3 Beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning
Den inkomstrelaterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen är ersättningarnas huvudförmån och grundas på tidigare inkomster av förvärvsarbete eller erhållna socialförsäkringsförmåner inom en viss tid. Under följande rubriker beskrivs vad som krävs för att få inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning, vilka inkomster den inkomstrelaterade ersättningen ska grundas på samt hur ersättningen ska beräknas. Frågan om hur EU:s regler och avtalen med andra länder påverkar den inkomstrelaterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen beskrivs närmare i vägledning (2010:2).
Beräkningen av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning kan sammanfattningsvis illustreras med följande ordning.
- Beräkning av ramtiden.
- Beräkning av bruttoårsinkomster under ramtiden.
- Omräkning av bruttoårsinkomster under ramtiden med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet.
- Beräkning av antagandeinkomst.
- Omräkning av antagandeinkomst med hänsyn till förändring av prisbasbelopp.
- Beräkning av hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning.
- Minskning av hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning med hänsyn till beviljad ersättningsgrad.
- Minskning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning med utländsk invaliditetspension eller utländska förmåner som motsvarar sjuk- eller aktivitets-ersättning.
Det slutliga resultatet av beräkningarna i punkterna 1–8 motsvarar inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning i det enskilda fallet.
3.1 Allmänt om inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning
Det huvudsakliga syftet med en inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning är att ge den försäkrade ett skydd mot det inkomstbortfall som blir följden av en långvarig eller varaktig medicinskt betingad arbetsoförmåga. Ersättningen ska spegla inkomstbortfallet på grund av arbetsoförmågan, den s.k. inkomstbortfallsprincipen. Till grund för uppskattningen ska inkomsterna åren närmast före försäkringsfallet användas (prop. 2000/01:96 s. 89).
Till skillnad från vad som gällde enligt reglerna för tilläggspension (ATP) med antagandepoängberäkning, ska den antagna inkomsten, som beräknas på basis av inkomsterna åren närmast före försäkringsfallet, direkt bestämma den inkomstrelaterade ersättningens storlek (prop. 2000/01:96 s. 75). I avsnitt 3.4 beskrivs hur antagandeinkomsten beräknas.
Att den inkomstrelaterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen fungerar som en ren inkomstbortfallsförsäkring innebär också att rätten till denna ersättning är beroende av aktuell försäkring vid tidpunkten för försäkringsfallet och inte av tidigare försäkringstid eller intjänade rättigheter. För rätt till inkomstrelaterad ersättning krävs dock att den försäkrade tillgodoräknats minst ett år med pensionsgrundande inkomst (PGI) eller pensionsgrundande belopp (PGB) av förtidspension under den s.k. ramtiden. (Prop. 2000/01:96 s. 75). Se vidare längre ned i detta avsnitt.
Särskilda regler kan gälla för personer som omfattas av förordning 883/2004, av förordning 1408/71 eller av ett avtal om social trygghet. De särskilda reglerna kan medföra såväl begränsningar vid tillämpningen av bestämmelserna om inkomstrelaterad sjukersättning som utökade möjligheter att få ersättning. Se vidare i vägledning (2017:1) och i vägledning (2010:2).
3.1.1 Vem kan få inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning?
För att få rätt till inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning krävs att den försäkrade
- uppfyller villkoren enligt 33 kap. SFB för rätt till sjukersättning eller aktivitets-ersättning,
- är försäkrad för den inkomstrelaterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen enligt SFB vid tidpunkten för försäkringsfallet och från och med den tidpunkt som ersättningen ska lämnas, eller
- är omfattad av en annan medlemsstats lagstiftning vid tidpunkten för försäkringsfallet och har rätt att få sin inkomstrelaterade ersättning beräknad enligt kapitel 5 i förordning 883/2004 eller kapitel 3 i förordning 1408/71, och
- tillgodoräknats PGI enligt 59 kap. SFB eller PGB av förtidspension för minst ett år under den s.k. ramtiden närmast före det år då försäkringsfallet inträffar.
(33 kap. 5–7 §§, 34 kap. 2 § SFB; 4 kap. 22 § SFBP; artikel 51.3 i förordning 883/2004; artikel 45.5 i förordning 1408/71; prop. 2000/01:96 s. 75 och prop. 2001/02:119 s. 55 och s. 59 f.)
Närmare beskrivning av försäkringsvillkoren hittar du i vägledningarna (2013:1) och (2013:2). Mer information om beräkning av inkomstrelaterad ersättning enligt förordning 883/2004 hittar du i vägledning (2010:2).
3.2 Ramtid
Ramtiden används dels för att fastställa om det finns rätt till inkomstrelaterad sjuk-ersättning eller aktivitetsersättning och dels för att beräkna antagandeinkomstens storlek. Ramtiden är den tidsperiod närmast före det år då försäkringsfallet inträffat. Anledningen till det är att de inkomster som beaktas vid beräkning av antagande-inkomsten bör vara så aktuella som möjligt för att kunna spegla den försäkrades framtida inkomstbortfall. Eftersom arbetsinkomster i allmänhet saknas under försäkringsfallsåret och PGI:n för detta år fastställs först under den andra halvan av det efterkommande året, ingår försäkringsfallsåret inte i själva ramtiden. (34 kap. 2 och 9 §§ SFB och prop. 2000/01:96 s. 97)
Längden på ramtiden varierar beroende på den försäkrades ålder vid försäkringsfallet och fastställs då enligt följande:
| Den försäkrades ålder det år då försäkringsfallet inträffar | Ramtid |
|---|---|
| Försäkrad som uppnår 53 års ålder eller högre ålder | 5 år |
| Försäkrad som uppnår 50 års ålder men inte 53 års ålder | 6 år |
| Försäkrad som uppnår 47 års ålder men inte 50 års ålder | 7 år |
| Försäkrad som uppnår 46 år ålder eller lägre ålder | 8 år |
(34 kap. 3 § SFB)
Yvonne ansöker om sjukersättning från och med februari 2013. Försäkringsfallet fastställs till 2011. Hon är 51 år gammal då försäkringsfallet inträffar. Eftersom den försäkrade är äldre än 50 men inte har fyllt 53 år det år då försäkringsfallet inträffar är ramtiden sex år, dvs. åren 2005–2010.
För den som är under 30 år och får hel sjukersättning beräknas inkomstrelaterad sjukersättning på samma sätt som aktivitetsersättning. Ett undantag görs vid beräkning av antagandeinkomst för den som är under 30 år, vilket innebär att alternativregeln kan tillämpas. Då är ramtiden tre år (34 kap. 10 § SFB). Se vidare avsnitt 3.4.
Vid beräkning enligt bestämmelserna i förordning 883/2004 och förordning 1408/71 finns möjlighet att använda sig av en s.k. förskjuten ramtid, se vidare i vägledning (2010:2).
3.3 Beräkning av bruttoårsinkomster
För beräkningen av en antagandeinkomst används den försäkrades årliga förvärvs-inkomster och därmed jämförliga inkomster under ramtiden. Sådana inkomster kallas bruttoårsinkomster. Med bruttoårsinkomst avses summan av
- PGI enligt 59 kap. SFB med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter för respektive år
- PGB som tillgodoräknats vid sjukersättning och aktivitetsersättning samt
- PGB som tillgodoräknats vid förtidspension.
(34 kap. 4 och 6 §§ SFB och 4 kap. 22 § SFBP)
Vid beräkning av bruttoårsinkomster räknas inte inkomster med som sammantagna överstiger 7,5 gånger det prisbasbelopp som gäller för inkomståret. (34 kap. 7 § SFB)
Som anges ovan baseras antagandeinkomsten på de faktiska inkomster som ingår i pensionsunderlagen i ålderspensionssystemet, dvs. dels PGI i form av inkomst av anställning och av näringsverksamhet, sjukersättning och aktivitetsersättning, sjuk-penning, arbetslöshetsersättning m.m., dels PGB som tillgodoräknats en försäkrad som fått sjukersättning eller aktivitetsersättning eller i förekommande fall förtids-pension. Den försäkrades PGI fastställs av Skatteverket och den försäkrades eventuella PGB fastställs av Pensionsmyndigheten (53 kap. 5 § SFB).
Vid beräkning av PGI från och med år 1999 gör Skatteverket avdrag för debiterade allmänna pensionsavgifter som den försäkrade ska betala enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift. Från och med år 2000 är avgiften 7 procent. (2 § lagen om allmän pensionsavgift och 59 kap. 37 § SFB)
Avgiften beräknas på sådan inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 59 kap. SFB under förutsättning att personen är skattskyldig för inkomsten enligt IL.
Avgiften ska inte betalas om
- personen har inkomster enligt ovan, men som understiger 42,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet,
- inkomsten är en inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning,
- personen inte är skattskyldig för inkomsterna enligt IL.
(3–4 §§ lagen om allmän pensionsavgift)
Avdraget ska göras för den allmänna pensionsavgift som löper på intjänandeåret och det saknar då betydelse om avgiften faktiskt har betalats eller inte. Avgiftsunderlagen ska för varje år fastställas av Skatteverket i samband med taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt. (Prop. 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension m.m., del III s. 671 och 5 § lagen om allmän pensionsavgift)
I de fall Försäkringskassan bedömer att den försäkrade kan ha sådana inkomster som det inte ska debiteras någon allmän pensionsavgift på kan Försäkringskassan få det bekräftat av Skatteverket som har sådana uppgifter.
Försäkringskassan ska lägga till den debiterade allmänna pensionsavgiften på PGI:n för att på detta sätt kunna grunda antagandeinkomsten på den försäkrades bruttoårsinkomst. Detta för att antagandeinkomsten ska kunna spegla den försäkrades inkomstbortfall till följd av den långvariga arbetsoförmågan. En sådan uppräkning ska Försäkringskassan göra för varje bruttoårsinkomst inom ramtiden med hänsyn till vilken allmän pensionsavgift som debiterats den enskilde för respektive år. (34 kap. 4 § SFB och prop. 2000/01:96 s. 93)
Uppräkningen av bruttoårsinkomsten görs enligt följande:
Från och med intjänandeår 2000 är den allmänna pensionsavgiften 7 procent (2 § lagen om allmän pensionsavgift). Från och med år 2000 beräknas bruttoårsinkomsten av PGI med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter enligt följande:
Bruttoårsinkomst = PGI / 0,93
Den allmänna pensionsavgiften för intjänandeår 1999 är 6,95 procent (2 § lagen om allmän pensionsavgift i lydelsen före år 2000). För år 1999 beräknas bruttoårsinkomsten av PGI med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter enligt följande:
Bruttoårsinkomst = PGI / 0,9305
Som framgått ovan är syftet med beräkningen av en antagandeinkomst att man på så sätt får fram den försäkrades faktiska inkomstbortfall. Detta syfte uppfylls vid framtagandet av bruttoårsinkomster från och med år 1999 och framåt. För dessa år inkluderas de debiterade allmänna pensionsavgifterna i bruttoårsinkomsterna. För intjänandeåren 1960–1998 gjorde Skatteverket dock inte avdrag för debiterade allmänna pensionsavgifter på PGI. Med bruttoårsinkomst för dessa intjänandeår avses den PGI som den försäkrade skulle ha haft om avgifterna hade betalats. (Prop. 2000/01:96 s. 92–93 jämfört med 6 kap. 7–9 §§ SFBP)
Jasmina ansöker om hel sjukersättning. Hel sjukersättning beviljas och ska betalas ut från och med maj 2013. Försäkringsfallet fastställs till år 2013. Hon fyller 53 år det år försäkringsfallet inträffar. Eftersom Jasmina fyller 53 år det år då försäkringsfallet inträffar är ramtiden de närmaste fem åren före försäkringsfallet. Hon har tillgodoräknats PGI för varje år inom ramtiden. Bruttoårsinkomsterna inom ramtiden tas fram enligt följande:
| År inom ramtiden | PGI | Takbelopp (7,5 gånger prisbasbeloppet för respektive år inom ramtiden) | Bruttoårsinkomst (PGI med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter) |
|---|---|---|---|
| 2012 | 295 000 kr | 7,5 × 44 000 = 330 000 kr | 295 000 ÷ 0,93 = 317 204 kr |
| 2011 | 240 000 kr | 7,5 × 42 800 = 321 000 kr | 240 000 ÷ 0,93 = 258 065 kr |
| 2010 | 235 000 kr | 7,5 × 42 400 = 318 000 kr | 235 000 ÷ 0,93 = 252 688 kr |
| 2009 | 230 000 kr | 7,5 × 42 800 = 321 000 kr | 230 000 ÷ 0,93 = 247 312 kr |
| 2008 | 287 000 kr | 7,5 × 41 000 = 307 500 kr | 287 000 ÷ 0,93 = 308 602 kr |
För åren 2008–2012 inom ramtiden görs först en uppräkning av brutto-årsinkomsten med hänsyn till den allmänna pensionsavgiften som debiterats den försäkrade för respektive år, 7 procent.
På grund av att det vid beräkning av bruttoårsinkomster inte ska räknas med inkomster som sammantagna överstiger 7,5 gånger det prisbasbelopp som gäller för inkomståret görs därefter en jämförelse med det s.k. takbeloppet för respektive år inom ramtiden. Eftersom hennes bruttoårsinkomst för inkomstår 2008 överstiger 7,5 gånger prisbasbeloppet för 2008 minskas den inkomsten ned till takbeloppet. För övriga år inom ramtiden minskas inte bruttoårsinkomsten på grund av att takbeloppet för respektive år inte överskridits.
Jasminas bruttoårsinkomster inom ramtiden är därför 317 204 kronor, 258 065 kronor, 252 688 kronor, 247 312 kronor och 307 500 kronor.
Om en person även har omfattats av en eller flera andra EU/EES-länders eller Schweiz lagstiftning på grund av arbete där, kan man ta hänsyn till inkomsterna i de andra länderna. Dessa inkomster ska i så fall anses uppgå till genomsnittet av den eller de svenska bruttoårsinkomsterna under ramtiden. Det innebär att sådana inkomster ska behandlas som bruttoårsinkomster i Sverige inom ramtiden. Se vidare om när och hur dessa genomsnittsinkomster ska beräknas i vägledning (2010:2).
3.3.1 Omräkning av bruttoårsinkomster under ramtiden med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet
Bruttoårsinkomsten för respektive år inom ramtiden ska räknas om med hänsyn till förändringen i prisbasbeloppet till och med det år när ersättningen ska börja lämnas. Anledningen till omräkningen är att bruttoårsinkomsterna ska användas som ett mått på den försäkrades inkomstförlust vid försäkringsfallet och därför måste räknas om till aktuellt penningvärde. Detta görs genom att bruttoårsinkomsten multipliceras med kvoten av prisbasbeloppet (PBB) för det år sjukersättningen eller aktivitetsersättningen ska börja lämnas (PBB1) och prisbasbeloppet för det år bruttoårsinkomsten hänför sig till (PBB2). (34 kap. 8 § SFB och prop. 2000/01:96 s. 184)
Omräkningen av bruttoårsinkomsten med hänsyn till förändringen i prisbasbeloppet kan i en formel beskrivas som:
Omräknad bruttoårsinkomst = Bruttoårsinkomst × (PBB1 / PBB2)
Charles ansöker om hel sjukersättning. Hel sjukersättning beviljas från och med mars 2013. Försäkringsfallet fastställs till år 2013. Han fyller 51 år det år då försäkringsfallet inträffar. Eftersom den försäkrade är äldre än 50 år men inte har fyllt 53 år det år då försäkringsfallet inträffar är ramtiden de närmaste sex åren före försäkringsfallet. Han har tillgodoräknats PGI för varje år inom ramtiden. Prisbasbeloppet för år 2013 antas vara 44 500 kronor.
Bruttoårsinkomsterna inom ramtiden tas fram och omräknas med hänsyn till förändringen av prisbasbeloppet (PBB) enligt följande:
| År inom ramtiden | PGI | Bruttoårsinkomst (PGI med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter) | Omräknad bruttoårsinkomst med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet |
|---|---|---|---|
| 2012 | 250 000 kr | 250 000 ÷ 0,93 = 268 817 kr Takbeloppet: 7,5 × 44 000 = 330 000 kr | 268 817 × (44 500 / 44 000) = 271 872 kr |
| 2011 | 240 000 kr | 240 000 ÷ 0,93 = 258 065 kr Takbeloppet: 7,5 × 42 800 = 321 000 kr | 258 065 × (44 500 / 42 800) = 268 315 kr |
| 2010 | 235 000 kr | 235 000 ÷ 0,93 = 252 688 kr Takbeloppet: 7,5 × 42 400 = 318 000 kr | 252 688 × (44 500 / 42 400) = 265 203 kr |
| 2009 | 230 000 kr | 230 000 ÷ 0,93 = 247 312 kr Takbeloppet: 7,5 × 42 800 = 321 000 kr | 247 312 × (44 500 / 42 800) = 257 135 kr |
| 2008 | 230 000 kr | 230 000 ÷ 0,93 = 247 312 kr Takbeloppet: 7,5 × 41 000 = 307 500 kr | 247 312 × (44 500 / 41 000) = 268 424 kr |
| 2007 | 225 000 kr | 225 000 ÷ 0,93 = 241 935 kr Takbeloppet: 7,5 × 40 300 = 302 250 kr | 241 935 × (44 500 / 40 300) = 267 149 kr |
För åren 2007–2012 inom ramtiden görs först en uppräkning av brutto-årsinkomsten med hänsyn till vilken allmän pensionsavgift som debiterats den försäkrade för respektive år inom ramtiden. Pensionsavgiften är 7 procent.
På grund av att det vid beräkning av bruttoårsinkomster inte ska räknas med inkomster som sammantagna överstiger 7,5 gånger det prisbasbelopp som gäller för inkomståret görs därefter en jämförelse med det s.k. takbeloppet för respektive år inom ramtiden. Eftersom inte någon av hans bruttoårsinkomster inom ramtiden överskrider takbeloppet för respektive år görs ingen minskning.
När hänsyn tagits till förändringarna av PBB till och med det år när sjuk-ersättningen ska börja betalas ut blir Charles omräknade bruttoårsinkomster inom ramtiden alltså 271 872 kronor, 268 315 kronor, 265 203 kronor, 257 135 kronor, 268 424 kronor och 267 149 kronor.
Konstantin ansöker om hel sjukersättning. Hel sjukersättning beviljas och ska betalas ut från och med maj 2013. Försäkringsfallet fastställs till år 2013. Han fyller 53 år det år försäkringsfallet inträffar. Eftersom Konstantin fyller 53 år det år då försäkringsfallet inträffar är ramtiden de närmaste fem åren före försäkringsfallet. Han har tillgodoräknats PGI för varje år inom ramtiden. PBB för år 2013 antas vara 44 500 kronor. Bruttoårsinkomsterna inom ramtiden tas fram och omräknas enligt följande:
| År inom ramtiden | PGI | Bruttoårsinkomst (PGI med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter) | Omräknad bruttoårsinkomst med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet |
|---|---|---|---|
| 2012 | 308 000 kr | 308 000 ÷ 0,93 = 331 183 kr Takbeloppet: 7,5 × 44 000 = 330 000 kr | 330 000 × (44 500 / 44 000) = 333 750 kr |
| 2011 | 300 000 kr | 300 000 ÷ 0,93 = 322 581 kr Takbeloppet: 7,5 × 42 800 = 321 000 kr | 321 000 × (44 500 / 42 800) = 333 750 kr |
| 2010 | 298 000 kr | 298 000 ÷ 0,93 = 320 430 kr Takbeloppet: 7,5 × 42 400 = 318 000 kr | 318 000 × (44 500 / 42 400) = 333 750 kr |
| 2009 | 299 000 kr | 299 000 ÷ 0,93 = 321 505 kr Takbeloppet: 7,5 × 42 800 = 321 000 kr | 321 000 × (44 500 / 42 800) = 333 750 kr |
| 2008 | 285 000 kr | 285 000 ÷ 0,93 = 306 452 kr Takbeloppet: 7,5 × 41 000 = 307 500 kr | 306 452 × (44 500 / 41 000) = 332 613 kr |
För åren 2008–2012 inom ramtiden görs först en uppräkning av bruttoårs-inkomsten med hänsyn till vilken allmän pensionsavgift som debiterats den försäkrade för respektive år, dvs. 7 procent för varje år inom ramtiden.
På grund av att det vid beräkning av bruttoårsinkomster inte ska räknas med inkomster som sammantagna överstiger 7,5 gånger det prisbasbelopp som gäller för inkomståret görs därefter en jämförelse med det s.k. takbeloppet för respektive år inom ramtiden. Eftersom hans bruttoårsinkomster för inkomståren 2009–2012 överstiger 7,5 gånger prisbasbeloppet för respektive år inom ramtiden minskas dessa bruttoårsinkomster ned till takbeloppet, dvs. den försäkrades bruttoårsinkomster för 2009–2012 blir i stället 321 000 kronor, 318 000 kronor, 321 000 kronor och 330 000 kronor. För år 2008 minskas inte bruttoårsinkomsten på grund av att takbeloppet för det året inte överskridits.
När hänsyn tagits till förändringarna av PBB till och med det år när sjuk-ersättningen ska börja betalas ut blir Konstantins omräknade brutto-årsinkomster inom ramtiden alltså 333 750 kronor, 333 750 kronor, 333 750 kronor, 333 750 kronor och 332 613 kronor.
3.4 Beräkning av antagandeinkomst
För den som är under 30 år och får hel sjukersättning beräknas inkomstrelaterad sjukersättning på samma sätt som aktivitetsersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen beräknas på basis av en antagandeinkomst enligt huvudregeln eller enligt alternativregeln, som alltså kan användas för den som är under 30 år.
3.4.1 Beräkning av antagandeinkomst – huvudregeln
Den inkomstrelaterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen ska baseras på en uppskattning av den försäkrades faktiska framtida inkomstbortfall som uppkommer vid medicinskt orsakad arbetsoförmåga. Denna inkomst kallas antagandeinkomst. Antagandeinkomsten är knutet till prisbasbeloppet, se vidare längre ned i detta avsnitt. (34 kap. 4 och 5 §§ SFB och prop. 2000/01:96 s. 90)
Antagandeinkomsten beräknas enligt huvudregeln som genomsnittet av de tre högsta omräknade bruttoårsinkomsterna under ramtiden. Kan endast en eller två bruttoårsinkomster tillgodoräknas under ramtiden ska två eller en bruttoårsinkomst upptas till 0 kronor. (34 kap. 9 § SFB)
I avsnittet ovan beskrivs hur den omräknade bruttoårsinkomsten beräknas med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet.
Den antagandeinkomst som fastställts ska sedan användas vid förändring av ersättningsgraden under pågående ersättningsfall (prop. 2000/01:96 s. 96). Att det är så beror på att en antagandeinkomst beräknas med utgångspunkt i försäkringsfallet.
Peter ansöker om hel sjukersättning. Hel sjukersättning beviljas och ska betalas ut från och med maj 2013. Försäkringsfallet fastställs till år 2013. Han fyller 51 år det år försäkringsfallet inträffar. Eftersom den försäkrade är äldre än 50 år men inte har fyllt 53 år det år då försäkringsfallet inträffar är ramtiden de närmaste sex åren före försäkringsfallet. Han har tillgodoräknats PGI för varje år inom ramtiden. Bruttoårsinkomsterna inom ramtiden har tagits fram och omräknats enligt följande:
| År inom ramtiden | PGI | Bruttoårsinkomst (PGI med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter) | Omräknad bruttoårsinkomst med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet |
|---|---|---|---|
| 2012 | 250 000 kr | 268 817 kr | 271 872 kr |
| 2011 | 240 000 kr | 258 065 kr | 268 315 kr |
| 2010 | 235 000 kr | 252 688 kr | 265 203 kr |
| 2009 | 230 000 kr | 247 312 kr | 257 135 kr |
| 2008 | 230 000 kr | 247 312 kr | 268 424 kr |
| 2007 | 225 000 kr | 241 935 kr | 267 149 kr |
Genomsnittet av de tre högsta omräknade bruttoårsinkomsterna beräknas:
(271 872 + 268 315 + 268 424) ÷ 3 = 269 537 kr
Peters antagandeinkomst är 269 537 kronor.
Karolina ansöker om hel sjukersättning. Hel sjukersättning beviljas och ska betalas ut från och med maj 2013. Försäkringsfallet fastställs till år 2013. Hon fyller 38 år det år försäkringsfallet inträffar. Eftersom den försäkrade inte har fyllt 47 år det år då försäkringsfallet inträffar är ramtiden de närmaste åtta åren före försäkringsfallet. Hon har endast tillgodoräknats PGI för tre år inom ramtiden. Bruttoårsinkomsterna inom ramtiden har tagits fram och omräknats enligt följande:
| År inom ramtiden | PGI | Bruttoårsinkomst (PGI med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter) | Omräknad bruttoårsinkomst med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet |
|---|---|---|---|
| 2012 | 110 000 kr | 118 280 kr | 119 624 kr |
| 2011 | 130 000 kr | 139 785 kr | 145 337 kr |
| 2010 | 0 kr | - | - |
| 2009 | 0 kr | - | - |
| 2008 | 110 000 kr | 118 280 kr | 128 377 kr |
| 2007 | 0 kr | - | - |
| 2006 | 0 kr | - | - |
| 2005 | 0 kr | - | - |
Genomsnittet av de tre högsta omräknade bruttoårsinkomsterna beräknas:
(119 624 + 145 337 + 128 377) ÷ 3 = 131 113 kr
Karolinas antagandeinkomst är 131 113 kronor.
Conny ansöker om hel sjukersättning. Hel sjukersättning beviljas och ska betalas ut från och med maj 2013. Försäkringsfallet fastställs till år 2013. Han fyller 53 år det år försäkringsfallet inträffar. Eftersom den försäkrade har fyllt 53 år det år då försäkringsfallet inträffar är ramtiden 5 år. Vid beräkningen av antagandeinkomsten kan den försäkrade under ramtiden endast tillgodoräknas en omräknad bruttoinkomst på 95 000 kronor för inkomstår 2008. Antagande-inkomsten beräknas:
(95 000 + 0 + 0) ÷ 3 = 31 667 kr
Connys antagandeinkomst är 31 667 kronor.
3.4.2 Beräkning av antagandeinkomst – alternativregeln för personer under 30 år
För beräkning av antagandeinkomst för personer som är under 30 år finns en alternativregel. Den innebär att antagandeinkomsten får beräknas på genomsnittet av de två högsta omräknade bruttoårsinkomsterna under en ramtid av tre år. Finns bara en bruttoårsinkomst under denna ramtid upptas det andra året med 0 kronor. Alternativregeln ska användas om den ger en högre antagandeinkomst än huvudregeln skulle göra. (34 kap. 10 § SFB)
Skälet till att det finns en alternativregel är att yngre personer som drabbats av arbets-oförmåga i större utsträckning än äldre saknar en sådan långvarig etablering på arbetsmarknaden med flera års inkomster som ger det bästa utfallet vid tillämpning av huvudregeln (prop. 2000/01:96 avsnitt 19.1, s. 184).
Det finns ett komplement till alternativregeln. Det är att den sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som den försäkrade skulle ha haft vid tidpunkten för försäkringsfallet, får användas som bruttoårsinkomst för året före försäkringsfallsåret. Observera att SGI:n inte får överstiga 7,5 prisbasbelopp. Denna SGI ska användas som bruttoårsinkomst för året före försäkringsfallsåret om
- den försäkrade kan tillgodoräknas bruttoårsinkomst för året före försäkringsfallsåret, och
- SGI, till den del av SGI som inte överstiger 7,5 prisbasbelopp, är högre än den omräknade bruttoårsinkomsten för året före försäkringsfallsåret.
(34 kap. 11 § SFB och prop. 2005/06:142 Höjt inkomsttak vid beräkning av sjuk-penninggrundande inkomst och höjd lägsta nivå för hel föräldrapenning, s. 18)
Läs mer om beräkning av sjukpenningsgrundande inkomst i vägledning (2004:5) Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid.
Robin ansöker om halv aktivitetsersättning. Halv aktivitetsersättning beviljas och ska betalas ut från och med juli 2013. Försäkringsfallet fastställs till april 2013. Den sjukpenninggrundande inkomsten för Robin är 140 000 kronor vid tidpunkten för försäkringsfallet. Han fyller 23 år det år då försäkringsfallet inträffar. Ramtiden är därför 8 år vid beräkning av antagandeinkomst enligt huvudregeln. Han har endast tillgodoräknats PGI för två år inom ramtiden. Bruttoårsinkomsterna inom ramtiden har tagits fram och omräknats enligt följande:
| År inom ramtiden | PGI | Bruttoårsinkomst (PGI med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter) | Omräknad bruttoårsinkomst med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet |
|---|---|---|---|
| 2012 | 150 000 kr | 161 290 kr | 163 123 kr |
| 2011 | 150 000 kr | 161 290 kr | 167 696 kr |
| 2010 | 0 kr | - | - |
| 2009 | 0 kr | - | - |
| 2008 | 0 kr | - | - |
| 2007 | 0 kr | - | - |
| 2006 | 0 kr | - | - |
| 2005 | 0 kr | - | - |
Antagandeinkomst enligt huvudregeln beräknas. Genomsnittet av de tre högsta omräknade bruttoårsinkomsterna under ramtiden 2012–2005 tas fram:
(163 123 + 167 696 + 0) ÷ 3 = 110 273 kr
Robins antagandeinkomst enligt huvudregeln är 110 273 kronor.
Antagandeinkomst enligt alternativregeln beräknas därefter. Den sjukpenning-grundande inkomsten vid tidpunkten för försäkringsfallet kan inte användas som bruttoårsinkomst för året före försäkringsfallsåret på grund av den är lägre än bruttoårsinkomsten för året före försäkringsfallsåret (140 000 kronor jämfört med 163 123 kronor). Genomsnittet av de två högsta omräknade bruttoårsinkomsterna under ramtiden 2012–2010 tas fram:
(163 123 + 167 696) ÷ 2 = 165 410 kronor
Robins antagandeinkomst enligt alternativregeln är 165 410 kronor.
Eftersom beräkning enligt alternativregeln innebär en högre antagandeinkomst än huvudregeln för den försäkrade tillämpas alternativregeln (165 410 kronor jämfört med 110 273 kronor). Robins antagandeinkomst blir därför 165 410 kronor.
Linda beviljas hel sjukersättning och den ska betalas ut från och med juli 2017. Försäkringsfallet fastställs till april 2017. Lindas sjukpenninggrundande inkomst är 250 000 kronor vid tidpunkten för försäkringsfallet. Hon är 24 år det år då försäkringsfallet inträffar och ramtiden är därför 8 år vid beräkning av antagandeinkomst enligt huvudregeln. Hon har endast tillgodoräknats PGI för fem år inom ramtiden. Bruttoårsinkomsterna inom ramtiden har tagits fram och omräknats enligt följande:
| År inom ramtiden | PGI | Bruttoårsinkomst (PGI med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter) | Omräknad bruttoårsinkomst med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet |
|---|---|---|---|
| 2016 | 143 600 kr | 154 409 kr | 156 152 kr |
| 2015 | 107 600 kr | 115 699 kr | 116 479 kr |
| 2014 | 122 800 kr | 132 043 kr | 133 233 kr |
| 2013 | 105 200 kr | 113 118 kr | 113 881 kr |
| 2012 | 47 200 kr | 50 753 kr | 51 676 kr |
| 2011 | 0 kr | - | - |
| 2010 | 0 kr | - | - |
| 2009 | 0 kr | - | - |
Antagandeinkomst enligt huvudregeln beräknas. Genomsnittet av de tre högsta omräknade bruttoårsinkomsterna under ramtiden 2016–2009 tas fram:
(156 152 + 116 479 + 133 233) ÷ 3 = 135 288 kronor
Lindas antagandeinkomst enligt huvudregeln är 135 288 kronor.
Därefter beräknas antagandeinkomsten enligt alternativregeln. Eftersom den sjukpenninggrundande inkomsten vid tidpunkten för försäkringsfallet är högre än den omräknade bruttoårsinkomsten för året före försäkringsfallsåret (250 000 kronor jämfört med 156 152 kronor) används den sjukpenninggrundande inkomsten vid tidpunkten för försäkringsfallet som bruttoårsinkomst för året före försäkringsfallsåret. Genomsnittet av de två högsta omräknade bruttoårsinkomsterna under ramtiden 2016–2014 tas fram:
(250 000 + 133 233) ÷ 2 = 191 617 kronor
Lindas antagandeinkomst enligt alternativregeln är 191 617 kronor.
Eftersom beräkning enligt alternativregeln innebär en högre antagandeinkomst än huvudregeln tillämpas alternativregeln (191 617 kronor jämfört med 135 288 kronor). Lindas antagandeinkomst blir därför 191 617 kronor.
Joel ansöker om hel aktivitetsersättning. Hel aktivitetsersättning beviljas och ska betalas ut från och med juni 2013. Försäkringsfallet fastställs till mars 2013. Den sjukpenninggrundande inkomsten för Joel är 160 000 kronor vid tidpunkten för försäkringsfallet. Han är 27 år det år då försäkringsfallet inträffar och ramtiden är därför 8 år vid beräkning av antagandeinkomst enligt huvudregeln. Han har endast tillgodoräknats PGI för fem år inom ramtiden. Bruttoårsinkomsterna inom ramtiden har tagits fram och omräknats enligt följande:
| År inom ramtiden | PGI | Bruttoårsinkomst (PGI med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter) | Omräknad bruttoårsinkomst med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet |
|---|---|---|---|
| 2012 | 0 kr | - | - |
| 2011 | 0 kr | - | - |
| 2010 | 0 kr | - | - |
| 2009 | 78 900 kr | 84 839 kr | 88 209 kr |
| 2008 | 140 700 kr | 151 290 kr | 164 205 kr |
| 2007 | 132 400 kr | 142 366 kr | 157 203 kr |
| 2006 | 127 900 kr | 137 527 kr | 154 155 kr |
| 2005 | 45 400 kr | 48 817 kr | 55 136 kr |
Antagandeinkomst enligt huvudregeln beräknas. Genomsnittet av de tre högsta omräknade bruttoårsinkomsterna under ramtiden 2012–2005 tas fram:
(164 205 + 157 203 + 154 155) ÷ 3 = 158 521 kr
Joels antagandeinkomst enligt huvudregeln är 158 521 kronor.
Antagandeinkomst enligt alternativregeln beräknas därefter. På grund av att den försäkrade inte kan tillgodoräknas någon bruttoårsinkomst under ramtiden 2012–2010 kan alternativregeln inte tillämpas. Joels antagandeinkomst blir därför 158 521 kronor.
Fatima ansöker om hel aktivitetsersättning. Hel aktivitetsersättning beviljas och ska betalas ut från och med september 2013. Försäkringsfallet fastställs till juni 2013. Den sjukpenninggrundande inkomsten för Fatima är 185 000 kronor vid tidpunkten för försäkringsfallet. Hon är 28 år det år då försäkringsfallet inträffar och ramtiden är därför 8 år vid beräkning av antagandeinkomst enligt huvudregeln. Hon har endast tillgodoräknats PGI för sex år inom ramtiden. Bruttoårsinkomsterna inom ramtiden har tagits fram och omräknats enligt följande:
| År inom ramtiden | PGI | Bruttoårsinkomst (PGI med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter) | Omräknad bruttoårsinkomst med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet |
|---|---|---|---|
| 2012 | 140 000 kr | 150 538 kr | 152 248 kr |
| 2011 | 0 kr | - | - |
| 2010 | 0 kr | - | - |
| 2009 | 78 900 kr | 84 839 kr | 88 209 kr |
| 2008 | 156 200 kr | 167 957 kr | 182 295 kr |
| 2007 | 132 400 kr | 142 366 kr | 157 203 kr |
| 2006 | 127 900 kr | 137 527 kr | 154 155 kr |
| 2005 | 45 400 kr | 48 817 kr | 55 136 kr |
Antagandeinkomst enligt huvudregeln beräknas. Genomsnittet av de tre högsta omräknade bruttoårsinkomsterna under ramtiden 2012–2005 tas fram:
(182 295 + 157 203 + 154 155) ÷ 3 = 164 551 kr
Fatimas antagandeinkomst enligt huvudregeln är 164 551 kronor.
Antagandeinkomst enligt alternativregeln beräknas därefter. Med anledning av att den sjukpenninggrundande inkomsten vid tidpunkten för försäkringsfallet är högre än den omräknade bruttoårsinkomsten för året före försäkringsfallsåret (185 000 kronor jämfört med 152 248 kronor) används den som bruttoårsinkomst för året före försäkringsfallsåret. Genomsnittet av de två högsta omräknade bruttoårsinkomsterna under ramtiden 2012–2010 tas fram:
(185 000 + 0) ÷ 2 = 92 500 kr
Fatimas antagandeinkomst enligt alternativregeln är 92 500 kronor.
Eftersom beräkning enligt huvudregeln innebär en högre antagandeinkomst än alternativregeln för den försäkrade tillämpas huvudregeln (164 551 kronor jämfört med 92 500 kronor). Fatimas antagandeinkomst blir därför 164 551 kronor.
3.4.3 Omräkning av antagandeinkomst vid ändring av prisbasbelopp
Beräknad antagandeinkomst är knutet till prisbasbeloppet. Tidpunkten för när första anknytningen görs är det år då ersättningen ska börja lämnas och när förändringar sker i prisbasbeloppet ska antagandeinkomsten räknas om till aktuellt penningvärde. (34 kap. 5 § SFB och prop. 2000/01:96 s. 95)
Den inkomstrelaterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen är därigenom värdesäkrad. Detta görs genom att antagandeinkomsten multipliceras med kvoten av det förändrade prisbasbeloppet (PBB1) och det tidigare gällande prisbasbeloppet (PBB2) enligt följande:
Omräknad antagandeinkomst = antagandeinkomst × (PBB1 / PBB2)
Inger är beviljad hel sjukersättning från och med maj 2012. Hennes antagandeinkomst är fastställd till 127 068 kronor för år 2012. PBB för år 2012 antas vara 44 000 kronor. År 2013 antas PBB ändras till 44 500 kronor. Antagandeinkomsten räknas om enligt följande:
| Omräknad antagandeinkomst för år 2013 med hänsyn till förändringar av PBB | 127 068 × (44 500 / 44 000) = 128 512 kr |
Ingers antagandeinkomst för år 2013 fastställs till 128 512 kronor.
3.5 Beräkning av inkomstrelaterad ersättning
Som framgått ovan beräknas den inkomstrelaterade sjukersättningen och aktivitets-ersättningen på basis av den försäkrades antagandeinkomst. Efter att antagande-inkomsten beräknats på de omräknade bruttoårsinkomsterna med eventuell omräkning av antagandeinkomsten med hänsyn till förändring av prisbasbelopp, kan ersättningens storlek tas fram.
3.5.1 Beräkning av hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning
Hel inkomstrelaterad ersättning beräknas med 64,7 procent av den försäkrades antagandeinkomst (34 kap. 12 § SFB). Beräkningen av den hela inkomstrelaterade -ersättningen kan beskrivas med följande formel:
Hel inkomstrelaterad ersättning = 0,647 × antagandeinkomsten
3.5.2 Minskning av hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning med hänsyn till beviljad ersättningsgrad
Partiell inkomstrelaterad ersättning beräknas med så stor andel som motsvarar den andel av ersättning som den försäkrade har rätt till: tre fjärdedels, halv och en fjärdedels (34 kap. 13 § SFB). Proportioneringen görs före eventuell avräkning mot utländsk invaliditetspension eller utländska förmåner som motsvarar sjukersättning eller aktivitetsersättning, se vidare nedan. Minskningen av hel inkomstrelaterad ersättning med hänsyn till beviljad förmånsnivå kan beskrivas med följande formel:
Andel av hel inkomstrelaterad ersättning = Hel inkomstrelaterad ersättning × förmånsnivån
Paulina ska beviljas halv aktivitetsersättning från och med november 2015. Hennes antagandeinkomst fastställs till 272 176 kronor. Den halva inkomstrelaterade ersättningen beräknas så här:
| Hel inkomstrelaterad aktivitetsersättning | 272 176 × 0,647 = 176 098 kr |
| Andel av hel inkomstrelaterad aktivitets-ersättning | 176 098 × 0,5 = 88 049 kr |
Halv inkomstrelaterad aktivitetsersättning betalas ut med 88 049 kronor per år.
3.5.3 Minskning med utländsk invaliditetspension eller utländska förmåner som motsvarar sjukersättning eller aktivitetsersättning
Inkomstrelaterad ersättning ska minskas med sådana utländska förmåner som den försäkrade får om de motsvarar sjukersättning eller aktivitetsersättning, eller är en pension vid invaliditet. Minskning görs såväl för inkomstrelaterade förmåner som för grundskyddsförmåner. (34 kap. 14 § SFB och prop. 2000/01:96 s. 185)
Ivan ska beviljas halv sjukersättning från och med maj 2015. Hans antagandeinkomst fastställs till 127 067 kronor. Dessutom betalas det ut en utländsk invaliditetspension med 15 000 kronor per år. Den halva inkomstrelaterade ersättningen beräknas så här:
| Hel inkomstrelaterad sjukersättning | 127 067 × 0,647 = 82 212 kr |
| Andel av hel inkomstrelaterad sjukersättning | 82 212 × 0,5 = 41 106 kr |
| Halv inkomstrelaterad sjukersättning efter avräkning mot utländsk invaliditetspension | 41 106 − 15 000 = 26 106 kr |
Halv inkomstrelaterad sjukersättning betalas ut med 26 106 kronor per år.
De särskilda frågeställningar som uppkommer vid beräkning av inkomstrelaterad -ersättning när den försäkrade har varit försäkrad enligt flera länders lagstiftningar inom EU/EES eller Schweiz beskrivs närmare i vägledning (2010:2).