13 Vem ska ansöka om steglös avräkning av sjukersättningen
Detta kapitel beskriver vem som har möjlighet att arbeta enligt reglerna om steglös avräkning och när den försäkrade ska ansöka om omräkning av sjukersättning vid arbete. Kapitlet beskriver också den anmälningsskyldighet som den försäkrade har när hen har fått beslut om preliminär sjukersättning.
13.1 Vem ska ansöka?
37 kap. 2 § SFB För en försäkrad som för juni 2008 hade rätt till sjukersättning enligt 7 kap. 1 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring och vars arbetsförmåga har ansetts varaktigt nedsatt (icke tidsbegränsad sjukersättning) ska bestämmelserna i detta kapitel gälla i stället för bestämmelserna i 36 kap. 9–21 §§ samt 110 kap. 50–52 §§ om inte annat följer av 4 eller 23 §. Detsamma gäller den som före den 1 juli 2008 beviljats icke tidsbegränsad sjukersättning för tiden från och med juli 2008.
Det som anges i första stycket ska inte gälla för en försäkrad som får sjukersättning med en högre förmånsnivå efter juni eller, för en försäkrad som avses i första stycket andra meningen, juli 2008.
37 kap. 3 § SFB Försäkringskassan får efter ansökan av den försäkrade besluta att hans eller hennes sjukersättning, i den omfattning som anges i 5–7 §§, ska betalas ut när den försäkrade förvärvsarbetar med utnyttjande av en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om sjukersättning fattades.
Ansökan ska göras hos Försäkringskassan varje år innan sådant förvärvsarbete som avses i första stycket påbörjas för året.
Huvudregeln är att den som omfattas av reglerna för sjukersättning i 37 kap. SFB och som ska förvärvsarbeta, ska ansöka om omräkning av sjukersättning vid arbete (37 kap. 2 och 3 §§ SFB). Vad som menas med förvärvsarbete beskrivs i vägledning (2017:1).
Det finns inget krav på att den försäkrade ska ha haft sjukersättning en viss tid innan hen kan börja arbeta enligt reglerna om steglös avräkning. Så länge den försäkrade omfattas av dessa regler och ansöker årligen innan arbetet påbörjas, finns det heller ingen tidsgräns för hur länge hen kan arbeta enligt reglerna om steglös avräkning.
Även personer som förväntas få inkomster som är så låga att de ryms inom fribeloppet ska ansöka innan arbetet påbörjas. Det gäller även inkomster som är så låga att de inte är pensionsgrundande.
Maria har hel sjukersättning tills vidare sedan 2007. Hon har i februari 2013 blivit invald i styrelsen i sin bostadsrättsförening. För arbetet hon utför i styrelsen får hon ett mindre arvode på 5 000 kr för inkomståret. Maria ansöker om omräkning av sjukersättning vid arbete innan hon börjar arbeta. Försäkringskassan beviljar Marias ansökan och fattar ett beslut om preliminär sjukersättning.
13.2 Ansökan om omräkning av sjukersättning behöver inte lämnas
Reglerna om steglös avräkning ska bara tillämpas för de försäkrade som ansöker om det. En anledning till detta är att några av dem som i dag har partiell ersättning och arbetar på den del som de inte är beviljade sjukersättning för, skulle riskera att få sin sjukersättning sänkt om reglerna om steglös avräkning var tvingande och tillämpades på alla (prop. 2007/08:124 s. 77). Det betyder att den som har partiell sjukersättning tills vidare bara behöver ansöka om omräkning av sjukersättning vid arbete om hen planerar att arbeta på den del som hen har sjukersättning för.
Harriet har halv sjukersättning tills vidare sedan mars 2006. På den del som hon inte är beviljad sjukersättning för arbetar Harriet 15 timmar i veckan. Hon tänker utöka sin arbetstid till 17 timmar i veckan och ansöker om omräkning av sjukersättning vid arbete. Försäkringskassan avslår Harriets ansökan eftersom inget arbete kommer att utföras på den del som hon har sjukersättning för.
Om Harriet skulle få ett beslut om preliminär sjukersättning innebär det att hennes sjukersättning ska räknas om och eventuellt reduceras, trots att hon inte arbetar på den del som hon är beviljad sjukersättning för.
I följande situationer ska den försäkrade alltså inte ansöka om omräkning av sjukersättning vid arbete trots att hen arbetar eller har pensionsgrundande inkomster.
- En försäkrad som har partiell sjukersättning och samtidigt har sjukpenning ska inte ansöka om omräkning av sjukersättningen förrän hen återfått arbetsförmågan på den del för vilken sjukpenning betalas ut och hen planerar att arbeta på den del som sjukersättning beviljats för.
- En försäkrad som har partiell sjukersättning och är arbetslös ska inte ansöka om omräkning av sjukersättning förrän hen planerar att arbeta på den del som sjukersättning beviljats för.
Se även avsnitt 14.3 om arbetstidens förläggning vid partiell sjukersättning.
13.3 Vem ska inte ansöka om omräkning av sjukersättning varje år?
De försäkrade som omfattas av reglerna för sjukersättning i 37 kap. SFB kunde fram till den 1 januari 2009 arbeta i begränsad omfattning inom den så kallade åttondelen, förutsatt att Försäkringskassan kände till och bedömde att denna begränsade arbetsinsats inte påverkade rätten till sjukersättning. En försäkrad som ansökt om omräkning av sjukersättning där Försäkringskassan tagit ställning till att det är samma arbete i samma omfattning som tidigare åttondelen och som fortsätter att arbeta i denna begränsade omfattning, behöver inte fortsätta ansöka om omräkning av sjukersättning vid arbete varje år så länge det inte sker någon förändring av arbetets omfattning och innehåll.
13.3.1 Arbete i samma begränsade omfattning som före 2009
Anledningen till att försäkrade inte ska ansöka om omräkning av sjukersättning vid arbete som utförs med samma innehåll och med samma omfattning som före 2009, är att den försäkrade inte utnyttjar en arbetsförmåga som hen antogs sakna när beslutet om sjukersättning fattades. Det gäller även när Försäkringskassan efter att beslut om sjukersättning fattades har bedömt att ett arbete inte påverkar rätten till ersättning. Det innebär alltså att en försäkrad kan arbeta och ha inkomst som kommer att bli pensionsgrundande, men ändå inte ska ansöka om omräkning av sjukersättning.
Detta gäller under förutsättning att Försäkringskassan före den 1 januari 2009 har känt till att den försäkrade arbetat och tagit ställning till att detta inte påverkar rätten till sjukersättning.
Hugo har hel sjukersättning sedan september 2006. I januari 2008 meddelade han Försäkringskassan att han skulle börja arbeta en timme om dagen hos sin tidigare arbetsgivare. Arbetet bedömdes rymmas inom den så kallade åttondelen och påverkade inte Hugos rätt till ersättning.
Hugo ansöker om omräkning av sjukersättning vid arbete i december 2008. Försäkringskassan avslår Hugos ansökan om omräkning av sjukersättning vid arbete för 2009 eftersom han inte utnyttjar en arbetsförmåga som han antogs sakna vid tidigare ställningstagande till rätten till sjukersättning.
I beslutsbrevet om avslag får Hugo information om vilka uppgifter Försäkringskassan har sedan tidigare och de uppgifter som Hugo lämnat i samband med ansökan om att arbeta enligt reglerna om steglös avräkning. Hugo får även information om att han inte behöver ansöka om omräkning av sjukersättning vid arbete (steglös avräkning) så länge han arbetar lika mycket som förut.
13.3.2 Ersättning för familjehemsplacerade barn (tidigare fosterbarn) eller vård av anhörig i hemmet i samma omfattning som före 2009
Om Försäkringskassan före den 1 januari 2009 kände till att den försäkrade fick ersättning för familjehemsplacerade barn eller ersättning för vård av anhörig och tog hänsyn till detta vid bedömningen av rätten till sjukersättning, ska den försäkrade inte ansöka om omräkning av sjukersättning vid arbete. Det gäller också om den försäkrade fick familjehemsplacerade barn eller började vårda anhörig i hemmet efter att beslutet om sjukersättningen fattades och Försäkringskassan före den 1 januari 2009 bedömde att detta inte påverkade rätten till sjukersättning.
Det här gäller så länge som den försäkrade har familjehemsplacerade barn eller får ersättning för vård av anhörig i samma omfattning och med samma uppgifter som före 2009. Det innebär att den försäkrade ska ansöka om omräkning av sjukersättning vid arbete så snart uppdragets omfattning utökas eller på något sätt förändras. Om t.ex. en familjehemsförälder får nya familjehemsplacerade barn men uppdraget fortsätter att vara i samma omfattning ska den försäkrade ansöka.
En ansökan om omräkning av sjukersättning vid arbete ska alltså inte beviljas om den försäkrade fortsätter ett uppdrag i samma omfattning och med samma innehåll som innan reglerna för steglös avräkning trädde i kraft. I dessa fall ska det framgå av beslutet om avslag om preliminär sjukersättning, vilka uppgifter som Försäkringskassan har om arbetet eller uppdraget när beslutet fattas. I informationstexten som följer med beslutet ska det stå att den försäkrade ska ansöka på nytt först när uppdraget förändras.
13.3.3 Pensionsgrundande inkomster för tidigare utfört arbete
En försäkrad som får förvärvsinkomst som kommer att bli pensionsgrundande utan att arbeta under inkomståret ska inte ansöka om omräkning av sjukersättning vid arbete. Den försäkrade utnyttjar då inte en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslut om sjukersättning fattades (37 kap. 3 § första stycket). Det kan gälla när den försäkrade får ersättning under innevarande inkomstår för arbete som utförts under tidigare år, till exempel royalty. Det kan också handla om att en försäkrad får uppsägningslön utan arbetsplikt eller liknande. Se avsnitt 15.2.3.
13.3.4 Oavlönat arbete
Om den försäkrade börjar arbeta utan inkomst, behövs ingen ansökan. Det gäller också om det är troligt att arbetet kommer att bli avlönat så småningom. Först när den försäkrade vet att arbetet kommer att bli avlönat ska hen ansöka om omräkning av sjukersättningen.
Ragnar har hel sjukersättning tills vidare sedan januari 2008. Nu vill han arbeta och har hittat ett arbete som volontär i en ideell förening några timmar i veckan med start i januari 2013. Arbetet är inte avlönat till en början men föreningen tror att Ragnar ska kunna få betalt för sitt arbete från och med mars 2013. Men först i april blir det klart att Ragnar kommer att få lön från och med maj. Ragnar ansöker då omedelbart om omräkning av sjukersättning vid arbete. Som inkomst uppger han den lön han räknar med att få under resten av året, det vill säga perioden maj till och med december 2013. Försäkringskassan beviljar ansökan och fattar ett beslut om preliminär sjukersättning från och med maj 2013.
13.4 Anmälan om ändrade förhållanden
Den som fått beslut om preliminär sjukersättning ska anmäla ändrade förhållanden som kan antas innebära att sjukersättningens storlek kan bli lägre än den preliminära sjukersättningen som tidigare beslutats. Anmälan ska göras så snart som möjligt och senast fjorton dagar efter det att den anmälningsskyldige fick kännedom om förändringen (110 kap. 46 och 47 §§ SFB).
Anmälan om ändrade förhållanden kan göras på blankett (7281) Anmälan sjukersättning – ändrad inkomst m.m. (steglös avräkning). Anmälan finns även som e-tjänst på Mina sidor på www.forsakringskassan.se.
13.4.1 Anmälningsskyldigheten
110 kap. 46 § SFB Den som ansöker om, har rätt till eller annars får en förmån enligt denna balk ska anmäla sådana ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av förmånen.
Det som anges i första stycket kan avse
- bosättning i Sverige eller utlandsvistelse,
- bostadsförhållanden,
- civilstånd, vårdnad och sammanboende med vuxen eller barn,
- hälsotillstånd,
- förvärvsarbete i Sverige eller utomlands,
- arbetsförmåga,
- inkomstförhållanden,
- förmögenhetsförhållanden, och
- utländsk socialförsäkringsförmån.
Anmälan som gäller assistansersättning ska även göras av den till vilken assistansersättning har betalats ut enligt 51 kap. 19 §, om denne har kännedom om de ändrade förhållandena.
Anmälan behöver inte göras om den handläggande myndigheten har kännedom om ändringen och därför saknar behov av en anmälan. Anmälan behöver inte heller göras i ett ärende om bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd om ändringen innebär att inkomsterna eller förmögenheten endast har ökat i mindre omfattning.
110 kap. 47 § SFB Anmälan enligt 46 § ska göras så snart som möjligt och senast fjorton dagar efter det att den anmälningsskyldige fick kännedom om förändringen.
Den handläggande myndigheten får, när det anses motiverat, kräva att uppgifterna lämnas på det sätt som föreskrivs i 4 §.
Anmälan om ändrade inkomster och andra förhållanden som kan antas leda till att den slutliga sjukersättningen blir lägre än den preliminära sjukersättningen ska alltså göras till Försäkringskassan så snart som möjligt och senast fjorton dagar efter det att den anmälningsskyldige fick kännedom om förändringen. Bedömningen av om den försäkrade har fullgjort sin anmälningsskyldighet kan påverka en eventuell framtida prövning av rätten till eftergift i samband med återbetalning. För mer information se vägledning (2005:3). Det som sägs i den vägledningen om bostadsbidrag gäller även steglös avräkning.
13.4.2 Ändrad inkomst
Den försäkrade är skyldig att anmäla inkomständringar som kan antas innebära att någon slutlig sjukersättning inte kommer att beviljas eller kommer att beviljas med lägre belopp än den preliminära sjukersättningen (110 kap. 46 och 47 §§ SFB). Det gäller även för personer med partiell sjukersättning när inkomsten ändras på den del som de inte har beviljats sjukersättning för (prop. 2007/08:124 s. 78).
David har halv sjukersättning tills vidare sedan 2002. På den del som han inte är beviljad sjukersättning för arbetar han 20 timmar i veckan. Eftersom David ville öka sin arbetsinsats till 24 timmar i veckan har han tidigare för inkomståret ansökt om att arbeta enligt reglerna om steglös avräkning, och Försäkringskassan har fattat ett beslut om preliminär sjukersättning baserat på de inkomstuppgifter som han lämnat i ansökan. Nu har David fått en löneökning som innebär att hans sammanlagda inkomst för året blir högre än han angett i ansökan. Han lägger ihop vad han redan tjänat under året med vad han beräknar att tjäna resten av året och anmäler den nya årsinkomsten till Försäkringskassan som fattar ett nytt beslut om preliminär sjukersättning för inkomståret. Davids sjukersättning kommer därmed att betalas ut med ett nytt, lägre preliminärt belopp.
En försäkrad som arbetar enligt reglerna om steglös avräkning behöver inte anmäla en ny ökad årsinkomst om denna ryms inom fribeloppet. En anmälan om ökad inkomst skulle i dessa fall inte leda till att beslutet om preliminär sjukersättning ändrades. Om den försäkrade ändå anmäler en inkomstökning så fattar Försäkringskassan inget nytt beslut om preliminär sjukersättning. Försäkringskassan sänder ett meddelande om att kundens anmälan inte medför någon ändring av tidigare beslut. Se även avsnitt 16.1.3.
Minna har hel sjukersättning tills vidare sedan 2003. Hon har lämnat in ansökan och fått ett beslut om preliminär sjukersättning. I sin ansökan uppgav Minna en beräknad årsinkomst. I juni har Minna kunnat trappa upp sin arbetsinsats och hon beräknar nu att hon kommer att få en högre årsinkomst. Eftersom hennes inkomst även efter ökningen ryms inom fribeloppet, finns inget krav på att hon ska anmäla den höjda årsinkomsten.
Ändringar i inkomsten som innebär att slutlig sjukersättning kommer att beviljas med ett högre belopp än det preliminära behöver inte anmälas till Försäkringskassan. Det betyder att en person som minskar sin arbetstid eller som av annan anledning får mindre inkomst än vad hen uppgivit i sin ansökan inte behöver meddela det till Försäkringskassan. Det finns dock inget som hindrar att också dessa inkomständringar anmäls till Försäkringskassan. I många fall ligger det i den försäkrades eget intresse att anmäla en inkomständring i dessa situationer, eftersom en anmälan om minskning av inkomsten kan leda till att Försäkringskassan fattar beslut om en högre preliminär sjukersättning för inkomståret. Se vidare om detta i avsnitt 16.1.4.
13.4.3 Ändrade förhållanden i övrigt
Även förändringar av andra förhållanden än inkomst ska anmälas till Försäkringskassan om de kan påverka rätten till eller storleken av förmånen, t.ex. ändring av den försäkrades rätt till garantiersättning på grund av att den försäkrade inte längre bor i Sverige eller i övriga EU/EES området eller Schweiz. Garantiersättning kan ju bara exporteras till vissa länder (110 kap. 46 och 47 §§ SFB och prop. 2007/08:124 s. 106).