9 Sjukersättning och aktivitetsersättning vid institutionsvistelse

I detta kapitel beskrivs hur rätten att få sjukersättning och aktivitetsersättning påverkas vid en institutionsvistelse som bekostas av staten. Det är fråga om intagna i kriminalvårdsanstalt, häktade personer, personer som verkställer sluten ungdomsvård samt personer som genomgår s.k. kontraktsvård på statens bekostnad.

9.1 Allmänt om sjukersättning och aktivitetsersättning vid institutionsvistelse

Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning ska stoppas tillfälligt enligt särskilda regler om den försäkrade frihetsberövas genom att intas i kriminalvårdsanstalt, häktas eller verkställer sluten ungdomsvård under den tid hen vistas på institution. Ersättningen betalas åter ut vid frigivningen. Utbetalningen ska bara stoppas om institutionsvistelsen sammanlagt är längre än 90 dagar. (106 kap. 16 och 17 §§ SFB och prop. 2001/02:164 Socialförsäkringsförmåner vid institutionsvistelse på statens bekostnad, s. 56)

De särskilda bestämmelserna om att tillfälligt stoppa utbetalningen av ersättningen i dessa fall grundar sig bland annat i att förmånerna sjukersättning och aktivitets-ersättning främst har karaktären av en riskförsäkring som är tänkt att täcka de inkomster den försäkrade antas skulle ha haft om försäkringsfallet inte hade inträffat. När en person tas in på kriminalvårdsanstalt beror varken arbetshindret eller inkomstbortfallet på sjukdom, funktionsnedsättning eller liknande. Det är i stället anstaltsvistelsen som är hindret och orsakar inkomstbortfallet. (Prop. 2001/02:164 s. 33)

De minskade levnadsomkostnaderna som uppkommer när en person är intagen på anstalt inträffar till viss del med eftersläpning. För att den intagne ska ges möjlighet att ställa om sin ekonomi innan förmånen tillfälligt inte betalas ut, medför korta frihetsberövanden inte något uppehåll i utbetalningen av sjukersättning och aktivitets-ersättning (prop. 2001/02:164 avsnitt 7.2, s. 35). Den försäkrades sjukersättning eller aktivitetsersättning påverkas därför inte om institutionsvistelsen varar som längst 90 dagar (106 kap. 16 § SFB och prop. 2001/02:164 s. 56).

Om en person på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett familjehem eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten, s.k. kontraktsvård, gäller särskilda regler om avdrag på utbetalning av sjukersättning eller aktivitetsersättning. Skälet till dessa avdragsregler är att personen under tiden för kontraktsvården får sina levnadsomkostnader täckta av det allmänna. (Prop. 2001/02:164 s. 37 och 106 kap. 19, 38–40 §§ SFB)

9.1.1 Metodstöd – ersättning vid institutionsvistelse

Om den försäkrade är intagen på institution på statens bekostnad, till exempel kriminalvårdsanstalt, ska du ha uppgifter om när den försäkrade blev intagen och hur långt straff hen har fått. Du behöver uppgifterna för att kunna betala ut rätt belopp. Om att den försäkrade är frihetsberövad får du automatiskt en impuls om det. Du kan också behöva få in uppgifter från Kriminalvården innan du bestämmer om du ska stoppa utbetalningen eller betala ut ersättning, och i så fall med vilket belopp. Du kan till exempel behöva uppgifter om när institutionsvistelsen ska avslutas eller om du ska göra avdrag för kontraktsvård.

9.2 För vem ska utbetalningen tillfälligt stoppas?

106 kap. 3 § SFB Om inte något annat särskilt anges ska den som är häktad, är intagen i kriminalvårdsanstalt eller annars på det allmännas bekostnad är omhändertagen, och som olovligen avviker från placeringen, vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel fortfarande anses som häktad, intagen respektive omhändertagen. Det som föreskrivs i första stycket ska också gälla den som vistas utanför anstalt med anledning av permission.

106 kap. 16 § SFB Sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas inte för tid efter det att den för-säkrade sextio dagar i följd varit frihetsberövad på grund av att han eller hon är

1. häktad eller intagen i anstalt, eller
2. intagen i ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga för verkställighet av sluten ungdomsvård. Förmånerna lämnas dock åter från och med den trettionde dagen före frigivningen.

106 kap. 17 § SFB Utan hinder av 16 § lämnas sjukersättning och aktivitetsersättning för tid under vilken den försäkrade vistas utanför anstalt enligt 11 kap. 3 eller 5 § fängelse-lagen (2010:610).

En person anses intagen på kriminalvårdsanstalt även vid tillfällig vistelse utom anstalten, t.ex. vid permission eller frigång. Den som rymmer från en anstalt eller ett häkte är naturligtvis fortfarande att anse som intagen eller häktad, och hens utbetalning av ersättning ska vara tillfälligt stoppad. (106 kap. 3 § SFB och prop. 2001/02:164 s. 55)

Sjukersättning eller aktivitetsersättning ska inte heller betalas ut när en person vistas i ett särskilt ungdomshem för att få sluten ungdomsvård (s.k. § 12-hem). Bestämmelsen gäller dock inte när en person vistas i ett särskilt ungdomshem för att beredas vård med stöd av LVU eller SoL. I dessa fall ansvarar kommunen för kostnaderna för den enskilda placeringen. (Prop. 2001/02:164 s. 55–56).

Vid tillfällig vistelse utanför anstalten gäller samma regler för sluten ungdomsvård som för den som är intagen på kriminalvårdsanstalt. (106 kap. 3 § SFB och prop. 2001/02:164 s. 55)

Bestämmelserna om tillfälligt stoppad utbetalning av sjukersättning eller aktivitets-ersättning gäller inte om den försäkrade ska få rättspsykiatrisk vård efter beslut av domstol. Då ska hen nämligen inte intas på kriminalvårdsanstalt. (106 kap. 16 § SFB jämfört med 31 kap. 3 § brottsbalken och 1 § andra stycket 1 lagen [1991:1129] om rättspsykiatrisk vård)

9.2.1 För vilken tid ska utbetalningen tillfälligt stoppas?

När den försäkrade är frihetsberövad ska sjukersättning och aktivitetsersättning inte betalas ut om institutionsvistelsen är längre än sammanlagt 90 dagar (se prop. 2001/02:164, s. 56).

Ersättningen dras inte in förrän den försäkrade har vistats på institutionen i 60 dagar i följd. När det är 30 dagar kvar på vistelsen ska ersättningen börja betalas ut igen. Försäkringskassan ska se till att den försäkrade får ersättningen senast på frigivningsdagen. Vi ska nämligen ta hänsyn till att den försäkrade kan ha vissa kostnader när hen friges (106 kap. 16 § SFB och prop. 2001/02: 164 s. 35 och s. 56).

Observera att försäkrade som har varit häktade och som efter beslut av domstol ska få rättspsykiatrisk vård också har rätt att få tillbaka sin sjuk- eller aktivitetsersättning för de sista 30 dagarna av vistelsen i häktet (106 kap. 16 § SFB).

För att avgöra när Försäkringskassan ska börja betala ut ersättningen igen kan man utgå från det aviserade förväntade avgångsdatumet från kriminalvårdsanstalten. Om det förväntade avgångsdatumet ändras, ska Kriminalvården avisera oss. Mer information om Kriminalvårdens skyldighet att avisera Försäkringskassan finns i avsnitt 9.8.

Om frigivningen senareläggs i ett sent skede av straffet, till exempel på grund av att personen missköter sig, kan det medföra att ersättningen råkar börjar betalas ut igen för tidigt. Då får Försäkringskassan pröva om återbetalning och avräkning ska bli aktuell vid senare utbetalning med stöd av 108 kap. 2 och 22 §§ SFB. (Prop. 2001/02:164 s. 35)

Om en häktad överförs från häktet direkt till en kriminalvårdsanstalt, ska vistelsen i häktet och anstalten ses som en sammanhängande vistelse. När det gäller någon som är häktad vet man inte på förhand om hen kommer att vara intagen i mer än 90 dagar. Om det inte lämnas någon avisering om att personen har lämnat häktet när hen varit intagen på häktet i 60 dagar i följd, innebär det att sjukersättningen eller aktivitets-ersättningen inte ska betalas ut från och med sextioförsta dagen. Visar det sig senare att det sammanlagda frihetsberövandet kom att vara kortare än 90 dagar, får man göra en rättelse. (Prop. 2001/02:164 s. 35 och s. 56)

Liknande gäller om den försäkrade tas in på kriminalvårdsanstalt och därefter utdöms ett nytt straff som ska avtjänas direkt efter den tidigare utdömda straffperioden. I dessa fall kan de båda straffperioderna ses som en sammanhängande vistelse under förutsättning att den försäkrade inte friges mellan perioderna. (Prop. 2001/02:164 s. 35) Det har alltså skett en sammanslagning av påföljderna och Kriminalvården aviserar i sådant fall inte om någon utskrivning förrän sista straffet är avtjänat. Det betyder att ersättningen åter ska betalas ut för tid från och med den trettionde dagen före den frigivningsdag som gäller för det sista straffet.

9.3 Särskild beräkningsregel för utbetalningar som ska göras för del av en kalendermånad

106 kap. 37 § första stycket SFB Ska ersättning betalas ut endast för del av en kalendermånad, beräknas ersättningen för varje dag till en trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste högre krontal. […]

Om sjukersättning eller aktivitetsersättning inte ska betalas ut för en del av en kalender-månad, beräknar man förmånen för varje dag till en trettiondel av månadsbeloppet och avrundar till närmaste högre krontal.

Exempel

Reijo har aktivitetsersättning med 2 615 kronor per månad varav den inkomstrelaterade aktivitetsersättningen är 2 183 kronor och garanti-ersättningen är 432 kronor. Reijo är intagen på kriminalvårdsanstalt från och med den 15 mars. När han har varit intagen 60 dagar ska ersättningen tillfälligt stoppas från och med den 14 maj. Ersättningen ska alltså betalas ut endast för 13 dagar under maj månad. Eftersom utbetalningen av aktivitetsersättningen ska stoppas mitt i en månad ska ersättningen dagberäknas. Den beräknas på följande sätt:

Aktivitetsersättning per dag 2 615÷ 30 = 87,1667 vilket avrundas till 88 kr per dag

Inkomstrelaterad aktivitets-ersättning per dag 2 183÷ 30 = 72,7666 vilket avrundas till 73 kr per dag

Garantiersättning per dag 88−73 = 15 kr per dag

Under 13 dagar ska inkomstrelaterad aktivitetsersättning betalas ut med 73 × 13 = 949 kronor och garantiersättning ska under samma tid betalas ut med 15 × 13 = 195 kronor.

9.4 Om den försäkrade placeras utanför kriminalvårdsanstalt för behandling mot missbruk av beroende-framkallande medel m.m.

En intagen kan få vistats utanför anstalten under lämplig tid för särskilda åtgärder som kan antas underlätta hens anpassning i samhället. Särskilda åtgärder kan vara vård eller annan behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel. Om personen placeras utanför kriminalvårdsanstalt av detta skäl ska sjukersättning eller aktivitets-ersättningen betalas ut igen. Då ska det i stället göras avdrag från sjukersättning och aktivitetsersättningen enligt de bestämmelser som tillämpas för s.k. kontraktsvård (11 kap. 3 § fängelselagen [2010:610], 106 kap. 16, 17, 19 och 38 §§ SFB). Se vidare avsnitt 9.7.

När en person kommer tillbaka från en sådan placering till en kriminalvårdsanstalt, ska man stoppa utbetalningen av sjukersättningen eller aktivitetsersättningen igen. Den nya perioden på kriminalvårdsanstalten ska då räknas ihop med den första perioden. (Prop. 2001/02:164 s. 56)

Exempel

Siv är intagen på kriminalvårdsanstalt och kommer att vistas där under 1 års tid. Hon har varit intagen på anstalten i mer än 60 dagar och utbetalningen av sjukersättningen är därmed tillfälligt stoppad. Efter ett halvt års frihetsberövande får Siv möjligheten att under tre månaders tid genomgå behandling för drogmissbruk på behandlingshem. Försäkringskassan bedömer att hennes sjukersättning åter ska betalas ut men med avdrag enligt de bestämmelser som tillämpas för kontraktsvård under den tid hon vistas på behandlingshemmet. När Siv tas in på kriminalvårdsanstalten igen efter vistelsen på behandlingshemmet stoppas återigen utbetalningen av sjuk-ersättningen.

Exempel

Roger är intagen på kriminalvårdsanstalt och kommer att vistas där under 2 års tid. Han har varit intagen på anstalten i mer än 60 dagar och utbetalningen av sjukersättningen är därmed tillfälligt stoppad. Efter 1 år och 9 månader får Roger möjligheten att under tre månaders tid genomgå behandling för drogmissbruk på behandlingshem. Försäkringskassan bedömer att hans sjuk-ersättning åter ska betalas ut men med avdrag enligt de bestämmelser som tillämpas för kontraktsvård under den tid han vistas på behandlingshemmet. Omedelbart efter vistelsen på behandlingshemmet friges Roger. Reglerna om utbetalning av tillfälligt indragen sjukersättning eller aktivitetsersättning 30 dagar före frigivningsdagen kan därför inte tillämpas i detta fall.

9.5 Om den försäkrade får avtjäna sitt fängelsestraff utanför kriminalvårdsanstalten

Inför frigivningen ska Kriminalvården underlätta den intagnes övergång till ett liv i frihet. Utifrån den intagnes behov ska de då samverka med andra myndigheter och organisationer, som till exempel socialnämnden, hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. (7 § fängelseförordningen [2010:2010])

Om personen har avtjänat minst halva strafftiden, dock minst tre månader, kan hen beviljas utökad frigång. Det innebär att hen under kontrollerade former avtjänar fängelsestraffet i sin bostad. Ett krav är att hen har tillgång till en bostad och ska delta i någon form av sysselsättning till exempel arbete, studier, någon form av praktik eller behandling. Sysselsättningen ska bedrivas regelbundet och vara kontrollerbar, hen får inte lämna sin bostad annat än på särskilda tider. (11 kap. 5 § fängelselagen 2010:610)

En utslussningsåtgärd ska förenas med de villkor som behövs för att syftet med åtgärden ska uppnås, vilket t.ex. kan vara att elektroniska hjälpmedel s.k. fotboja används. (11 kap. 6 § fängelselagen)

När den försäkrade på detta sätt avtjänar sitt fängelsestraff utanför kriminal-vårdsanstalten, ska utbetalningen av aktivitetsersättningen eller sjukersättningen inte längre vara stoppad. Däremot får sjukersättning eller aktivitetsersättning inte betalas ut om den försäkrade olovligen avviker, alltså rymmer, från verkställighet av fängelsestraff utanför anstalt. Då ska bestämmelserna om tillfälligt stoppad utbetalning av sjuk-ersättning eller aktivitetsersättningen återigen tillämpas. (Prop. 2001/02:164 s. 56 och 106 kap. 16, 17 och 19 §§ SFB)

9.6 Utbetalning till nära anhörig

106 kap. 18 § SFB Försäkringskassan får medge en nära anhörig, som för sitt uppehälle är beroende av den försäkrade, rätt att helt eller delvis få sjukersättning eller aktivitetsersättning som enligt 16 § annars inte ska lämnas. Utbetalning av del av förmån till nära anhörig ska i första hand ske från inkomstrelaterad ersättning.

Om utbetalningen av sjukersättning eller aktivitetsersättning är tillfälligt stoppad kan en anhörig till den försäkrade få ersättningen i stället. För att få det behöver den anhöriga lämna in en begäran till Försäkringskassan, som gör en behovsprövning (prop. 2001/02:164 s. 34 och s. 56).

Den anhöriga måste vara beroende av den försäkrade för sin försörjning. Det finns ett allmänt råd om hur man avgör om den anhöriga är det (Riksförsäkringsverkets allmänna råd [RAR 2002:17] om sjukersättning och aktivitetsersättning):

Den nära anhöriga bör anses vara beroende av den försäkrade för sitt uppehälle om hens inkomster (inklusive egna tillgångar och socialförsäkringsförmåner) efter skatt är lägre än det belopp som framgår av Kronofogdemyndighetens årligen utgivna föreskrifter och allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. (RAR [2002:17] till 106 kap. 16 och 18 §§ SFB)

Vägledning bör hämtas från nämnda allmänna råd vid bedömningen av en nära anhörigs behov av hela eller del av den tillfälligt stoppade utbetalningen av sjukersätt-ningen eller aktivitetsersättningen. Beloppet (efter skatt) som betalas till den anhöriga bör, tillsammans med hens egna inkomster, inte vara lägre än förbehållsbeloppet. Men det bör inte heller vara högre än hela den tillfälligt stoppade utbetalningen av ersättningen. (RAR [2002:17] till 106 kap. 16 och 18 §§ SFB)

Vid utbetalning till den anhöriga ska i första hand den inkomstrelaterade ersättningen användas så att den försäkrade tillgodoräknas pensionsrätt (prop. 2001/02:164 s. 56).

Exempel

Leila är intagen på kriminalvårdsanstalt. Hennes inkomstrelaterade sjuk-ersättning på 90 000 kronor och garantiersättning på 29 669 kronor är tillfälligt indragna. För Leila är skattetabell 32 (kolumn 4) tillämplig under inkomståret 2020.

Hennes man ansöker den 15 juni 2020 om att få den tillfälligt stoppade utbetalningen av ersättningen. Mannen bor tillsammans med deras gemen-samma barn. Barnet är nio år. Av ansökan framgår att mannens lön är 18 437 kronor per månad före skatt. Han har ingen kostnad för arbetsresor och barnomsorg. Bostadskostnaden är 10 000 kronor. Han får inte bostadsbidrag. Han får barnbidrag med 1 250 kronor per månad.

Försäkringskassan bedömer att Leilas man och deras gemensamma barn räknas till personkretsen som nära anhörig.

Bostadskostnaden ska inte reduceras, eftersom bostadsstandarden inte är väsentligt högre än vad som kan anses svara mot mannens och barnets behov.

Den anhöriges inkomster Kronor per månad Lön: 18 437 kr/mån Preliminär skatt (32:1): −3 712 kr/mån Summa: 14 725 kr/mån

Förbehållsbelopp 2020 Kronor per månad Normalbelopp: 8 057 kr/mån (5 002 + 3 055) Bostad: 10 000 kr/mån Barnbidrag: −1 250 kr/mån Summa: 16 807 kr/mån

Beräkning av disponibelt belopp/underskott: −2 082 kr/mån (14 725−16 807)

Makens inkomster efter skatt är lägre än förbehållsbeloppet för 2020. Försäk-ringskassan bedömer därför att Leilas man kan anses vara beroende av henne för sitt uppehälle.

Försäkringskassan bedömer att han behöver 2 082 kronor netto. Eftersom det ska göras att avdrag för skatt behöver vi höja beloppet för att det efter skatt ska bli lika med hans underskott.

Med hänsyn till avdraget enligt preliminär skattetabell 32, kolumn 4, beslutar därför Försäkringskassan att 2 256 kronor av den tillfälligt stoppade inkomstrelaterade sjukersättningen ska betalas ut till Leilas man (2 082 + 174 = 2 256 kr).

För att räkna fram bruttobeloppet behöver du bedöma vilket skatteavdrag som är rimligt för ersättningens bruttobelopp, för att därefter kunna räkna fram och betala ut nettobeloppet. I exemplet ovan har bedömning gjorts att nettobeloppet 2 082 kr rimligen hamnar i bruttointervallet 2 201−2 300 kr i skattetabell 32 kolumn 4.

9.7 Om den försäkrade får s.k. kontraktsvård

Vid kontraktsvård gäller särskilda regler om avdrag på utbetalningen av sjukersättning eller aktivitetsersättning. Kontraktsvård innebär att en person, på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen.

Den som har kontraktsvård på statens bekostnad och får sjukersättning eller aktivitets-ersättning, ska själv betala för uppehället under den tid som staten svarar för vårdkostnaden. Betalningen sker genom att Försäkringskassan gör avdrag vid utbetalningen av sjukersättningen eller aktivitetsersättningen. Avdraget görs efter avdrag för skatt enligt skattebetalningslagen.

Försäkringskassan ska göra avdrag för varje dag som den försäkrade får sjukersättning eller aktivitetsersättning utbetald (106 kap. 19, 38 och 39 §§ SFB). Vi ska alltså göra avdrag från och med den första till och med den sista dagen av institutionsvistelsen. Avdraget görs vid utbetalningen.

Försäkringskassan gör avdrag ända tills Kriminalvården aviserar att kontraktsvården har upphört. Det innebär att om vi får information om att en person har avvikit, så innebär det inte med automatik att vi inte längre ska göra avdrag för kontraktsvården. Det är aviseringen från Kriminalvården som avgör när betalningen av ersättningen utan avdrag kan börja på nytt.

För information om Kriminalvårdens skyldighet att avisera Försäkringskassan hänvisas till avsnitt 9.8.

Om den försäkrade för tid med sjukersättning eller aktivitetsersättning också får andra förmåner, ska endast ett avdrag göras från de sammantagna förmånerna. Detta gäller om den försäkrade får någon av dessa förmåner:

• pensionsförmåner enligt 80, 81 och 83 kap. SFB
• arbetsskadelivränta i form av egenlivränta enligt 41 kap. SFB
• inkomstgrundad ålderspension enligt 56 kap. 3 § SFB.

(106 kap. 19, 38–40 §§ SFB)

Försäkringskassan ska dra av 80 kronor per dag, dock högst en tredjedel av de sammantagna förmånernas månadsbelopp som gäller för den försäkrade under den månad som avdraget gäller efter skatteavdrag delat med 30. Beloppet avrundas till närmaste lägre krontal. (106 kap. 39 § SFB).

Exempel

Jimmy har rätt till sjukersättning. Hans sjukersättning betalas ut med 6 000 kronor per månad. Dessutom har Jimmy arbetsskadelivränta som betalas ut med 2 000 kronor per månad. Sedan den 7 februari är han intagen i ett särskilt familjehem för kontraktsvård. Den 26 april är den sista dagen som han kommer vara intagen i familjehemmet.

Efter avdrag för skatt på sjukersättningen och arbetsskadelivräntan beräknar Försäkringskassan den totala nettoersättningen till 6 200 kronor per månad.

Avdraget per dag under den tid han vistas i familjehemmet beräknas så här: Avdraget för februari är 80 × 22 = 1 760 kronor.

Avdraget får dock inte överstiga en tredjedel av sjukersättningen och livräntan efter skatteavdrag, delat med 30. Försäkringskassan beräknar detta avdrag till (6 200 × 1/3) ÷ 30 = 68,88 kr som avrundas till 68 kronor.

Försäkringskassan beräknar avdraget för februari till 22 × 68 = 1 496 kronor. För mars blir avdraget 31 × 68 = 2 108 kronor. Den 26 april är den sista dagen som han är intagen i familjehemmet. Avdraget för april beräknas till 26 × 68 = 1 768 kronor.

Det kan vara svårt att göra avdrag vid utbetalning av just den sjukersättning eller aktivitetsersättning som löper på dagarna för institutionsvistelsen. Eftersom avdrag inte alltid kan dras på ersättningen för den månad som vistelsen gäller, kan avdraget i dessa fall göras tidigast närmast följande månad (prop. 1988/89:33 Om avgifter för pensionärer vid sjukhusvård s. 17–18). Det innebär att det bli en förskjutning av avdragen, dvs. om avdrag kan göras först på ersättningen för månaden efter den då vistelsen påbörjades beräknas avdraget på det månadsbelopp som vistelsen gäller. Det finns heller inget som hindrar att vi skjuter upp avdraget ytterligare månader om vi fått försenad uppgift om startdatum för kontraktsvård, se vidare nedan. Om avdraget för den första månad som institutionsvistelsen gäller skjuts upp kommer avdraget för senare månader att skjutas upp på motsvarande sätt, dock längst till och med den sista månad som den försäkrade har rätt till ersättningen.

9.8 Underrättelseskyldighet för Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse

Kriminalvården är skyldig att underrätta Försäkringskassan om de tidpunkter som vi behöver få information om för att kunna tillämpa de särskilda reglerna om tillfälligt stoppad utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning på grund av vistelse på institution (46 § förordningen [2001:682] om behandling av personuppgifter inom kriminalvården).

Kriminalvården aviserar dagligen om

• intagningsdatum som häktad
• avgångsdatum som häktad
• intagningsdatum i kriminalvårdsanstalt
• avgångsdatum från kriminalvårdsanstalt
• förväntat avgångsdatum från kriminalvårdsanstalt
• startdatum för ”11 kap. 5 § fängelselagen (2010:610” (fotboja)
• avgångsdatum för ”11 kap. 5 § fängelselagen (2010:610)”
• startdatum för ”11 kap. 3 § fängelselagen (2010:610)” vistelse (behandlingshem)
• avgångsdatum för ”11 kap. 3 § fängelselagen (2010:610)” vistelse
• startdatum för kontraktsvård
• avgångsdatum från kontraktsvård
• avvikelsedatum från kriminalvårdsanstalt, ”11 kap. 5 § fängelselagen (2010:610)”, eller ”11 kap. 3 § fängelselagen (2010:610)” vistelse
• datum för återtagande till kriminalvårdsanstalt, ”11 kap. 5 § fängelselagen (2010:610)” eller 11 kap. 3 § fängelselagen (2010:610)” vistelse efter avvikelse.

I fråga om personer som vistas i ett särskilt ungdomshem (s.k. § 12-hem) för att få sluten ungdomsvård, ska Statens institutionsstyrelse löpande lämna uppgifter till Försäk-ringskassan om dagen för verkställighetens början och slut jämte eventuell ändrad sådan slutdag (10 a § förordningen [2001:637] om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten).

9.9 Metodstöd – kommunicering med försäkrad som vistas på institution

Ibland får försäkrade som vistas på institution inte ta del av kommuniceringsbrev under kommuniceringstiden. Det kan bero på att Försäkringskassan inte har tillgång till de adressuppgifter som behövs. Därför ska all postgång till försäkrade som vistas på institution gå genom Kriminalvårdens aktregister.

Kriminalvården motiverar det med behovet av sekretess. Det är viktigt att så få instanser som möjligt känner till var den försäkrade som vistas på institution befinner sig. Därför är Kriminalvården restriktiv med att lämna ut uppgift om enskilda försäkrades vistelseort. Det är i praktiken också svårt att hålla Försäkringskassan uppdaterad om var de intagna befinner sig, eftersom omflyttningar mellan olika häkten, anstalter, m.m. är mycket vanliga.

Kriminalvården har tagit fram en rutin som underlättar vidarebefordrande av post till försäkrade. All post skickas till:

Kriminalvården 601 80 Norrköping

På kuvertet som den försäkrade ska få, ska det stå namn och personnummer. Kuvertet måste därefter läggas i ett separat kuvert, som adresseras enligt ovan. Av sekretesskäl ska inte namn och personnummer stå på det kuvert som skickas till Kriminalvården i Norrköping.

Vanligtvis vidarebefordras post samma dag den når aktregistret. Det innebär att det i allmänhet går en extra dag innan brevet når den försäkrade.