Hoppa till huvudinnehåll

12 Regler för sjukersättning enligt 37 kap. SFB

Sedan den 1 januari 2009 finns särskilda regler för försäkrade som har beviljats sjukersättning tills vidare enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008. Dessa regler finns i 37 kap. SFB och innebär att en försäkrad har kvar rätten till sjukersättning även om arbetsförmågan förbättrats sedan hen beviljades sjukersättning. Rätten till sjukersättning finns även under vissa förutsättningar kvar om en försäkrad väljer att använda sin arbetsförmåga till förvärvsarbete.

Detta kapitel ger en övergripande information om bakgrunden, syftet samt innehållet i bestämmelserna.

12.1 Bakgrund till reglerna i 37 kap. SFB​

Ytterst få personer som beviljats sjukersättning återgår till arbete, trots att det kan förutsättas att vissa har fått en förbättrad arbetsförmåga. En förklaring till att så få kommer tillbaka till arbetslivet kan vara att de saknar den ekonomiska trygghet som behövs för att de ska våga återgå till arbetslivet. En beviljad sjukersättning tills vidare innebär i praktiken att den försäkrade har en ekonomisk trygghet fram till ålderspensionen. Den som vill pröva att arbeta riskerar sin framtida försörjningstrygghet genom att arbetet kan leda till en ny prövning av rätten till sjukersättning. Även möjligheterna att pröva arbetsförmågan med ersättningen vilande kan uppfattas som osäkra. Denna brist på trygghet kan förklara att motivationen att arbeta blir lägre än den hade behövt vara. (Prop. 2007/08:124, s. 45, 47)

Tanken med reglerna i 37 kap. SFB är att öka tryggheten och flexibiliteten i sjukersättningssystemet för den som vill utnyttja en arbetsförmåga och att i möjligaste mån hålla marginaleffekterna nere så att det ska löna sig för den enskilde att börja arbeta eller arbeta mer. Även små arbetsinsatser ska kunna tas till vara. (Prop. 2007/08:124 s. 45–46)

12.2 Syftet med reglerna i 37 kap. SFB​

Syftet med reglerna är att öka förutsättningarna för försäkrade med sjukersättning att använda en förbättrad arbetsförmåga och helt eller delvis återgå till arbetsmarknaden. Det sker bland annat genom att rätten till sjukersättning under vissa förutsättningar inte omprövas för personer med sjukersättning tills vidare. (Prop. 2007/08:124, s. 48)

Den försäkrade får alltså möjlighet att arbeta, utan att riskera att rätten till den försörjningstrygghet som sjukersättningen ger tas bort.

Det är också möjligt för den försäkrade att studera eller på annat sätt använda eller pröva sin arbetsförmåga.

Om en person som har sjukersättning arbetar utan att det leder till en prövning av arbetsförmågan är det dock inte rimligt att hen ska kunna ha andra inkomster i en obegränsad omfattning och samtidigt behålla hela ersättningen ograverad. Därför ska sjukersättningen minskas i förhållande till storleken på den försäkrades förvärvsinkomster genom en avräkningsmodell som kallas steglös avräkning. (Prop. 2007/08:124, s. 50)

Syftet med reglerna är alltså att öka flexibiliteten och minska marginaleffekterna, men också att ta hänsyn till att sjukersättningen inte ska kunna kombineras med stora förvärvsinkomster. Därför finns en avräkningsmodell med steglös avräkning kombinerad med ett fribelopp för låga inkomster. (Prop. 2007/08:124, s. 53)

Fribeloppet innebär att det inte ska göras någon reducering av sjukersättningen för inkomster som ryms inom fribeloppet. Den försäkrade får alltså till en början inte några marginaleffekter när hen börjar arbeta. Fribeloppet är olika beroende på graden av sjukersättningen och baseras på aktuellt prisbasbelopp (PBB).

12.3 Vad innebär reglerna i 37 kap. SFB?​

Reglerna innebär

  • att den försäkrade kan arbeta, studera, m.m. och använda en arbetsförmåga som hen antogs sakna när beslutet om sjukersättning fattades, utan att rätten till sjukersättning påverkas
  • att Försäkringskassan inte ska göra någon omprövning av rätten till sjukersättning enligt 36 kap. SFB, även om den försäkrades arbetsförmåga förbättras.

Om en försäkrad får inkomst av arbete som utförs på tid som hen är beviljad sjukersättning för tills vidare, ska

  • den försäkrade ansöka om omräkning av sjukersättning vid arbete enligt reglerna om steglös avräkning – innan arbetet påbörjas
  • sjukersättningen minskas med hänsyn till en så kallad reduceringsinkomst enligt en beräkningsmodell med steglös avräkning.

Reglerna ger den försäkrade en ekonomisk trygghet och bestämmelserna är mer flexibla, även för försäkrade som bara vill eller kan börja arbeta eller utöka sin arbetstid litegrann. Genom att sjukersättningen reduceras steglöst, helt beroende av den enskildes PGI i kombination med ett fribelopp, kommer också en liten restarbetsförmåga att kunna tas tillvara, utan att det får så stor ekonomisk påverkan för den försäkrade.

Reglerna innebär att ju högre grad av sjukersättning den försäkrade har, desto högre reduceringsinkomst kan hen ha innan sjukersättningen helt är bortreducerad. Den försäkrade kan dock inte ha hur hög inkomst som helst och samtidigt få sjukersättning och arbetsskadelivränta. Därför finns ett inkomsttak för hur hög summan av reduceringsinkomsten tillsammans med sjukersättningen och arbetsskadelivränta får vara. Detta inkomsttak är 8 prisbasbelopp (37 kap. 7 § SFB samt prop. 2007/08:124, s.54)

Innan den försäkrade börjar arbeta, ska hen ansöka om omräkning av sjukersättning vid arbete enligt reglerna om steglös avräkning. För ansökan finns blanketten Ansökan omräkning av sjukersättningen vid arbete (steglös avräkning) (7280). Ansökan finns även som e-tjänst på Mina sidor på www.forsakringskassan.se. Även om ansökan ska lämnas in innan arbetet påbörjas behöver den försäkrade inte vänta på Försäkringskassans beslut om preliminär sjukersättning innan hen börjar arbeta.

Den försäkrade ska ansöka även om inkomsten är så låg att den ryms inom fribeloppet. Avgörande för om den försäkrade behöver ansöka om omräkning av sjukersättningen är om hen arbetar på den del som hen är beviljad sjukersättningen för.

12.4 Vem omfattas av reglerna i 37 kap. SFB?​

Försäkrade som för juni 2008 hade sjukersättning tills vidare omfattas av reglerna för sjukersättning (37 kap. 2 § SFB). Reglerna gäller både för de som hade hel och de som hade partiell sjukersättning.

Reglerna gäller även för den som från och med den 1 juli 2008 fått ett retroaktivt beslut om sjukersättning tills vidare, om begynnelsemånaden för sjukersättningen är juni 2008 eller tidigare (prop. 2007/08:124, s. 104).

Reglerna för sjukersättning i 37 kap. SFB gäller också för den som före den 1 juli 2008 fått beslut om sjukersättning tills vidare med begynnelsemånad juli 2008 (37 kap. 2 § SFB samt Socialförsäkringsutskottets betänkande 2007/08: SfU4, s 12).

Två grupper av försäkrade har sjukersättning tills vidare: 4. De som har beviljats sjukersättning tills vidare enligt reglerna som gällde före den 1 juli 2008. De omfattas av reglerna för sjukersättning i 37 kap. SFB. 5. De som har beviljats sjukersättning enligt reglerna som gäller sedan den 1 juli 2008. De omfattas inte av reglerna i 37 kap. SFB

(Prop. 2007/08:124 s. 49 och 91 samt Socialförsäkringsutskottets betänkande 2007/08:SfU4, s 12.).

För grupp två finns möjligheten att ansöka om vilande sjukersättning. Syftet med vilande sjukersättning vid förvärvsarbete är samma som vid steglös avräkning, dvs. att stimulera den försäkrade att pröva sin arbetsförmåga utan att riskera att förlora rätten till ersättning.

Läs mer

Läs mer om vilande sjukersättning i vägledning (2013:1).

12.5 Situationer när försäkrade inte längre omfattas av 37 kap. SFB​

En försäkrad som beviljas en högre grad av sjukersättning enligt de regler som gäller sedan den 1 juli 2008 omfattas inte längre av reglerna i 37 kap. SFB. (37 kap. 2 § SFB). Se vidare i avsnitt 16.1.7 om beslut i dessa fall.

En försäkrad som ansöker om omräkning av sjukersättning vid arbete först efter att arbetet har påbörjats och som inte har giltig anledning till den för sent inlämnade ansökan, omfattas inte heller längre av reglerna i 37 kap. SFB. Detsamma gäller den som arbetar utan att ansöka alls. Läs mer om beslut i dessa fall i avsnitt 16.1.1 och 16.1.2.

En försäkrad som utan giltig anledning lämnat in sin ansökan för sent, eller inte alls, får i stället sin rätt till ersättning omprövad med stöd av reglerna i 36 kap. 9–21 §§.

12.6 Rehabiliteringsmöjligheter​

En försäkrad som omfattas av reglerna i 37 kap. SFB och som behöver rehabilitering för att kunna öka eller återfå arbetsförmåga ska kunna få det under samma förutsättningar som övriga försäkrade. Den försäkrades faktiska möjligheter att återgå till ett arbete ska då självklart vägas in i beslutet. (Prop. 2007/08:124 s. 49) Bestämmelser om rehabilitering finns i 29–31 kap. SFB.

12.7 Ansökan om lägre grad av sjukersättning​

37 kap. 23 § SFB Efter ansökan av den försäkrade får Försäkringskassan besluta att dra in eller minska sjukersättning som avses i detta kapitel i den omfattning som den försäkrade ansökt om. Bestämmelserna i 36 kap. 19–21 §§ ska då tillämpas. För sådan sjukersättning som återstår efter minskningen ska bestämmelserna i detta kapitel fortfarande gälla.

Om en försäkrad ansöker om en lägre nivå av sjukersättningen och beviljas det, så finns fortfarande möjligheterna kvar att arbeta med stöd av reglerna i 37 kap. SFB för den kvarvarande delen av sjukersättningen (37 kap. 23 § SFB).

37 kap. 2 § SFB innebär att Försäkringskassan inte kan ompröva rätten till sjukersättning vid ändrade förhållanden för den som omfattas av 37 kap. SFB. En förbättrad arbetsförmåga kan bara leda till en omprövning av sjukersättningen med stöd av 36 kap. 19 § SFB om den försäkrade själv ansöker om det (37 kap. 23 § SFB). Det betyder även att Försäkringskassan inte heller kan besluta om en lägre ersättningsnivå än den försäkrade själv har ansökt om, om hen omfattas av reglerna i 37 kap. SFB.

37 kap. 2 § SFB innebär vidare att om den försäkrade därefter skulle försämras och bli beviljad en högre grad av sjukersättning, så omfattas hen inte längre av reglerna i 37 kap. SFB. Inte heller kan en försäkrad som helt avsäger sig sjukersättningen och som senare försämras och återigen blir beviljad sjukersättning omfattas av dessa regler. (Prop. 2007/08:124 s. 62).

12.8 Vad innebär steglös avräkning?​

Steglös avräkning är en beräkningsmodell som konkret innebär att Försäkringskassan räknar om den försäkrades sjukersättning utifrån hens beräknade pensionsgrundande inkomster under året. Den försäkrade uppger sina förväntade inkomster för den tid hen kommer att arbeta under året. Det är denna inkomst som sedan ligger till grund för en omräkning av sjukersättningen (37 kap. 5–9 §§ SFB). Utifrån de inkomster som den försäkrade uppgett i sin ansökan räknas reduceringsinkomsten fram. Detta finns beskrivet i avsnitt 15.2.

Försäkringskassan räknar sedan fram en preliminär sjukersättning genom att minska den beviljade sjukersättningen med hälften av den återstående reduceringsinkomsten efter att ett fribelopp dragits av.

Det är möjligt för en försäkrad att ha både sjukersättning och sjukersättning med steglös avräkning under samma kalenderår (HFD 2015 ref. 10).

12.8.1 Inkomsttak​

Beräkningsmodellen för den preliminära sjukersättningen har tagits fram för att en försäkrad inte ska kunna ha alltför höga inkomster och samtidigt få sjukersättning. Det finns ett inkomsttak som innebär att den preliminära sjukersättningen högst betalas ut med ett belopp som tillsammans med reduceringsinkomsten och eventuell arbetsskadelivränta uppgår till 8 prisbasbelopp (37 kap. 7 § SFB samt prop. 2007/08:124 s.54).

12.8.2 Arbetsskadelivränta​

Om hela sjukersättningen reduceras bort och den försäkrade har arbetsskadelivränta som samordnas med sjukersättning enligt 42 kap. 2 § SFB, gäller samma inkomsttak om 8 prisbasbelopp för att arbetsskadelivränta ska kunna betalas ut.

12.8.3 Preliminär sjukersättning​

När Försäkringskassan har räknat om sjukersättningen får den försäkrade ett beslut om det nya sjukersättningsbeloppet för inkomståret, dvs. ett beslut om preliminär sjukersättning. Försäkringskassan ska fatta beslut om preliminär sjukersättning även för den som har en förvärvsinkomst som ryms inom fribeloppet och alltså inte får någon reducering av den sjukersättning som betalas ut under året.

12.8.4 Avstämning​

Först när PGI:n har fastställts av Skatteverket för det aktuella inkomståret, görs en avstämning och den slutliga sjukersättningen räknas fram. I samband med denna avstämning får den försäkrade ett beslut om den slutliga sjukersättningens storlek för det aktuella inkomståret eller för den perioden när preliminär sjukersättning har betalats ut. Om det visar sig att den slutliga sjukersättningen är högre än den preliminära sjukersättningen, ska Försäkringskassan betala ut resterande sjukersättning och ett tilläggsbelopp till den försäkrade. Om den slutliga sjukersättningen i stället är lägre än den preliminära sjukersättning ska den försäkrade betala tillbaka det som hen fått för mycket samt en avgift. Belopp lägre än 1 200 kronor behöver inte betalas tillbaka av den försäkrade eller betalas ut av Försäkringskassan. Se vidare i kapitel 18.

12.9 Översikt​

Den kronologiska händelsekedjan från ansökan till beslut om slutlig sjukersättning och eventuell återbetalning ser ut så här:

  • Ansökan om att arbeta enligt reglerna om steglös avräkning ska göras innan arbetet påbörjas. Vilka uppgifter som den försäkrade ska lämna samt vad som gäller i övrigt för ansökan beskrivs i kapitel 13.
  • Utredning om ansökan har lämnats in för sent beskrivs i kapitel 14.
  • Omräkning av sjukersättningen (steglös avräkning) beskrivs i kapitel 15.
  • Beslut om preliminär sjukersättning för ett inkomstår fattas av Försäkringskassan. Nya beslut om preliminär sjukersättning kan fattas om förhållandena ändras under året. Detta beskrivs i kapitel 16.
  • Den som har fått ett beslut om preliminär sjukersättning, ska anmäla ändrade förhållanden om de kan innebära att den preliminära sjukersättningen betalas ut med ett för högt belopp. Vad som gäller vid anmälan om ändrade förhållanden beskrivs i kapitel 13.
  • Andra förmåner som den försäkrade har kan också påverkas som ett resultat av den omräknade sjukersättningen. Vilka förmåner som kan påverkas beskrivs i kapitel 17.
  • Avstämning mellan den inkomst den försäkrade uppgivit i ansökan och den försäkrades fastställda PGI för inkomståret ska göras så snart uppgiften kommer från Skatteverket. Hur avstämningen går till beskrivs i kapitel 18.
  • Beslut om slutlig sjukersättning för inkomståret ska fattas i samband med att avstämningen görs. Detta beskrivs i kapitel 18.
  • Reglering av för mycket eller för lite utbetald sjukersättning beskrivs i kapitel 18.