Hoppa till huvudinnehåll

18 Avstämning och beslut om slutlig sjukersättning

Detta kapitel beskriver avstämning, kommunicering och beslut om slutlig sjukersättning. Vidare beskrivs hanteringen av överskjutande belopp eller belopp som den försäkrade ska betala tillbaka samt möjligheten för den försäkrade att få eftergift.

Tidsaxeln nedan visar hela processen från beslut om preliminär sjukersättning till beslut om slutlig sjukersättning.

18.1 Förtida inbetalning​

Den försäkrade har möjlighet att betala tillbaka för mycket utbetald sjukersättning till Försäkringskassan innan avstämningen är klar. Inbetalningen kan göras antingen under det aktuella inkomståret, efter årsskiftet eller senast innan avstämning och beslut om slutlig sjukersättning. Den förtida inbetalningen är frivillig.

En förtida inbetalning

  • påverkar inte den avgift som kommer att tas ut vid avstämningen på belopp över 1 199 kronor
  • påverkar inte tidpunkt för avstämningen
  • är inte en reglering av en förväntad skuld. Eventuell skuld uppkommer först när PGI:n har fastställts och när vi har fattat ett beslut om slutlig sjukersättning med återbetalningsskyldighet
  • resulterar inte i att någon ny kontrolluppgift kan utfärdas vid inbetalningstillfället.

Det kan vara svårt att beräkna sina framtida inkomster för ett helt inkomstår. Men när årsskiftet passerats, vet den försäkrade hur stor inkomsten har varit under året som gått. I januari skickas kontrolluppgifterna inför taxeringen ut. I april får de flesta en blankett för förenklad självdeklaration och en specifikation över de kontrolluppgifter som Skatteverket har fått. Den som då upptäcker att inkomsten blev högre än beräknat, kan göra en förtida återbetalning till Försäkringskassan.

En försäkrad som tror att hen har fått för mycket preliminär sjukersättning under innevarande inkomstår ska göra en anmälan om ändrad inkomst under året. Om den försäkrades förvärvsinkomst ökat så pass mycket att ett nytt beslut om preliminär sjuk- ersättning inte kommer att reglera skulden, kan hen även i dessa fall göra en förtida återbetalning.

En förtida återbetalning medför inte att den försäkrade slipper betala avgift på den sjuk- ersättning som betalats ut med för högt belopp. En förtida återbetalning är inte heller en reglering eller delvis reglering av den förväntade skulden. Den försäkrades skuldförhållande uppkommer egentligen först efter det att PGI:n fastställts och ett beslut om sjukersättning med återbetalningsskyldighet fattats. Det innebär alltså att även om en förtida inbetalning görs kommer en slutlig sjukersättning att fastställas. Det betyder också att Försäkringskassan inte kan lämna någon ny kontrolluppgift till Skatteverket avseende inkomst-/ersättningsåret, även om en förtida inbetalning gjorts.

Den som har gjort en förtida inbetalning har rätt att ändra sig och begära att Försäk- ringskassan betalar tillbaka pengarna innan beslutet om slutlig sjukersättning har fattats.

18.2 Bestämmelserna om slutlig sjukersättning​

37 kap. 12 § SFB Försäkringskassan ska fatta ett beslut om slutlig sjukersättning för varje kalenderår som ett beslut om preliminär sjukersättning har fattats.

37 kap. 13 § SFB Slutlig sjukersättning bestäms efter den tidpunkt då pensionsgrundande inkomst har fastställts enligt bestämmelserna i 59 kap. om pensionsgrundande inkomst.

När Försäkringskassan beviljar en ansökan om omräkning av sjukersättning vid arbete (steglös avräkning) så innebär det att ett beslut om preliminär sjukersättning har fattats. Beslutet baseras på den uppgift om förväntade inkomster som den försäkrade lämnar i sin ansökan.

Försäkringskassan ska därefter besluta om slutlig sjukersättning för varje inkomstår som beslut om preliminär sjukersättning har fattats. Den slutliga sjukersättningen bestäms efter att PGI:n har fastställts av Skatteverket (37 kap. 12 och 13 §§ SFB).

PGI:n ligger till grund för beräkningen av den slutliga reduceringsinkomsten om den försäkrade arbetar hela året. Den fastställda PGI:n ska i förekommande fall minskas med inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning, föräldrapenning på lägstanivån, livränta enligt 41–44 kap. SFB och omvårdnadsbidrag eller vissa vårdbidrag, eftersom dessa inte ingår i reduceringsinkomsten (37 kap. 9 § SFB).

Eftersom den allmänna pensionsavgiften reducerar PGI:n så ska pensionsavgiften läggas till reduceringsinkomsten. Genom att lägga till pensionsavgiften avspeglar reduceringsinkomsten bättre de faktiska inkomster personen har haft vid sidan av sin sjukersättning (37 kap. 9 § SFB samt prop. 2007/08:124 s. 51 f).

Försäkringskassan får bara uppgifter från Skatteverket om inkomster som intjänats i Sverige. Har den försäkrade uppgivit förväntad inkomst från något annat land ska denna inkomst läggas till den slutliga reduceringsinkomsten. Även om den försäkrade i sin ansökan endast har angett förväntade inkomster från utlandet, ska beslut om slutlig sjukersättning även i dessa fall fattas efter den tidpunkt då PGI:n har fastställts av Skatteverket.

Den slutliga reduceringsinkomsten ska reducera sjukersättningen enligt samma beräkningsmodell som den beräknade reduceringsinkomsten. Se avsnitt 15.1. om beräkningsmodellen.

När sjukersättningen reduceras med reduceringsinkomsten ska den inkomstrelaterade sjukersättningen minskas först. Därefter ska garantiersättningen minskas (prop. 2007/08:124 s. 61). I de fall den försäkrade har arbetsskadelivränta som ska minskas sker det i de flesta fall med ett beslut som både gäller slutlig sjukersättning och livränta.

18.3 Användning av PGI vid avstämning​

Det är Skatteverket som fastställer PGI för varje år – intjänandeår – som en person varit försäkrad och har haft inkomster som är pensionsgrundande. Skatteverket fastställer PGI:n året efter intjänandeåret. PGI är summan av den enskildes inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete under ett intjänandeår. Till grund för beräkningen av PGI för ett intjänandeår ligger den enskildes taxering till statlig inkomstskatt för det aktuella året (57 kap. 2 § och 59 kap. 3–5 och 33 §§ SFB).

När Skatteverket beräknar PGI görs i regel ett avdrag från inkomsten för debiterad allmän pensionsavgift. Från och med år 2000 är avgiften 7 procent.

Avdrag för allmän pensionsavgift görs dock inte på inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning (59 kap. 36 och 37 §§ SFB, 2 § och 4 § andra stycket lagen [1994:1744] om allmän pensionsavgift).

För mer information om ålderspensionsrätt och PGI vid sjukersättning se kap. 11.

Exempel

Anton är beviljad omräkning av sjukersättning från och med januari 2013. Skatteverket har fastställt hans PGI för 2013 till 199 000 kronor. Efter avdrag för utbetald inkomstrelaterad sjukersättning före skatt kvarstår 95 000 kronor. Skatteverket har alltså dragit av pensionsavgiften på 7 procent av hela den inkomst som inte var inkomstrelaterad sjukersättning före skatt dvs. 102 151 kr. För att få fram Antons reduceringsinkomst ska den inbetalda pensionsavgiften på 7 procent läggas till beloppet 95 000 kr.

Reduceringsinkomst = 95 000 ÷ 0,93 Reduceringsinkomst = 102 151 kronor/år

18.3.1 När PGI inte kan användas för beräkning av slutlig sjukersättning​

I vissa fall kan inte den fastställda PGI:n användas för beräkning av den slutliga sjuk- ersättningen. Det gäller när den försäkrade

  • fyller 66 år (fyllde 65 år före 2023)
  • avlider
  • beviljas högre grad av sjukersättning
  • är frihetsberövad under året
  • ansöker och beviljas lägre grad av sjukersättning och inte fortsätter att arbeta på den del som hen har sjukersättning för
  • den försäkrade har haft både sjukersättning och sjukersättning med steglös avräkning under samma kalenderår (HFD 2015 ref. 10).

Det beror på att det bara är inkomster som den försäkrade har haft under samma tid som rätt till sjukersättning med steglös avräkning funnits som räknas med vid beräkning av preliminär sjukersättning.

18.3.2 Metodstöd – del av år​

Om den försäkrade inte har rätt till omräkning av sjukersättningen under hela året ska inte PGI:n användas utan den försäkrade ska själv intyga sin inkomst för den aktuella perioden. En blankett med begäran om uppgift om inkomst ska då skickas till den försäkrade. I vissa fall sker det maskinellt och i andra fall måste det göras manuellt. I dessa fall ska inkomsterna för de aktuella månaderna intygas på blankett 7005 Uppgifter om inkomst, del av år. När blanketten kommer in ska en rimlighetskontroll ske av angivna inkomstuppgifter. Den försäkrade ska även visa sina inkomster genom att lämna in intyg från arbetsgivare.

Maskinella blankettutskick

När ersättningen dras in på grund av att den försäkrade fyller 66 år (tidigare var det 65 år) eller på grund av helt upphörd ersättning, kommer blankett 7005 Uppgifter om inkomst av arbete del av året att skickas ut automatiskt.

Manuella blankettutskick

Det kan bli aktuellt att skicka ut blankett 7005 manuellt när den försäkrade

  • avlider
  • beviljas högre grad av sjukersättning
  • är frihetsberövad under det aktuella inkomståret eller
  • ansöker och beviljas en lägre grad av sjukersättning och inte fortsätter att arbeta på den del som hen har sjukersättning för
  • den försäkrade har haft både sjukersättning och sjukersättning med steglös avräkning under samma kalenderår (HFD 2015 ref. 10).

I dessa fall skapas ett SA_AVS ärende i ÄHS. Handläggaren ska då ta ställning till om den försäkrade har rätt till omräkning av sjukersättning för hela året. För de som varit frihetsberövade och för de som ansökt och beviljats lägre grad av sjukersättning och inte fortsätter att arbeta på den del som hen har sjukersättning för, kan dock utredning och eventuellt utskick inte göras förrän efter att aktuellt årsskifte passerats. Handläggaren skickar därefter ut 7005 manuellt till dem som inte har rätt till omräkning av sjuk- ersättningen för hela året.

Även när den försäkrade saknar levnadsintyg eller har ställföreträdare skapas ett handläggningsmeddelande i SA_AVS om manuellt blankettutskick.

18.3.3 Preliminär sjukersättning vid utländska inkomster – slutlig sjukersättning​

Vid avstämning av den preliminära sjukersättningen bör den genomsnittliga valuta- kursen för inkomståret användas. (RAR [2002:17] till 37 kap. 9 § andra stycket SFB)

Utländska inkomster ingår normalt inte i den beslutade PGI:n från Skatteverket. För de som bara uppgett utländska inkomster ska avstämning ändå inte göras förrän Försäk- ringskassan har fått uppgift från Skatteverket om den försäkrade har någon PGI eller inte.

18.3.4 Metodstöd – utländska inkomster​

Försäkrade som har anmält inkomster från ett annat land ska själva intyga sina inkomster för det aktuella inkomståret eller del av aktuellt inkomstår på blankett (7006) Uppgifter om årsinkomst av arbete i utlandet. Dessa inkomster ska ingå i reduceringsinkomsten. För att kunna beräkna den slutliga sjukersättningen ska uppgiften om inkomsten räknas om till svenska kronor. I vissa fall kan en försäkrad som arbetat utomlands deklarera uppgiften i Sverige. I dessa fall ska inte blankett 7006 fyllas i då inkomsten räknas in i PGI:n.

Vid omräkningen används den genomsnittliga valutakursen för inkomståret. Det innebär att genomsnittet ska beräknas utifrån perioden 1 januari–31 december, oavsett när under året den försäkrade började arbeta eller utökade sin arbetstid. Den genomsnittliga valutakursen hämtas på Riksbankens hemsida.

För att få fram valutakursen för perioden 1 januari–31 december anger du december månad det aktuella året. Du får sedan välja den aktuella valutan. Valutakursen visar den högsta, lägsta och genomsnittliga kursen för det valda året.

Till dem som har haft utlandsinkomster kommer blankett (7006) Uppgifter om årsinkomst av arbete i utlandet att skickas ut maskinellt under slutet av första kvartalet, året efter det aktuella inkomståret när den försäkrade arbetade enligt reglerna för steglös avräkning.

18.4 Avstämning​

Den slutliga sjukersättningen ska stämmas av mot den utbetalda preliminära sjuk- ersättningen. Om den försäkrade inte har anmält en ökning av sin inkomst upptäcks detta vid avstämningen. En avstämning är också en viktig åtgärd för att motverka att någon medvetet försöker kringgå reglerna om steglös avräkning (prop. 2007/08:124 s. 79).

Exempel

Olof ansöker i december 2012 om omräkning av sjukersättning från och med januari 2013. I december 2012 ska han därmed uppge sin förväntade inkomst för 2013. Försäkringskassan beviljar Olofs ansökan och beslutar om preliminär sjukersättning. Inkomståret för Olof blir 2013, och taxeringsåret 2014. Försäk- ringskassan får i november/december 2014 uppgifter från Skatteverket om Olofs inkomster för år 2013. Först då kan en avstämning göras enligt reglerna om steglös avräkning. Olof får ett beslut om slutlig sjukersättning för år 2013 i början av 2015.

18.4.1 Metodstöd – manuell avstämning​

Avstämningen sker till stor del maskinellt, men många ärenden måste handläggas manuellt. Ett SA_AVS-ärende skapas maskinellt i dessa ärenden med ett hand- läggningsmeddelande som anger orsaken till den manuella handläggningen.

I vissa fall måste handläggaren ta ställning till om avstämning ska göras och i så fall utföra den helt manuellt. Det blir aktuellt i situationer där:

  • Det finns ett pågående SA_AVS ärende för den försäkrade när den maskinella avstämningen körs.
  • Det finns en registrering i kundbilden att den försäkrade inte har rätt till steglös avräkning.
  • Det finns ett pågående beräkningsärende (vilket som helst) för den försäkrade när den maskinella avstämningen körs.
  • Den försäkrade har varit frihetsberövad någon gång under inkomståret.
  • Den försäkrade har haft både sjukersättning och sjukersättning med steglös avräkning under samma kalenderår (HFD 2015 ref. 10).

I vissa situationer kommer en maskinell avstämning att påbörjas, men sedan stannar den för fortsatt manuell hantering. Dessa situationer kan variera från år till år. I användarhandledning, Avstämning steglös avräkning, kan du se de aktuella situationerna.

18.4.2 Avstämning för försäkrade med sjukersättning och arbetsskadelivränta​

För de försäkrade som både har ett beslut om preliminär sjukersättning och ett beslut om preliminär arbetsskadelivränta ska det göras en gemensam avstämning för båda förmånerna. Avstämningen ska vara ett gemensamt beslut och en gemensam kommunicering. Det är dock bara livräntor som samordnas med sjukersättningen enligt 42 kap. 2 § SFB som ska ingå i beräkningen, se avsnitt 15.8.2.

Mellanskillnadsbeloppet ska vara 1 200 kronor eller mer för att det ska bli återkrav eller utbetalning till den försäkrade. Mellanskillnadsbeloppet ska beräknas utifrån det sammanlagda beloppet för både sjukersättningen och livräntan. Ex. efter avstämningen visar det sig att 800 kronor ska betalas ut till den försäkrade i sjukersättning och 900 kronor i livränta. Var för sig är beloppen under 1 200 kronor, men eftersom det sammanlagda beloppet är 1 200 eller mer så ska det betalas ut med tillägg för respektive förmån. Detsamma gäller när mellanskillnadsberäkningen visar att det blir återkrav.

18.4.3 Metodstöd – avstämning för försäkrade med sjukersättning och arbetsskadelivränta​

När det gäller en försäkrad som har sjukersättning och arbetsskadelivränta och som på något sätt påverkas av avstämningen ska handläggningen göras manuellt.

Avstämningen av sjukersättningen ska göras i samarbete med handläggaren för livränteärendet.

Om livräntan inte påverkas vid den preliminära beräkningen och inte heller påverkas vid avstämningen kan handläggaren för sjukersättning handlägga ärendet på samma sätt som övriga ärenden.

Om den försäkrade blir återbetalningsskyldig för den ena förmånen, men ska få mer pengar för den andra förmånen ska handläggaren föreslå en frivillig kvittning. Kommuniceringen sker då vid en personlig kontakt med den försäkrade. Den förmån som har krav sköter kontakten med den försäkrade. Samtalet med den försäkrade ska dokumenteras. Om den försäkrade går med på kvittning och återstående belopp finns, ska beloppet betalas ut och bokföras manuellt för respektive förmån. Detta görs av den förmån som har det återstående beloppet att betala ut. Om den försäkrade inte går med på frivillig kvittning verkställs beslutet. Det innebär att handläggare för respektive förmån verkställer utbetalning med tillägg eller återkrav med avgift.

Om den försäkrade bara har fått beslut om preliminär sjukersättning ska handläggaren göra en manuell avstämning av sjukersättningen. När den är gjord kommunicerar handläggaren den försäkrade och skickar beslut. Handläggaren startar ett ärende LAF_PRO eller LAF_LSP för att uppmärksamma att det nu finns ett återstående reduceringsbelopp. Eftersom det inte har fattats något beslut om preliminär livränta kan det inte heller fattas något beslut om slutlig livränta. I dessa fall kommer det att bli en återkravsutredning.

18.4.4 När den slutliga sjukersättningen fastställs till ett högre eller lägre belopp än den preliminära​

37 kap. 14 § SFB Bestäms den slutliga sjukersättningen till högre belopp än den som för samma år har betalats ut i preliminär sjukersättning, ska skillnaden betalas ut. Bestäms den slutliga sjukersättningen till lägre belopp än den som för samma år betalats ut i preliminär ersättning, ska skillnaden betalas tillbaka enligt 108 kap. 9, 11– 14 och 22 §§. Belopp under 1 200 kr ska varken betalas ut eller betalas tillbaka.

37 kap. 15 § SFB Belopp som ska betalas ut enligt 14 § första stycket ska ökas med ett tillägg. Tillägget på det överskjutande beloppet beräknas med ledning av den statslåneränta som gällde vid utgången av det år som sjukersättningen avser. På belopp som ska betalas tillbaka enligt 14 § första stycket ska en avgift betalas. Avgiften på återbetalningsbeloppet beräknas med ledning av den statslåneränta som gällde vid utgången av det år som sjukersättningen avser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmre föreskrifter om beräkningen av tillägget och avgiften.

13 § RFFS 2002:36 Det belopp som enligt 37 kap. 15 § socialförsäkringsbalken ska betalas ut respektive betalas tillbaka vid slutlig sjukersättning ska räknas upp med 60 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av det år som sjukersättningen avser.

Om den slutliga sjukersättningen bestäms till ett högre eller lägre belopp än vad som har betalats ut i preliminär sjukersättning för samma år, ska mellanskillnaden betalas ut till eller betalas tillbaka av den försäkrade.

Belopp under 1 200 kr ska varken betalas ut eller betalas tillbaka. Men om beloppet är högre än 1 200 kr så ska hela beloppet betalas ut eller krävas tillbaka, och alltså inte bara det som överstiger 1 200 kr.

Det belopp som ska betalas ut respektive betalas tillbaka ska ökas med ett tillägg respektive avgift som är 60 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av det år som sjukersättningen avser.

Statslåneräntan framgår av Riksgäldskontorets hemsida.

För de personer som har både sjukersättning och livränta gäller att den sammanlagda mellanskillnaden ska vara 1 200 kronor eller mer för att betalas ut. (41 kap. 23 SFB)

18.4.5 När det blir fråga om återbetalning​

108 kap. 9 § första stycket SFB Försäkringskassan ska besluta om återbetalning av sjukersättning och bostadsbidrag som ska betalas tillbaka enligt 37 kap. 14 § respektive 98 kap. 6 §.

Om den slutliga sjukersättningen bestäms till ett lägre belopp än vad som betalats ut i preliminär sjukersättning för samma år, ska den försäkrade betala tillbaka mellan- skillnaden. Försäkringskassan ska då besluta om återbetalning. Skyldigheten att betala tillbaka är strikt Det innebär att den försäkrade alltid är återbetalningsskyldig. Här spelar det alltså ingen roll vem som orsakat den felaktiga utbetalningen eller vad den försäkrade insett eller skäligen borde ha insett.

Det är först efter att det konstaterats att den enskilde är återbetalningsskyldig som Försäkringskassan kan göra en eftergiftsprövning. En eftergiftsprövning innebär att vi kan ta hänsyn till vissa omständigheter och besluta om att helt eller delvis efterge krav på återbetalning. Se nedan i avsnitt 18.6.2 om vilka om omständigheter som kan beaktas i en eftergiftsprövning.

Exempel

Peter har fått preliminär sjukersättning med 112 000 kronor för inkomståret 2011. Den slutliga sjukersättningen fastställs till 109 450 kronor. Han ska betala tillbaka 2 550 kronor. Statslåneräntan vid utgången av år 2011 var 1,58 procent. 60 procent av 1,58 är 0,948 procent. Avgiften som ska läggas till återbetalningsbeloppet blir då 0,948 procent av 2 550 kronor, det vill säga 24 kronor. Peter ska alltså betala tillbaka 2 574 kronor.

18.5 Kommunicering​

Innan beslut fattas ska den försäkrade underrättas om allt underlag som har betydelse för beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt (se 25 § FL). Eftersom beslutet om slutlig sjukersättning grundar sig på uppgifter från Skatteverket ska en kommunicering göras innan beslutet fattas i de fall en avstämning visat att den försäkrade blir återbetalningsskyldig. Även om uppgifterna om inkomst lämnats av den försäkrade, kan uppgifterna behöva kommuniceras eftersom den försäkrade kanske inte har förstått konsekvenserna av de uppgifter som hen lämnat. Av kommuniceringsbrevet ska det framgå uppgift om preliminär sjukersättning, slutlig sjukersättning samt mellanskillnaden och den avgift som tillkommer. Vidare redovisas hur dessa summor har beräknats. Upp- gift om eventuell förtida inbetalning framgår också. Se vidare om kommunicerings- skyldighet i vägledning (2004:7).

18.5.1 Metodstöd – kommunicering​

I de ärenden där det blir ett återkrav i samband med beslutet om slutlig sjukersättning ska den försäkrade underrättas om uppgifterna som kommit från Skatteverket och även från den försäkrade själv, i den mån det har betydelse för beslutet, samt få möjlighet att yttra sig över dessa. Vid kommuniceringen finns två olika kommuniceringsbrev, 15985 och 15262. Det senare används om den försäkrade också har haft utbetalad arbetsskadelivränta. Den försäkrade får 14 dagar på sig att kontakta Försäkringskassan för att lämna synpunkter, se vidare vägledning (2004:7).

När du tar emot synpunkter ska du skapa ett SA_AVS och öppna bilden Mellan- skillnadsberäkning – steglös avräkning och markera att Svar har inkommit. Den fortsatta handläggningen sker därefter manuellt. Om den försäkrade anser att beräkningen av den slutliga sjukersättningen är felaktig kontrollerar du de uppgifter som ingår i beräkningen mot de uppgifter som finns hos Försäkringskassan. Bland annat kan du kontrollera de inkomster som den försäkrade uppgav vid den preliminära beräkningen via blanketten som finns inskannad i ÄHS, SA_AVR.

Om PGI:n inte stämmer får du hänvisa den försäkrade till Skatteverket för att begära taxeringsändring. Om den försäkrade har haft inkomster från ett annat land än Sverige ska detta intygas på blankett 7006 som skickas ut från SA_AVS-ärendet. Om avstämningen ska ske för en del av ett år ska inkomsten av arbete intygas på blankett 7005.

Den försäkrade vill reglera skulden innan beslutet fattas

Ibland kontaktar den försäkrade till exempel ett kundcenter under kommuniceringstiden och vill betala hela skulden direkt före den pågående avstämningen. Så långt det är möjligt bör den försäkrade uppmanas att vänta på det slutliga beslutet där det också följer med ett inbetalningskort. Om den försäkrade ändå vill göra en inbetalning innan beslutet är klart så kan du inte neka till detta. Informera den försäkrade om att när en inbetalning görs i förväg kan beslutet inte innehålla någon uppgift om denna inbetalning. Se vidare avsnitt 18.1 Förtida Inbetalning.

I de fall en försäkrad har både sjukersättning och arbetsskadelivränta som ska krävas tillbaka ska Försäkringskassan skicka en gemensam kommunicering som gäller för båda förmånerna. Den som handlägger sjukersättningen påbörjar det gemensamma kommuniceringsbrevet. Den som handlägger livräntan kompletterar sedan kommuniceringsbrevet och skickar det till den försäkrade. Se vidare om kommuniceringsskyldigheten i vägledning (2004:7).

18.6 Beslut om slutlig sjukersättning​

Försäkringskassan ska besluta om slutlig sjukersättning för varje inkomstår som den försäkrade har fått preliminär sjukersättning utbetald (37 kap. 12 § SFB). Beslut om slutlig sjukersättning fattas efter att Skatteverket har beslutat om PGI för samma inkomstår. I beslutet om slutlig sjukersättning reduceras sjukersättningen med den faktiska reduceringsinkomsten (prop. 2007/08:124 s. 79).

Beslutet om slutlig sjukersättning som skickas till den försäkrade ska innehålla följande uppgifter:

  • fastställd reduceringsinkomst
  • den preliminära sjukersättning som betalats ut
  • eventuell frivillig förtida inbetalning
  • den slutliga sjukersättningen för inkomståret
  • eventuellt tilläggsbelopp som ska betalas ut till den försäkrade eller belopp som ska betalas åter till Försäkringskassan
  • uppgift om Försäkringskassan har beviljat eftergift eller inte.

Ett belopp som efter avstämning ska betalas tillbaka, antingen till Försäkringskassan eller till den försäkrade, ska hanteras enligt gällande rutiner för återbetalningar (prop. 2007/08:124 s. 79).

Har den försäkrade också en invalidpension från ett annat EU/EES-land eller Schweiz skickas en kopia av beslutet om slutlig sjukersättning till berört land.

Beslut om slutlig sjukersättning omfattar normalt ett helt inkomstår, men det finns undantag, se vidare om dessa i avsnitten 16.1.6-16.1.8.

Exempel

Oskar har ett beslut om hel sjukersättning från och med maj 1995. Sjukersättningen är 124 000 kronor för 2011. Han har fått ett beslut om preliminär sjukersättning. Den preliminära sjukersättningen beräknades till 111 000 kronor.

Inför avstämningen har Försäkringskassan fått uppgift från Skatteverket om att Oskars PGI är 165 000 kronor.

Reduceringsinkomsten blir 15 265 kronor.

Pensionsgrundande inkomst         165 000 kr
− Utbetald ISA före skatt         111 000 kr
= PGI efter avdrag                 54 000 kr
+ Inbetald pensionsavgift
  54 000÷0,93                       4 065 kr
Summa                              58 065 kr
− Fribelopp (år 2011)              42 800 kr
= Reduceringsinkomst               15 265 kr

Reduceringsbeloppet blir 50 % × 15 265 kronor = 7 633 kronor. Slutlig sjukersättning efter reducering blir 116 367 kronor.

Sjukersättning före omräkning     124 000 kr
− Reduceringsbelopp                 7 633 kr
= Slutlig sjukersättning          116 367 kr

Mellanskillnaden blir 5 367 kronor

Preliminär sjukersättning         111 000 kr
- Slutlig sjukersättning          116 367 kr
= Mellanskillnad                 −5 367 kr

Eftersom den slutliga sjukersättningen är högre än den preliminära sjukersättningen och mellanskillnaden överstiger 1 200 kronor ska mellanskillnaden betalas ut tillsammans med ett tillägg till den försäkrade. Tillägget är 60 procent av statslåneräntan som 2011 var 1,58 procent.

Belopp att betala ut till den försäkrade.

Mellanskillnad                      5 367 kr
+ tillägg (60 % av statslåneräntan)    51 kr
= Belopp att betala ut             − 5 418 kr
Exempel

Gunnar har ett beslut om halv sjukersättning från januari 2004. Sjukersättningen är 72 000 kronor år 2011. Han har beviljats omräkning av sjukersättningen för inkomståret 2011 och avled i juli 2011. Hans preliminära sjukersättning har beräknats till 28 550 kronor.

Inför avstämningen har FK 7005 inkommit från dödsboet som intygat att inkomsten för januari till och med juli 2011 är 133 000 kronor.

Eftersom Gunnar har rätt till sjukersättning del av år ska ett anpassat fribelopp beräknas. Fribeloppet för halv sjukersättning är 179 760 kronor för år 2011. Det anpassade fribeloppet blir 7/12 × 179 760 = 104 860 kronor.

Den sjukersättning som ska användas vid beräkningen blir (72 000÷12) × 7 = 42 000 kronor.

Reduceringsinkomsten blir 28 140 kronor.

Intygad förvärvsinkomst jan–juli   133 000 kr
− Anpassat fribelopp (2011)       104 860 kr
= Reduceringsinkomst               28 140 kr

Reduceringsbeloppet blir 50 % × 28 140 kronor = 14 070 kronor. Slutlig sjukersättning efter reducering blir 27 930 kronor.

Sjukersättning före omräkning      42 000 kr
− Reduceringsbelopp                14 070 kr
= Slutlig sjukersättning           27 930 kr

Mellanskillnaden blir 620 kronor

Preliminär sjukersättning          28 550 kr
− Slutlig sjukersättning           27 930 kr
= Mellanskillnad                    620 kr

Den slutliga sjukersättningen fastställs till ett lägre belopp än den preliminära sjukersättningen. Eftersom mellanskillnaden understiger 1 200 kronor, kommer den försäkrade inte att bli återbetalningsskyldig.

18.6.1 Metodstöd – beslut om slutlig sjukersättning och arbetsskadelivränta​

För de försäkrade som får både sjukersättning och arbetsskadelivränta kan handläggningen leda till följande resultat:

  • Den som enbart har haft ett preliminärt beslut om sjukersättning och kommer att ha det även efter avstämningen får ett slutligt beslut om sjukersättningen.
  • Den som har beslut om både preliminär sjukersättning och om preliminär livränta får ett gemensamt beslut om slutlig sjukersättning och slutlig livränta.
  • Den som har både sjukersättning och livränta, men bara haft beslut om preliminär sjukersättning kommer att få ett beslut om slutlig sjukersättning. För livräntan kommer det att göras en återkravsutredning.

18.6.2 Eftergift vid avstämningen av slutlig sjukersättning​

108 kap. 11 § SFB Om det finns särskilda skäl får den handläggande myndigheten helt eller delvis efterge krav på återbetalning enligt 2–10 §§.

108 kap. 12 § SFB Vid bedömning av om det finns särskilda skäl för eftergift av sådan ersättning som ska betalas tillbaka enligt 9 § ska det särskilt beaktas vilken förmåga den eller de försäkrade har att kunna betala tillbaka ersättning.

108 kap. 13 § SFB Om den eller de försäkrade medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter till grund för beräkningen av den preliminära sjukersättningen eller för bedömningen av rätten till bostadsbidraget, får kravet inte efterges.

108 kap. 14 SFB För att rätten till eftergift ska kunna prövas när det gäller sådan ersättning som ska betalas tillbaka enligt 9 § ska skyldigheten enligt 110 kap. 46 och 47 §§ att anmäla ändrade förhållanden ha fullgjorts. Om någon anmälan inte har gjorts kan frågan om eftergift ändå prövas om den anmälningsskyldige inte skäligen borde ha insett att en sådan anmälan skulle ha gjorts.

Om det konstaterats att den försäkrade är återbetalningsskyldig får Försäkringskassan besluta att efterge krav på återbetalning om det finns särskilda skäl. Den regeln gäller generellt för alla förmåner och frågan om eftergift kan prövas på Försäkringskassans eget initiativ.

Speciella krav gäller för att medge eftergift av sjukersättning vid steglös avräkning. Om en person medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter som ligger till grund för beräkningen av den preliminära sjukersättningen får kravet på återbetalning inte efterges.

För att Försäkringskassan ska kunna pröva om det finns särskilda skäl för eftergift vid steglös avräkning måste den försäkrade ha fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 110 kap. 46 och 47 §§ SFB. Om hen inte har anmält ändrade förhållanden kan frågan om eftergift ändå prövas om den anmälningsskyldige inte skäligen borde ha insett att en sådan anmälan skulle ha gjorts.

Enligt vad som sägs i 108 kap. 12 § SFB ska det vid eftergiftsbedömningen vid steglös avräkning särskilt beaktas vilken förmåga den försäkrade har att kunna betala tillbaka ersättningen.

Läs mer

I vägledning (2005:3) finns mer att läsa kring hur prövningen av eftergift ska ske och vad som ska tas med i prövningen. Det som står om återkrav av bostadsbidrag i avsnitt 12.1 gäller även för återbetalning av sjukersättning vid steglös avräkning.

Metodstöd – begäran om eftergift

Den försäkrade kan begära eftergift under kommuniceringstiden. När begäran om eftergift inkommer ska ett SA_AVS-ärende med klassificering avstämning skapas. Handläggningen fortsätter därefter manuellt. Handläggningen kan starta med att antingen utreda betalningsförmågan eller anmälningsskyldigheten, beroende på vilket som är enklast. Börja med att kontrollera att uppgiften som kommit in via telefonsamtal, brev eller e-post, verkligen gäller begäran om eftergift. Kontakta den försäkrade per telefon eller brev om syftet är oklart. Vid brevkontakt bör den försäkrade få 14 dagar på sig att svara, se vidare vägledning (2004:7). Bevakningen registreras i SA_AVS i ÄHS. Du behöver inte skicka ut någon påminnelse.

Metodstöd – hämta information

Utred om du behöver komplettera begäran om eftergift. Hämta i första hand information från de interna registren. Inkomstuppgifter kan hämtas i serviceåtgärder i ÄHS eller i bilden Slutligt beslut – steglös avräkning. Om det inte finns några uppgifter i Försäk- ringskassans interna register begär du uppgifter från den försäkrade för att kunna bedöma betalningsförmågan. Om du inte får tag på den försäkrade per telefon skickar du en blankett, FK 6851 Bevaka i SA_AVS i ÄHS på 21 dagar med anledning Invänta komplettering.

Metodstöd – beräkning av betalningsförmåga

Beräkningen av den försäkrades betalningsförmåga ska du göra enligt samma beräkningsmodell som KFM använder vid indrivning av fordringar. Uppgifter om relevanta belopp finns i KFM:s föreskrifter om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön. Se vidare www.kronofogden.se där det också finns en webbtjänst med räknehjälp, Förbehållsbeloppsberäkning.

Utifrån resultatet av beräkningen bedömer du om begäran om eftergift kan beviljas helt eller delvis eller om den ska avslås. Om resultatet av beräkningen blir ett underskott bedömer du den försäkrades möjligheter att kunna betala tillbaka inom överskådlig tid. Se vidare vägledning (2005:3).

Metodstöd – hantering av återkrav efter avstämning

Beslut om återkrav

Innan ett beslut om återkrav kan verkställas måste den försäkrade ha kommunicerats. Om du har registrerat ett manuellt kommuniceringsdatum fortsätter den manuella handläggningen med att även beslutet verkställs manuellt. Om däremot kommuniceringsdatumet registrerats maskinellt och inget svar kommer in under kommuniceringstiden, verkställs beslutet maskinellt 30 dagar efter kommuniceringen, för att säkerställa att den försäkrade har haft 14 dagars kommuniceringstid. Detta innebär att it-systemet automatiskt aviserar it-stödet för Återbetalning om återkravet.

Beslutsbrevet – manuell handläggning

Beslutet om slutlig sjukersättning när det blir ett återkrav, 15994a, skickas till den försäkrade efter att kommuniceringstiden löpt ut. Beslutsbrevet ska innehålla följande uppgifter:

  • fastställd reduceringsinkomst
  • den preliminära sjukersättning som betalats ut
  • den slutliga sjukersättningen för kalenderåret
  • det belopp som ska betalas tillbaka till Försäkringskassan
  • information om att den försäkrade kan kontakta Försäkringskassan om hen inte kan betala tillbaka hela skulden på en gång
  • ditt ställningstagande om ifall eftergift kan beviljas eller inte, vilket ska stå under rubriken Beslut.

I samband med att du skickar ett återkravsbeslut registrerar du kravet för sjukersättning i bilden Registrera krav i Kåntra som du hittar under Serviceåtgärder i ÄHS. Motsvarande registrering ska göras för eventuellt krav på arbetsskadelivräntan.

Det är viktigt att fylla i om inbetalningskort ska skickas ut maskinellt eller inte. Om beslut om återkrav fattas för dödsbon, ställföreträdare eller frihetsberövade ska inbetalningskortet inte skickas ut maskinellt. I bilden markerar du Nej för inbetalningskort. Därefter skickar du med ett inbetalningskort där du fyllt i alla uppgifter tillsammans med ditt beslutsbrev. Inbetalningskortet hämtar du från blankettlagret, 5999.

Avbetalningsplan

Den försäkrade kan ta kontakt med Försäkringskassan med önskemål om att dela upp återbetalningen. Det finns en särskild blankett som heter (6850) Önskemål om avbetalningsplan. Blanketten finns både i blankettlagret och på www.forsakringskassan.se. Det är inte obligatoriskt att blanketten används. Avbetal- ningarna kan göras antingen med avier eller genom att Försäkringskassan gör avdrag från en förmån som betalas ut till den försäkrade. Vid samtalet med den försäkrade ska du upplysa om att Försäkringskassan tar ut vissa avgifter vid avbetalningsplan eller avdrag i annan förmån. Om överenskommelsen om avbetalning eller avdrag görs efter förfallodagen tas en uppläggningsavgift på 170 kronor ut och för varje inbetalningskort som skickas ut tillkommer en aviseringsavgift på 15 kronor.

Anstånd

Det är Statlig fordran som beviljar ett eventuellt anstånd med återbetalningen. Detta innebär att om den försäkrade begär anstånd med betalningen, kan du ta emot önskemålet och sedan lämna det vidare till Statlig fordran. Upplys den försäkrade om att en handläggare på Statlig fordran kommer att höra av sig.

18.6.6 Ändring av PGI​

Om Skatteverket ändrar sitt beslut om PGI efter det att Försäkringskassan har beslutat om slutlig sjukersättning, ska ett nytt beslut om slutlig t sjukersättning fattas och en ny avstämning göras. Den försäkrade kan själv begära att en ändring av beslutet om slutlig sjukersättning ska göras och begäran ska komma till Försäkringskassan inom ett år från det att beslutet om ändring av inkomsten meddelats från Skatteverket. Försäkrings- kassan kan också ta upp frågan (prop. 2007/08:124 s. 79).

Har den försäkrade också en invalidpension från ett annat EU/EES-land eller Schweiz skickas en kopia av beslutet om ny slutlig sjukersättning till berört land.

En fråga om ny slutlig sjukersättning får inte tas upp efter utgången av femte året efter det år beslutet om PGI har meddelats (37 kap. 22 § SFB).

18.6.7 Metodstöd – ny avstämning​

Vid ändring av PGI:n ska du skapa ett SA_AVS med klassificeringen ”Ändrad PGI”. Vid högre PGI ska det göras en ny avstämning och ett nytt slutligt beslut ska fattas. Vid lägre PGI ska det bara göras en ny avstämning och fattas ett nytt beslut om den försäkrade begär detta.

Följande situationer kan inträffa:

  • Om både den nya och den tidigare avstämningen går jämt upp avslutas ärendet utan åtgärd.
  • Om den försäkrade fick en utbetalning vid den tidigare avstämningen och den nya avstämningen leder till ytterligare utbetalning, betalar du ut mellanskillnaden. Gör mellanskillnadsberäkningen vid sidan av systemet och registrera därefter Tillägg ISA/GSA i PISA-bilden.
  • Om den försäkrade fick ett beslut om återbetalning i den tidigare avstämningen och resultatet av den nya avstämningen blir att den försäkrade ska få en utbetalning, ska du betala ut det framräknade beloppet. Meddela fordringshanteringen på blankett FK6000 att återkravet är annullerat.
  • Om den försäkrade fick en utbetalning vid den tidigare avstämningen och den nya avstämningen leder till en återbetalning blir den försäkrade återbetalningsskyldig för både det som tidigare betalats ut och den framräknade återbetalningen. Återkrav vid ny avstämning hanteras utanför SA-systemet. I samband med ny avstämning skickas ett nytt beslut om slutlig sjukersättning till den försäkrade. Meddela fordringshanteringen om kravet på blankett 6000.

18.6.8 Metodstöd – fordringshanteringen​

När en utbetalning av överskjutande sjukersättning beräknats till minst 2 000 kronor och det samtidigt finns ett obetalat återkrav på minst 2 000 kronor stoppas utbetalningen maskinellt. Anledningen till detta är att Försäkringskassan ska utreda om den planerade utbetalningen kan kvittas mot den gamla skulden. Har den försäkrade en skuld visas följande informationsmeddelande när bilden Slutligt beslut – steglös avräkning öppnas: Statlig fordran finns för personen. Vidta åtgärder innan beslut verkställs. Den försäkrade har möjlighet att kvitta sin skuld mot kommande utbetalning.

Kontakta fordringshanteringen och avvakta deras utredning om frivillig kvittning. När fordringshantering återkopplat vilket belopp som ska utbetalas kan du fortsätta med utbetalningen och beslutsbrevet. I bilden Slutligt beslut – steglös avräkning markerar du statlig fordran hanterad. I beslutsskrivelsen ska det framgå att en kvittning kommer att göras. Informationen ska ligga sist under rubriken Försäkringskassans motivering.

18.7 Begära omprövning och överklaga beslut​

Den som inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan begära att beslutet omprövas. En sådan begäran ska göras inom två månader från den dag hen fick del av beslutet.

Läs mer

Vägledning (2001:7) Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut beskriver vad som gäller vid omprövning och överklagande. Där förklaras också processen för överklagande i olika instanser.

18.7.1 Metodstöd – ändring via självrättning eller med anledning av en dom​

Om beslutet ändras i samband med domstolsbeslut eller självrättning skapar du ett SA_ROD med någon av följande klassificeringar: Självrättelse, Omprövning utan yrkande, Omprövning efter yrkande eller Dom. Om både den nya och den tidigare avstämningen går jämnt upp avslutas ärendet utan åtgärd. Om den nya avstämningen leder till en utbetalning och den försäkrade tidigare fått beslut om återkrav, betalar du ut det nya utbetalningsbeloppet och meddelar fordringshanteringen på blankett FK6000 att återkravet ska annulleras.

Om den nya avstämningen leder till ett återkrav och den försäkrade tidigare fått en utbetalning, handläggs ärendet som ett vanligt återkrav. Detta gäller också om det vid den nya avstämningen blir en återbetalning av det som tidigare gick jämt upp.