10 Omvandling av förtidspension och sjukbidrag till sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning

I detta kapitel beskrivs först omvandlingen av förtidspension och sjukbidrag till sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning. Kapitlet tar också upp hur omvandlingen påverkade arbetsskadelivräntan. Därefter ges några illustrerande exempel på hur omvandlingen gjordes. Slutligen beskrivs förändringar som inträffar efter omvandlingen som innebär att den sjukersättning som den enskilde får vid omvandlingen inte längre är garanterad.

Omvandlingen av förtidspension och sjukbidrag till sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning kan sammanfattningsvis illustreras med följande ordning.

1. Omvandling av ATP till inkomstrelaterad sjukersättning med hänsyn till tillgodoräknade år med pensionspoäng.
2. Omvandling av folkpension till garantiersättning med hänsyn till försäkringstiden för 40-delsberäknad eller 30-delsberäknad folkpension.
3. Beräkning av justeringsbelopp som ska ingå i den sjukersättning som faktiskt kommer att lämnas till den försäkrade efter omvandlingen av förtidspensionen eller sjukbidraget.

Det slutliga resultatet av beräkningarna i punkterna 1–3 motsvarar sjukersättning efter omvandling i det enskilda fallet.

10.1 Bestämmelserna om sjukersättning och aktivitetsersättning trädde i kraft den 1 januari 2003

Bestämmelserna om sjukersättning och aktivitetsersättning trädde i kraft 1 januari 2003. Dessa bestämmelser gäller också, om inte annat följer av övergångsbestämmelserna, i fall då rätten till sjukersättning eller aktivitetsersättning grundas på pensionsfall som inträffat före 1 januari 2003. Det innebär även att sjukersättning eller aktivitetsersättning ska kunna beviljas när pensionsfallet inträffat före ikraftträdandet. (punkten 1 i övergångsbestämmelserna till lagen [2001:489] om ändring i upphävda AFL och prop. 2000/01:96 s. 192).

Förmåner som beviljades efter ikraftträdandet men där den beviljade ersättningen till någon del avsåg tid före denna tidpunkt beräknades enligt de äldre bestämmelserna om förtidspension. Det gällde oavsett om ansökan kommit in före eller strax efter ikraftträdandet. Förmånen omvandlades därefter omedelbart till sjukersättning. (Prop. 2000/01:96 s. 177 och punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen [2001:489] om ändring i den upphävda AFL)

10.2 Principerna för omvandling av förtidspension och sjukbidrag

En försäkrad som hade rätt att få förtidspension eller sjukbidrag i december 2002 och fortfarande skulle ha haft rätt till det i januari 2003 om äldre bestämmelser fortfarande hade tillämpats, fick vid ikraftträdandet förtidspensionen eller sjukbidraget omvandlad. Förtidspensionen eller sjukbidraget omvandlades till motsvarande grad av hel sjukersättning respektive hel tidsbegränsad sjukersättning. Att samma grad av ersättning lämnas efter omvandlingen som före innebär bl.a. att de som övergångsvis har två tredjedels förtidspension får behålla den graden tills en förändring av arbetsförmågan orsakar något annat. Tidsbegränsad sjukersättning omfattar också samma tid som bestämdes för sjukbidraget. (Prop. 2000/01:96 s. 192 och 4 kap. 24 § SFBP)

Omvandlingen av förtidspensionen och sjukbidraget gjordes genom en engångsinsats och så att den försäkrades nettoersättning i princip behölls oförändrad genom en anpassning av sjukersättningens bruttobelopp (prop. 2000/01:96 s. 124)

Principen för omvandlingen som nämns ovan innebar att en antagandeinkomst bestämdes utifrån underlaget för ATP. Denna låg sedan till grund för beräkningen av inkomstrelaterad sjukersättning enligt 34 kap. SFB. Utifrån denna sjukersättning beräknades eventuell utfyllnad i form av garantiersättning enligt 35 kap. SFB. För den som saknade ATP omvandlades folkpension och pensionstillskott upp till garantinivån. (4 kap. 25 och 27 §§ SFBP och prop. 2000/01:96 s. 124).

För att den försäkrade i princip skulle få oförändrad nettoersättning beräknades också ett s.k. justeringsbelopp som ingår i den sjukersättning som utbetalas till den försäkrade. Justeringsbeloppet är bl.a. en kompensation för det särskilda grundavdraget (SGA) som togs bort från och med den 1 januari 2003 och för att garantiersättningen till sitt belopp är oberoende av civilstånd. Det korrigerar även de övriga avvikelser som uppkommer till följd av skillnader i utformningen av förtidspensionssystemet och sjukersättningssystemet. Framtagandet av justeringsbeloppet skedde med hjälp av en beräkningsmodell som bl.a. bygger på relationen mellan SGA och det allmänna grundavdraget vid inkomstbeskattning. (4 kap. 27 § SFBP och prop. 2000/01:96 s. 125 och s. 133).

På grund av att omvandlingen var en engångsinsats innebär det att den försäkrade inte längre är garanterad att få oförändrad ersättning om grunderna för den ersättning som hen har förändrats efter tidpunkten för omvandlingen, dvs. från och med januari 2003 (prop. 2000/01:96 s. 125). Sådana förändringar kan vara att personen beviljas högre eller lägre ersättningsgrad efter omvandlingen, att sjukersättningen efter tidpunkten för omvandlingen ska samordnas i högre eller lägre grad med arbetsskade- eller yrkesskadelivränta eller att den förmånsberättigade som beskattas enligt SINK, eller inte beskattas alls i Sverige, efter tidpunkten för omvandlingen flyttar tillbaks till Sverige och därigenom blir obegränsat skattskyldig i Sverige. (4 kap. 28 § SFBP).

10.2.1 Särskilda regler för försäkrade i åldern 16–29 år

Försäkrade i åldersgruppen 16–29 år som hade rätt till förtidspension i december 2002 och fortfarande skulle ha haft rätt till det i januari 2003 om äldre bestämmelser hade tillämpats, fick förmånen omvandlad till motsvarande grad av hel sjukersättning. Det betyder att ersättningstiden inte var begränsad till som längst tre år som annars gällde för försäkrade i den aktuella åldersgruppen och som beviljats aktivitetsersättning. (Prop. 2000/01:96 s. 126 och 4 kap. 24 § SFBP)

Försäkrade i samma åldersgrupp men som i stället fick sjukbidrag i december 2002 och fortfarande skulle ha haft rätt till det i januari 2003 om äldre bestämmelser hade tillämpats, fick motsvarande grad av tidsbegränsad sjukersättning. Den tidsbegränsade sjukersättningen omfattade samma tid som bestämdes för sjukbidraget.

Försäkrade som tidigare beviljats sjukbidrag till och med december 2002 och som före lagändringen den 1 januari 2003 ansökte om fortsatt sjukbidrag, kunde även beviljas sjukbidrag från och med januari 2003. Provisoriskt eller slutligt beslut om sjukbidrag från och med januari 2003 fattades då före årsskiftet med stöd av dåvarande bestämmelser om sjukbidrag. Till följd av lagändringen 2003 blev det beviljade sjukbidraget med stöd av övergångsbestämmelserna omedelbart därefter omvandlat till tidsbegränsad sjukersättning. Beslutet om sjukbidrag måste alltså ha fattats före årsskiftet 2002/2003 för att det skulle vara möjligt att omvandla sjukbidraget till en tidsbegränsad sjukersättning. (7 kap. den upphävda AFL och punkten 5 i övergångsbestämmelserna till lagen [2001:489] om ändring i AFL)

När den tidsbegränsade sjukersättningen löpte ut och fortsatt ersättning beviljades fick den försäkrade rätt till aktivitetsersättning. Motsvarande gällde om ersättningsgraden skulle ändras innan den tidsbegränsade sjukersättningen löpte ut. I sistnämnda fall skulle den försäkrade beviljas en ny ersättning som ersatte den tidigare omvandlade tidsbegränsade sjukersättningen. Den tidsbegränsade sjukersättningen kunde alltså även i detta fall anses ha löpt ut eftersom den hade ersatts av en ny ersättning. Detta gällde under förutsättning att ålderskravet för aktivitetsersättning var uppfyllt. Aktivitetsersättning kan ges tidigast från och med juli månad det år då den försäkrade fyller 19 år. Om den försäkrade i detta fall, när tiden för sjukersättningen löpte ut, inte kunde beviljas aktivitetsersättning på grund av att ålderskravet inte var uppfyllt, gällde dock en särskild regel, se vidare nedan under rubriken ”Försäkrade som är födda år 1984 eller senare och som får en tidsbegränsad sjukersättning”. (Prop. 2000/01:96 s. 176 och 4 kap. 24 § SFBP)

När den försäkrade efter perioden med tidsbegränsad sjukersättning beviljades en aktivitetsersättning innebar det att det s.k. justeringsbeloppet togs bort eftersom hen för den nya perioden skulle omfattas av reglerna för aktivitetsersättning i stället för reglerna om sjukersättning, se vidare avsnitt 10.7 och avsnitt 10.11.

De särskilda reglerna innebar även att reglerna om åldersrelaterad garantinivå som gäller för försäkrade i åldersgruppen 19–29 i sjukersättningssystemet, inte tillämpades för dem som på detta sätt fått sin förtidspension eller sjukbidrag omvandlad till sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning. Inte heller reglerna om särskilda aktiviteter blev tillämpliga för den aktuella ålderskategorin som fått sjukersättning eller tidsbegränsad sjukersättning. Däremot kom den åldersrelaterade garantinivån och reglerna om de särskilda aktiviteterna att gälla när tiden för den tidsbegränsade sjukersättningen löpte ut. (Prop. 2000/01:96 s. 126 jämfört med 33 kap. 4, 19 och 21–25 §§ och 35 kap. 19 § SFB)

För ytterligare information om vilken ersättning försäkrade i åldern 19–29 år kunde få om ersättningsgraden ändrades efter omvandlingen eller vad som gällde om hen hade förtidspension och sjukbidrag samtidigt vid utgången av 2002 hänvisas till avsnitt 10.11.

10.2.2 Försäkrade som är födda år 1984 eller senare och som fick en tidsbegränsad sjukersättning

För en försäkrad, född 1984 eller senare, som hade rätt till sjukbidrag i december 2002 och som därefter fick en tidsbegränsad sjukersättning, kunde det hända att den tidsbegränsade sjukersättningen löpte ut före den 1 juli det år hen fyllde 19 år.

Om den försäkrade i detta fall, när tiden för sjukersättningen löpte ut, inte kunde beviljas aktivitetsersättning på grund av att ålderskravet inte var uppfyllt, gällde en särskild regel. Regeln innebar att en sådan försäkrad kunde beviljas en ny period av tidsbegränsad sjukersättning. Dock inte längre än till och med juni det år hen fyllde 19 år. Därefter kunde den försäkrade ansöka om aktivitetsersättning. (Prop. 2000/01:96 s. 177 och punkten 5 i övergångsbestämmelserna till lagen [2001:489] om ändring i AFL 7 kap. 1 § femte stycket numera upphävda AFL)

Exempel

Den försäkrade, som är född den 15 december 1985, hade vid tidpunkten för omvandlingen sjukbidrag beviljat till och med mars 2003. Vid omvandlingen fick hon tidsbegränsad sjukersättning till och med mars 2003. Ett justeringsbelopp beräknades. När tiden för den tidsbegränsade sjukersättningen löpte ut beviljades en ny ersättningsperiod. Eftersom den tidsbegränsade sjukersättningen löpte ut före den första juli det år den försäkrade fyllde 19 år, fick hon för den nya perioden tidsbegränsad sjukersättning. Dock inte längre än till och med juni det år den försäkrade fyllde 19 år, dvs. till och med juni månad 2004.

10.2.3 Försäkrade i åldern 16–29 år vars sjukbidrag löpte ut i december 2002 och som fick aktivitetsersättning i januari 2003

I några fall beslutade Försäkringskassan om aktivitetsersättning i januari 2003 i stället för tidsbegränsad sjukersättning. Den försäkrade skulle i det här fallet ha fått en tidsbegränsad sjukersättning om beslut om rätt till sjukbidrag från och med januari 2003 hade fattats före årsskiftet. Deras sjukbidrag löpte ut i december 2002. Om hen skulle ha fått fortsatt rätt till sjukbidrag från och med januari om de gamla bestämmelserna hade gällt hade de alltså fått sitt sjukbidrag omvandlat till tidsbegränsad sjukersättning. (Punkten 5 i övergångsbestämmelserna till lagen [2001:489] om ändring i den numera upphävda AFL. Se vidare ovan under rubriken Särskilda regler för försäkrade i åldern 16–29 år).

I de fall Försäkringskassan inte fattat beslut om fortsatt rätt till sjukbidrag före årsskiftet hade det alltså medfört att den försäkrade endast hade kunnat beviljas aktivitetsersättning trots att hen hade sjukbidrag i december 2002. Det gällde alltså även om hen ansökte om förlängt sjukbidrag före årsskiftet.

Beräkningen av aktivitetsersättningen i dessa fall kunde göras på följande sätt:

• Sjukbidrag omvandlades till sjukersättning – Det sjukbidrag som den försäkrade hade i december 2002 skulle först omvandlas till en sjukersättning. En sådan omvandling kunde göras eftersom hen skulle ha haft fortsatt rätt till sjukbidrag om de äldre bestämmelserna hade tillämpats 2003. Beräkningen av antagandeinkomsten skulle då baseras på den ATP som den försäkrade hade rätt till vid utgången av 2002. (4 kap. 25 och 26 §§ SFBP).
• Sjukersättning omvandlades till aktivitetsersättning – På grund av att den försäkrade beviljades aktivitetsersättning skulle därefter den beräknade inkomstrelaterade sjukersättningen omedelbart ersättas av en inkomstrelaterad aktivitetsersättning. Antagandeinkomsten var den som fastställdes vid omvandlingen eftersom det rörde sig om ett pågående ersättningsfall (prop. 2000/01:96 s. 176).
• Inget justeringsbelopp – Till följd av att den försäkrade beviljades aktivitetsersättning hade den försäkrade inte rätt till justeringsbeloppet. Justeringsbelopp kunde endast reglera sjukersättningens storlek (4 kap. 27 § SFBP).
• Beräkningen i övrigt – Aktivitetsersättningens storlek kom i övrigt att grundas på de nya bestämmelserna om aktivitetsersättning, dvs. 34 och 35 kap. SFB).

10.3 Omvandling till inkomstrelaterad sjukersättning

En försäkrad som vid utgången av år 2002 hade rätt till ATP i form av förtidspension eller sjukbidrag fick den omvandlad till en inkomstrelaterad sjukersättning. Omvandlingen till inkomstrelaterad sjukersättning gjordes i två steg. Först beräknades en antagandeinkomst som grundades på den medelpoäng som använts vid beräkningen av den försäkrades ATP med hänsyn till tillgodoräknade år med pensionspoäng. Denna antagandeinkomst användes sedan för beräkningen av den inkomstrelaterade sjukersättningen. (4 kap. 25 och 26 §§ SFBP)

10.3.1 ATP omvandlades till inkomstrelaterad sjukersättning

Beräkningen av inkomstrelaterad sjukersättning skiljer sig på många punkter från reglerna för beräkning av ATP. I ATP-systemet beaktades samtliga inkomstår mellan 16 och 64 års ålder. Det gällde även år med antagandepoäng. I sjukersättningssystemet grundas den inkomstrelaterade ersättningen i stället på de två eller tre högsta bruttoårsinkomsterna. Det sker inom en ramtid som varierar med den försäkrades ålder. ATP utgjorde dock den del av förtidspensionssystemet som var direkt inkomstrelaterat och skulle därför omvandlas till inkomstrelaterad sjukersättning. Den försäkrade som hade rätt till ATP i form av förtidspension eller sjukbidrag vid utgången av år 2002 fick den omvandlad till inkomstrelaterad sjukersättning. (Prop. 2000/01:96 s. 127–128 och 4 kap. 25 § SFBP)

10.3.2 Beräkning av antagandeinkomst

Förtidspension i form av ATP beräknades på två sätt. Antingen grundades ATP på medeltalet av de femton högsta pensionspoängen eller så grundades ATP på det antal år som tillgodoräknats den försäkrade om hen tillgodoräknats ett lägre antal pensionspoäng. Indirekt var emellertid också folkpensionen inkomstrelaterad, då den inte bara var en del av grundskyddet. Den utgjorde också en kompensation för det första prisbasbeloppet av en försäkrads inkomster, eftersom enbart inkomster som översteg ett prisbasbelopp gav pensionspoäng. Medelpoängen ökade med talet ett och multiplicerades med prisbasbeloppet vilken summa därför kunde sägas motsvara den genomsnittliga årsinkomsten för en försäkrad. (12 kap. 2 § i den upphävda AFL i lydelsen före den 1 januari 2001 och prop. 2000/01:96 s. 128)

Mot denna bakgrund skulle ATP göras om till antagandeinkomst med hjälp av den medelpoäng (MP) som används vid beräkningen av ATP. Antagandeinkomsten fås genom att talet ett läggs till medelpoängen. Därefter multipliceras summan med det prisbasbelopp (PBB) som fastställts för år 2003. (Prop. 2000/01:96 s. 128 och 4 kap. 26 § SFBP)

För beräkningen av antagandeinkomsten kan följande formel användas.

Antagandeinkomst = (MP + 1) × PBB för år 2003

Exempel

Den försäkrade hade rätt till ATP i form av förtidspension i december 2002 och kunde tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng. Hens medelpoäng var 5,51. Prisbasbeloppet för år 2003 antogs svar 37 900 kronor. Antagandeinkomsten beräknas

Medelpoäng: 5,51 Antagandeinkomst: (5,51 + 1) × 37 900 = 246 729 kr

Den försäkrades antagandeinkomst efter omvandlingen beräknades till 246 729 kronor.

Om den försäkrade inte hade tillgodoräknats 30 år med pensionspoäng skulle tilläggspensionen avkortas och lämnas med så stor andel som svarade mot antalet år med pensionspoäng. För att anpassa även den inkomstrelaterade sjukersättningen till denna avkortning skulle antagandeinkomsten reduceras i motsvarande omfattning. Antagandeinkomsten reducerades med en andel som svarade mot det antal pensionspoängår som tillgodoräknats i förhållande till talet trettio. Genom att på detta sätt reducera antagandeinkomsten kunde denna i fortsättningen ligga till grund för beräkningen av den inkomstrelaterade sjukersättningen utan ytterligare anpassning. (4 kap. 26 § SFBP och prop. 2000/01:96 s. 139 och 193) För beräkningen av antagandeinkomsten med hänsyn till att den försäkrade inte kunnat tillgodoräknas tillräckligt många poängår för oavkortad förmån kunde följande formel användas.

Antagandeinkomst = (MP + 1) × PBB för år 2003 × antal pensionspoängår / 30

Exempel

Den försäkrade hade rätt till ATP i form av förtidspension i december 2002 och kunde tillgodoräknas 28 år med pensionspoäng. Hennes medelpoäng var 2,74. Prisbasbeloppet för år 2003 antogs var 37 900 kronor. Antagandeinkomsten beräknades

Medelpoäng: 2,74 Antagandeinkomst: (2,74 + 1) × 37 900 × 28/30 = 132 296 kr

10.3.3 Beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning

Storleken på den inkomstrelaterade sjukersättningen beräknas på den antagandeinkomst som fastställts vid omvandlingen av förtidspensionen. Det innebär att den inkomstrelaterade sjukersättningen ska enligt 34 kap. SFB utgöra 64 procent fram till den 30 september 2015 och 64,7 procent för tid därefter av antagandeinkomsten multiplicerad med ersättningsgraden och eventuellt minskad med utländska förmåner som motsvarar sjukersättning eller aktivitetsersättning eller som utgör pension vid invaliditet. (4 kap. 25 § SFBP och 34 kap. 12–14 §§ SFB). Se vidare avsnitt 3.5.

För beräkningen av den inkomstrelaterade sjukersättningen kan följande formel användas.

Inkomstrelaterad sjukersättning = 0,64 eller 0,647 × antagandeinkomst × ersättningsgrad − utländsk förmån som motsvarar sjukersättning eller som utgör invaliditetspension.

Exempel

Den försäkrade har rätt till hel förtidspension i form av ATP i december 2002 och kan tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng. Hennes medelpoäng är 5,51. Prisbasbeloppet för år 2003 antas vara 37 900 kronor. Den försäkrade har inte rätt till någon utländsk förmån som motsvarar sjuk- eller aktivitetsersättning eller som utgör invaliditetspension. Den inkomstrelaterade sjukersättningen beräknas

Medelpoäng: 5,51 Antagandeinkomst: (5,51 + 1) × 37 900 × 30/30 = 246 729 kr Hel inkomstrelaterad sjukersättning: 246 729 × 0,64 = 157 907 kr

Den försäkrades hela inkomstrelaterade sjukersättning efter omvandlingen beräknas till 157 907 kronor.

Exempel

Den försäkrade har rätt till halv förtidspension i form av ATP i december 2002 och kan tillgodoräknas 28 år med pensionspoäng. Hennes medelpoäng är 2,74. Prisbasbeloppet för år 2003 antas vara 37 900 kronor. En utländsk invaliditetspension beräknas och betalas ut med 3 000 kronor för 2003. Den inkomstrelaterade sjukersättningen beräknas.

Medelpoäng: 2,74 Antagandeinkomst: (2,74 + 1) × 37 900 × 28/30 = 132 296 kr Halv inkomstrelaterad sjukersättning efter avdrag för utländsk invaliditetspension: 132 296 × 0,64 × 0,5 − 3 000 = 39 335 kr

Den försäkrades halva inkomstrelaterade sjukersättning efter omvandlingen beräknas till 39 335 kronor.

10.4 Omvandling till garantiersättning

Som beskrivs i föregående avsnitt omvandlades ATP i form av förtidspension eller sjukbidrag till inkomstrelaterad sjukersättning. Om den på så sätt beräknade inkomstrelaterade sjukersättningen understeg garantinivån eller om rätt till sådan ersättning inte fanns beräknades garantiersättning enligt samma regler som gäller för senare beviljad sjukersättning i form av garantiersättning. Detta gällde under förutsättning att den försäkrade uppfyllde övriga villkor i 35 kap. SFB för rätt till garantiersättning, t.ex. att personen var försäkrad för garantiersättning. (Prop. 2000/01:96 s. 128–129 och s. 193)

För information om rätt till utbetalning av garantiersättning för personer som vid utgången av 2002 fick folkpension vid bosättning utomlands hänvisas till avsnitt 7.6.6.

10.4.1 Beräkning av garantiersättning

Garantiersättningen för de omvandlade ersättningarna bestämdes utifrån garantinivån 2,4 prisbasbelopp. De regler om åldersrelaterad garantinivå som gällde för försäkrade i åldersgruppen 19–29 i tillämpades alltså inte för försäkrade i samma åldersgrupp som på detta sätt fick sin förtidspension eller sjukbidrag omvandlad till sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning. Likaledes tillämpades på omvandlade förmåner de bestämmelser som gäller i sjukersättningssystemet, vid reducering av garantinivån på grund av bristande försäkringstid, minskning av garantinivån med inkomstrelaterad sjukersättning och motsvarande utländska förmåner samt beräkning av partiella förmåner. (Prop. 2000/01:96 s. 129 och 35 kap. 18, 20–25 §§ SFB). Se vidare avsnitt 4.6.

Beräkningen av sjukersättning i form av garantiersättning kan beskrivas med följande formler.

Hel garantinivå för sjukersättning = 2,40 × PBB

Garantinivå för sjukersättning i förhållande till försäkringstiden = 2,40 × PBB × antal 40-delar / 40

Hel garantiersättning = garantinivån – (hel inkomstrelaterad sjukersättning [fiktiv hel inkomstrelaterad sjukersättning om den försäkrade får en partiell ersättning] + utländsk förmån som motsvarar sjukersättning eller som utgör invaliditetspension och som inte är att likställa med garantiersättning)

Andel av hel garantiersättning = hel garantiersättning × ersättningsgrad

Exempel

Den försäkrade har rätt till halv förtidspension i form av ATP i december 2002 och kan tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng. Hens medelpoäng är 2,50. Hen har dessutom rätt till en 40-delsberäknad folkpension med oavkortat belopp (40/40). Prisbasbeloppet för år 2003 antas vara 37 900 kronor. Den inkomstrelaterade sjukersättningen och garantiersättningen beräknas:

Medelpoäng: 2,50 Antagandeinkomst: (2,50 + 1) × 37 900 × 30/30 = 132 650 kr Hel inkomstrelaterad sjukersättning (fiktiv): 132 650 × 0,64 = 84 896 kr Halv inkomstrelaterad sjukersättning: 84 896 × 0,5 = 42 448 kr Halv garantiersättning: (2,40 × 37 900 × 40/40 − 84 896) × 0,5 = 3 032 kr

Den försäkrades halva inkomstrelaterade sjukersättning och garantiersättning är 42 448 kronor respektive 3 032 kronor efter omvandlingen.

10.4.2 Försäkringstid för 40-delsberäknad eller 30-dels-beräknad folkpension

Försäkrade som före ikraftträdandet hade förtidspension i form av folkpension kunde antingen ha rätt till folkpension i förhållande till det antal år som kunde tillgodoräknas som bosättningstid i Sverige eller det antal år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension. I det förstnämnda fallet utgavs folkpensionen med så stor andel av talet 40 som svarar mot det antal år den försäkrade hade varit bosatt här och i det sistnämnda med så stor andel av talet 30 som svarar mot det antal år för vilka denne tillgodoräknats pensionspoäng. (5 kap. 1 § i den upphävda AFL i lydelsen före 2003)

Sjukersättning i form av garantiersättning lämnas endast i förhållande till det antal år som den försäkrade kan tillgodoräknas försäkringstid. Försäkringstid för garantiersättning beräknas på samma sätt som bosättningstid för folkpension, dvs. den lämnas med så stor andel av talet 40 som svarar mot det antal år den försäkrade tillgodoräknats bosättningstid. Detta innebär att försäkringstid för garantiersättning kan beräknas med samma kvotdel som folkpensionen beräknats på i förhållande till det antal år som kan tillgodoräknas som bosättningstid i Sverige. (Prop. 2000/01:96 s. 192 och 35 kap. 20 § SFB jämfört med 4 kap. 23 § första stycket SFBP)

På grund av att andelsberäkningen för folkpension i förhållande till antalet tillgodoräknade pensionspoängår inte kan överföras till sjukersättningssystemet gäller en särskild övergångsbestämmelse för försäkrade som har sin folkpension andelsberäknad på nämnda sätt. Så för en försäkrad som före ikraftträdandet hade folkpension som är beviljad med 30-delar i förhållandet till antalet år med intjänade ATP-poäng beräknas försäkringstid för garantiersättning med samma kvotdel av 40 års försäkringstid som svarar mot den kvotdel av 30 års tillgodoräknade pensionspoängsår som folkpension beräknats på. (Prop. 2001/02:119 s. 56 och 4 kap. 27 § SFBP)

10.5 Justering av omvandlad sjukersättning

För att de försäkrade som fick sina förtidspensioner omvandlade till inkomstrelaterad sjukersättning och eventuell garantiersättning i princip skulle få samma nettoersättning även efter omvandlingen räknades också skillnaden mellan förtidspensionen och den omvandlade sjukersättningen fram för att korrigera den sammantagna sjukersättningen efter omvandlingen (prop. 2000/01:96 s. 193).

För att åstadkomma en sådan anpassning justerades sjukersättningen därefter med framräknat belopp, ett s.k. justeringsbelopp (prop. 2000/01:96 s. 193 och 4 kap. 27 § SFBP).

Justeringsbeloppet ska användas även i fortsättningen när en person får samma ersättning flera perioder i en följd utan glapp och på samma nivå.

Justeringsbeloppet upphör när det blir en förändring av grunden för ersättning. Det kan till exempel vara om man får en högre eller lägre grad av ersättning eller om det uppstått ett glapp i ersättningsperioden. Det gäller oavsett om personen har ett positivt eller negativt justeringsbelopp och oavsett vad glappet beror på.

10.6 Beräkningsmässig garantiersättning (BGE)

För att beräkna justeringsbeloppet tas en beräkningsmässig garantiersättning fram. Detta ersättningsunderlag baseras på storleken av den förtidspension som skulle ha betalats ut för januari 2003 förhöjt med värdet av SGA (4 kap. 27 § SFBP). För beräkningen av den beräkningsmässiga garantiersättningen används följande metod.

Brutto 2 = Brutto 1 + (T/(1-T)) × (SGA − GA1)

BGE = Brutto 2 − (T/(1−T)) x (GA2 − GA1) – IS (efter samordning med ev. yrkesskadelivränta) − utbetald arbetsskadelivränta

• Brutto 1 = Den faktiska bruttoersättningen enligt förtidspensionssystemet inklusive utländsk pension som motsvarar förtids- eller efterlevandepension i form av folkpension och som beskattas i Sverige.
• Brutto 2 = Den omvandlade bruttoersättningen som utgör summan av den faktiska bruttoersättningen före omvandlingen och värdet av SGA i förhållande till det allmänna grundavdraget.
• SGA = Särskilt grundavdrag vid Brutto 1.
• GA1 = Allmänt grundavdrag vid Brutto 1.
• T = Tillämplig kommunalskattesats. Kommunalskattesatsen är uttryckt i andelstal (ett tal mellan 0 och 1).
• BGE = Den beräkningsmässiga garantiersättningen som utgör skillnaden mellan den omvandlade bruttoersättningen, minskad på ett visst sätt och den inkomstrelaterade sjukersättningen och i förekommande fall utbetald arbetsskadelivränta.
• GA2 = Allmänt grundavdrag vid Brutto 2.
• IS = Inkomstrelaterad sjukersättning.

Nedan ges en närmare beskrivning av de begrepp som förekommer i formeln.

10.6.1 Den faktiska bruttoersättningen (Brutto 1)

Till grund för framtagandet av den beräkningsmässiga garantiersättningen ligger den faktiska bruttoersättningen som skulle ha betalats ut i januari 2003 om tidigare bestämmelser fortfarande varit gällande. Det innebär att den förtidspension som den förmånsberättigade hade rätt till i december 2002 räknades om med 2003 års prisbasbelopp. De ersättningar som ingår i den faktiska bruttoersättningen består av

• folkpension i form av förtidspension,
• pensionstillskott,
• ATP,
• utländsk pension enligt 63 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, som beskattas i Sverige och motsvarar förtids- eller efterlevandepension i form av folkpension, under förutsättning att pensionen ska betalas ut i januari 2003,
• folkpensionstillägg enligt artikel 27 i nordiska konventionen till förmån vid invaliditet,
• eventuella avdrag för yrkesskadelivränta, samt
• utbetald arbetsskadelivränta.

(4 kap. 27 § SFBP och förordningen [2004:747] om ikraftträdande av lagen [2004:114] om nordisk konvention om social trygghet).

Med folkpension avses inte barntillägg, vilket innebär att det inte ingår i den faktiska bruttoersättningen (prop. 1999/00:127 Garantipension för personer födda år 1937 eller tidigare s. 86). Inte heller beaktas avtalsersättningar vid beräkningen av justeringsbeloppet (prop. 2000/01:96 s. 133).

10.6.2 Den omvandlade bruttoersättningen (Brutto 2)

Beräkningen av beräkningsmässig garantiersättning görs i två steg. Först beräknas en omvandlad bruttoersättning. Denna omvandlade bruttoersättning används sedan för framtagandet av den beräkningsmässiga garantiersättningen. Det innebär att den faktiska bruttoersättningen först höjdes med värdet av SGA i förhållande till det allmänna grundavdraget vid den kommunalskatt som gäller eller ska gälla för den försäkrade vid utgången av 2002. Av det följer att SGA sätts till värdet av det allmänna grundavdraget för den faktiska bruttoersättningen om SGA beräknas till ett lägre belopp än nämnda grundavdrag. Värdet av denna differens får man därefter fram genom att multiplicera differensen med kvoten av kommunalskattesatsen och talet 1 minskat med samma kommunalskattesats. (4 kap. 27 § SFBP)

För beräkningen av den omvandlade bruttoersättningen kan följande formel användas.

Brutto 2 = Brutto 1 + (T/(1−T)) × (SGA − GA)

10.6.3 Beräkning av särskilt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen

Om den försäkrade har rätt till särskilt grundavdrag är avdraget som högst 139,69 procent av 2003 års prisbasbelopp (SGA-tak) om hen har fått folkpension som gift. För övriga skattskyldiga är SGA högst 157,49 procent av prisbasbeloppet. Det sistnämnda gäller också gifta skattskyldiga som någon del av beskattningsåret har fått folkpension som ogifta. (63 kap. 6 § IL och 5 § lagen [1999:265] om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid 2000–2003 års taxeringar)

Vad som nu sagts sammanfattas i följande tabell.

Civilstånd:	SGA-tak:
Den försäkrade är gift	1,3969 gånger prisbasbeloppet för 2003
Den försäkrade är ogift	1,5749 gånger prisbasbeloppet för 2003

SGA får dock inte överstiga den försäkrades folkpension inklusive eventuellt folkpensionstillägg enligt artikel 27 i nordiska konventionen (FP) och pensionstillskott (Max PTS) (SGA-begränsning). Vid framtagandet av SGA-begränsningen minskas beräknad folkpension och pensionstillskott med ev. yrkesskadelivränta. (63 kap.10 § IL, 5 kap. och 7 kap. 4 § i den upphävda AFL i lydelsen före 1 januari 2003, 2 a § lagen [1969:205] om pensionstillskott, förordningen [1993:1529] om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juli 1992 om social trygghet samt 17 kap. 2 § i den upphävda AFL i lydelsen före 2003)

Beräkningen av SGA-begränsningen kan beskrivas med följande formel.

SGA-begränsning = (FP × ersättningsgrad × antal pensionspoängår / 30 eller antal bosättningsår / 40) + (Max PTS × ersättningsgrad × antal pensionspoängår / 30 eller antal bosättningsår / 40)

Det särskilda grundavdraget eller det s.k. SGA-taket ska därefter minskas med 66,5 procent av den del av den faktiska bruttoersättningen som överstiger SGA-taket (5 § lagen om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa fall vid 2000–2003 års taxeringar).

Minskningen av det särskilda grundavdraget kan beskrivas med följande formel:

SGA = SGA-taket − ((Brutto 1 − SGA-taket) × 0,665)

Före minskningen av det särskilda grundavdraget görs den faktiska bruttoersättningen om till taxerad förvärvsinkomst. Detta görs med ledning av skattetabell för pensionärer för beräkning av preliminär A-skatt. Beloppen i skattetabellen avser månad. För att få fram den taxerade förvärvsinkomsten måste månadsbeloppet för den faktiska bruttoersättningen (ersättningen dividerad med tolv) först avrundas uppåt till närmaste femtiotal eller hundratal kronor. Den taxerade förvärvsinkomsten tas därefter fram genom att det avrundade månadsbeloppet multipliceras med tolv. Om det beräknade månadsbeloppet är 9 400 kronor eller lägre avrundas månadsbeloppet uppåt till närmaste femtiotal kronor. Månadsbelopp som är 9 401 kronor eller högre avrundas i stället uppåt till närmaste hundratal kronor. (8 kap. 3 § skattebetalningslagen)

Nämnda tillvägagångssätt beskrivs sammanfattningsvis på följande sätt.

Steg	Beskrivning
Faktisk bruttoersättning per månad	Den faktiska bruttoersättningen divideras med 12
Om det beräknade månadsbeloppet är 9 400 kronor eller lägre:	Månadsbeloppet avrundas uppåt till närmaste femtiotal kronor
Om det beräknade månadsbeloppet är 9 401 kronor eller högre:	Månadsbeloppet avrundas uppåt till närmaste hundratal kronor
Beräknad taxerad inkomst för beräkning av SGA:	Det avrundade månadsbeloppet multipliceras med 12

SGA eller i förekommande fall SGA-begränsningen avrundas uppåt till helt hundratal kronor (63 kap. 2 § tredje stycket IL).

Som framgått ovan sätts SGA till värdet av det allmänna grundavdraget för den faktiska bruttoersättningen om SGA beräknas till ett lägre belopp än nämnda grundavdrag.

10.6.4 Beräkning av allmänt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen (GA1) och för den omvandlade bruttoersättningen (GA2)

Det allmänna grundavdraget beräknas både på den faktiska bruttoersättningen och på den omvandlade bruttoersättningen. Detta avdrag baseras på det prisbasbelopp som fastställts för inkomståret 2003 och varierar beroende på storleken av den faktiska bruttoersättningen respektive den omvandlade bruttoersättningen. Som beskrivs i avsnittet ovan görs även här en anpassning av den faktiska bruttoersättningen respektive den omvandlade bruttoersättningen till belopp enligt skattetabell för pensionärer för beräkning av preliminär A-skatt. Grundavdraget avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Om den taxerade förvärvsinkomsten emellertid skulle understiga det beräknade grundavdraget, sätts avdraget till värdet av den taxerade förvärvsinkomsten, eftersom avdraget aldrig får vara högre än den taxerade förvärvsinkomsten. (Punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen [2001:908] om ändring i IL, 63 kap. 2 § IL och 8 kap. 3 § skattebetalningslagen)

De allmänna grundavdragen uppgår till följande belopp:

Taxerad förvärvsinkomst	Allmänt grundavdrag
Överstiger inte 1,86 prisbasbelopp	0,293 prisbasbelopp
Överstiger 1,86 men inte 2,89 prisbasbelopp	0,293 prisbasbelopp ökat med 25 procent av det belopp med vilket taxerad förvärvsinkomst överstiger 1,86 prisbasbelopp
Överstiger 2,89 men inte 3,04 prisbasbelopp	0,5505 prisbasbelopp
Överstiger 3,04 men inte 5,615 prisbasbelopp	0,5505 prisbasbelopp minskat med 10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,04 prisbasbelopp
Överstiger 5,615 prisbasbelopp	0,293 prisbasbelopp

10.6.5 Tillämplig kommunalskattesats (T)

Som kommunalskattesats både vid beräkningen av den omvandlade bruttoersättningen och av den beräkningsmässiga garantiersättningen används den skattesats som följer av den för den försäkrade under inkomståret 2002 tillämpliga skattetabellen. Om någon tillämplig skattetabell inte har beslutats för den försäkrade för 2002 används den skattesats som följer av den skattetabell som hade varit tillämplig om ett sådant beslut skulle ha fattats. (4 kap. 27 § SFBP och 11 kap. 6 § skattebetalningslagen)

10.6.6 Storleken på den beräkningsmässiga garanti-ersättningen (BGE)

Efter att den omvandlade bruttoersättningen tagits fram ska den sedan minskas med skillnaden mellan grundavdraget för den omvandlade bruttoersättningen och grundavdraget för den faktiska bruttoersättningen (4 kap. 27 § SFBP).

Minskningen av den omvandlade bruttoersättningen görs med kvoten av kommunalskattesatsen och talet 1 minskat med samma kommunalskattesats multiplicerat med skillnaden av grundavdraget för den omvandlade bruttoersättningen och grundavdraget för den faktiska bruttoersättningen (4 kap. 27 § SFBP).

Den beräkningsmässiga garantiersättningen (BGE) är vad som därefter återstår sedan minskning gjorts med den inkomstrelaterade sjukersättningen (IS), i förekommande fall samordnad med yrkesskadelivränta, och utbetald arbetsskadelivränta (4 kap. 27 § SFBP).

Beräkningen av storleken på den beräkningsmässiga garantiersättningen kan beskrivas med följande formel.

BGE = Brutto 2 − (T/(1−T)) × (GA2 − GA1) − IS (efter samordning med ev. yrkesskadelivränta) − ev. utbetald arbetsskadelivränta

10.7 Beräkning av justeringsbeloppet

När den beräkningsmässiga garantiersättningen tagits fram beräknades storleken på justeringsbeloppet. Justeringsbeloppet utgör skillnaden mellan den beräkningsmässiga garantiersättningen och garantiersättningen i sjukersättningssystemet, i förekommande fall minskad med yrkesskadelivränta. Om justeringsbeloppet medför avräkning på sjukersättningen reduceras i första hand garantiersättningen. (4 kap. 27 § SFBP)

Justeringsbelopp = BGE − garantiersättning vid omvandlingstillfället efter samordning med ev. yrkesskadelivränta

Det beräknade justeringsbeloppet ingår för framtiden i den sjukersättning som faktiskt lämnas till den försäkrade efter omvandlingen av förtidspensionen. Justeringsbeloppet ska behandlas som en garantiersättning under förutsättning att beloppet är positivt. Detta innebär bl.a. att det är en bosättningsbaserad förmån, se vidare avsnitt 4. Däremot kan justeringsbeloppet inte reduceras mot yrkesskadelivräntan vid omvandlingen eftersom det beloppet utgör resultatet av en jämförelse mellan ersättningar från respektive system. (Prop. 2000/01:96 s. 134 och avsnitt 19.1, s. 194 samt 4 kap. 27 § SFBP)

Justeringsbeloppet har inte alltid inneburit en förhöjning av den totala sjukersättningen. De negativa justeringsbelopp som uppstått kan sammanhänga med dels nivån på kommunalskatten för den enskilde försäkrade, dels att den nya enhetliga garantinivån ger högre ersättning än förtidspensionssystemets grundskydd för gifta. Ett negativt justeringsbelopp kan också ha sin grund i att beräkningen av antagandeinkomsten gett en inkomstrelaterad ersättning som ligger något högre än summan av ATP, pensionstillskott och folkpension för en gift förtidspensionär, när ATP beräknats på en medelpensionspoäng som ligger över en viss nivå. (Prop. 2000/01:96 s. 135)

Exempel

Den försäkrade har rätt till hel förtidspension i form av ATP i december 2002 och kan tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng. Hens medelpoäng är 2,85. Hen har dessutom rätt till en 30-delsberäknad folkpension med oavkortat belopp (30/30). Den sammanlagda förtidspensionen för den försäkrade år 2003 beräknas till 92 287 kronor. Den försäkrade är gift. Prisbasbeloppet för år 2003 antas vara 37 900 kronor. För den försäkrade är under inkomståret 2002 tillämplig skattetabell 32.

Den inkomstrelaterade sjukersättningen och garantiersättningen beräknas först.

Medelpoäng: 2,85 Antagandeinkomst: (2,85 + 1) × 37 900 × 30/30 = 145 915 kr Hel inkomstrelaterad sjukersättning: 145 915 × 0,64 = 93 386 kr Hel garantiersättning: (2,40 × 37 900) × 40/40 − 93 386 = 0 kr

Den försäkrades hela inkomstrelaterade sjukersättning och garantiersättning är 93 386 kronor respektive 0 kronor.

Den faktiska bruttoersättningen beräknas till 92 287 kronor. Innan den omvandlade bruttoersättningen kan beräknas ska SGA och det allmänna grundavdraget tas fram. Då måste först den faktiska bruttoersättningen göras om till taxerad förvärvsinkomst och därefter kan de båda avdragen beräknas.

Taxerad förvärvsinkomst för beräkning av SGA och allmänt grundavdrag tas fram enligt följande:

Beräknad taxerad förvärvsinkomst för beräkning av SGA och GA1: 92 287 ÷ 12 = 7 690 kr Eftersom det beräknade månadsbeloppet är lägre än 9 401 kronor avrundas månadsbeloppet uppåt till närmaste femtiotal kronor: 7 700 × 12 = 92 400 kr

Därefter beräknas SGA för den faktiska bruttoersättningen:

SGA-TAK: 1,3969 × 37 900 = 52 943 kr SGA-begränsning: (0,725 × 37 900) + (1,129 × 37 900) = 70 267 kr Minskning med 66,5 procent av den del av den faktiska bruttoersättningen som överstiger SGA-TAKET: 52 943 − ((92 400 − 52 943) × 0,665) = 26 704 kr SGA efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: 26 800 kr

Allmänt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen tas fram enligt följande:

GA1 efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: (0,293 × 37 900) + ((92 400 − (1,86 × 37 900)) × 0,25) = 16 581 ≈ 16 600 kr

Därefter kan den omvandlade bruttoersättningen beräknas: Brutto 2: 92 287 + (0,32 ÷ (1 − 0,32)) × (26 800 − 16 600) = 97 087 kr

Innan den beräkningsmässiga garantiersättningen kan beräknas ska det allmänna grundavdraget för den omvandlade bruttoersättningen tas fram. Då måste först den omvandlade bruttoersättningen göras om till taxerad förvärvsinkomst och därefter kan det allmänna avdraget beräknas.

Taxerad förvärvsinkomst för beräkning av allmänt grundavdrag tas fram enligt följande:

Beräknad taxerad förvärvsinkomst för beräkning av GA2: 97 087 ÷ 12 = 8 090 kr Eftersom det beräknade månadsbeloppet är lägre än 9 401 kronor avrundas månadsbeloppet uppåt till närmaste femtiotal kronor: 8 100 × 12 = 97 200 kr

Allmänt grundavdrag för den omvandlade bruttoersättningen beräknas enligt följande:

GA2 efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: (0,293 × 37 900) + ((97 200 − (1,86 × 37 900)) × 0,25) = 17 781 ≈ 17 800 kr

Därefter kan den beräkningsmässiga garantiersättningen beräknas. BGE: 97 087 − (0,32 ÷ (1 − 0,32)) × (17 800 − 16 600) − 93 386 = 3 136 kr

När den beräkningsmässiga garantiersättningen tagits fram kan storleken på justeringsbeloppet beräknas. JUBEL: 3 136 − 0 = 3 136 kr

Den försäkrade får efter omvandlingen 93 386 kronor i inkomstrelaterad sjukersättning, 0 kronor i garantiersättning och ett positivt justeringsbelopp på 3 136 kronor. Sammanlagt får hen 96 522 kronor i sjukersättning.

10.7.1 Indexering av justeringsbeloppet

Ett positivt justeringsbelopps reala storlek över tiden ska behållas oförändrad genom att beloppet anknyts till prisbasbeloppet och räknas om vid förändringar av detta. Någon motsvarande indexering görs inte för negativa justeringsbelopp. Det medför att dessa kontinuerligt kan komma att förlora i värde. (4 kap. 27 § SFBP och prop. 2000/01:96 s. 135)

10.7.2 Justeringsbeloppet i samband med lagändring för garantiersättning 1 juli 2017, 1 juli 2018 och 1 januari 2022

Den 1 juli 2017 höjdes garantinivån för sjukersättning och aktivitetsersättning med 0,05 prisbasbelopp, den 1 juli 2018 höjdes garantinivå med 0,08 prisbasbelopp och den 1 januari 2022 höjdes garantinivån med 0,25 prisbasbelopp. Dessa förändringar påverkar inte justeringsbeloppets storlek. Justeringsbeloppet beräknas och indexeras som tidigare.

10.8 Särskilda omvandlingsregler för utlandsbosatta

För försäkrade som vid omvandlingen var bosatta utomlands och fick förtidspension som beskattades enligt SINK kom någon kompensation för SGA inte i fråga. Enligt de särskilda beskattningsregler i SINK som gällde för utlandsboende vid utgången av 2002 var folkpensionen i form av förtidspension och 52 % av pensionstillskottet (Max PTS) inte beskattat. Med folkpension avses också den del av utbetald ATP som medfört minskning av pensionstillskottet. Den ATP som inte reducerat pensionstillskottet beskattades med en särskild inkomstskatt på 25 procent. (5 § första stycket 4 och andra stycket och 7 § SINK i lydelsen före den 1 januari 2003 jämfört med 5 kap. och 7 kap. 4 § i den upphävda AFL i lydelsen före 1 januari 2003 och 2 a § lagen [1969:205] om pensionstillskott).

Fribeloppet (obeskattade beloppet) kan i en formel beskrivas som

Obeskattade beloppet = (FP + (52 procent av Max PTS)) × ersättningsgrad × antal pensionspoängår / 30 eller antal bosättningsår / 40

Från och med den 1 januari 2003 har det införts en ny skattebegränsning som innebär att skatt börjar tas ut på inkomster per kalendermånad som överstiger en tolftedel av 0,67 prisbasbelopp (5 § första stycket 4 SINK).

För att inte heller de utomlands boende försäkrade skulle få sin nettoersättning sänkt, när förtidspensionerna omvandlades till sjukersättning kompenserades dessa personer för skillnaden mellan den skatteförmån som bortföll den 1 januari 2003 och den nya skatteförmånen enligt SINK från och med den 1 januari 2003 (prop. 2002/03:2 s. 48).

Eftersom de utomlands bosatta försäkrade inte hade rätt till SGA och hade en och samma skattesats, påverkade detta beräkningen av den omvandlade bruttoersättningen. Den omvandlade bruttoersättning utgjordes då av summan av den faktiska bruttoersättningen och det obeskattade beloppet enligt SINK vid utgången av 2002 minskat med det obeskattade beloppet enligt SINK från och med den 1 januari 2003. Resultatet av minskningen kunde aldrig kunna bli negativt utan som lägst 0. (4 kap. 27 § SFBP samt prop. 2002/03:2 s. 54)

Den beräkningsmässiga garantiersättningen kan beskrivas med följande formler.

Brutto 2 = Brutto 1 + (T÷ (1 −T)) x (det obeskattade beloppet enligt SINK vid utgången av 2002 − det obeskattade beloppet enligt SINK från och med den 1 januari 2003)

Om Brutto 2 blir lägre än Brutto 1 ska Brutto 2 bli lika med Brutto 1

BGE = Brutto 2 − IS (efter samordning med ev. yrkesskadelivränta) − utbetald arbetsskadelivränta

Vissa utomlands boende personer som fick förtidspension omfattades inte av SINK därför att Sverige har ingått dubbelbeskattningsavtal med den stat där den förmånsberättigade var bosatt med innebörden att beskattningen ska ske där. Dessa personer var därmed inte skattskyldiga i Sverige och någon kompensation för det obeskattade beloppet blev därför inte aktuell. Justeringsbelopp kunde trots detta uppstå för den som hade rätt till folkpension i form av förtidspension, exempelvis på grund av personens civilstånd. För den som på grund av dubbelbeskattningsavtal inte var skattskyldig i Sverige innebar omvandlingsformeln att den omvandlade bruttoersättningen följaktligen var samma som den faktiska bruttoersättningen. (4 kap. 27 § SFBP och prop. 2000/01:96 s. 138)

10.9 Beräkning av bruttoförhöjning av arbetsskadelivränta om den är samordnad med förtidspensionen

Hade den försäkrade rätt till arbetsskadelivränta som samordnades med hens förtidspension vid utgången av 2002, samordnades livräntan också med sjukersättningen. (42 kap. 2 och 4 §§ SFB och 4 kap. 41 § SFBP och prop. 2000/01:96 s. 140)

På grund av att SGA ersattes av en högre beskattningsbar bruttoersättning kunde det för försäkrade som har en arbetsskadelivränta som var samordnad med förtidspensionen, i vissa fall innebära att ersättningen av livräntan skulle ha blivit lägre efter omvandlingen. För att kompensera för den minskning av arbetsskadelivräntan som samordningen med sjukersättningen skulle kunna medföra så betalades det därför ut ett tillägg i form av ett bruttoförhöjningsbelopp till livräntan till nämnda grupp.

Bruttoförhöjning skulle alltså beräknas för alla försäkrade som hade utbetalt en arbetsskadelivränta i december 2002 efter samordningen med förtidspensionen. (Prop. 2000/01:96 s. 140–141)

Denna bruttoförhöjning svarar mot skillnaden mellan den utbetalda sjukersättningen (inklusive positivt eller negativt justeringsbelopp) i januari 2003 och den förtidspension (inklusive eventuellt barntillägg) som skulle ha betalats ut för samma månad om äldre bestämmelser fortfarande skulle ha varit gällande. Om arbetsskadelivräntan (AL) var samordningsbar med förtidspensionen med mindre än hundra procent reducerades bruttoförhöjningen i förhållande till samordningsprocenten. (Prop. 2000/01:96 s. 141 och s. 202 samt 4 kap. 41 § SFBP)

Bruttoförhöjningen kan i en formel beskrivas som

Bruttoförhöjning = (sjukersättning − förtidspension) × samordningsprocent AL

Exempel

Den försäkrade har vid tidpunkten för omvandlingen 42 816 kronor i halv förtidspension. Hon har dessutom en arbetsskadelivränta som är samordningsbar till 75 procent med förtidspensionen. Efter omvandlingen av förtidspensionen får hon 42 335 kronor i halv inkomstrelaterad sjukersättning, 3 145 kronor i garantiersättning och ett positivt justeringsbelopp på 9 082 kronor. Sammanlagt får hon 54 562 kronor i halv sjukersättning. Efter att arbetsskadelivräntan samordnats med sjukersättningen ska bruttoförhöjning läggas till den arbetsskadelivränta som betalas ut

Bruttoförhöjning: (54 562 − 42 816) × 0,75 = 8 810 kr

Den försäkrade har rätt till 8 810 kronor i bruttoförhöjning till arbetsskadelivräntan.

Då bruttoförhöjningen, på liknande sätt som justeringsbeloppet, är en korrigering av SGA, är den anknuten till prisbasbeloppet och ska omräknas vid förändringar av detta. Bruttoförhöjningen ska också i övrigt behandlas som en garantiersättning enligt 35 kap. SFB. Om samordningsgraden mellan sjukersättningen och arbetsskadelivräntan förändras efter omvandlingen bortfaller bruttoförhöjningen. Detsamma gäller när den försäkrade beviljas aktivitetsersättning efter att hen haft rätt till tidsbegränsad sjukersättning. (4 kap. 41 § SFBP och prop. 2000/01:96 s. 141)

10.10 Några fler illustrerande exempel för beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning med justeringsbelopp

Nedan visas åtta exempel för beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning med justeringsbelopp.

• I exempel 1 har den försäkrade rätt till hel förtidspension och en arbetsskadelivränta som inte är samordningsbar med förtidspensionen.
• I exempel 2 har den försäkrade rätt till hel förtidspension och en invaliditetspension från Finland.
• I exempel 3 har den försäkrade rätt till en fjärdedels förtidspension och en arbetsskadelivränta som inte är samordningsbar med förtidspensionen.
• I exempel 4 har den försäkrade rätt till hel förtidspension och en arbetsskadelivränta som är samordningsbar till 100 procent med förtidspensionen.
• I exempel 5 har den försäkrade rätt till halv förtidspension och en arbetsskadelivränta som är samordningsbar till 75 procent med förtidspensionen.
• I exempel 6 har den försäkrade rätt till tre fjärdedels förtidspension och en yrkesskadelivränta som är samordnad med förtidspensionen.
• I exempel 7 har den försäkrade rätt till hel förtidspension. Hen är bosatt utomlands.
• I exempel 8 har den försäkrade rätt till halv förtidspension. Hen är bosatt utomlands.

Exempel 1

Den försäkrade har rätt till hel förtidspension i form av ATP i december 2002 och kan tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng. Hennes medelpoäng är 5,51. Hon har rätt till en 30-delsberäknad folkpension med oavkortat belopp (30/30). Den sammanlagda förtidspensionen för den försäkrade år 2003 beräknas till 152 775 kronor. Den försäkrade är gift. Dessutom finns rätt till en arbetsskadelivränta som inte är samordningsbar med förtidspensionen. Arbetsskadelivräntan beräknas betalas ut med 57 456 kronor för 2003. Prisbasbeloppet för år 2003 antas vara 37 900 kronor. För den försäkrade är under inkomståret 2002 tillämplig skattetabell 32.

Den inkomstrelaterade sjukersättningen och garantiersättningen beräknas först:

Medelpoäng: 5,51 Antagandeinkomst: (5,51 + 1) × 37 900 × 30/30 = 246 729 kr Hel inkomstrelaterad sjukersättning: 246 729 × 0,64 = 157 907 kr Hel garantiersättning: (2,40 × 37 900) × 40/40 − 157 907 = 0 kr

Den försäkrades hela inkomstrelaterade sjukersättning och garantiersättning är 157 907 kronor respektive 0 kronor.

Den faktiska bruttoersättningen beräknas till 210 231 kronor (152 775 + 57 456).

Innan den omvandlade bruttoersättningen kan beräknas ska SGA och det allmänna grundavdraget tas fram. Då måste först den faktiska bruttoersättningen göras om till taxerad förvärvsinkomst och därefter kan de båda avdragen beräknas.

Taxerad förvärvsinkomst för beräkning av SGA och allmänt grundavdrag tas fram enligt följande:

Beräknad taxerad förvärvsinkomst för beräkning av SGA och GA1: 210 231 ÷ 12 = 17 519 kr Eftersom det beräknade månadsbeloppet är högre än 9 400 kronor avrundas månadsbeloppet uppåt till närmaste hundratal kronor: 17 600 × 12 = 211 200 kr

Därefter beräknas SGA för den faktiska bruttoersättningen:

SGA-TAK: 1,3969 × 37 900 = 52 943 kr SGA-begränsning: (0,725 × 37 900) + (1,129 × 37 900) = 70 267 kr Minskning med 66,5 procent av den del av den faktiska bruttoersättningen som överstiger SGA-TAKET: 52 943 − ((211 200 − 52 943) × 0,665) = 0 kr SGA efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: 0 kr i SGA SGA sätts till värdet av GA1

Allmänt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen tas fram enligt följande:

GA1 efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: (0,5505 × 37 900) − ((211 200 − (3,04 × 37 900)) × 0,10) = 11 266 ≅ 11 300

Därefter kan den omvandlade bruttoersättningen beräknas: Brutto 2: 210 231 + (0,32 ÷ (1 − 0,32)) × (11 300 − 11 300) = 210 231 kr

Innan den beräkningsmässiga garantiersättningen kan beräknas ska det allmänna grundavdraget för den omvandlade bruttoersättningen tas fram. Då måste först den omvandlade bruttoersättningen göras om till taxerad förvärvsinkomst och därefter kan det allmänna avdraget beräknas.

Taxerad förvärvsinkomst för beräkning av allmänt grundavdrag tas fram enligt följande:

Beräknad taxerad förvärvsinkomst för beräkning av GA2: 210 231 ÷ 12 = 17 519 kr Eftersom det beräknade månadsbeloppet är högre än 9 400 kronor avrundas månadsbeloppet uppåt till närmaste hundratal kronor: 17 600 × 12 = 211 200 kr

Allmänt grundavdrag för den omvandlade bruttoersättningen beräknas:

GA2 efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: (0,5505 × 37 900) − ((211 200 − (3,04 × 37 900)) × 0,10) = 11 266 ≈ 11 300 kr

Därefter kan den beräkningsmässiga garantiersättningen beräknas: BGE: 210 231 − (0,32 ÷ (1 − 0,32)) × (11 300 − 11 300) − 157 907 − 57 456 = −5 132 kr

När den beräkningsmässiga garantiersättningen tagits fram kan storleken på justeringsbeloppet beräknas. JUBEL: −5 132 − 0 = −5 132 kr

Efter att justeringsbeloppet beräknas kan storleken på sjukersättningen tas fram enligt följande: Summa sjukersättning: 157 907 + (0 − 5 132) = 152 775 kr

Den försäkrade får efter omvandlingen 152 775 kronor i hel inkomstrelaterad sjukersättning (inklusive ett negativt justeringsbelopp) och 0 kronor i garantiersättning. Vidare betalas arbetsskadelivränta ut med 57 456 kronor.

Exempel 2

Den försäkrade har rätt till hel förtidspension i form av ATP i december 2002 och kan tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng. Hennes medelpoäng är 2,75. Hon har rätt till en 30-delsberäknad folkpension med oavkortat belopp (30/30). Den sammanlagda förtidspensionen för den försäkrade år 2003 beräknas till 96 645 kronor. Den försäkrade är ogift. Dessutom finns rätt till en invaliditetspension från Finland. Invaliditetspensionen beräknas betalas ut med 3 918 kronor för 2003. Nämnda pension är inte skattepliktig i Sverige och är inte heller att likställa med garantiersättning. Prisbasbeloppet för år 2003 antas vara 37 900 kronor. För den försäkrade är under inkomståret 2002 tillämplig skattetabell 32.

Den inkomstrelaterade sjukersättningen och garantiersättningen beräknas först:

Medelpoäng: 2,75 Antagandeinkomst: (2,75 + 1) × 37 900 × 30/30 = 142 125 kr Hel inkomstrelaterad sjukersättning: 142 125 × 0,64 − 3 918 = 87 042 kr Hel garantiersättning: (2,40 × 37 900) × 40/40 − 87 042 − 3 918 = 0 kr

Den försäkrades hela inkomstrelaterade sjukersättning och garantiersättning är 87 042 kronor respektive 0 kronor.

Den faktiska bruttoersättningen beräknas till 96 645 kronor.

Innan den omvandlade bruttoersättningen kan beräknas ska SGA och det allmänna grundavdraget tas fram. Då måste först den faktiska bruttoersättningen göras om till taxerad förvärvsinkomst och därefter kan de båda avdragen beräknas.

Taxerad förvärvsinkomst för beräkning av SGA och allmänt grundavdrag tas fram enligt följande:

Beräknad taxerad förvärvsinkomst för beräkning av SGA och GA1: 96 645 ÷ 12 = 8 054 kr Eftersom det beräknade månadsbeloppet är lägre än 9 401 kronor avrundas månadsbeloppet uppåt till närmaste femtiotal kronor: 8 100 × 12 = 97 200 kr

Därefter beräknas SGA för den faktiska bruttoersättningen:

SGA-TAK: 1,5749 × 37 900 = 59 689 kr SGA-begränsning: (0,90 × 37 900) + (1,129 × 37 900) = 76 899 kr Minskning med 66,5 procent av den del av den faktiska bruttoersättningen som överstiger SGA-TAKET: 59 689 − ((97 200 − 59 689) × 0,665) = 34 744 kr SGA efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: 34 800 kr

Allmänt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen tas fram enligt följande:

GA1 efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: (0,293 × 37 900) + ((97 200 − (1,86 × 37 900)) × 0,25) = 17 781 ≅ 17 800 kr

Därefter kan den omvandlade bruttoersättningen beräknas. Brutto 2: 96 645 + (0,32 ÷ (1– 0,32) × (34 800 − 17 800)) = 104 645 kr

Innan den beräkningsmässiga garantiersättningen kan beräknas ska det allmänna grundavdraget för den omvandlade bruttoersättningen tas fram. Då måste först den omvandlade bruttoersättningen göras om till taxerad förvärvsinkomst och därefter kan det allmänna avdraget beräknas.

Taxerad förvärvsinkomst för beräkning av allmänt grundavdrag tas fram enligt följande:

Beräknad taxerad förvärvsinkomst för beräkning av GA2: 104 645 ÷ 12 = 8 720 kr Eftersom det beräknade månadsbeloppet är lägre än 9 401 kronor avrundas månadsbeloppet uppåt till närmaste femtiotal kronor: 8 750 × 12 = 105 000 kr

Allmänt grundavdrag för den omvandlade bruttoersättningen beräknas.

GA2 efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: (0,293 × 37 900) + ((105 000 − (1,86 × 37 900)) × 0,25) = 19 731 ≅ 19 800 kr

Därefter kan den beräkningsmässiga garantiersättningen beräknas. BGE: 104 645 − (0,32 ÷ (1 − 0,32)) × (19 800 − 17 800) − 87 042 = 16 662 kr

När den beräkningsmässiga garantiersättningen tagits fram kan storleken på justeringsbeloppet beräknas: JUBEL: 16 662 − 0 = 16 662 kr

Efter att justeringsbeloppet beräknas kan storleken på sjukersättningen tas fram enligt följande: Summa sjukersättning: 87 042 + 0 + 16 662 = 103 704 kr

Den försäkrade får efter omvandlingen 87 042 kronor i hel inkomstrelaterad sjukersättning, 0 kronor i garantiersättning och ett positivt justeringsbelopp på 16 662 kronor.

Exempel 3

Den försäkrade har rätt till en fjärdedels förtidspension i form av ATP i december 2002 och kan tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng. Hens medelpoäng är 6,50. Hen har rätt till en 30-delsberäknad folkpension med oavkortat belopp (30/30). Den sammanlagda förtidspensionen för den försäkrade år 2003 beräknas till 43 822 kronor. Den försäkrade är gift. Dessutom finns rätt till en arbetsskadelivränta som inte är samordningsbar med förtidspensionen. Arbetsskadelivräntan beräknas betalas ut med 36 720 kronor för 2003. Prisbasbeloppet för år 2003 antas vara 37 900 kronor. För den försäkrade är under inkomståret 2002 tillämplig skattetabell 29.

Medelpoäng: 6,50 Antagandeinkomst: (6,50 + 1) × 37 900 × 30/30 = 284 250 kr Hel inkomstrelaterad sjukersättning (fiktiv): 284 250 × 0,64 = 181 920 kr En fjärdedels inkomstrelaterad sjukersättning: 181 920 × 0,25 = 45 480 kr En fjärdedels garantiersättning: (2,40 × 37 900 × 40/40 − 181 920) × 0,25 = 0 kr

Den försäkrades fjärdedels inkomstrelaterade sjukersättning och garantiersättning är 45 480 kronor respektive 0 kronor.

Den faktiska bruttoersättningen beräknas till 80 542 kronor (43 822 + 36 720).

Innan den omvandlade bruttoersättningen kan beräknas ska SGA och det allmänna grundavdraget tas fram. Då måste först den faktiska bruttoersättningen göras om till taxerad förvärvsinkomst och därefter kan de båda avdragen beräknas.

Taxerad förvärvsinkomst för beräkning av SGA och allmänt grundavdrag tas fram enligt följande:

Beräknad taxerad förvärvsinkomst för beräkning av SGA och GA1: 80 542 ÷ 12 = 6 712 kr Eftersom det beräknade månadsbeloppet är lägre än 9 401 kronor avrundas månadsbeloppet uppåt till närmaste femtiotal kronor: 6 750 × 12 = 81 000 kr

Därefter beräknas SGA för den faktiska bruttoersättningen.

SGA-TAK: 1,3969 × 37 900 = 52 943 kr SGA-begränsning: ((0,725 × 37 900) + (1,129 × 37 900)) × 0,25 = 17 567 kr Minskning med 66,5 procent av den del av den faktiska bruttoersättningen som överstiger SGA-TAKET: 52 943 − ((81 000 − 52 943) × 0,665) = 34 285 kr SGA efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: SGA begränsas till 17 600 kr (17 567 ≈ 17 600)

Allmänt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen tas fram enligt följande:

GA1 efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: (0,293 × 37 900) + ((81 000 − (1,86 × 37 900)) × 0,25) = 13 731 ≈ 13 800 kr

Därefter kan den omvandlade bruttoersättningen beräknas. Brutto 2: 80 542 + (0,29 ÷ (1 − 0,29) × (17 600 − 13 800)) = 82 094 kr

Innan den beräkningsmässiga garantiersättningen kan beräknas ska det allmänna grundavdraget för den omvandlade bruttoersättningen tas fram. Då måste först den omvandlade bruttoersättningen göras om till taxerad förvärvsinkomst och därefter kan det allmänna avdraget beräknas.

Taxerad förvärvsinkomst för beräkning av allmänt grundavdrag tas fram enligt följande:

Beräknad taxerad förvärvsinkomst för beräkning av GA2: 82 094 ÷ 12 = 6 841 kr Eftersom det beräknade månadsbeloppet är lägre än 9 401 kronor avrundas månadsbeloppet uppåt till närmaste femtiotal kronor: 6 850 × 12 = 82 200 kr

Allmänt grundavdrag för den omvandlade bruttoersättningen beräknas.

GA2 efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: (0,293 × 37 900) + ((82 200 − (1,86 × 37 900)) × 0,25) = 14 031 ≈ 14 100 kr

Därefter kan den beräkningsmässiga garantiersättningen beräknas. BGE: 82 094 − (0,29 ÷ (1 − 0,29)) × (14 100 − 13 800) − 45 480 − 36 720 = −229 kr

När den beräkningsmässiga garantiersättningen tagits fram kan storleken på justeringsbeloppet beräknas. JUBEL: −229 − 0 = −229 kr

Efter att justeringsbeloppet beräknas kan storleken på sjukersättningen tas fram enligt följande: Summa sjukersättning: 45 480 + (0 − 229) = 45 251 kr

Den försäkrade får efter omvandlingen 45 251 kronor i fjärdedels inkomstrelaterad sjukersättning (inklusive ett negativt justeringsbelopp) och 0 kronor i garantiersättning. Vidare betalas arbetsskadelivränta ut med 36 720 kronor.

Exempel 4

Den försäkrade har rätt till hel förtidspension i form av ATP i december 2002 och kan tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng. Hennes medelpoäng är 3,07. Hon har rätt till en 30-delsberäknad folkpension med oavkortat belopp (30/30). Den sammanlagda förtidspensionen för den försäkrade år 2003 beräknas till 97 290 kronor. Den försäkrade är gift. Dessutom finns rätt till en arbetsskadelivränta som är samordningsbar till 100 procent med förtidspensionen. Arbetsskadelivräntan beräknas betalas ut med 105 660 kronor för 2003. Prisbasbeloppet för år 2003 antas vara 37 900 kronor. För den försäkrade är under inkomståret 2002 tillämplig skattetabell 32.

Den inkomstrelaterade sjukersättningen och garantiersättningen beräknas först.

Medelpoäng: 3,07 Antagandeinkomst: (3,07 + 1) × 37 900 × 30/30 = 154 253 kr Hel inkomstrelaterad sjukersättning: 154 253 × 0,64 = 98 722 kr Hel garantiersättning: (2,40 × 37 900) × 40/40 − 98 722 = 0 kr

Den försäkrades hela inkomstrelaterade sjukersättning och garantiersättning är 98 722 kronor respektive 0 kronor.

Den faktiska bruttoersättningen beräknas till 202 950 kronor (97 290 + 105 660).

Innan den omvandlade bruttoersättningen kan beräknas ska SGA och det allmänna grundavdraget tas fram. Då måste först den faktiska bruttoersättningen göras om till taxerad förvärvsinkomst och därefter kan de båda avdragen beräknas.

Taxerad förvärvsinkomst för beräkning av SGA och allmänt grundavdrag tas fram enligt följande:

Beräknad taxerad förvärvsinkomst för beräkning av SGA och GA1: 202 950 ÷ 12 = 16 913 kr Eftersom det beräknade månadsbeloppet är högre än 9 400 kronor avrundas månadsbeloppet uppåt till närmaste hundratal kronor: 17 000 × 12 = 204 000 kr

Därefter beräknas SGA för den faktiska bruttoersättningen.

SGA-TAK: 1,3969 × 37 900 = 52 943 kr SGA-begränsning: (0,725 × 37 900) + (1,129 × 37 900) = 70 267 kr Minskning med 66,5 procent av den del av den faktiska bruttoersättningen som överstiger SGA-TAKET: 52 943 − ((204 000 − 52 943) × 0,665) = 0 kr SGA efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: 0 kr i SGA SGA sätts till värdet av GA1

Allmänt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen tas fram enligt följande:

GA1 efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: (0,5505 × 37 900) − ((204 000 − (3,04 × 37 900)) × 0,10) = 11 986 ≅ 12 000 kr

Därefter kan den omvandlade bruttoersättningen beräknas. Brutto 2: 202 950 + (0,32 ÷ (1 − 0,32)) × (12 000 − 12 000) = 202 950 kr

Innan den beräkningsmässiga garantiersättningen kan beräknas ska det allmänna grundavdraget för den omvandlade bruttoersättningen tas fram. Då måste först den omvandlade bruttoersättningen göras om till taxerad förvärvsinkomst och därefter kan det allmänna avdraget beräknas.

Taxerad förvärvsinkomst för beräkning av allmänt grundavdrag tas fram enligt följande:

Beräknad taxerad förvärvsinkomst för beräkning av GA2: 202 950 ÷ 12 = 16 913 kr Eftersom det beräknade månadsbeloppet är högre än 9 400 kronor avrundas månadsbeloppet uppåt till närmaste hundratal kronor: 17 000 × 12 = 204 000 kr

Allmänt grundavdrag för den omvandlade bruttoersättningen beräknas.

GA2 efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: (0,5505 × 37 900) − ((204 000 − (3,04 × 37 900)) × 0,10) = 11 986 ≅ 12 000 kr

Därefter kan den beräkningsmässiga garantiersättningen beräknas. BGE: 202 950 − (0,32 ÷ (1 − 0,32)) × (12 000 − 12 000) − 98 722 − 105 660 = −1 432 kr

När den beräkningsmässiga garantiersättningen tagits fram kan storleken på justeringsbeloppet beräknas. JUBEL: −1 432 − 0 = −1 432 kr

Efter att justeringsbeloppet beräknas kan storleken på sjukersättningen tas fram enligt följande: Summa sjukersättning: 98 722 + (0 − 1 432) = 97 290 kr

Eftersom hennes arbetsskadelivränta är samordnad med förtidspensionen ska också bruttoförhöjning beräknas. Bruttoförhöjning: (98 722 − 1 432) − 97 290 = 0 kr

Den försäkrade får efter omvandlingen 97 290 kronor i hel inkomstrelaterad sjukersättning (inklusive ett negativt justeringsbelopp) och 0 kronor i garantiersättning. Vidare betalas arbetsskadelivränta ut med 105 660 kronor. Hon har inte rätt till utbetalning av bruttoförhöjning till arbetsskadelivräntan.

Exempel 5

Den försäkrade har rätt till halv förtidspension i form av ATP i december 2002 och kan tillgodoräknas 28 år med pensionspoäng. Hens medelpoäng är 2,74. Hen har rätt till en 40-delsberäknad folkpension med oavkortat belopp (40/40). Den sammanlagda förtidspensionen för den försäkrade år 2003 beräknas till 42 816 kronor. Den försäkrade är gift. Dessutom finns rätt till en arbetsskadelivränta som är samordningsbar till 75 procent med förtidspensionen. Arbetsskadelivräntan beräknas betalas ut med 20 172 kronor för 2003. Prisbasbeloppet för år 2003 antas vara 37 900 kronor. För den försäkrade är under inkomståret 2002 tillämplig skattetabell 34.

Den inkomstrelaterade sjukersättningen och garantiersättningen beräknas först.

Medelpoäng: 2,74 Antagandeinkomst: (2,74 + 1) × 37 900 × 28/30 = 132 296 kr Hel inkomstrelaterad sjukersättning (fiktiv): 132 296 × 0,64 = 84 669 kr Halv inkomstrelaterad sjukersättning: 84 669 × 0,5 = 42 335 kr Halv garantiersättning: (2,40 × 37 900 × 40/40 − 84 670 ) × 0,5 = 3 145 kr

Den försäkrades halva inkomstrelaterade sjukersättning och garantiersättning är 42 335 kronor respektive 3 145 kronor.

Den faktiska bruttoersättningen (Brutto 1) beräknas till 62 988 kronor (42 816 + 20 172).

Innan den omvandlade bruttoersättningen kan beräknas ska SGA och det allmänna grundavdraget tas fram. Då måste först den faktiska bruttoersättningen göras om till taxerad förvärvsinkomst och därefter kan de båda avdragen beräknas.

Taxerad förvärvsinkomst för beräkning av SGA och allmänt grundavdrag tas fram enligt följande:

Beräknad taxerad förvärvsinkomst för beräkning av SGA och GA1: 62 988 ÷ 12 = 5 249 kr Eftersom det beräknade månadsbeloppet är lägre än 9 401 kronor avrundas månadsbeloppet uppåt till närmaste femtiotal kronor: 5 250 × 12 = 63 000 kr

Därefter beräknas SGA för den faktiska bruttoersättningen.

SGA-TAK: 1,3969 × 37 900 = 52 943 kr SGA-begränsning: ((0,725 × 37 900) + (1,129 × 37 900)) × 0,5 = 35 134 kr Minskning med 66,5 procent av den del av den faktiska bruttoersättningen som överstiger SGA-TAKET: 52 943 − ((63 000 − 52 943) × 0,665) = 46 255 kr SGA efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: SGA begränsas till 35 200 kr (35 134 ≈ 35 200)

Allmänt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen tas fram enligt följande:

GA1 efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: 0,293 × 37 900 = 11 105 ≅ 11 200 kr

Därefter kan den omvandlade bruttoersättningen beräknas. Brutto 2: 62 988 + (0,34 ÷ (1 − 0,34)) × (35 200 − 11 200) = 75 352 kr

Innan den beräkningsmässiga garantiersättningen kan beräknas ska det allmänna grundavdraget för den omvandlade bruttoersättningen tas fram. Då måste först den omvandlade bruttoersättningen göras om till taxerad förvärvsinkomst och därefter kan det allmänna avdraget beräknas.

Taxerad förvärvsinkomst för beräkning av allmänt grundavdrag tas fram enligt följande:

Beräknad taxerad förvärvsinkomst för beräkning av GA2: 75 352 ÷ 12 = 6 279 kr Eftersom det beräknade månadsbeloppet är lägre än 9 401 kronor avrundas månadsbeloppet uppåt till närmaste femtiotal kronor: 6 300 × 12 = 75 600 kr

Allmänt grundavdrag för den omvandlade bruttoersättningen beräknas.

GA2 efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: (0,293 × 37 900) + ((75 600 − (1,86 × 37 900)) × 0,25) = 12 381 ≅ 12 400 kr

Därefter kan den beräkningsmässiga garantiersättningen beräknas. BGE: 75 352 − (0,34 ÷ (1 − 0,34)) × (12 400 − 11 200) − 42 335 − 20 172 = 12 227 kr

När den beräkningsmässiga garantiersättningen tagits fram kan storleken på justeringsbeloppet beräknas. JUBEL: 12 227 − 3 145 = 9 082 kr

Efter att justeringsbeloppet beräknas kan storleken på sjukersättningen tas fram enligt följande: Summa sjukersättning: 42 335 + 3 145 + 9 082 = 54 562 kr

Eftersom hens arbetsskadelivränta är samordnad med förtidspensionen ska också bruttoförhöjning beräknas. Bruttoförhöjning: (54 562 − 42 816) × 0,75 = 8 810 kr

Den försäkrade får efter omvandlingen 42 335 kronor i halv inkomstrelaterad sjukersättning, 3 145 kronor i garantiersättning och ett positivt justeringsbelopp på 9 082 kronor. Vidare betalas hens arbetsskadelivränta ut med 28 982 kronor inklusive bruttoförhöjning (20 172 + 8 810).

Exempel 6

Den försäkrade har rätt till tre fjärdedels förtidspension i form av ATP i december 2002 och kan tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng. Hens medelpoäng är 4,28. Hen har rätt till en 30-delsberäknad folkpension med oavkortat belopp (30/30). Dessutom finns rätt till yrkesskadelivränta som är samordnad med dem försäkrades ATP. Livräntefaktorn är 1,16. Den sammanlagda förtidspensionen för den försäkrade år 2003 efter samordning med yrkesskadelivränta är beräknad till 60 636 kronor. Den försäkrade är gift. Prisbasbeloppet för år 2003 antas vara 37 900 kronor. För den försäkrade är under inkomståret 2002 tillämplig skattetabell 33.

Den inkomstrelaterade sjukersättningen och garantiersättningen före samordning med yrkesskadelivränta beräknas först.

Medelpoäng: 4,28 Antagandeinkomst: (4,28 + 1) × 37 900 × 30/30 = 200 112 kr Hel inkomstrelaterad sjukersättning (fiktiv): 200 112 × 0,64 = 128 072 kr Tre fjärdedels inkomstrelaterad sjukersättning: 128 072 × 0,75 = 96 054 kr Tre fjärdedels garantiersättning: (2,40 × 37 900 × 40/40 − 128 072) × 0,75 = 0 kr

Den försäkrades tre fjärdedels inkomstrelaterade sjukersättning och garantiersättning är 96 054 kronor respektive 0 kronor före samordning med yrkesskadelivränta.

Därefter beräknas sjukersättningen efter samordning med yrkesskadelivränta. Det samordningsbara livräntebeloppet beräknas till 1,16 × 37 900 = 43 964 kr 1/6 × 37 900 = 6 317 kr 43 964 − 6 317 = 37 647 kr 3/4 × 37 647 = 28 235 kr

Det samordningsbara livräntebeloppet är 28 235 kronor.

Det samordningsbara livräntebeloppet minskar sjukersättningen enligt följande:

Inkomstrelaterad sjukersättning efter samordning med yrkesskadelivränta: 96 054 − 28 235 = 67 819 kr

Garantibeloppet för utbetalning när sjukersättning samordnas med yrkesskadelivränta beräknas till 0,05 × 37 900 × 0,75 = 1 421 kr per månad

Den inkomstrelaterade sjukersättningens månadsbelopp är 5 652 kr (67 819 ÷ 12). Eftersom garantibeloppet understiger den inkomstrelaterade sjukersättningens månadsbelopp behövs det inte göras en ny beräkning för samordningen med yrkesskadelivräntan. Den försäkrades tre fjärdedels inkomstrelaterade sjukersättning är då efter samordningen med yrkesskadelivräntan 67 819 kronor.

Den faktiska bruttoersättningen är beräknad till 60 636 kronor.

Innan den omvandlade bruttoersättningen kan beräknas ska SGA och det allmänna grundavdraget tas fram. Då måste först den faktiska bruttoersättningen göras om till taxerad förvärvsinkomst och därefter kan de båda avdragen beräknas.

Taxerad förvärvsinkomst för beräkning av SGA och särskilt grundavdrag tas fram enligt följande:

Beräknad taxerad förvärvsinkomst för beräkning av SGA och GA1: 60 636 ÷ 12 = 5 053 kr Eftersom det beräknade månadsbeloppet är lägre än 9 401 kronor avrundas månadsbeloppet uppåt till närmaste femtiotal kronor: 5 100 × 12 = 61 200 kr

Därefter beräknas SGA för den faktiska bruttoersättningen.

SGA-TAK: 1,3969 × 37 900 = 52 943 kr SGA-begränsning: ((0,725 × 37 900) + (1,129 × 37 900)) × 0,75 = 52 700 kr Minskning med 66,5 procent av den del av den faktiska bruttoersättningen som överstiger SGA-TAKET: 52 943 − ((61 200 − 52 943) × 0,665) = 47 452 kr SGA efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: 47 500 kr

Allmänt grundavdrag för den faktiska bruttoersättningen tas fram enligt följande:

GA1 efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: 0,293 × 37 900 = 11 104 ≅ 11 200 kr

Därefter kan den omvandlade bruttoersättningen beräknas. Brutto 2: 60 636 + (0,33 ÷ (1 − 0,33)) × (47 500 − 11 200) = 78 515 kr

Innan den beräkningsmässiga garantiersättningen kan beräknas ska det allmänna grundavdraget för den omvandlade bruttoersättningen tas fram. Då måste först den omvandlade bruttoersättningen göras om till taxerad förvärvsinkomst och därefter kan det allmänna avdraget beräknas.

Taxerad inkomst för beräkning av allmänt grundavdrag tas fram enligt följande:

Beräknad taxerad inkomst för beräkning av GA2: 78 515 ÷ 12 = 6 543 kr Eftersom det beräknade månadsbeloppet är lägre än 9 401 kronor avrundas månadsbeloppet uppåt till närmaste femtiotal kronor: 6 550 × 12 = 78 600 kr

Allmänt grundavdrag för den omvandlade bruttoersättningen beräknas.

GA2 efter avrundning uppåt till helt hundratal kronor: (0,293 × 37 900) + ((78 600 − (1,86 × 37 900)) × 0,25) = 13 131 ≅ 13 200 kr

Därefter kan den beräkningsmässiga garantiersättningen beräknas. BGE: 78 515 − (0,33 ÷ (1 − 0,33)) × (13 200 − 11 200) − 67 819 = 9 711 kr

När den beräkningsmässiga garantiersättningen tagits fram kan storleken på justeringsbeloppet beräknas. JUBEL: 9 711 − 0 = 9 711 kr

Efter att justeringsbeloppet beräknas kan storleken på sjukersättningen tas fram enligt följande: Summa sjukersättning: 67 819 + 0 + 9 711 = 77 530 kr

Den försäkrade får efter omvandlingen 67 819 kronor i tre fjärdedels inkomstrelaterad sjukersättning, 0 kronor i garantiersättning och ett positivt justeringsbelopp på 9 711 kronor.

Exempel 7

Den försäkrade är bosatt utomlands. Hen har rätt till hel förtidspension i form av ATP i december 2002 och kan tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng. Hens medelpoäng är 2,50. Hen har rätt till en 30-delsberäknad folkpension med oavkortat belopp (30/30). På grund av att den försäkrade är bosatt utomlands beskattas hens förtidspension enligt SINK. Sverige har inte ingått dubbelbeskattningsavtal men det land där den försäkrade är bosatt. Den sammanlagda förtidspensionen för den försäkrade år 2003 beräknas till 84 328 kronor. Den försäkrade är gift. Prisbasbeloppet för år 2003 antas vara 37 900 kronor. Den särskilda inkomstskatten är 25 procent.

Den inkomstrelaterade sjukersättningen och garantiersättningen beräknas först.

Medelpoäng: 2,50 Antagandeinkomst: (2,50 + 1) × 37 900 × 30/30 = 132 650 kr Hel inkomstrelaterad sjukersättning: 132 650 × 0,64 = 84 896 kr Hel garantiersättning: (2,40 × 37 900) × 40/40 − 84 896 = 6 064 kr

Den försäkrades hela inkomstrelaterade sjukersättning och garantiersättning är 84 896 kronor respektive 6 064 kronor.

Den faktiska bruttoersättningen beräknas till 84 328 kronor.

Innan den omvandlade bruttoersättningen beräknas ska det obeskattade beloppet enligt SINK vid utgången av 2002 tas fram.

Det obeskattade beloppet enligt SINK vid utgången av 2002 (FP + (52 procent av PTS)) x ersättningsgrad x pensionspoängår/30 eller bosättningsår/40: ((0,725 × 37 900) + (1,129 × 37 900 × 0,52)) × 1/1 × 30/30 = 49 728 kr

Den omvandlade bruttoersättningen beräknas enligt följande: Brutto 2: 84 328 + (0,25 ÷ (1 − 0,25)) × (49 728 − 0,67 × 37 900) = 92 440 kr

Därefter kan den beräkningsmässiga garantiersättningen tas fram. BGE: 92 440 − 84 896 = 7 544 kr

När den beräkningsmässiga garantiersättningen tagits fram kan storleken på justeringsbeloppet beräknas. JUBEL: 7 544 − 6 064 = 1 480 kr

Efter att justeringsbeloppet beräknas kan storleken på sjukersättningen tas fram enligt följande: Summa sjukersättning: 84 896 + 6 064 + 1 480 = 92 440 kr

Den försäkrade får efter omvandlingen hel inkomstrelaterad sjukersättning på 84 896, garantiersättning på 6 064 kronor och ett positivt justeringsbelopp på 1 480 kronor.

Exempel 8

Den försäkrade är bosatt utomlands. Hon har rätt till halv förtidspension i form av ATP i december 2002 och kan tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng. Hennes medelpoäng är 2,50. Hon har rätt till en 30-delsberäknad folkpension med oavkortat belopp (30/30). På grund av att den försäkrade är bosatt utomlands beskattas hennes förtidspension enligt SINK. Sverige har inte ingått dubbelbeskattningsavtal men det land där den försäkrade är bosatt. Den sammanlagda förtidspensionen för den försäkrade år 2003 beräknas till 42 164 kronor. Den försäkrade är gift. Prisbasbeloppet för år 2003 antas vara 37 900 kronor. Den särskilda inkomstskatten är 25 procent.

Den inkomstrelaterade sjukersättningen och garantiersättningen beräknas först.

Medelpoäng: 2,50 Antagandeinkomst: (2,50 + 1) × 37 900 × 30/30 = 132 650 kr Hel inkomstrelaterad sjukersättning (fiktiv): 132 650 × 0,64 = 84 896 kr Halv inkomstrelaterad sjukersättning: 84 896 × 0,5 = 42 448 kr Halv garantiersättning: (2,40 × 37 900 × 40/40 − 84 896) × 0,5 = 3 032 kr

Den försäkrades halva inkomstrelaterade sjukersättning och garantiersättning är 42 448 kronor respektive 3 032 kronor.

Den faktiska bruttoersättningen beräknas till 42 164 kronor.

Innan den omvandlade bruttoersättningen beräknas ska det obeskattade beloppet enligt SINK vid utgången av 2002 tas fram.

Det obeskattade beloppet enligt SINK vid utgången av 2002: ((0,725 × 37 900) + (1,129 × 37 900 × 0,52)) × 0,5 × 30/30 = 24 864 kr

Den omvandlade bruttoersättningen beräknas enligt följande:

Brutto 2: 42 164 + (0,25 ÷ (1 − 0,25)) × (24 864 − (0,67 × 37 900)) = 41 988 kr På grund av att Brutto 2 blir lägre än Brutto 1 sätts Brutto 2 till samma värde som Brutto 1

Därefter kan den beräkningsmässiga garantiersättningen tas fram. BGE: 42 164 − 42 448 = −284 kr

När den beräkningsmässiga garantiersättningen tagits fram kan storleken på justeringsbeloppet beräknas. JUBEL: −284 − 3 032 = −3 316 kr

Efter att justeringsbeloppet beräknas kan storleken på sjukersättningen tas fram enligt följande: Summa sjukersättning: 42 448 + (3 032 − 3 316) = 42 164 kr

Den försäkrade får efter omvandlingen halv inkomstrelaterad sjukersättning på 42 164 kronor (inklusive ett negativt justeringsbelopp) och 0 kronor.

10.11 Förändringar efter omvandlingen

Justeringen av sjukersättningen syftade till att ge den försäkrade en så oförändrad nettoersättning som möjligt vid tidpunkten för omvandlingen. Vid händelser som inträffar efter omvandlingen, dvs. från och med januari 2003, ska ersättningen emellertid inte längre justeras om det innebär förändringar av grunderna för den ersättning som den försäkrade får. (Prop. 2000/01:96 avsnitt 19.1, s. 195). Oavsett om justeringsbeloppet är positivt eller negativt, ska justeringsbeloppet tas bort från sjukersättningen om

• den förmånsberättigade efter tidpunkten för omvandlingen tillerkänns en minskad eller ökad grad av sjukersättning
• om det uppstått ett glapp i ersättningsperioder
• sjukersättningen efter tidpunkten för omvandlingen ska samordnas i högre eller lägre grad med arbetsskadelivränta (samordningsprocenten ändras) eller yrkesskadelivränta. Av det följer att sjukersättningen inte längre ska justeras om den förmånsberättigade beviljas en ny arbetsskadelivränta eller yrkesskadelivränta eller om livräntan upphör att gälla efter omvandlingen, eller
• den förmånsberättigade som beskattas enligt SINK, eller inte beskattas alls i Sverige, efter tidpunkten för omvandlingen flyttar tillbaks till Sverige och därigenom blir obegränsad skattskyldig i Sverige.

(4 kap. 28 § SFBP)

Justeringsbeloppet ska dock användas även i fortsättningen när en person får samma ersättning flera perioder i en följd utan glapp och på samma nivå. Som samma ersättning räknas i det här fallet även när en person får sjukersättning i stället för aktivitetsersättning.

Om den försäkrade efter tidpunkten för omvandlingen är 30 år eller äldre och hade en tidsbegränsad sjukersättning som avlöstes av ytterligare en period med samma ersättningsgrad eller om den tidsbegränsade ersättningen övergick till att lämnas i form av en ersättning tills vidare, kunde ersättningssituationen däremot anses vara oförändrad (prop. 2000/01:96 avsnitt 12.10, s. 142). Det innebär att justeringsbeloppet i sådana fall även i fortsättningen ska reglera ersättningens storlek.

Om den försäkrade efter tidpunkten för omvandlingen är i åldern 19–29 år och hade en tidsbegränsad sjukersättning som avlöstes av ytterligare en ersättningsperiod eller dessförinnan beviljades ändrad ersättningsnivå bortföll emellertid justeringsbeloppet som en följd av att hen för den nya perioden omfattades av reglerna för aktivitetsersättning i stället för reglerna om sjukersättning (prop. 2000/01:96 s. 176). Se vidare avsnitt 10.2 och avsnitt 10.12. Det gällde under förutsättning av det fanns ett justeringsbelopp att ta bort. Justeringsbeloppet kan ha bortfallit redan innan tiden för den tidsbegränsade sjukersättningen löpt ut, exempelvis på grund av minskad eller ökad grad av sjukersättning (4 kap. 28 § SFBP).

Exempel

Sonja, som är född 1953, hade vid tidpunkten för omvandlingen halv förtidspension. Vid omvandlingen fick hon halv sjukersättning. Ett justeringsbelopp beräknades. Från och med januari månad 2003 beviljas Sonja en tre fjärdedels sjukersättning. Eftersom hon efter tidpunkten för omvandlingen beviljas en ökad grad av sjukersättning, ska justeringsbeloppet tas bort från sjukersättningen från och med januari 2003.

Exempel

Charlie, som är född 1983 hade halvt sjukbidrag till och med december 2002. Före 2003 beviljades han fortsatt rätt till halvt sjukbidrag från och med januari 2003. Från och med samma tidpunkt omvandlades hans sjukbidrag till tidsbegränsad sjukersättning. Ett justeringsbelopp beräknades. När tiden för den tidsbegränsade sjukersättningen löper ut ska Charlie beviljas aktivitetsersättning. Eftersom han för den nya ersättningsperioden omfattas av reglerna för aktivitetsersättning i stället för reglerna för sjukersättning bortfaller justeringsbeloppet.

Exempel

Matti, som är 45 år, hade i december 2002 halv förtidspension och ett halvt sjukbidrag. Vid omvandlingen fick han halv sjukersättning och halv tidsbegränsad sjukersättning samtidigt. Från och med maj 2003 har han inte längre rätt till den halva tidsbegränsade sjukersättningen. Matti får inte behålla justeringsbeloppet. Det beror på att graden av sjukersättning ändras jämfört med den sammanlagda grad av förtidspension och sjukbidrag som han hade i december 2002.

Exempel

Ayla, som är 52 år, hade i december 2002 halv förtidspension. Vid omvandlingen fick hon halv sjukersättning. Från och med maj 2003 beviljades hon även en halv tidsbegränsad sjukersättning. Ayla kom alltså att ha halv sjukersättning och halv tidsbegränsad sjukersättning samtidigt. Hon får inte behålla justeringsbeloppet. Det beror på att graden av sjukersättning ändras jämfört med den grad av förtidspension som hon hade i december 2002.

10.12 Särskilda regler för försäkrade under 30 år som fick en ändrad ersättningsgrad och/eller hade partiell sjukersättning

Som framgått ovan fick försäkrade under 30 år, som vid utgången av 2002 hade partiell förtidspension eller partiellt sjukbidrag, pensionen eller sjukbidraget omvandlad till motsvarande grad av sjukersättning eller tidsbegränsad sjukersättning med anledning av lagändringen den 1 januari 2003.

I detta avsnitt beskrivs dels vilken ersättning nämnda försäkrade kunde ges om det blev aktuellt att ge dem en ändrad ersättningsgrad. För ytterligare information hänvisas till avsnitt 10.11 och avsnitt 10.2.

Vad den försäkrade i dessa fall skulle få för ersättning varierade beroende på

• om det var frågan om en högre eller lägre ersättningsgrad
• vad det var för typ av ersättning (tidsbegränsad eller icke tidsbegränsad sjukersättning), eller
• om den försäkrade hade partiell sjukersättning och partiell tidsbegränsad sjukersättning samtidigt.

10.12.1 Försäkrade som beviljades en högre grad av ersättning

Om den försäkrade fick en höjd ersättningsgrad måste man först ta reda på om det var frågan om en tidsbegränsad sjukersättning.

Om den försäkrade vid omvandlingen hade fått en tidsbegränsad sjukersättning och hen senare skulle få en högre grad av sådan ersättning gällde följande:

• Försäkringskassan skulle inte bevilja hen en högre grad av tidsbegränsad sjukersättning efter tidpunkten för omvandlingen.
• Den försäkrade skulle i stället beviljas aktivitetsersättning.

(4 kap. 24 § SFBP samt prop. 2000/01:96 s. 176)

Om den försäkrade hade en tidsbegränsad sjukersättning och beviljades en högre ersättningsnivå bortföll justeringsbeloppet som en följd av att hen för den nya perioden skulle omfattas av reglerna för aktivitetsersättning i stället för reglerna om sjukersättning (4 kap. 28 § SFBP).

Beräkningen av ersättningens storlek i övrigt kom att grundas helt på bestämmelserna om aktivitetsersättning förutom beräkningen av antagandeinkomst. Antagandeinkomsten kom att vara den som fastställdes vid omvandlingen, eftersom det rörde sig om ett pågående ersättningsfall. (34 kap. 4 § och 35 kap.19–25 §§ SFB, 4 kap. 25 och 26 §§ SFBP samt prop. 2000/01:96 s. 176)

Exempel

Den försäkrade, som är född 1980, hade vid tidpunkten för omvandlingen halvt sjukbidrag till och med december 2003. Vid omvandlingen fick hon halv tidsbegränsad sjukersättning. Ett justeringsbelopp beräknades. Innan tiden för den tidsbegränsade sjukersättningen löper ut ansökte den försäkrade om en högre ersättningsgrad. Från och med juni månad 2003 beviljades hon tre fjärdedels aktivitetsersättning. Eftersom den försäkrade för den nya ersättningsperioden omfattades av reglerna för aktivitetsersättning i stället för reglerna för sjukersättning bortföll justeringsbeloppet. Försäkringskassan beräknade ersättningens storlek. Den inkomstrelaterade aktivitetsersättningen grundas på den antagandeinkomst som fastställdes vid omvandlingen och garantiersättningen beräknades med hänsyn till de garantinivåer som gällde för försäkrade som hade aktivitetsersättning.

Exempel

Den försäkrade, som är född 1983 hade halvt sjukbidrag till och med december 2002. Före 2003 beviljades hen i stället helt sjukbidrag från och med januari 2003 till och med februari 2005. Omvandlingen medförde att det hela sjukbidraget ändrades till hel tidsbegränsad sjukersättning. Den ändrade ersättningsgraden medförde dock att hen inte fick rätt till justeringsbeloppet från och med januari 2003. Fortfarande hade den försäkrade rätt till tidsbegränsad sjukersättning. När tiden för den tidsbegränsade sjukersättningen löpte ut i februari 2005 beviljades den försäkrade aktivitetsersättning eftersom hen ännu inte hade fyllt 30 år. När Försäkringskassan beräknade ersättningens storlek skulle den inkomstrelaterade aktivitetsersättningen grundas på den antagandeinkomst som fastställdes vid omvandlingen och garantiersättningen beräknades med hänsyn till de garantinivåer som gällde för försäkrade som hade aktivitetsersättning.

Om den försäkrade hade icke tidsbegränsad sjukersättning och hen skulle beviljas en högre grad av ersättning gällde följande:

• Försäkringskassan skulle inte bevilja den försäkrade en högre grad än den grad av sjukersättning som hen fick vid omvandlingen.
• Den försäkrade skulle i stället beviljas aktivitetsersättning på den del hen inte hade sjukersättning.

(4 kap. 24 § SFBP och prop. 2000/01:96 s. 192)

Den försäkrade kunde alltså beviljas partiell aktivitetsersättning förutom den partiella sjukersättning hen redan hade.

Beräkningen av ersättningens storlek på den delen som utgörs av aktivitetsersättning kom att grundas helt på de nya bestämmelserna om aktivitetsersättning förutom beräkningen av antagandeinkomst. Antagandeinkomsten kom att vara den som fastställdes vid omvandlingen, eftersom det rörde sig om ett pågående ersättningsfall. Det bör observeras att justeringsbeloppet fortfarande ska reglera sjukersättningens storlek eftersom graden av sjukersättning inte ändras. (4 kap. 28 § SFBP samt prop. 2000/01:96 s. 176)

När den försäkrade sedan fyllde 30 år och skulle beviljas sjukersättning på den del hen tidigare fått aktivitetsersättning kom de båda ersättningarna sammanföras till en ersättning. Konsekvensen av att ersättningarna fördes samman blev att den försäkrade inte längre fick behålla justeringsbeloppet. Det berodde på att graden av sjukersättning ändrades jämfört med den grad av förtidspension som den försäkrade hade i december 2002 (4 kap. 28 § SFBP).

Exempel

Den försäkrade, som är född 1981, hade vid tidpunkten för omvandlingen halv förtidspension. Vid omvandlingen fick hon halv sjukersättning. Ett justeringsbelopp beräknades. Den försäkrade ansökte om en högre grad av sjukersättning. Försäkringskassan beviljade henne emellertid endast halv aktivitetsersättning från och med juni 2003 förutom den halva sjukersättning som hon redan hade. Hon kom alltså ha halv aktivitetsersättning och halv sjukersättning samtidigt.

Försäkringskassan beräknade ersättningens storlek. Eftersom den försäkrade efter tidpunkten för omvandlingen inte beviljats en ändrad grad av sjukersättning, skulle justeringsbeloppet fortfarande reglera sjukersättningens storlek. Det innebär att hon kom att ha en oförändrad storlek på sjukersättningen. Den inkomstrelaterade aktivitetsersättningen kom att grundas på den antagandeinkomst som fastställdes vid omvandlingen och som också grundar den inkomstrelaterade sjukersättningen som hon redan hade. Aktivitetsersättningen i form av garantiersättning kom att beräknas med hänsyn till de garantinivåer som gällde för försäkrade som hade aktivitetsersättning.

10.12.2 Försäkrade som gavs en lägre grad av ersättning

Om Försäkringskassan skulle fatta beslut om att minska den försäkrades sjukersättning till en lägre grad av ersättning måste man först ta reda på om det var frågan om en tidsbegränsad sjukersättning eller en icke tidsbegränsad sjukersättning.

Om den försäkrade hade tidsbegränsad sjukersättning och hen skulle ges en lägre grad av ersättning gällde följande:

• Försäkringskassan skulle inte ge hen en lägre grad av sjukersättning efter tidpunkten för omvandlingen.
• Den försäkrade skulle i stället ges aktivitetsersättning.

(4 kap. 24 § SFBP och prop. 2000/01:96 s. 176)

Om den försäkrade hade en tidsbegränsad sjukersättning och fick en lägre ersättningsgrad bortföll justeringsbeloppet som en följd av att hen för den nya perioden skulle omfattas av reglerna för aktivitetsersättning i stället för reglerna om sjukersättning (4 kap. 28 § SFBP).

Beräkningen av ersättningens storlek i övrigt kom att grundas helt på bestämmelserna om aktivitetsersättning förutom beräkningen av antagandeinkomst. Antagandeinkomsten kom att vara den som fastställdes vid omvandlingen, eftersom det rörde sig om ett pågående ersättningsfall. (34 kap. 12–14 §§ och 35 kap. 19–25 §§ SFB, 4 kap. 25 och 26 §§ SFBP samt prop. 2000/01:96 s. 176)

Exempel

Den försäkrade, som är 25 år, hade i december 2002 helt sjukbidrag till och med november 2003. Vid omvandlingen fick hon en hel tidsbegränsad sjukersättning. Försäkringskassan fattade beslut om att minska hennes ersättning. Från och med mars 2003 gav Försäkringskassan henne fortsatt ersättning i form av tre fjärdedels aktivitetsersättning trots att tiden för den tidsbegränsade sjukersättningen inte löpt ut. Detta beror på att hon inte längre uppfyllde villkoren för hel ersättning. Aktivitetsersättningen med den nya ersättningsperioden ersatte den tidigare gällande tidsbegränsade sjukersättningen.

Försäkringskassan beräknade ersättningens storlek. Eftersom den försäkrade för den nya ersättningsperioden omfattades av reglerna om aktivitetsersättning i stället för reglerna om sjukersättning bortföll justeringsbeloppet. Den inkomstrelaterade aktivitetsersättningen grundades på den antagandeinkomst som fastställdes vid omvandlingen och garantiersättningen beräknades med hänsyn till de garantinivåer som gällde för försäkrade som har aktivitetsersättning.

Exempel

Den försäkrade, som är 22 år, hade helt sjukbidrag till och med december 2002. Före årsskiftet tillerkändes hen ett halvt sjukbidrag från och med januari 2003. Den försäkrade hade i detta fall rätt till tidsbegränsad sjukersättning. Det berodde på att hen tillerkändes fortsatt rätt till sjukbidrag med ändrad ersättningsgrad före årsskiftet 2002/2003. Nämnda sjukbidrag omvandlades därefter till en halv tidsbegränsad sjukersättning. Den försäkrade gavs alltså inte rätt till en ny förmån i januari 2003 som skulle ersätta den tidigare tidsbegränsade sjukersättningen. Justeringsbeloppet skulle ändå tas bort eftersom graden av sjukersättning ändrades jämfört med den grad av sjukbidrag som den försäkrade hade i december 2002.

Om Försäkringskassan fattade beslut om att minska den försäkrades ersättning till en lägre grad av icke tidsbegränsad sjukersättning gällde följande:

• Den försäkrade fick fortsatt ersättning i form av sjukersättning. Detta beror på att den lägre ersättningsgraden ryms i den grad av sjukersättning som den försäkrade var garanterad enligt övergångsbestämmelserna.
• Till följd av att det blir en ändrad grad av sjukersättning hade hen dock inte längre rätt till något justeringsbelopp.

(4 kap. 24 och 28 §§ SFBP och prop. 2000/01:96 s. 125–126)

Exempel

Den försäkrade, som är född 1980, hade vid tidpunkten för omvandlingen hel förtidspension. Vid omvandlingen fick hon hel sjukersättning. Med anledning av att den försäkrade har börjat arbeta halvtid fattade Försäkringskassan beslut om att minska hennes sjukersättning. Från och med april 2003 fick hon fortsatt rätt i form av halv sjukersättning. Att hon fortfarande skulle få sjukersättning bedde på att den lägre ersättningsgraden rymdes i den grad av sjukersättning som hon blev garanterad enligt övergångsbestämmelserna. Eftersom den försäkrade efter tidpunkten för omvandlingen beviljades en ändrad grad av sjukersättning, skulle justeringsbeloppet dock tas bort.

Exempel

Den försäkrade, som är 26 år, hade i december 2002 hel förtidspension och en fjärdedel av den ersättningen var vilande. Vid omvandlingen fick hon hel sjukersättning varav en fjärdedel av sjukersättningen var vilande. Med anledning av att den försäkrade fortsatte att arbeta en fjärdedels tid efter att vilandeperioden var slut fattade Försäkringskassan beslut om att minska hennes sjukersättning. Från och med mars 2003 fick hon fortsatt ersättning i form av en tre fjärdedels sjukersättning. Att hon fortfarande skulle få sjukersättning berodde på att den lägre ersättningsgraden rymdes i den grad av sjukersättning som hon blev garanterad enligt övergångsbestämmelserna. Till följd av att det blev en ändrad grad av sjukersättning hade hon dock inte längre rätt till något justeringsbelopp.

10.12.3 Den försäkrade hade partiell sjukersättning och partiell tidsbegränsad sjukersättning samtidigt

I några enstaka fall hade försäkrade i åldersgruppen 19–29 år förtidspension och sjukbidrag samtidigt vid utgången av 2002. Dessa förmåner omvandlades den 1 januari 2003 till sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning. Den försäkrade fick alltså sjukersättning och tidsbegränsad sjukersättning samtidigt.

Om Försäkringskassan beviljade fortsatt ersättning när den tidsbegränsade sjukersättningen löpte ut, eller när ersättningsgraden dessförinnan ändrades för nämnda ersättning, gällde följande:

• Den försäkrade hade fortsatt rätt till ersättning i form av sjukersättning på den del som tidigare avsåg förtidspension. Detta berodde på att hen var garanterad den graden av sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna.
• Den försäkrade skulle beviljas aktivitetsersättning på den del hen tidigare hade tidsbegränsad sjukersättning.
• Till följd av att den försäkrade skulle beviljas aktivitetsersättning på den del hen tidigare hade tidsbegränsad sjukersättning hade den försäkrade dock inte längre rätt till ett justeringsbelopp. Det gällde endast för det justeringsbelopp som beräknades för den tidsbegränsade sjukersättningen. Justeringsbeloppet skulle fortfarande reglera sjukersättningens storlek på den del som tidigare var förtidspension. Det berodde på att graden av icke tidsbegränsad sjukersättning inte ändrades.

(4 kap. 24 och 28 §§ SFBP, prop. 2000/01:96 s. 176 och s. 192)

För information om beräkningen av ersättningens storlek på den delen som utgjordes av aktivitetsersättning gällde det som anges ovan om beräkningen av ersättningens storlek.

När den försäkrade sedan fyllde 30 år skulle sjukersättningen och aktivitetsersättningen sammanföras till en sjukersättning. I de fall sjukersättningen efter sammanförandet motsvarade den sammanlagda grad av förtidspension och sjukbidrag som den försäkrade hade i december 2002 gjordes bedömningen att hen inte fick en ändrad grad av sjukersättning. Det innebar att justeringsbeloppet fortfarande skulle reglera storleken på den delen av sjukersättningen som tidigare var förtidspension.

Exempel

Den försäkrade, som är född 1982, hade vid tidpunkten för omvandlingen halv förtidspension och halvt sjukbidrag till och med maj 2003. Vid omvandlingen fick hon halv sjukersättning och halv tidsbegränsad sjukersättning. Ett justeringsbelopp beräknades för de båda ersättningarna.

När tiden för den tidsbegränsade sjukersättningen löpte ut ansökte den försäkrade om en ny ersättningsperiod. Från och med juni 2003 beviljades hon halv aktivitetsersättning på den del hon tidigare hade tidsbegränsad sjukersättning. Hon kom alltså ha halv aktivitetsersättning och halv sjukersättning samtidigt.

Eftersom den försäkrade för den nya ersättningsperioden omfattades av reglerna för sjukersättning bortföll justeringsbeloppet på den del som tidigare var tidsbegränsad sjukersättning. Justeringsbeloppet skulle fortfarande reglera sjukersättningens storlek på den del som tidigare var förtidspension. Det berodde på att graden av sjukersättning inte ändrades.

Exempel

Den försäkrade, som är 23 år, hade i december 2002 halv förtidspension och ett halvt sjukbidrag. Vid omvandlingen fick hen halv sjukersättning och halv tidsbegränsad sjukersättning samtidigt.

När tiden för den tidsbegränsade sjukersättningen löpte ut skulle hen beviljas en ny ersättningsperiod med samma ersättningsgrad. Den försäkrade beviljades aktivitetsersättning för den delen som tidigare var sjukbidrag/tidsbegränsad sjukersättning. Hen hade därför halv sjukersättning och halv aktivitetsersättning samtidigt.

Justeringsbeloppet för den delen som tidigare var sjukbidrag/tidsbegränsad sjukersättning skulle tas bort. Det berodde på att den försäkrade för den nya ersättningsperioden omfattades av reglerna om aktivitetsersättning i stället för reglerna om sjukersättning. Hen skulle däremot få behålla justeringsbeloppet som gällde för sjukersättningen, dvs. för den delen som tidigare var förtidspension. Det kan inte bedömas att graden av sjukersättning ändrades på grund av att den försäkrade beviljades aktivitetsersättning för den del som tidigare var sjukbidrag/tidsbegränsad sjukersättning.

När den försäkrade fyllde 30 år skulle de båda ersättningarna sammanföras till en förmån – sjukersättning. Det gällde under förutsättning att halv sjukersättning och halv tidsbegränsad sjukersättning skulle lämnas samtidigt. I den situationen skulle justeringsbeloppet fortfarande reglera sjukersättningens storlek för den del som tidigare var förtidspension. Det berodde på att graden av sjukersättning inte ändrades jämfört med den sammanlagda grad av förtidspension och sjukbidrag som hen hade i december 2002.

Exempel

Den försäkrade, som är 23 år, hade i december 2002 halv förtidspension och ett halvt sjukbidrag. Vid omvandlingen fick hen halv sjukersättning och halv tidsbegränsad sjukersättning samtidigt.

Med anledning av att den försäkrade hade börjat arbeta halvtid fattade Försäkringskassan beslut om att minska hens tidsbegränsade ersättning. Från och med mars 2003 beviljades hen fortsatt ersättning i form av en fjärdedels aktivitetsersättning för den delen som tidigare var sjukbidrag/tidsbegränsad sjukersättning. Den försäkrade kom alltså ha halv sjukersättning och en fjärdedels aktivitetsersättning samtidigt.

Justeringsbeloppet för den delen som tidigare var sjukbidrag/tidsbegränsad sjukersättning skulle tas bort. Det berodde på att den försäkrade för den nya ersättningsperioden omfattades av reglerna om aktivitetsersättning i stället för reglerna om sjukersättning. Hen skulle däremot få behålla justeringsbeloppet som gällde för sjukersättningen, dvs. för den delen som tidigare var förtidspension. Det kunde inte bedömas att graden av sjukersättning ändrades på grund av att den försäkrade beviljades aktivitetsersättning för den del som tidigare var sjukbidrag/tidsbegränsad sjukersättning.

När hen fyllde 30 år skulle de båda ersättningarna sammanföras till en förmån – sjukersättning. Konsekvensen av att ersättningarna fördes samman blev att den försäkrade inte längre fick rätt att behålla justeringsbeloppet för den del av sjukersättningen som tidigare var förtidspension. Det berodde på att graden av sjukersättning ändrades jämfört med den sammanlagda grad av förtidspension och sjukbidrag som hen hade i december 2002.

Exempel

Den försäkrade, som var 23 år, hade i december 2002 halv förtidspension och ett halvt sjukbidrag till och med maj 2003. Vid omvandlingen fick hen halv sjukersättning och halv tidsbegränsad sjukersättning samtidigt.

I maj 2003 löper tiden ut för den halva tidsbegränsade sjukersättningen. Den försäkrade ansökte inte om en ny ersättningsperiod. Eftersom hen inte blev beviljad en ny ersättningsperiod när tiden för den tidsbegränsade sjukersättningen löpt ut kom den försäkrade endast ha rätt till en halv sjukersättning.

Det innebar vidare att justeringsbeloppet togs bort på den halva sjukersättningen som tidigare var förtidspension eftersom det gjordes den bedömningen att graden av sjukersättning faktiskt ändrades jämfört med den sammanlagda grad av en förtidspension och ett sjukbidrag som den försäkrade hade i december 2002.

10.13 Om sjukersättningen omvandlades med/utan folkpension på grund av 10 kap. 4 § den upphävda AFL i lydelsen före 1990

I 10 kap. 4 § i den upphävda AFL i lydelsen före 1990 angavs att endast en av förmånerna skulle betalas ut om rätt fanns till både folkpension i form av förtidspension och folkpension i form av änkepension. Av detta följde att det fanns en möjlighet att göra ett val som var oberoende av förmånernas storlek. I och med att denna valmöjlighet fanns, kunde även arbetsskadelivräntan ingå som en faktor i jämförelsen. Den försäkrade kunde alltså få välja att folkpensionen i form av förtidspension inte skulle betalas ut av Försäkringskassan trots att den var den större än folkpensionen i form av änkepension. Det gällde under förutsättning att det var förmånligast för den försäkrade med hänsyn till samordningen med arbetsskadelivräntan. Som framgått ovan ger de nya bestämmelserna i SFB inte denna valmöjlighet, utan den största av förmånerna ska betalas ut. Därmed ges inget utrymme att ta med arbetsskadelivräntan i jämförelsen. (10 kap. 4 § andra stycket den upphävda AFL i lydelsen före 1990 jämfört med 36 kap. 2 § SFB och 4 kap. 9 § och 7 kap. 33 §§ SFBP)

Förtidspensionen omvandlades till sjukersättning med eller utan folkpension beroende på om folkpensionen till förtidspensionen med stöd av bestämmelserna i 10 kap. 4 § andra stycket den upphävda AFL i lydelsen före 1990 betalades ut i december 2002. I de fall folkpensionen med stöd av nämnda bestämmelser betalades ut i december 2002 omvandlades alltså sjukersättningen med folkpension. Garantiersättning ska dock ha beräknats i båda fallen (4 kap. 27 § SFBP).

I de fall förtidspensionen omvandlades till sjukersättning med folkpension på grund av bestämmelserna i 10 kap. 4 § andra stycket den upphävda AFL i dess lydelse före 1990 kunde Försäkringskassan göra jämförelse direkt mellan beräknad garantiersättning inklusive eventuellt positivt justeringsbelopp och ÄP-GARP. Det gäller dock inte för den förtidspension som omvandlades till sjukersättning utan folkpension med stöd av nämnda bestämmelser.

Om förtidspensionen omvandlades till sjukersättning utan rätt till garantiersättning på grund av 10 kap. 4 § andra stycket den upphävda AFL i lydelsen före 1990 gjorde Försäkringskassan följande:

• En fiktiv omvandling av den försäkrades sjukersättning med den folkpension som hen skulle ha haft i december 2002 om hen uppburit en sådan pension skulle göras. I den faktiska bruttoersättningen skulle då ingå nämnda folkpension uppräknat med 2003 års prisbasbelopp.
• Fiktivt omvandlad sjukersättning skulle jämföras med ÄP-GARP.
• Eventuell garantiersättning och positivt justeringsbelopp som gäller för den fiktivt omvandlade sjukersättningen skulle dras in förutsatt att ÄP-GARP var högre än den garantiersättning och eventuellt justeringsbelopp som tagits fram genom att fiktivt omvandla förtidspension till sjukersättning med folkpension, eller
• så skulle den sjukersättning som tagits fram genom att fiktivt omvandla sjukersättning med folkpension betalas ut om den beräknade garantiersättningen och eventuellt justeringsbelopp var högre än ÄP-GARP.

På detta sätt fick den försäkrade samma beräkning av sin sjukersättning som försäkrade vars sjukersättning omvandlades med folkpension med stöd av bestämmelserna i 10 kap. 4 § andra stycket i den upphävda AFL i dess lydelse före 1990.

Exempel

Den försäkrades förtidspension omvandlades till sjukersättning utan folkpension på grund av bestämmelserna i 10 kap. 4 § andra stycket i den upphävda AFL i lydelsen före 1990. Garantiersättning beräknades dock men blev bortreducerad av ett negativt justeringsbelopp. Inkomstrelaterad sjukersättning betalades ut efter avdrag för det negativa justeringsbeloppet. Vid jämförelsen gjorde Försäkringskassan en fiktiv omvandling av förtidspension till sjukersättning med den folkpension den försäkrade skulle ha haft i december 2002 om hen hade uppburit en sådan pension uppräknat med 2003 års prisbasbelopp. Vid jämförelsen visades att ÄP-GARP var högre än den garantiersättning som Försäkringskassan beräknat genom att fiktivt omvandla sjukersättningen med folkpension. Försäkringskassan skulle därför betala ut ÄP-GARP. Eftersom det inte betalades ut någon garantiersättning eller något positivt justeringsbelopp blev det däremot inte aktuellt för Försäkringskassan att dra in sådana förmåner.

Exempel

Den försäkrades förtidspension omvandlades till sjukersättning som inte innehöll rätt till folkpension på grund av bestämmelserna i 10 kap. 4 § andra stycket i den upphävda AFL i lydelsen före 1990. Garantiersättning beräknades dock men blev bortreducerad av ett negativt justeringsbelopp. Den inkomstrelaterade sjukersättning betalades ut efter avdrag för det negativa justeringsbeloppet. Vid jämförelsen gjorde Försäkringskassan en fiktiv omvandling av förtidspensionen till sjukersättning med den folkpension den försäkrade skulle ha haft i december 2002 om hen hade uppburit en sådan pension uppräknat med 2003 års prisbasbelopp. Därefter gjorde Försäkringskassan en jämförelse både med den omvandlade sjukersättningen och med den fiktivt omvandlade sjukersättningen. Vid jämförelsen visades att den garantiersättning och det positiva justeringsbelopp som beräknats genom fiktiv omvandling av sjukersättning med folkpension var högre än ÄP-GARP. Den sjukersättning som Försäkringskassan tagit fram genom att fiktivt omvandla sjukersättningen skulle därför betalas ut. Försäkringskassan skulle dra in ÄP-GARP.

Som framgått ovan kunde det bli aktuellt att göra en ny jämförelse med stöd av 36 kap. 2 § SFB och 4 kap. 9 § och 7 kap. 33 §§ SFBP. Det gällde även i de fall sjukersättningen inte omvandlades med folkpension med stöd av 10 kap. 4 § andra stycket i den upphävda AFL i lydelsen före 1990 men med den skillnaden att sjukersättningen kunde behöva fiktivt omvandlas med andra belopp än de som betalades ut i december 2002. Det behövde dock endast göras i de fall det fanns kvar ett justeringsbelopp. Ett exempel på när Försäkringskassan behövde göra fiktiv omvandling är om ÄP-GARP hade betalats ut till den försäkrade och som nu av någon anledning skulle betalas ut med ett lägre belopp än tidigare.

Som det också anges ovan blev det emellertid inte aktuellt med en jämförelse enligt 36 kap. 2 § SFB och 4 kap. 9 § och 7 kap. 33 §§ SFBP om Försäkringskassan drog in ÄP-GARP eller garantiersättning på grund av att den försäkrade inte längre hade rätt till någon av förmånerna. I samband därmed måste sjukersättningen i vissa fall också fiktivt omvandlas med andra belopp än de som betalades ut i december 2002. I den faktiska bruttoersättningen skulle då ingå den folkpension den försäkrade skulle ha haft i december 2002 om hen hade uppburit en sådan pension och uppräknat med 2003 års prisbasbelopp. På så sätt fick den försäkrade samma beräkning av sin sjukersättning som försäkrade vars sjukersättning omvandlades folkpension med stöd av bestämmelserna i 10 kap. 4 § andra stycket i den upphävda AFL i lydelsen före 1990.