förutsättningarna såväl för rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning som efterlevandestöd eller garantipension till änkepension. Gemensamt för dessa förmåner är att de utgör ett grundskydd. Grundskyddsförmåner ska tillförsäkra den som saknar eller har rätt till endast låga inkomstbaserade förmåner en rimlig levnadsstandard. Mot denna bakgrund anses det rimligt att en person inte ska kunna få grundskyddsförmåner från två system samtidigt. (Prop. 2001/02:84 Anpassningar med anledning av övergången till reformerade regler för ålderspension s. 97)

Om en försäkrad för samma månad har rätt till både sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning och efterlevandestöd (EL-stöd) betalas därför endast den till beloppet största av förmånerna. Motsvarande gäller om en försäkrad har rätt till såväl sjukersättning i form av garantiersättning som garantipension till änkepension (ÄP-GARP). (7 kap. 33 § SFBP)

Den försäkrade kan också har rätt till ett s.k. justeringsbelopp i samband med att hens förtidspension eller sjukbidrag omvandlades till sjukersättning. Om det ingår ett justeringsbelopp i den sjukersättning som betalas ut till den försäkrade behandlas justeringsbeloppet som en garantiersättning (4 kap. 27 § SFBP). För ytterligare information om justeringsbeloppet hänvisas till avsnitt 10.7.

Om den tidigare förtidspensionen eller sjukbidraget omvandlades till sjukersättning och den försäkrade i december 2002 inte fick någon utbetalning av folkpension på grund av bestämmelserna i 10 kap. 4 § den upphävda AFL i lydelsen före 1990, se vidare avsnittet 10.13.

Exempel

Astas förtidspension omvandlades till sjukersättning som innehöll rätt till garantiersättning. Garantiersättningen blev dock bortreducerad av hennes inkomstrelaterade sjukersättning. Inkomstrelaterad sjukersättning betalas ut tillsammans med ett positivt justeringsbelopp. Försäkringskassan ska jämföra det positiva justeringsbeloppet med ÄP-GARP. Om ÄP-GARP är högre ska Försäkringskassan dra in det positiva justeringsbeloppet.

Exempel

Britt-Maries förtidspension omvandlades till sjukersättning som innehöll rätt till garantiersättning. Garantiersättningen betalas ut tillsammans med ett positivt justeringsbelopp. Försäkringskassan ska jämföra garantiersättningen efter avdrag för yrkesskadelivränta med tillägg för det positiva justeringsbeloppet med ÄP-GARP. Om ÄP-GARP är högre ska Försäkringskassan dra in garantiersättningen och det positiva justeringsbeloppet.

Exempel

Gretas förtidspension omvandlades till sjukersättning som innehöll rätt till garantiersättning. Garantiersättningen blev reducerad av ett negativt justeringsbelopp. Inkomstrelaterad sjukersättning och reducerad garantiersättning betalas ut. Det negativa justeringsbeloppet har inte medfört avdrag på den försäkrades inkomstrelaterade sjukersättning. Försäkringskassan ska jämföra den garantiersättning som betalas ut efter avdrag för det negativa justeringsbeloppet med ÄP-GARP. Om ÄP-GARP är högre ska Försäkringskassan dra in den reducerade garantiersättningen och det negativa justeringsbeloppet.

Exempel

Justinas förtidspension omvandlades till sjukersättning som innehöll rätt till garantiersättning. Garantiersättningen blev dock bortreducerad av ett negativt justeringsbelopp. Inkomstrelaterad sjukersättning betalas ut. Det negativa justeringsbeloppet har även minskat den försäkrades inkomstrelaterade sjukersättning. Försäkringskassan ska inte göra någon jämförelse eftersom garantiersättning inte betalas ut.

Om ÄP-GARP, EL-stödet eller garantiersättningen får förändrade belopp kan det åter bli aktuellt att göra en jämförelse med stöd av 36 kap. 2 § SFB och 4 kap. 9 § och 7 kap. 33 §§ SFBP. Prövning enligt nämnda bestämmelser behöver göras:

• När det positiva eller negativa justeringsbeloppet ska tas bort som innebär att oreducerad garantiersättning (inte längre reducerat av negativt justeringsbelopp) kommer att betalas ut.
• När beloppet för ÄP-GARP, EL-stöd eller beloppet för garantiersättningen för övrigt förändras.
• När den försäkrade får rätt till garantiersättning och det redan betalas ut en ÄP-GARP eller ett EL-stöd och motsvarande åt andra hållet.

Om Försäkringskassan drar in ÄP-GARP, EL-stöd eller garantiersättning på grund av att den försäkrade inte längre har rätt till någon av förmånerna blir det dock inte aktuellt med en jämförelse (36 kap. 2 § SFB och 4 kap. 9 § och 7 kap. 33 §§ SFBP). Om ÄP-GARP exempelvis ska dras in innebär det att garantiersättningen i stället ska betalas ut. Det gäller förstås om ÄP-GARP har varit den största av förmånerna. I samband därmed måste sjukersättningen i vissa fall omvandlas igen med hänsyn till andra belopp än de som betalades ut i december 2002, se vidare i avsnitt 10.13.