2 Försäkrad för sjukersättning eller aktivitetsersättning
Den enskilde kan få rätt till en förmån med stöd av SFB, samordningsreglerna i EU-förordningarna eller avtal om social trygghet. Detta kapitel handlar om villkoren i SFB. Det beskriver reglerna övergripande med tonvikt på de bestämmelser som rör beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning och garantiersättning.
Försäkringskassans vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal beskriver ingående vad bestämmelserna i de olika regelverken innebär för bedömningen av om svensk lagstiftning är tillämplig samt om en person omfattas av det svenska socialförsäkringsskyddet eller inte.
För ytterligare beskrivning av reglerna om försäkringsvillkoren i SFB när det gäller bestämmelserna som rör sjukersättning och aktivitetsersättning, se vägledningarna (2013:1) och (2013:2).
2.1 Försäkrad i Sverige enligt SFB
För att en person ska ha rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning krävs att hen omfattas av det svenska socialförsäkringsskyddet och uppfyller de särskilda förmånsvillkoren. För att omfattas av det svenska socialförsäkringsskyddet krävs att personen är eller har varit försäkrad i Sverige och uppfyller de andra villkoren för socialförsäkringsskyddet (4 kap. 3 och 4 §§ SFB).
Varken svenskt medborgarskap eller inskrivning hos Försäkringskassan är villkor för att omfattas av försäkringen (prop. 1998/99:119, Socialförsäkringens personkrets s. 81).
Man kan vara försäkrad i Sverige genom arbete eller bosättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är en arbetsbaserad förmån och huvudregeln är att man ska arbeta i Sverige för att vara försäkrad (jfr 6 kap. SFB). Garantiersättningen är en bosättningsbaserad förmån och huvudregeln är att man är ska vara bosatt i Sverige för att vara försäkrad (jfr 5 kap. SFB).
Utöver att vara försäkrad i Sverige krävs det att man uppfyller de andra villkoren i 5–7 kap. SFB för att omfattas av socialförsäkringsskyddet (jfr 4 kap. 3 § andra stycket SFB). Detta gäller exempelvis SFB:s bestämmelser om krav på uppehållstillstånd för personer som behöver ett sådant och bestämmelserna om förmåner vid utlandsvistelse.
Ibland måste Försäkringskassan också ta hänsyn till olika internationella regelverk exempelvis EU:s förordningar och avtal om social trygghet som Sverige har ingått med andra länder. Det kan bli aktuellt när det rör sig om en gränsöverskridande situation. Det kan innebära att bestämmelserna i SFB ibland inte kan upprätthållas.
Sjukersättning och aktivitetsersättning ingår i förordning 883/2004 och kallas där invaliditetsförmåner. De ingår även i vissa avtal om social trygghet som Sverige har med andra länder.
Du kan läsa mer om bestämmelserna för bosättningsbaserade och för arbetsbaserade förmåner samt om vad som gäller vid gränsöverskridande situationer i vägledning (2017:1) och i vägledning (2010:2).
2.2 Försäkrad för inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning
För att en person ska ha rätt till inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning måste hen ha varit försäkrad för arbetsbaserade förmåner
- vid den tidpunkt då försäkringsfallet inträffade
- från och med den tidpunkt när ersättningen ska börja betalas ut
(33 kap. 5 § första stycket och 34 kap. 2 § SFB jämfört med 6 kap. 6 § SFB)
Den första punkten gäller dock inte för personer där försäkringsfallet inträffade före det år de fyllde 18 år (33 kap. 5 § andra stycket SFB).
En person kan vara försäkrad för inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning om hen omfattades av ett annat lands lagstiftning när försäkringsfallet inträffade. Hen kan då ha rätt att få en inkomstrelaterad ersättning beräknad enligt förordning 883/2004, förordning 1408/71 eller ett internationellt avtal. Se mer om vad som gäller för personkretsen i vägledning (2010:2) och vägledning (2017:1).
De villkor som gäller för personer som inte är försäkrade vid försäkringsfallet kan du läsa om i vägledningarna (2013:1) och (2013:2).
En person kan vara försäkrad för inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning trots att hen inte varit försäkrad för arbetsbaserade förmåner vid tidpunkten för försäkringsfallet eller vid den tidpunkt när ersättningen ska börja betalas ut. Det gäller till exempel om personen får vårdbidrag, omvårdnadsbidrag, a-kassa eller aktivitetsstöd (se 6 kap. 20 § SFB). I vägledning (2017:1) kan du läsa mer om detta och om vad som nu gäller för utbildningsbidrag för doktorander.
2.2.1 Hur länge gäller försäkringen för inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning?
Under den tid en person förvärvsarbetar i Sverige är hen försäkrad för inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning. Försäkringen gäller även under tillfälliga avbrott som semester, ferier eller andra motsvarande ledigheter. Om personen slutar arbeta av någon annan anledning än ledighet för semester, ferier eller motsvarande, så är hen försäkrad i ett år till under en så kallad efterskyddstid. Efter efterskyddstiden upphör försäkringen. (Se 6 kap. 8 § andra stycket SFB)
Efterskyddstiden kan komma att förlängas även om en person inte förvärvsarbetar (6 kap. 9 och 10 §§ SFB; prop. 2000/01:96, Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension, s. 76 samt prop. 1998/99:119 s. 185).
Försäkringen gäller så länge som personen får en arbetsbaserad förmån. Först när personen inte har rätt till någon av de arbetsbaserade förmånerna upphör försäkringen (6 kap. 9 § SFB).
Försäkringen gäller också så länge skyddsbestämmelserna om beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) gäller (6 kap. 10 § SFB). Att personen har en fastställd SGI behöver inte innebära att hen är försäkrad för inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning. Försäkringskassan behöver alltid utreda om skyddsbestämmelserna är tillämpliga.
Om ett glapp uppstår efter det att efterskyddstiden upphört och skyddsbestämmelserna inte längre är tillämpliga, är personen inte längre försäkrad för inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Petter har en anställning till och med 30 juni 2014. Med anledning av efterskyddsbestämmelserna är han fortsatt försäkrad för inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning i ett år dvs. till och med 30 juni 2015. Från och med 1 juli 2015 tar han ut inkomstgrundande ålderspension. Han är då fortsatt försäkrad för inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning så länge han får inkomstbaserad ålderspension, eftersom något glapp inte har uppstått.
Om han i stället hade valt att ta ut sin inkomstgrundande ålderspension från augusti månad 2015, har ett glapp uppstått och Petter är därför inte längre försäkrad för någon arbetsbaserad förmån (6 kap. 8 och 9 §§ SFB).
Efterskyddstiden upphör om personen börjar arbeta i ett annat land och omfattas av motsvarande försäkring i det landet eller om det finns andra särskilda skäl (6 kap. 8 § andra stycket SFB).
För biståndsarbetare m.fl. (enligt 5 kap. 6 § SFB) gäller särskilda regler. Deras efterskyddstid börjar när de kommer tillbaka till Sverige, om tjänstgöringen utomlands har varat i högst fem år (6 kap. 12 § SFB). Efterskyddstiden innebär då att biståndsarbetaren är försäkrad för inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning under ett år, oavsett om hen börjar arbeta i Sverige eller inte.
2.3 Försäkrad för garantiersättning
För att en person ska ha rätt till garantiersättning måste hen ha varit försäkrad för bosättningsbaserade förmåner
- vid den tidpunkt då försäkringsfallet inträffade
- från och med den tid när ersättningen ska börja betalas ut
(33 kap. 5 § första stycket och 35 kap. 2 § SFB jämfört med 5 kap. 9 § SFB, prop. 2000/01:96 s. 107 och prop. 2001/02:119, Vissa socialförsäkringsfrågor m.m. s. 55).
Den första punkten gäller dock inte för personer där försäkringsfallet inträffade före det år de fyllde 18 år (33 kap. 5 § andra stycket SFB).
En person kan vara försäkrad för inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning om hen omfattades av ett annat lands lagstiftning när försäkringsfallet inträffade. Hen kan då ha rätt att få en garantiersättning beräknad enligt förordning 883/2004, förordning 1408/71 eller ett internationellt avtal. Se mer om vad som gäller för personkretsen i vägledning (2010:2) och vägledning (2017:1).
De villkor som gäller för personer som inte är försäkrade vid försäkringsfallet kan du läsa om i vägledningarna (2013:1) och (2013:2).