14 Utredning och bedömning
Detta kapitel beskriver vad Försäkringskassan ska utreda när en ansökan om omräkning av sjukersättning vid arbete – steglös avräkning kommer in.
14.1 Ansökan om omräkning av sjukersättning vid arbete
Den som omfattas av reglerna för sjukersättning i 37 kap. SFB ska ansöka om omräkning av sjukersättning vid arbete innan hen börjar förvärvsarbeta. Ansökan ska vara skriftlig och göras för varje år innan arbetet börjar (37 kap. 3 § andra stycket SFB) på blanketten FK 7280 Ansökan omräkning av sjukersättningen vid arbete (steglös avräkning). Ansökan finns även som e-tjänst på Mina sidor på www.forsakringskassan.se.
På ansökan ska den försäkrade fylla i från och med vilket datum som arbetet ska börja och vilken sammanlagd inkomst som hen räknar med att få under den period under året som den försäkrade ska arbeta (jfr prop. 2007/08:124 s. 77). Både svenska och utländska inkomster ska räknas med. Dessa uppgifter ligger till grund för ett beslut om preliminär sjukersättning.
Även uppgift om arbetsgivare eller i förekommande fall det egna företaget ska fyllas i. Uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete (110 kap. 4 § och 13 § andra stycket SFB). Den försäkrade intygar på heder och samvete att de lämnade uppgifterna om arbete och uppskattad inkomst är riktiga.
Björn har halv sjukersättning tills vidare sedan 2007, och arbetar 20 timmar på den del han inte är beviljad sjukersättning för. Björn vill nu utöka sin arbetstid till 22 timmar i veckan från och med juni 2015. Han ansöker om omräkning av sjukersättning vid arbete i maj 2015. På ansökan uppger Björn de inkomster som han räknar med att få under resterande tid av året. Försäkringskassan beviljar Björns ansökan och fattar i juni beslut om preliminär sjukersättning perioden juni till och med december 2015. Reduceringen av Björns sjukersättning kommer att göras från och med första påverkbara månad som i detta fall blir juli.
Uppgifterna i ansökan om omräkning av sjukersättning vid arbete ligger till grund för beslutet om preliminär sjukersättning (37 kap. 3 § första stycket och 11 § SFB). Den försäkrade behöver dock inte vänta på Försäkringskassans beslut om preliminär sjukersättning, innan hen börjar förvärvsarbeta.
14.2 Inkomstuppgifter
Det är den inkomstuppgift som den försäkrade lämnar till Försäkringskassan som ska ligga till grund för Försäkringskassans beslut (prop. 2007/08:124 s. 78). Försäkringskassan behöver vanligtvis inte utreda om den inkomst som den försäkrade uppgivit är korrekt. Om inkomstuppgiften däremot framstår som orimlig i förhållande till uppgifterna i övrigt i ärendet innebär Försäkringskassans utredningsansvar att närmare utreda den försäkrades inkomst. Inkomster som ska uppges är de beräknade pensionsgrundande inkomsterna (PGI) som de redovisas i 37 kap. 8 § SFB. Hit räknas bland annat förvärvsinkomst, inkomst från näringsverksamhet, arvoden och inkomster från bisysslor. De som har en partiell sjukersättning och arbetar på den del som de inte beviljats sjukersättning för ska om möjligt också uppge sådan inkomst som de kan ha rätt till vid frånvaro från arbete, som till exempel föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, sjukpenning, arbetslöshetsersättning m.m. Även utländska inkomster ska räknas in om de kommer från arbete utfört under inkomståret och de skulle ha varit pensionsgrundande om de hade tjänats in i Sverige (37 kap. 9 § SFB).
En försäkrad som har partiell sjukersättning och som vill arbeta enligt reglerna om steglös avräkning ska i sin ansökan uppge hela förväntade inkomst. Det är alltså inte bara inkomsterna från arbetet som utförs med stöd av reglerna om steglös avräkning som ska uppges i ansökan.
Den försäkrade ska själv beräkna sina förväntade inkomster. Om den sökande behöver hjälp med vilka typer av inkomster som ska räknas med eller hjälp med vissa räkneoperationer m.m. så ska Försäkringskassan hjälpa till. Detta ingår i myndighetens serviceskyldighet.
14.2.1 Metodstöd – rimlighetsbedömning av lämnade inkomstuppgifter
Handläggaren ska göra en bedömning av om den inkomstuppgift som lämnas i ansökan eller i anmälan om ändrad inkomst är rimlig. När den försäkrade lämnar en till synes rimlig inkomstuppgift behöver dessa inte närmare utredas. Eftersom den inkomstuppgift som den försäkrade lämnar i ansökan är en uppskattning av sammanlagda förväntade inkomster kan detta försvåra bedömningen. Men Försäkringskassan behöver bara utreda inkomstuppgiften i de fall uppgifterna framstår som klart orimliga.
Karin har halv sjukersättning tills vidare sedan 2000. I mars 2014 lämnar hon in en ansökan om omräkning av sjukersättning vid arbete från och med april då hon ska börja att arbeta heltid. I ansökan uppger Karin att hennes förväntade förvärvsinkomst för perioden april–december 2014 är 352 000 kronor. Handläggaren som utreder Karins ansökan bedömer att inkomsten är rimlig. Därför kontrollerar handläggaren inte Karins inkomster.
Om den försäkrade har partiell sjukersättning, kan uppgift om en orimligt låg inkomst tyda på att den försäkrade endast har angett den inkomst hen förväntar sig av det utökade arbete som den försäkrade planerar att utföra enligt reglerna om steglös avräkning.
Amanda har halv sjukersättning tills vidare sedan 1995. I december 2013 ansöker hon om omräkning av sjukersättning vid arbete från januari 2014. I ansökan uppger Amanda att hennes förväntade förvärvsinkomst för 2014 är 9 600 kronor. Handläggaren som utreder Amandas ansökan anser att den uppgivna årsinkomsten är orimligt låg. Handläggaren ringer därför till Amanda för att kontrollera inkomstuppgiften. Amanda berättar att hon sedan 1995 arbetar 20 timmar i veckan, men att hon från januari 2014 kommer att utöka sin arbetstid och börja arbeta ytterligare två timmar per vecka. Amanda berättar också att den förväntade årsinkomsten för den utökade arbetstiden är 9 600 kronor. Handläggaren informerar Amanda om att hon ska ange den totala förväntade årsinkomsten och inte enbart den förväntade årsinkomsten för den utökade arbetstiden. Amanda berättar då att hon beräknar att hennes totala årsinkomst för 2014 kommer bli 113 600 kronor. Handläggaren dokumenterar uppgifterna i journalen i SA_AVR i ÄHS.
I Försäkringskassans bedömning av inkomsterna ingår även att beakta om det tycks vara uppenbara skrivfel i de inkomstuppgifter som har lämnats i ansökan eller i anmälan om ändrad inkomst.
Bosse har hel sjukersättning tills vidare sedan 1992. I februari 2014 lämnar han in en ansökan om omräkning av sjukersättning vid arbete. I ansökan uppger Bosse att hans förväntade förvärvsinkomst för 2014 är 860 000 kronor. Handläggaren som utreder Bosses ansökan anser att årsinkomsten är orimlig hög. Handläggaren ringer därför till Bosse för att kontrollera inkomstuppgiften. Bosse berättar att han från mars 2014 kommer att börja arbeta ungefär 10 timmar i veckan. Han berättar att den förväntade inkomsten för perioden mars till och med december 2014 är 86 000 kronor. Handläggaren informerar Bosse om att han i ansökan har angett 860 000 kronor som inkomst. Bosse säger att det är ett skrivfel och konstaterar att hans förväntade inkomst för perioden ska vara 86 000 kronor. Handläggaren dokumenterar uppgifterna i journalen i ÄHS.
14.2.2 Utländska inkomster
I reduceringsinkomsten ska ingå utländska inkomster om de är av motsvarande slag det vill säga att de skulle ha varit pensionsgrundande och ingått i reduceringsinkomsten om de intjänats i Sverige (37 kap. 9 § andra stycket SFB)
Vid beräkningen av den preliminära sjukersättningen bör den kurs användas som gällde för den dag då ansökan enligt 37 kap. 3 § första stycket SFB kom in till Försäkringskassan vid omräkning till svensk valuta.
När den slutliga sjukersättningen bestäms bör den genomsnittliga valutakursen för inkomståret användas. (RAR [2002:17] till 37 kap 9 § andra stycket SFB)
14.2.3 Metodstöd – utländska inkomster
Omräkning av valuta vid beslut om preliminär sjukersättning Om den försäkrade senare under året anmäler ändrad inkomst använder du samma dags kurs som vid ansökningstillfället. Valutakursen hämtas på europeiska centralbankens hemsida: http://sdw.ecb.europa.eu/curConverter.do
Omräkning av valuta vid beslut om slutlig sjukersättning Vid omräkning till svensk valuta bör du använda den genomsnittliga valutakursen för inkomståret. Det innebär att genomsnittet ska beräknas utifrån perioden 1 januari–31 december, oavsett när under året den försäkrade började arbeta eller utökade sin arbetstid.
Den genomsnittliga valutakursen hämtas på Riksbankens hemsida¸ http://www.riksbank.se/sv/Rantor-och-valutakurser/Arsgenomsnitt-valutakurser/
För att få fram valutakursen för perioden 1 januari–31 december anger du december månad det aktuella året. Du får sedan välja den aktuella valutan. Valutakursen visar den högsta, lägsta och genomsnittliga kursen för det valda året.
14.3 Arbetstidens förläggning vid partiell sjukersättning
Den som har partiell sjukersättning kan samtidigt på den andra delen arbeta eller ha sjukpenning eller arbetslöshetsersättning m.m. För att kunna arbeta enligt reglerna om steglös avräkning måste förvärvsarbetet enligt 37 kap. 3 § första stycket SFB utföras med användande av en arbetsförmåga som den försäkrade antogs sakna när beslutet om sjukersättning fattades. Syftet med reglerna är att en person ska kunna arbeta på den del som hen har beviljats sjukersättning för (prop. 2007/08:124 s. 77). Det betyder att en försäkrad inte själv kan välja på vilken del hen ska börja arbeta enligt reglerna om steglös avräkning. Om den försäkrade till exempel har sjukpenning eller arbetslöshetsersättning så ska den utökade arbetsinsatsen i första hand utföras på dessa delar. Försäkringskassan måste därför utreda ansökan i de fall den försäkrade har en partiell sjukersättning för att avgöra på vilken del den försäkrades utökning av arbetstiden kommer att ske.
Amir har halv sjukersättning tills vidare sedan 2002 och arbetar samtidigt 20 timmar i veckan. Amir vill sakta börja utöka sin arbetstid och ansöker om omräkning av sjukersättning vid arbete. Försäkringskassan ser att Amir har halv sjukersättning och utreder därför vad han gör på den del som han inte är beviljad sjukersättning för. Eftersom Amir arbetar 20 timmar per vecka, betyder det att hans utökade arbetsinsats utförs på den del som han är beviljad sjukersättning tills vidare för. Försäkringskassan beviljar Amirs ansökan och fattar ett beslut om preliminär sjukersättning.
Berit har halv sjukersättning tills vidare sedan 2007 och har sjukpenning på den del som hon inte är beviljad sjukersättning för. Nu har hon erbjudits ett jobb som översättare på cirka 10 timmar i veckan. Berit ansöker om omräkning av sjukersättning vid arbete. Försäkringskassan ser att Berit har halv sjukersättning och utreder därför vad hon gör på den del som hon inte är beviljad sjukersättning för. Berit omfattas av reglerna, men eftersom hon bara tänkt arbeta 10 timmar i veckan kommer hon inte att arbeta med utnyttjande av en arbetsförmåga som hon antogs sakna när beslutet om sjukersättning fattades. Berit får i första hand börja arbeta på den del som hon i dag inte är beviljad sjukersättning för. Impuls lämnas för utredning av rätten till sjukpenning. Först när sjukpenningutredningen är klar kan handläggaren fatta beslut om preliminär sjukersättning eller om avslag på ansökan.
Det saknar betydelse om den försäkrades arbetstid är regelbunden eller oregelbunden. Det väsentliga är om hen arbetar på den del som hen beviljats sjukersättning. Det är viktigt att endast personer som arbetar på den del som de har sjukersättning beviljas preliminär sjukersättning. Ett beslut om preliminär sjukersättning innebär nämligen att den försäkrades sjukersättning reduceras med samtliga arbetsinkomster och övriga pensionsgrundande inkomster, som till exempel arbetslöshetsersättning.
Niclas har halv sjukersättning tills vidare sedan 2005 och är arbetslös på den del som han inte är beviljad sjukersättning för. Nu har han erbjudits ett jobb som undersköterska på 25 procent. Han ska arbeta skift med oregelbunden arbetstid. Schemat rullar på tio veckor. Vissa veckor jobbar han fler timmar och andra färre, men totalt uppgår arbetstiden till 25 procent under perioden. Niclas ansöker om omräkning av sjukersättning vid arbete och Försäkringskassan utreder därför vad han gör på den del som han inte är beviljad sjukersättning för. Niclas omfattas av reglerna, men eftersom han bara tänkt arbeta 25 procent kommer han inte att arbeta med utnyttjande av en arbetsförmåga som han antogs sakna när beslutet om sjukersättning fattades. Niclas ska i första hand börja arbeta på den del som han i dag är arbetslös på. Försäkringskassan avslår Niclas ansökan. Om Niclas fått ett beslut om preliminär sjukersättning skulle detta ha kunnat resultera i att han fått en lägre sjukersättning än vad han egentligen varit berättigad till.
I de fall den försäkrade inte redan arbetar fullt ut på den del som hen inte har beviljats sjukersättning för ska Försäkringskassan utreda vilken utökning av arbetet som den försäkrade hade tänkt göra. Det kan finnas situationer när den försäkrade tänkt att utöka sin arbetstid så pass mycket att reglerna om steglös avräkning blir tillämpliga.
John har halv sjukersättning tills vidare sedan 1998, och ansöker om omräkning av sjukersättning vid arbete. Handläggaren ser att John har halv sjukersättning och utreder vad han gör på den del som han inte har sjukersättning för. Handläggaren ser också att det i Försäkringskassans system finns ett avslutat sjukpenningärende som endast är tre månader gammalt. I försäkran för sjukpenning har John uppgivit att han arbetar 15 timmar per vecka. Handläggaren ringer därför till John för att utreda hur många timmar han tänker börja arbeta nu. John uppger att han tror att det kommer bli totalt mellan 23 och 25 timmar per vecka. Eftersom John därmed kommer att arbeta på den del som han är beviljad sjukersättning för beviljar handläggaren Johns ansökan genom att fatta ett beslut om preliminär sjukersättning.
14.3.1 Metodstöd – ansökan om omräkning vid partiell sjukersättning
Har den försäkrade partiell sjukersättning ska handläggaren hämta intern information i Försäkringskassans IT-system för att kontrollera om den försäkrade har ett pågående sjukpenningärende.
Om det kommer fram att den försäkrade har ett pågående sjukpenningärende, ska en impuls lämnas till den handläggare som handlägger sjukpenningärendet.
Har den försäkrade inte sjukpenning ska handläggaren utreda om den försäkrade arbetar full tid på den del hen inte är beviljad sjukersättning för. Om den försäkrade har andra ärenden ska handläggaren hämta information i dessa för att se om uppgift om arbetstid finns, till exempel i ett SGI-ärende. Finns inte information om arbetstid som bedöms vara aktuell, ska handläggaren kontakta den försäkrade för att få dessa uppgifter.
14.4 För sen eller utebliven ansökan
37 kap. 3 § andra stycket SFB
Ansökan ska göras hos Försäkringskassan varje år innan sådant förvärvsarbete som avses i första stycket påbörjas för året.
37 kap. 4 § SFB
En ansökan som utan giltig anledning görs efter den tid som anges i 3 § andra stycket ska avvisas. I sådant fall ska övriga bestämmelser i detta kapitel inte tillämpas. I stället ska bestämmelserna i 36 kap. 9–21 §§ samt 110 kap. 50–52 §§ tillämpas.
Det som anges i första stycket sista meningen ska gälla även för den som förvärvsarbetar utan att ha gjort en ansökan.
En ansökan om omräkning av sjukersättning ska avvisas om den utan giltig anledning kommer in för sent. Försäkringskassan ska då göra en ny prövning av arbetsförmågan. Detta gäller även för den som förvärvsarbetat utan att ha gjort en ansökan). Försäkringskassan ska då ompröva rätten till sjukersättningen enligt 36 kap. 9–21 §§ SFB, vilket innebär att vi gör en ny bedömning av arbetsförmågan för att se om den har förbättrats. Se vidare om omprövning vid ändrade förhållanden enligt 36 kap. SFB i vägledning (2013:1).
Den som efter en prövning av rätten till sjukersättning enligt 36 kap. 9–21 §§ SFB fått sin sjukersättning minskad men som fortfarande har rätt till sjukersättning i någon grad omfattas inte längre av reglerna i 37 kap. SFB, utan i stället ska bestämmelserna i 36 kap. 9–21 §§ samt 110 kap. 50–52 §§ SFB gälla. Syftet med regleringen, att ansökan ska avvisas om giltig anledning till underlåtenhet saknas, är att förebygga missbruk av reglerna om steglös avräkning (prop. 2007/08:124, s. 82).
14.4.1 Giltig anledning
Vad som är en giltig anledning måste alltid prövas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Vid bedömningen ska man ta hänsyn till hur lång tid som har gått från den tidpunkt när ansökan skulle ha lämnats in. Man ska också ta hänsyn till om förseningen beror på sjukdom eller oaktsamhet, eller om den försäkrade medvetet försöker kringgå reglerna om steglös avräkning genom fusk. Det är i princip en glidande skala från att förseningen beror på sjukdom, vilket i de flesta fall är en giltig anledning, till att oaktsamhet kan vara det i vissa situationer. För att oaktsamhet ska anses vara en giltig anledning måste den på något sätt anses vara rimlig, som att den försäkrade inte förstått att det var viktigt att anmäla men gjorde det så fort hen fick reda på det. I andra änden på skalan är när den försäkrade medvetet försöker kringgå reglerna, vilket aldrig är en giltig anledning.
Av förarbetena framgår att Försäkringskassan ska vara generös i sin bedömning av vad som är en giltig anledning till att lämna in anmälan för sent, och bör vara restriktiv med att besluta om att avvisa ansökan. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att huvudregeln är att en ansökan om steglös avräkning ska lämnas in innan arbetet påbörjas och att undantaget är att den kan godkännas trots att den lämnats in för sent. Om Försäkringskassan beviljar ansökan gäller beslutet fr.o.m. den tidpunkt när arbetet påbörjades. Även om den försäkrade inte ansöker alls ska vi bedöma om det finns en giltig anledning till att hen inte har gjort det (prop. 2007/08:124 s. 82).
Curt-Åke har hel sjukersättning tills vidare sedan september 1985. I augusti 2013 ringer han till Försäkringskassan och berättar att han sedan juni 2013 arbetar cirka en timme om dagen två dagar varannan vecka på en pizzeria. Curt-Åke säger att han inte tycker att han egentligen har ett riktigt arbete, utan att han mest är där för att umgås med sina vänner som äger pizzerian. Han uppger dock att han får lite betalt för det han gör och att en vän till honom sagt att han bör ta kontakt med Försäkringskassan för att berätta detta. Handläggaren berättar för Curt-Åke att han visserligen omfattas av reglerna om steglös avräkning, men att man ska ansöka om omräkning av sjukersättningen vid arbete, innan arbetet påbörjas. Handläggaren informerar Curt-Åke om att han ändå kan komma in med en ansökan i efterhand och att Försäkringskassan i så fall kommer pröva om han har giltig anledning till att ansöka för sent. Handläggaren skickar dessutom ut en ansökningsblankett om omräkning av sjukersättning till Curt-Åke. Tre dagar senare kommer det in en ansökan om omräkning av sjukersättningen. Handläggaren bedömer att Curt-Åke har en giltig anledning till att ansökan var försenad. I sin bedömning tar handläggaren hänsyn till att Curt-Åke inte medvetet tycks ha försökt kringgå reglerna om steglös avräkning och att han lämnade in en ansökan så snart han förstod att han behövde göra det. Handläggaren tar även hänsyn till att Curt-Åke arbetar i liten omfattning och att han inte hunnit arbeta under någon längre period.
14.4.2 Metodstöd – giltig anledning
För att Försäkringskassan ska kunna fatta beslut om preliminär sjukersättning krävs det en ansökan från den försäkrade (37 kap. 3 § första stycket SFB). Det innebär att vi inte på eget initiativ kan fatta beslut om preliminär sjukersättning när vi får veta att en försäkrad arbetat utan att ansöka.
När vi upptäcker att en försäkrad arbetat utan att först ha ansökt, ska vi informera hen om reglerna om förmån vid förvärvsarbete. Vi ska också berätta att hen ska lämna in en ansökan innan arbetet påbörjas, och att vi kan bevilja en försenad ansökan om det finns en giltig anledning.
Om den försäkrade därefter lämnar in en ansökan ska vi bedöma om det finns en giltig anledning till att hen gjorde det för sent eller om vi ska ompröva sjukersättningen enligt 36 kap. 19 § SFB för att det inte finns någon giltig anledning. Om den försäkrade inte kommer in med någon ansökan inom en utifrån omständigheterna i det enskilda fallet rimlig tid ska du påbörja en utredning om omprövning av rätten till ersättning.
14.5 Nya uppgifter efter beslut om preliminär sjukersättning
Det kan uppstå en situation där en person har fått beslut om preliminär sjukersättning och det efteråt kommer fram att personen arbetade på den del som hen får sjukersättning för redan innan hen ansökte om preliminär sjukersättning. Om all preliminär sjukersättning inte har hunnit betalas ut ännu ska Försäkringskassan under vissa förutsättningar ändra beslutet. Beslutet ska i så fall ändras till ett avvisningsbeslut, se 37 kap. 4 § SFB. Beslutet ska inte ändras om det har funnits en giltig anledning till att ansökan kom in för sent.
Ändringen av beslutet sker med stöd av 113 kap. 3 § SFB. För mer information om förutsättningarna för ändring, se 1 kap. i vägledning (2018:1) Rättelse och ändring av beslut enligt socialförsäkringsbalken och förvaltningslagen. Efter att beslutet om preliminär sjukersättning har ändrats till ett avvisningsbeslut blir det aktuellt att ta ställning till frågan om omprövning av rätten till sjukersättning och frågan om återkrav, se avsnitt 14.4 och 19.