8 Avdrag vid retroaktiv utbetalning av sjukersättning eller aktivitetsersättning
När sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas ut retroaktivt kan det bli aktuellt att samordna den med andra ersättningar som har betalats ut under den retroaktiva tiden. Det rör sig om ersättningar som har betalats ut av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller a-kassan. Samordningen kan leda till att man gör avdrag för den andra ersättningen, och minskar sjukersättningen eller aktivitetsersättningen. Om personen har fått ekonomiskt bistånd från socialnämnden under den retroaktiva tiden, kan det vara aktuellt att betala ut hela eller del av den retroaktiva sjukersättningen eller aktivitetsersättningen till socialnämnden.
Vägledning (2005:1) Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar innehåller en utförlig beskrivning om avdrag för både ordinarie utbetalningar och utbetalningar för retroaktiv tid. Där kan du till exempel läsa om
- avdragsordning för både ordinarie och retroaktiva utbetalningar
- avdrag för skatt
- sammanträffande av förmåner enligt SFB eller annan författning
- avdrag för ekonomiskt bistånd efter begäran från socialnämnden
- när en ersättning anses vara retroaktivt beviljad
- vilka perioder som ska samordnas
- när någon av ersättningarna ges ut delvis
- restbelopp som kan uppstå efter samordning
- kvittning och utmätning.
Det här kapitlet handlar om retroaktiva avdrag på sjukersättning och aktivitetsersättning som inte beskrivs i vägledning (2005:1).
8.1 Avdrag för annan förmån som betalats ut av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten
107 kap. 2 § SFB Om Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten har betalat ut en ersättning enligt denna balk till en försäkrad och någon av myndigheterna senare beviljar den försäkrade en annan ersättning enligt balken retroaktivt för samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen avser gäller följande. Avdrag på den retroaktiva ersättningen ska göras med det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersättningarna hade fattats samtidigt. Det som föreskrivs i första stycket gäller också när den först utbetalda ersättningen är en sådan ersättning enligt någon annan författning som Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller en arbetslöshetskassa fattar beslut om.
Bestämmelsen innebär att utbetalning av retroaktiv sjukersättning eller aktivitetsersättning ska minskas med annan ersättning som personen har fått för samma tid av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller a-kassan.
Den retroaktiva utbetalningen av sjukersättning eller aktivitetsersättning ska minskas med en tidigare utbetalad förmån så att den försäkrade får lika mycket pengar som om beslut om båda eller alla förmånerna hade fattats samtidigt. Minskning är bara aktuell när det är fråga om två eller flera förmåner som antingen inte lämnas samtidigt eller som samordnas beloppsmässigt när de lämnas samtidigt. Följande förmåner kan påverka den retroaktiva utbetalningen av sjukersättningen eller aktivitetsersättningen.
- sjukpenning
- övrig dagersättning, dvs. rehabiliteringspenning, rehabiliteringspenning i särskilda fall och sjukpenning i särskilda fall, graviditetspenning, föräldrapenningförmåner, smittbärarpenning, arbetsskadesjukpenning och övrig dagersättning enligt 43 kap. SFB, dagpenning till totalförsvarspliktiga, närståendepenning samt ersättning på grund av frivillig sjukpenningförsäkring
- arbetsskadelivränta
- garantipension till änkepensionen och efterlevandestöd
- bostadstillägg
- bostadsbidrag
- boendetillägg
- aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning. Dessa förmåner får dock inte betalas ut för samma tid som deltagaren får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning för. (5 kap 2 a och 3 §§ förordning [2017:819] om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser).
Även andra ersättningar än ovanstående kan vara aktuella, eftersom en felaktigt utbetald ersättning får samordnas så länge det inte finns ett beslut om återkrav. Läs om detta i vägledning (2005:1).
Sjukersättning och aktivitetsersättning är två olika förmåner som inte får betalas ut samtidigt. Om aktivitetsersättning betalas ut och den försäkrade får sjukersättning retroaktivt är det därför aktuellt att minska den retroaktiva sjukersättningen med tidigare utbetald aktivitetsersättning.
För att illustrera hur prövningen av om minskning ska göras på en retroaktiv utbetalning av sjukersättning eller aktivitetsersättning, väljs avdrag för sjukpenning. Sjukpenning bygger på den försäkrades SGI. SGI ska bland annat omprövas när den försäkrade beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning eller när redan utgående sådan ersättning ändras (26 kap. 7 § SFB). En ändring av SGI som en följd av att en försäkrad beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning ska ske från och med ingången av månaden efter den då beslutet om ersättning daterats, dock tidigast från och med den månad sjukersättningen eller aktivitetsersättningen börjar betalas ut (8 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter [RFFS 1998:12] om sjukpenninggrundande inkomst). Något hinder för att vara försäkrad för SGI vid sidan av partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning finns inte. SGI omfattar i sådant fall den resterande arbetsförmågan, medan SGI i fråga om den som inte får sjukersättning eller aktivitetsersättning omfattar hela den försäkrades arbetsförmåga. Se vidare vägledning (2004:5).
Som framgått ovan ska avdrag göras för den sjukpenning som överstiger det belopp som skulle ha betalats ut under den retroaktiva perioden om beslut om både sjukpenning och sjukersättning eller aktivitetsersättning hade fattats samtidigt.
Om den försäkrade ska beviljas partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning retroaktivt, behöver Försäkringskassan pröva hur stor minskning som ska göras på den retroaktiva sjukersättningen eller aktivitetsersättningen för den sjukpenning som har betalats ut under den retroaktiva tiden. Om den försäkrade exempelvis har fått hel sjukpenning under den retroaktiva tiden, så betalades den hela sjukpenningen ut på grund av att hon då helt ansågs sakna arbetsförmåga till följd av sin sjukdom. Hon beviljades därefter halv sjukersättning för samma tid. Den halva sjukersättningen motiverades av att hennes arbetsförmåga bedömdes vara varaktigt nedsatt med minst hälften. Beslutet om sjukersättning rubbade därför inte förutsättningarna för den tidigare godtagna heltidssjukskrivningen och innebar inte att besluten att betala ut hel sjukpenning ändrats. Oavsett vilka diagnoser som legat till grund för sjukskrivning respektive beslutet om halv sjukersättning kan i sådant fall inte mer än hälften av den utbetalda hela sjukpenningen anses svara mot den retroaktivt utbetalade sjukersättningen. Försäkringskassan kommer därför i detta exempel minska den retroaktiva sjukersättningen med endast hälften av vad den försäkrade fått i sjukpenning för samma tid. (Se vidare RÅ 2003 ref. 67)
Sjukpenning får däremot inte alls betalas ut när hel sjukersättning eller aktivitetsersättning beviljas. Det sistnämnda innebär att Försäkringskassan kan göra avdrag på sjukersättning eller aktivitetsersättningen för hela sjukpenningen som betalats ut under den retroaktiva tiden (27 kap. 34 § SFB).
Kari ansöker om sjukersättning den 1 juni 2018. Den 3 augusti 2018 beslutar Försäkringskassan att Kari beviljas hel sjukersättning från och med mars 2018. Kari har haft hel sjukpenning under tiden mars–augusti 2018. Det innebär att Försäkringskassan ska pröva om det ska göras en minskning på den retroaktiva ersättningen för den sjukpenning som betalades ut under den retroaktiva tiden. Eftersom retroaktivt beviljad sjukersättning ska samordnas med sjukpenning gör Försäkringskassan ett avdrag på den retroaktivt beviljade sjukersättningen för den sjukpenning som betalats ut under samma tid.
Den retroaktiva tid under vilken sjukersättningen får samordnas med sjukpenningen är alltså mars–augusti 2018.
Hel sjukersättning ska betalas ut retroaktivt för tiden mars–augusti 2018, dvs. sex månader. Sjukersättningens årsbelopp är 111 475 kr från mars 2018 och från juli 2018 blir årsbeloppet 115 115 kronor. Kari får sjukersättning utbetald med en del ISA och en del GSA. Beloppen fördelar sig enligt tabellen nedan:
| Månad | ISA | GSA |
|---|---|---|
| Mars | 7 153 kr | 2 137 kr |
| April | 7 153 kr | 2 137 kr |
| Maj | 7 153 kr | 2 137 kr |
| Juni | 7 153 kr | 2 137 kr |
| Juli | 7 153 kr | 2 440 kr |
| Augusti | 7 153 kr | 2 440 kr |
| Summa | 42 918 kr | 13 428 kr |
Sjukpenning har betalats ut med 52 808 kronor under tiden mars–augusti 2018 och med följande månadsbelopp:
| Månad | Sjukpenning |
|---|---|
| Mars | 8 897 kr |
| April | 8 610 kr |
| Maj | 8 897 kr |
| Juni | 8 610 kr |
| Juli | 8 897 kr |
| Augusti | 8 897 kr |
| Summa | 52 808 kr |
Storleken på den retroaktiva sjukersättningen beräknas så här:
| Tidsperiod | ISA före avdrag | Avdrag sjukpenning på ISA | GSA före avdrag | Avdrag sjukpenning på GSA | Sjukersättning efter avdrag |
|---|---|---|---|---|---|
| Mars–augusti | 42 918 kr | 39 380 kr | 13 428 kr | 13 428 kr | 3 538 kr |
Notera att avdrag görs först på garantiersättningen eftersom det är en skattefinansierad delförmån.
Pentti ansöker om sjukersättning den 15 september 2014. Den 17 oktober 2014 beviljas han tre fjärdedels sjukersättning från och med juni 2014. Pentti har haft hel sjukpenning under tiden juli–oktober 2014. Det innebär att Försäkringskassan ska pröva om den retroaktivt beviljade ersättningen ska minskas med den sjukpenning som har betalats ut under den retroaktiva tiden. Eftersom retroaktivt beviljad sjukersättning ska samordnas med sjukpenning ska Försäkringskassan göra ett avdrag på sjukersättningen för den sjukpenning som har betalats ut för den retroaktiva tiden.
Den retroaktiva tid under vilken sjukersättningen får samordnas med sjukpenningen är alltså juni–oktober 2014.
Tre fjärdedels sjukersättning ska retroaktivt betalas ut till Pentti för tiden juni–oktober 2014, dvs. fem månader. Sjukersättningens årsbelopp är 92 640 kronor. Månadsbeloppet blir då 92 640÷12 = 7 720 kronor och retroaktivbeloppet 5 × 7 720 = 38 600 kronor. Sjukpenning har betalats ut med 37 146 kronor under tiden juli–augusti 2014 och med följande månadsbelopp:
| Månad | Nivå | Belopp per dag | Antal dagar | Utbetalt belopp |
|---|---|---|---|---|
| Juni | – | – | – | – |
| Juli | Hel | 302 kr | 31 | 9 362 kr |
| Augusti | Hel | 302 kr | 31 | 9 362 kr |
| September | Hel | 302 kr | 30 | 9 060 kr |
| Oktober | Hel | 302 kr | 31 | 9 362 kr |
| Summa | 123 | 37 146 kr |
Försäkringskassan prövar därefter hur stor minskning som ska göras på den retroaktiva sjukersättningen för den sjukpenning som har betalats ut under den retroaktiva tiden. Något hinder för att vara försäkrad för SGI vid sidan av tre fjärdedels sjukersättning finns inte. SGI omfattar i sådant fall den resterande arbetsförmågan medan SGI i fråga om den som inte får sjukersättning omfattar hela den försäkrades arbetsförmåga. Som framgått ovan har Pentti fått hel sjukpenning under tiden juni–oktober 2014. Den hela sjukpenningen fick han på grund av att han då ansågs sakna arbetsförmåga helt till följd av sin sjukdom. Den tre fjärdedels sjukersättningen motiverades i stället av att hans arbetsförmåga var varaktigt nedsatt med minst tre fjärdedelar. I detta fall bedömer därför Försäkringskassan att inte mer än tre fjärdedelar av den utbetalda sjukpenningen ska anses svara mot den retroaktivt utbetalade sjukersättningen. Försäkringskassan ska därför minska den retroaktiva sjukersättningen med tre fjärdedelar av vad Pentti har fått i sjukpenning för samma tid. Försäkringskassan kommer då fram till att han skulle ha fått sjukpenning som skulle ha betalats ut med 76 kronor per dag (302 × 0,25).
Skillnaden mellan utbetald sjukpenning och sjukpenning efter bortseende från den ersättningsgrad som ligger till grund för den retroaktivt beviljade sjukersättningen blir 302−76 = 226 kronor per dag. Hel sjukpenning har betalats ut för 123 dagar under retroaktiva tiden.
Hans retroaktivt beviljade sjukersättning ska minskas med 123 × 226 = 27 798 kr. Sjukersättning att betala ut till den försäkrade för retroaktiva tiden blir 38 600−27 798 = 10 802 kr.
Oavsett om den ersättning som ska samordnas med sjukersättningen eller aktivitetsersättningen har betalats under hela eller endast vissa delar av sjukersättningens eller aktivitetsersättningens retroaktiva tid, ska ersättningen i sin helhet samordnas med sjukersättning eller aktivitetsersättningen för hela den retroaktiva tiden (HFD 2013 ref. 29, se även prop. 1992/93:30 s. 39).
Det betyder att ett avdrag som avser en viss månad kan vara högre än sjukersättningen eller aktivitetsersättningen för samma månad. Detta är möjligt om det samtidigt ska göras ett avdrag som är lägre än sjukersättningen eller aktivitetsersättningen eller det inte ska göras något avdrag alls för en annan av retroaktiva tidens månader.
Anledningen till att man dock måste veta vilken månad ett avdrag avser är att det avgör om den inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen ska vara pensionsgrundande eller inte för den månaden. Se vidare avsnitt 11.5.
Camilla ansöker om sjukersättning den 2 juli 2014. Den 3 september 2014 beslutar Försäkringskassan att hon beviljas rätt till hel sjukersättning från och med april 2014.
Camilla har haft aktivitetsstöd under tiden april–maj och juli–september 2014. Det innebär att Försäkringskassan ska pröva om det ska göras en minskning på den retroaktiva ersättningen för det aktivitetsstöd som betalades ut under den retroaktiva tiden. Eftersom retroaktivt beviljad sjukersättning ska samordnas med aktivitetsstöd gör Försäkringskassan avdrag på sjukersättningen för hela aktivitetsstödet under den retroaktiva tiden.
Den retroaktiva tid när sjukersättningen får samordnas med aktivitetsstödet är alltså april–september 2014.
Hel sjukersättning ska betalas ut retroaktivt för tiden april–september 2014, dvs. sex månader. Sjukersättningens årsbelopp är 60 000 kronor. Månadsbeloppet blir då 60 000÷12 = 5 000 kronor och retroaktivbeloppet 6 × 5 000 = 30 000 kronor. Aktivitetsstöd har betalats ut med 29 500 kronor under tiden april–maj och juli–september 2014 och med följande månadsbelopp:
| Månad | Aktivitetsstöd |
|---|---|
| April | 4 000 kr |
| Maj | 7 000 kr |
| Juni | – |
| Juli | 7 000 kr |
| Augusti | 5 000 kr |
| September | 6 500 kr |
| Summa | 29 500 kr |
Storleken på den retroaktiva sjukersättningen beräknas så här:
| Tidsperiod | Sjukersättning före avdrag | Aktivitetsstödsavdrag | Sjukersättning efter avdrag |
|---|---|---|---|
| April–september | 6 × 5 000 = 30 000 kr | 29 500 kr | 500 kr |
Notera att avdragen avseende månaderna maj, juli och september 2014 är högre än sjukersättningen för motsvarande månad.
8.1.1 Metodstöd – ersättning från Försäkringskassan som ska samordnas
Om den försäkrade har fått någon annan ersättning, till exempel sjukpenning, kan uppgifterna sammanställas på blanketten Förfrågan – utbetald dagersättning (3360).
8.1.2 Sjuklön
Många omfattas av lagen (1991:1047) om sjuklön. Eftersom sjuklön inte betalas ut av Försäkringskassan eller a-kassan, får den inte samordnas med sjukersättning och aktivitetsersättningen för retroaktiv tid.
8.2 Avdrag för ersättning som betalats ut av a-kassan
Om en person beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning för retroaktiv tid och har fått ersättning från a-kassan för samma tid, så ska Försäkringskassan göra avdrag med motsvarande belopp (107 kap. 2 § SFB). A-kassan är skyldig att lämna Försäkringskassan uppgifter om utbetald ersättning och övriga uppgifter som har betydelse för handläggning av ett ärende om sjukersättning och aktivitetsersättning (110 kap. 31 § SFB). Försäkringskassan ska därför göra en förfrågan till a-kassan i varje enskilt ärende om arbetslöshetsersättning har betalats ut under den retroaktiva tiden. Om arbetslöshetsersättning har betalats ut under den retroaktiva tiden behöver Försäkringskassan få information av a-kassan om vilket belopp den har betalats ut och vilken arbetslöshetsersättning som skulle ha betalats ut under den retroaktiva tiden med hänsyn till beslutet om sjukersättning och aktivitetsersättning. (48 c–d §§ lagen [1997:238] om arbetslöshetsförsäkring). Försäkringskassan ska därefter minska den retroaktivt beviljade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen med skillnaden mellan dessa två belopp.
8.2.1 Metodstöd – ersättning från a-kassa som ska samordnas
Om personen haft ersättning från en a-kassa meddelar du a-kassan storleken på den ersättning som Försäkringskassan avser att betala ut retroaktivt. Du begär också uppgift om det belopp som ska dras av från den retroaktivt beviljade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen. Använd då blanketten Förfrågan – dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa (3361).
8.3 Avdrag för ekonomiskt bistånd från socialnämnd
107 kap. 5 § första stycket SFB Om någon som har rätt till periodisk ersättning enligt denna balk har fått ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) får retroaktivt beviljad ersättning på begäran av socialnämnden betalas ut till nämnden. Betalning till socialnämnden får göras, till den del den ersättningsberättigade inte har återbetalat biståndet och det återstående beloppet överstiger 1 000 kronor, med det belopp som motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den ersättningsberättigade och dennes familj för eller under den tid som den retroaktiva ersättningen avser.
Om en person som beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning har fått sin försörjning genom ekonomiskt bistånd enligt SoL, får Försäkringskassan betala ut retroaktivt beviljad sjukersättning eller aktivitetsersättning för den tid som den retroaktiva ersättningen gäller till socialnämnden.
En sådan utbetalning görs efter en begäran av socialnämnden. Om det finns skäl för det ska Försäkringskassan på eget initiativ lämna uppgifter till socialnämnden om bl.a. retroaktivt beviljad ersättning. Detta framgår av 3 § andra stycket förordningen (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen (2001:453).
Läs mer om detta i vägledning (2005:1).
8.4 Övriga avdrag vid retroaktiv utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning
Vid retroaktiv utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning ska avdrag även göras för skatt och i förekommande fall för kontraktsvård. Försäkringskassan ska vid sådan utbetalning även göra avdrag/kvittning i förekommande fall för statlig fordran och utmätning. Dessutom kan avdrag för utländska fordringar enligt artikel 72 i förordning 987/2009 eller artikel 111 i förordning 574/72 göras.
Läs om bestämmelserna i vägledning (2005:1).