15 Beräkna preliminär sjukersättning

När Försäkringskassan har konstaterat att den försäkrades förvärvsarbete kommer att utföras på den del som hen har sjukersättning för ska den preliminära sjukersättningen beräknas. I detta kapitel beskrivs beräkningsmodellen för steglös avräkning som ska användas för att beräkna den preliminära sjukersättningen. Vidare beskrivs även reglerna för samordning.

15.1 Beräkningsmodellen för steglös avräkning

37 kap. 5 § SFB Sjukersättning enligt 3 § första stycket ska lämnas med ett preliminärt belopp och bestämmas slutligt i efterhand på grundval av den försäkrades reduceringsinkomst.

37 kap. 6 § första stycket SFB Sjukersättningen ska minskas med 50 procent av reduceringsinkomsten till den del den överstiger ett visst fribelopp, som för den som får • hel sjukersättning är 1 prisbasbelopp, • tre fjärdedels sjukersättning är 2,6 prisbasbelopp, • två tredjedels sjukersättning är 3,6 prisbasbelopp, • halv sjukersättning är 4,2 prisbasbelopp, och • en fjärdedels sjukersättning är 5,8 prisbasbelopp.

37 kap. 7 § SFB Sjukersättning lämnas inte till den del summan av den beräknade sjukersättningen och reduceringsinkomsten överstiger 8 prisbasbelopp.

Bestämmelserna om hur sjukersättningen ska reduceras när en försäkrad arbetar enligt reglerna om steglös avräkning finns i 37 kap. 6 § SFB. Den beviljade sjukersättningen räknas om i en beräkningsmodell som baseras på storleken på arbetsinkomsterna och vissa andra inkomster till preliminär sjukersättning för den perioden som hen arbetar. Reduceringen av sjukersättningen görs med hälften av reduceringsinkomsten. Innan reduceringen görs ska först ett fribelopp dras av. Detta fribelopp är beroende av graden av sjukersättning och perioden då sjukersättningen är steglöst beräknad. Den som har partiell sjukersättning har ett högre fribelopp än den som har hel sjukersättning (37 kap. 6 § SFB).

Den beräkningsmodell som används vid framräknandet av den reducerade sjuk-ersättningen ser ut på detta vis:

Reduceringsinkomst × 50 % = reduceringsbelopp Sjukersättning − reduceringsbelopp = Preliminär sjukersättning vid steglös avräkning.

En försäkrad ska inte kunna ha alltför höga inkomster och samtidigt få sjukersättning. För en försäkrad som arbetar enligt reglerna om steglös avräkning ska därför sjuk-ersättningen högst betalas ut med ett belopp som tillsammans med den beräknade förvärvsinkomsten och eventuell arbetsskadelivränta som är samordnad med sjuk-ersättning enligt 42 kap. 2 § SFB uppgår till 8 prisbasbelopp (37 kap. 7 § SFB samt prop. 2007/08:124, s. 54) Det kan innebära att en försäkrad som har en hög inkomst får hela sin sjukersättning bortreducerad. När sjukersättningen minskas med reduceringsbeloppet ska den inkomstrelaterade sjukersättningen minskas först. Därefter ska garantiersättningen reduceras (prop. 2007/08:124 s. 61).

Om den beräknade preliminära sjukersättningen tillsammans med den beräknade förvärvsinkomsten överstiger 8 prisbasbelopp måste därför ytterligare en reducering göras.

Beräknad inkomst + sjukersättning efter reducering + arbetsskadelivränta − 8 prisbasbelopp = ytterligare reduceringsbelopp.

Om en försäkrads hela sjukersättning reducerats bort och den försäkrade har arbetsskadelivränta som samordnas med sjukersättning enligt 42 kap. 2 § SFB gäller samma inkomsttak om 8 prisbasbelopp för att arbetsskadelivränta ska kunna betalas ut.

Reduceringen av sjukersättningen kan göras för hela inkomståret för dem som ansöker året innan. I de fall en ansökan kommer in under det år som ansökan avser så minskas sjukersättningen för de resterande utbetalningarna för det året. Efter att Försäkrings-kassan beslutat om preliminär sjukersättning börjar den reducerade sjukersättningen att betalas ut från och med den första påverkbara månaden. I beslutsbrevet ska det framgå att beräkningen gäller för hela perioden som kunden arbetar med steglös avräkning.

Preliminär sjukersättning betalas ut med ett månadsbelopp som avrundas nedåt till närmaste hela krontal (37 kap. 11 § SFB).

15.2 Reduceringsinkomst

37 kap. 8 § SFB Reduceringsinkomsten beräknas med utgångspunkt i den pensionsgrundande inkomst som fastställts enligt bestämmelserna om pensionsgrundande inkomst i 59 kap.

37 kap. 9 § SFB Den försäkrades reduceringsinkomst beräknas enligt följande:

1. Först ska från den fastställda pensionsgrundande inkomsten avdrag göras för inkomst enligt

• 59 kap. 13 § 1, i form av föräldrapenning på lägstanivån,
• 59 kap. 13 § 2, i form av omvårdnadsbidrag,
• 59 kap. 13 § 5, i form av inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning, samt
• 59 kap. 13 § 6, i form av livränta enligt 41–44 kap.

2. Därefter ska det avdrag som enligt 59 kap. 37 § ska göras för debiterad allmän pensionsavgift läggas till i den utsträckning avgiften hänför sig till de i reduceringsinkomsten inräknade inkomsterna. Utländska inkomster ska ingå i reduceringsinkomsten, om de är av motsvarande slag som dem som anges i första stycket och skulle ha varit pensionsgrundande enligt 59 kap. om de tjänats in i Sverige.

De inkomster som påverkar sjukersättningens storlek kallas reduceringsinkomst. Den reduceringsinkomst som ska ligga till grund för reducering av sjukersättningen ska i största möjliga mån avspegla de inkomster som personen har haft vid sidan av sin sjuk-ersättning (prop. 2007/08:124 s. 51) och är med några undantag sådana inkomster som utgör PGI enligt 59 kap. SFB.

Även utländska inkomster ska räknas med i reduceringsinkomsten (37 kap. 9 § andra stycket SFB). Det gäller inkomster som skulle ha varit pensionsgrundande om de tjänats in i Sverige.

De pensionsgrundande inkomster som ingår i reduceringsinkomsten är bland annat:

• förvärvsinkomst i form av lön
• inkomster från näringsverksamhet
• löneförmåner och motsvarande
• sjukpenning
• föräldrapenning på sjukpenning- och grundnivå
• tillfällig föräldrapenning
• närståendepenning
• dagpenning från arbetslöshetskassa
• aktivitetsstöd
• vissa skattepliktiga utbildningsbidrag och stipendier
• arbetsskadeförsäkring från försäkringsbolag som är pensionsgrundande.

(37 kap. 8 § SFB, 59 kap. SFB och prop. 2007/08:124, s. 51)

Till sådana inkomster som är pensionsgrundande räknas till exempel ersättning för uppdrag som familjehem, som god man, som stödperson samt andra tillfälliga inkomster oavsett om uppdraget bedrivits självständigt eller inte.

Detta gäller dock inte vissa ersättningar, som bildar underlag för särskild löneskatt, till exempel avgångsbidrag (AGB) från Arbetsmarknadens Försäkrings AB, avgångs-ersättning (AGE) från Trygghetsrådet och ersättning från avtalsgruppförsäkring (AGS) som är komplement till sjukersättning eller aktivitetsersättning (59 kap. 25 § SFB). Det betyder att månadsersättning från till exempel AGS eller AGS-KL, dvs. avtalsgrupp-försäkring som AFA Försäkring betalar ut, inte är PGI.

Även utländska inkomster som skulle ha varit pensionsgrundande om de hade tjänats in i Sverige ska räknas in i reduceringsinkomsten (37 kap. 9 § andra stycket SFB).

Uppgifter om förväntade inkomster behöver inte styrkas av arbetsgivare eller annan.

Eftersom reglerna om steglös avräkning är till för att uppmuntra till arbete måste reduceringsinkomsterna också innehålla dagersättningsförmåner som sjukpenning, föräldrapenning enligt sjukpenningnivå m.m. Om dagersättningar inte skulle ingå i reduceringsinkomsten skulle det kunna uppstå situationer där det för den försäkrade är mer förmånligt att avstå från att arbeta. I stället för att få lön som reducerar sjuk-ersättningen skulle man då kunna få till exempel sjukpenning och därmed bli dubbelt kompenserad av socialförsäkringssystemet (prop. 2007/08:124 s. 52).

15.2.1 Anpassning av reduceringsinkomsten

När sjukersättningen helt upphör under inkomståret, exempelvis om den försäkrade fyller 66 år eller är frihetsberövad och inte har rätt till utbetalning under hela året, ska reduceringsinkomsten anpassas till den inkomst den försäkrade har de månader hen också har sjukersättning. Det beror på att det bara är inkomst som den försäkrade har samtidigt som hen får sjukersättning utbetald som ska påverka om, och i så fall hur mycket, sjukersättningen ska reduceras. Se avsnitt 15.7.1 och 15.7.2.

Om den försäkrade under samma inkomstår haft både sjukersättning och sjukersättning enligt steglös avräkning måste reduceringsbeloppet anpassas till de månader som gäller steglös avräkning (HFD 2015 ref. 10)

15.2.2 Inkomster som inte ingår i reduceringsinkomsten

Vissa inkomster ska inte räknas in i reduceringsinkomsten, trots att de är pensions-grundande enligt 59 kap. SFB. Dessa inkomster är:

• inkomstrelaterad sjukersättning
• livränta enligt 41–44 kap. SFB
• omvårdnadsbidrag eller vårdbidrag
• föräldrapenning vad gäller lägstanivådagar.

(37 kap. 9 § SFB)

Inkomstrelaterad sjukersättning och livränta enligt 41 kap. SFB kan inte ingå i reduceringsinkomsten eftersom den ska reducera just dessa ersättningar (prop. 2007/08:124 s. 52). Detta innebär att om en försäkrad också har invalidpension från ett annat land, ska inte heller invalidpensionen räknas in i reduceringsinkomsten.

Livränta som inte är utbetald till den försäkrade på grund av samordning med till exempel sjukersättning aktivitetsersättning eller utländsk pension (kod 999 på kontroll-uppgiften) är pensionsgrundande. Denna ska inte heller räknas in i reduceringsinkomsten eftersom det är en livränta enligt 41–44 kap. SFB och den inte heller är utbetald till den försäkrade.

Eftersom ersättningen vid omvårdnadsbidrag eller vårdbidrag är beroende av barnets behov av omvårdnad och tillsyn på grund av en funktionsnedsättning och inte förälderns inkomstbortfall, ska den inte reducera sjukersättningen. Föräldrapenningdagar på lägstanivå ska inte heller reducera sjukersättningen eftersom ett aktivt föräldraskap bör uppmuntras (prop. 2007/08:124 s. 52).

15.2.3 Pensionsgrundande inkomster från annat än förvärvsarbete under inkomståret

En försäkrad som får royalty, uppsägningslön, avgångsvederlag eller liknande under tid med sjukersättning, ska ansöka om omräkning av sjukersättning bara om hen också ska arbeta enligt reglerna om steglös avräkning och får en inkomst av arbetet. Det beror på att ansökan om omräkning av sjukersättning vid arbete ska göras först när den försäkrade utnyttjar en arbetsförmåga som hen antogs sakna när beslut om sjuk-ersättning fattades.

Exempel

Sally har tre fjärdedels sjukersättning sedan 2001. Innan hon blev sjuk var hennes huvudsakliga arbete att skriva böcker, framför allt kurslitteratur, men också att arbeta som föreläsare. Sally får varje år royalty för de böcker hon skrivit. Sedan 2001 har hon arbetat som föreläsare på den fjärdedel hon inte har sjukersättning för.

Sally tänker börja föreläsa i större omfattning och utnyttja en arbetsförmåga som hon antogs sakna när beslutet om sjukersättning fattades. Hon ansöker därför om omräkning av sjukersättning vid arbete. Vid beräkningen av den preliminära sjukersättningen är reduceringsinkomsten den sammanlagda beräknade inkomsten under året, alltså både lön för arbetet som föreläsare och den royalty hon får under året.

Exempel

Viola har halv sjukersättning beviljad sedan 1998 och har en anställning på halvtid. Hon har ett beslut om preliminär sjukersättning eftersom hon till viss del även arbetar på den del som hon har sjukersättning för.

Från den 1 juli 2013 sägs Viola upp från sin anställning hos ICA. Hon får uppsägningslön med 12 000 kronor per månad under ett år. Hon har ingen arbetsplikt under uppsägningstiden eftersom butiken ska avvecklas. Enligt avtalet får hon behålla uppsägningslönen även om hon får en ny anställning.

Viola får en ny anställning på Hemköp från och med den 1 oktober. Den anställningen är på halvtid och hon kommer inte att fortsätta arbeta på den del som hon har sjukersättning för. Hon anmäler ändrad inkomst till Försäkrings-kassan som fattar ett nytt beslut om preliminär sjukersättning.

Det nya beslutet om preliminär sjukersättning för 2013 baseras på Violas sammanlagda beräknade inkomst under året. Arbetsinkomsterna från de båda anställningarna och uppsägningslönen ligger till grund för beräkning av en ny preliminär sjukersättning.

För inkomståret 2014 behöver Viola inte ansöka om omräkning av sjukersätt-ning vid arbete eftersom hon inte kommer att arbeta utöver den halvtid som hon inte har sjukersättning för trots att hon får uppsägningslön.

En försäkrad som inte arbetar under inkomståret, men som har pensionsgrundande inkomster från annat än förvärvsarbete utfört under året ska alltså inte ansöka om omräkning av sjukersättning vid arbete.

Exempel

Max har hel sjukersättning sedan 2004. Max har arbetat som kompositör och musiker och kommer att få royalty under året för musik han tidigare skrivit.

Eftersom Max inte kommer att förvärvsarbeta under året ska han inte ansöka om omräkning av sjukersättning vid arbete trots att inkomsterna är pensionsgrundande. Han utnyttjar inte en arbetsförmåga som han antogs sakna när beslut om sjukersättning fattades.

15.3 Fribelopp vid steglös avräkning

I beräkningsmodellen för steglös avräkning finns ett fribelopp. Detta är beroende av sjukersättningsnivån enligt 37 kap. 6 och 7 §§ SFB. Fribeloppet baseras på aktuellt prisbasbelopp. En försäkrad med hel sjukersättning ska fortsättningsvis kunna ha en reduceringsinkomst på ett prisbasbelopp om året utan att sjukersättningen minskas. På så sätt kommer den försäkrade inte att få sin sjukersättning minskad när arbetsutbudet ökas i ett första steg (prop. 2007/08:124 s. 53).

Sjukersättningsgrad	Fribelopp
Hel	1 prisbasbelopp
Tre fjärdedels	2,6 prisbasbelopp
Halv	4,2 prisbasbelopp
En fjärdedel	5,8 prisbasbelopp
Två tredjedels (enl. bestämmelser före den 1 juli 1993)	3,6 prisbasbelopp

15.3.1 Anpassat fribelopp

När det vid beräkningen av preliminär sjukersättning står klart att sjukersättningen upphör under inkomståret, på grund av att den försäkrade fyller 66 år, är frihetsberövad under del av året eller får sänkt grad av sjukersättningen, ska fribeloppet anpassas. Det ska även anpassas när den försäkrade haft både sjukersättning och sjukersättning vid steglös avräkning under samma inkomstår (HFD 2015 ref. 10).

Fribeloppet ska stå i proportion till det antal månader under året som den försäkrade faktiskt har sjukersättning med steglös avräkning och/eller till de olika grader som den försäkrade har sjukersättning.

Vid beslut om preliminär sjukersättning för en försäkrad som fyller 66 år eller som haft både sjukersättning och sjukersättning med steglös avräkning under året, delas fribeloppet med 12 och multipliceras sedan med det antal månader som är aktuella att göra en beräkning på. Se avsnitt 15.6, 15.7.1 och 15.7.2.

Vid beslut om preliminär sjukersättning för en försäkrad som får en sänkt grad av sjuk-ersättning, beräknas den preliminära sjukersättningen utifrån de fribelopp som motsvarar de grader av sjukersättning som den försäkrade har under året. Se avsnitt 15.7.3.

15.4 Steglös avräkning under helt år vid hel sjukersättning

Om den försäkrade har hel sjukersättning och reduceringsinkomsten är högre än ett prisbasbelopp det aktuella inkomståret ska sjukersättningen minskas med 50 procent av reduceringsinkomsten efter att denna minskats med fribeloppet. Sjukersättningen ska dock högst betalas ut med ett belopp som tillsammans med reduceringsinkomsten och eventuell arbetsskadelivränta uppgår till 8 prisbasbelopp (37 kap. 6 och 7 §§ SFB).

Exempel

Kalle har hel sjukersättning sedan november 2005. Hans sjukersättning per år är 132 000 kronor.

Kalle ansöker i december 2012 om omräkning av sjukersättning vid arbete från och med den 5 januari 2013. Han ska börja arbeta deltid med en beräknad årslön under 2013 på 90 000 kronor.

Reduceringsinkomsten som ska minska sjukersättningen blir 45 500 kronor.

Beräknad förvärvsinkomst: 90 000 kr − Fribelopp (år 2013): 44 500 kr = Reduceringsinkomst: 45 500 kr

Reduceringsbeloppet blir 45 500 × 50 % = 22 750 kronor Sjukersättningen efter reducering blir 109 250 kronor.

Sjukersättningen: 132 000 kr − Reduceringsbelopp: 22 750 kr = Sjukersättning efter reducering: 109 250 kr

Kalles beräknade totala inkomst för 2013 efter reducering blir 199 250 kronor.

Beräknad förvärvsinkomst: 90 000 kr

• Sjukersättning efter reducering: 109 250 kr = Total inkomst efter reducering: 199 250 kr

Eftersom Kalles totala inkomst för 2013 inte beräknas överstiga 8 pris-basbelopp (8 × 44 500 = 356 000 kronor) behöver ingen ytterligare reducering av sjukersättningen göras.

Kalles preliminära sjukersättning för 2013 blir 109 250 kronor.

Exempel

Marjatta har hel sjukersättning sedan maj 1998. Hennes sjukersättning per år är 200 157 kronor.

Marjatta ansöker i december 2012 om omräkning av sjukersättning vid arbete från och med januari 2013. Hon ska börja arbeta heltid med en beräknad lön för 2013 på 285 000 kronor.

Reduceringsinkomsten som ska minska sjukersättningen blir 240 500 kronor.

Beräknad förvärvsinkomst: 285 000 kr − Fribelopp (2013): 44 500 kr = Reduceringsinkomst: 240 500 kr

Reduceringsbeloppet blir 240 500 × 50 % = 120 250 kronor. Sjukersättningen efter reducering blir 79 907 kronor

Sjukersättningen: 200 157 kr − Reduceringsbelopp: 120 250 kr = Sjukersättning efter reducering: 79 907 kr

Marjattas beräknade totala inkomst för 2013 efter reducering skulle då bli 364 907 kronor.

Beräknad förvärvsinkomst: 285 000 kr

• Sjukersättning efter reducering: 79 907 kr = Total inkomst efter reducering: 364 907 kr

Eftersom Marjattas totala inkomst för 2013 beräknas överstiga 8 prisbasbelopp (8 × 44 500 = 356 000 kronor) görs ytterligare en reducering motsvarande det belopp av den totala inkomsten som överstiger 356 000 kronor. Sjukersättningen reduceras med ytterligare 8 907 kronor.

Beräknad total inkomst: 364 907 kr

• 8 x prisbasbeloppet: 356 000 kr = Ytterligare reduceringsbelopp: 8 907 kr

Marjattas sjukersättning reduceras med 129 157 kronor.

Reduceringsbelopp: 120 250 kr

• ytterligare reduceringsbelopp: 8 907 kr = Totalt reduceringsbelopp: 129 157 kr

Marjattas preliminära sjukersättning för 2013 blir 71 000 kronor.

Beviljad sjukersättning: 200 157 kr

• Totalt reduceringsbelopp: 129 157 kr = Preliminär sjukersättning: 71 000 kr

15.5 Steglös avräkning under helt år vid partiell sjukersättning

Samma beräkning ska göras för att räkna fram den preliminära sjukersättningen vid partiell sjukersättning som vid hel sjukersättning. Endast fribeloppen är olika.

Exempel

Kunta har halv sjukersättning sedan 2007. Hans sjukersättning per år är 51 360 kronor.

Kunta ansöker om omräkning av sjukersättning vid arbete från och med januari 2013. Kunta arbetar sedan tidigare 20 timmar i veckan men vill nu trappa upp arbetet till 27 timmar i veckan. Han beräknar att han därmed kommer att få en årslön för 2013 på 200 000 kronor.

Reduceringsinkomsten som ska minska sjukersättningen blir 13 100 kronor.

Beräknad förvärvsinkomst: 200 000 kr − Fribelopp (år 2013): 186 900 kr = Reduceringsinkomst: 13 100 kr

Reduceringsbeloppet blir 13 100 × 50 % = 6 550 kronor. Sjukersättning efter reducering blir 44 810 kronor.

Sjukersättningen: 51 360 kr − Reduceringsbelopp: 6 550 kr = Sjukersättning efter reducering: 44 810 kr

Kuntas beräknade totala inkomst för 2013 efter reducering blir 244 810 kronor.

Beräknad förvärvsinkomst: 200 000 kr

• Sjukersättning efter reducering: 44 810 kr = Total inkomst efter reducering: 244 810 kr

Eftersom Kuntas totala inkomst för 2013 inte beräknas överstiga 8 prisbas-belopp (8 × 44 500 = 356 000 kronor) behöver ingen ytterligare reducering av sjukersättningen göras.

Kuntas preliminära sjukersättning för 2013 blir 44 810 kronor, 3 734 kronor/månad. (44 810÷12 = 3 734)

15.6 Steglös avräkning under del av år – rätt till sjukersättning hela året

Om en ansökan om omräkning av sjukersättning vid arbete kommer in under inkomståret så betyder det att en oreducerad sjukersättning redan har hunnit betalas ut för del av året. Reduceringen av sjukersättningen kan i dessa fall bara göras för de månader av året då utbetalning ännu inte gjorts. (HFD 2015 ref. 10)

Exempel

Päivi har hel sjukersättning sedan oktober 2007 och hon ansöker i juni 2015 om omräkning av sjukersättning vid arbete från juli 2015.

Päivis sjukersättning 2015 är 10 300 kronor per månad. Hon uppger i sin ansökan att hennes beräknade inkomst under perioden juli–december blir 90 000 kronor.

Eftersom Päivi kommer arbeta del av år ska fribeloppet anpassas till samma antal månader hon arbetar och får preliminär sjukersättning, dvs. juli–december. Fribeloppet för hel sjukersättning är 44 500 kronor för 2015. Det anpassade fribeloppet blir i detta fall 6/12 × 44 500 = 22 250 kronor.

Reduceringsinkomsten blir 67 750 kronor.

Beräknad förvärvsinkomst: 90 000 kr − Anpassat fribelopp: 22 250 kr = Reduceringsinkomst: 67 750 kr

Reduceringsbeloppet blir 67 750 × 50 % = 33 875 kronor. Preliminär sjukersättning för perioden juli–december 2015 blir 27 925 kronor.

Sjukersättning före reducering (6 x 10 300): 61 800 kr − Reduceringsbelopp: 33 875 kr = Preliminär sjukersättning: 27 925 kr

Päivis beräknade totala inkomst för perioden juli–december 2015 blir 117 925 kronor.

Beräknad förvärvsinkomst: 90 000 kr

• Preliminär sjukersättning: 27 925 kr = Total inkomst: 117 925 kr

Päivis totala inkomst beräknas inte överstiga det anpassade takbeloppet (8 × 44 500 × 6/12 = 178 000 kronor) så någon ytterligare reducering behöver inte göras.

Päivi kommer att få 4 654 kronor per månad i preliminär sjukersättning för juli–december 2015 (27 925kr/6 mån = 4 654 kr)

Exempel

Björn har halv sjukersättning sedan november 2004 och han ansöker i juni 2015 om omräkning av sjukersättning vid arbete från maj 2015. Han uppger i sin ansökan att hans beräknade inkomst under perioden maj–december blir 150 000 kronor.

Försäkringskassan bedömer att det finns giltig anledning till sen ansökan. Björns sjukersättning 2015 är 6 509 kronor per månad. För perioden maj–december blir det 52 072 kronor.

Eftersom Björn kommer arbeta del av år ska fribeloppet anpassas till samma antal månader han arbetar och får preliminär sjukersättning, dvs. maj–december. Fribeloppet för halv sjukersättning är 186 900 kronor för 2015. Det anpassade fribeloppet blir i detta fall 8/12 × 186 900 = 124 600 kronor.

Reduceringsinkomsten blir 25 400 kronor.

Beräknad förvärvsinkomst: 150 000 kr − Anpassat fribelopp: 124 600 kr = Reduceringsinkomst: 25 400 kr

Reduceringsbeloppet blir 25 400 × 50 % = 12 700 kronor. Preliminär sjukersättning för perioden maj–december 2015 blir 39 372 kronor.

Sjukersättning före reducering: 52 072 kr − Reduceringsbelopp: 12 700 kr = Sjukersättning efter reducering: 39 372 kr

Björns beräknade totala inkomst för perioden maj–december 2015 blir 189 372 kronor.

Beräknad förvärvsinkomst: 150 000 kr

• Preliminär sjukersättning: 39 372 kr = Total inkomst: 189 372 kr

Björns totala inkomst beräknas inte överstiga det anpassade takbeloppet (8 × 44 500 × 8/12 = 237 333 kronor) så någon ytterligare reducering behöver inte göras.

Eftersom Björn började arbeta i maj måste Försäkringskassan dra av den sjukersättning som har betalats ut under tiden maj–juni för att få fram rätt belopp som ska betalas ut under resterande del av året. Björn har fått 13 018 kronor i sjukersättning maj–juni (2 mån × 6 509 kr = 13 018 kr)

Belopp som sjukersättningen preliminärt ska betalas ut med för juli–december blir 26 354 kronor.

Preliminär sjukersättning: 39 372 kr − Redan utbetald sjukersättning: 13 018 kr = Preliminär sjukersättning för juli–december: 26 354 kr

Björn kommer att få 4 392 kronor per månad i preliminär sjukersättning för juli–december 2015. (26 354 kr/6 mån = 4 392 kr)

15.7 Steglös avräkning och sjukersättning under del av år

Om den försäkrades sjukersättning upphör under det år som den försäkrade arbetar enligt reglerna om steglös avräkning eller om sjukersättningen betalas ut för del av år ska fribeloppet anpassas efter det antal månader som den försäkrade har sjuk-ersättning.

15.7.1 Den försäkrade fyller 66 år under året – anpassat fribelopp

Om den försäkrade blir 66 år under det år för vilket preliminär sjukersättning ska beräknas måste hänsyn tas till att sjukersättningen inte kommer att betalas ut för hela året. Det innebär att fribeloppet måste anpassas.

Fribeloppet anpassas genom att det divideras med tolv och sedan multiplicera med det antal månader som den försäkrade kommer att ha sjukersättning med steglös avräkning under året.

När Försäkringskassan ska beräkna om den försäkrades preliminära sjukersättning tillsammans med den beräknade inkomsten överstiger 8 prisbasbelopp, måste även detta anpassas till det antal månader den försäkrade har rätt till sjukersättning.

Exempel

Harriet har halv sjukersättning och ansöker i december 2023 om omräkning av sjukersättning vid arbete från januari 2024. Hon har beräknat sin inkomst under 2024 till 331 200 kronor. I oktober 2024 fyller Harriet 66 år.

Innan handläggaren beräknar den preliminära sjukersättningen kontaktar hen Harriet för att be henne beräkna hur stor hennes inkomst kommer att vara till och med september. Den inkomst Harriet får från och med den månad hon fyller 66 år ska alltså inte ingå i inkomsten som används vid beräkningen av den preliminära sjuk-ersättningen.

Harriet beräknar att hon kommer att få 248 400 kronor i inkomst till och med september. Eftersom Harriets sjukersättning upphör under inkomståret ska också fribeloppet och den oreducerade sjukersättningen anpassas till det antal månader som hon har rätt till sjukersättning.

Harriet har rätt till sjukersättning under perioden januari–september, det vill säga i nio månader. Fribeloppet för 2024 var inte fastställt när det här exemplet skrevs. Vi gör därför ett antagande att fribeloppet för halv sjukersättning är 220 500 kronor för 2024. Det anpassade fribeloppet blir i detta fall 9/12 × 220 500 = 165 375 kronor.

Harriet har ett beslut om halv sjukersättning med 85 356 kronor per år. Den sjukersättning som ska användas vid beräkningen blir (85 356÷12) × 9 = 64 017 kronor.

Reduceringsinkomsten blir 83 025 kronor.

Beräknad förvärvsinkomst 9 mån (jan–sep): 248 400 kr − Anpassat fribelopp 2024: 165 375 kr = Reduceringsinkomst: 83 025 kr

Reduceringsbelopp blir 83 025 × 50 % = 41 513 kronor. Harriets preliminära sjukersättning för året blir 22 504 kronor.

Halv sjukersättning (oreducerad): 64 017 kr − Reduceringsbelopp: 41 513 kr = Sjukersättning efter reducering: 22 504 kr

Harriets beräknade totala inkomst för perioden januari–september 2024 efter reducering blir 270 904 kronor.

Beräknad förvärvsinkomst: 248 400 kr

• Preliminär sjukersättning: 22 504 kr = Total inkomst efter reducering: 270 904 kr

För Harriet blir beloppet som den preliminära sjukersättningen och den beräknade inkomsten tillsammans inte får överstiga 315 000 kronor (8 x 52 500) × (9/12), det vill säga 8 gånger det antagna prisbasbeloppet för 2024 multiplicerat med den andel av året som Harriet har rätt till sjukersättning.

Eftersom Harriets totala inkomst inte beräknas överstiga 8 prisbasbelopp för 2024 behöver ingen ytterligare reducering göras.

15.7.2 Frihetsberövad – anpassat fribelopp

För frihetsberövade gäller samma princip för fribeloppet som för den som fyller 66 år. När sjukersättning endast betalas ut under en del av året anpassas fribeloppet så att det motsvarar det antal månader som sjukersättningen betalades ut. Det anpassade fribeloppet räknas alltid på hela kalendermånader. Den första månaden för vilken sjuk-ersättning åter betalas ut räknas som en hel månad, även om ersättning inte betalas ut för hela månaden.

15.7.3 Lägre grad av sjukersättning under året – anpassat fribelopp

När en försäkrad som arbetar enligt reglerna om steglös avräkning ansöker om en lägre grad av sjukersättning, ska beräkningen av en ny preliminär sjukersättning för resterande månader av inkomståret göras med ett anpassat fribelopp, förutsatt att hen fortsätter att arbeta med steglös avräkning. Utgångspunkten är att fribeloppet ska vara anpassat till under hur många månader av året som den försäkrade har sjukersättning i respektive omfattning.

Exempel

Adam har hel sjukersättning och har redan ett beslut om preliminär sjuk-ersättning för 2013. I augusti 2013 ansöker han om att sjukersättningen ska minskas från hel till tre fjärdedels sjukersättning. I ansökan om minskad ersättning framgår att Adam kommer att ha en årsinkomst på 120 000. Adam kommer att arbeta 12 timmar per vecka framöver.

Försäkringskassan beviljar ansökan och beslutar om tre fjärdedels sjuk-ersättning från och med september 2013. Efter beslutet om att minska Adams sjukersättning fattar Försäkringskassan ett nytt beslut om preliminär sjuk-ersättning.

Fribeloppet som används vid den nya beräkningen anpassas efter hur många månader Adam har hel respektive tre fjärdedels sjukersättning under 2013. Fribeloppet för hel sjukersättning 2013 är 44 500 kronor och för tre fjärdedels sjukersättning 115 700 kronor.

Det anpassade fribeloppet i det här fallet blir 8/12 × 44 500 kronor + 4/12 × 115 700 kronor = 29 667 kronor + 38 567 kronor = 68 234 kronor.

Adam hade 106 800 kronor per år i oreducerad sjukersättning före det första preliminära beslutet. Med tre fjärdedels sjukersättning får Adam 80 100 kronor per år före reduceringen.

Eftersom Adam får sjukersättning i olika omfattning under samma år, hel och tre fjärdedels, beräknas sjukersättningen före reducering med hänsyn till det antal månader Adam har hel respektive tre fjärdedels sjukersättning. Sjukersättningen före reducering blir: (8/12) × 106 800 + (4/12) × 80 100 = 71 200 + 26 700 = 97 900 kronor.

Tidigare beviljad preliminär sjukersättning för inkomståret är 68 000 kronor (5 667 kr/månad). Reduceringsinkomsten blir 51 766 kronor.

Beräknad förvärvsinkomst: 120 000 kr − Anpassat fribelopp (år 2013) (8/12 × 44 500) + (4/12 × 115 700): 68 234 kr = Reduceringsinkomst: 51 766 kr

Reduceringsbeloppet blir 51 766 × 50 % = 25 883 kronor. Den preliminära sjukersättningen för året blir 72 017 kronor.

Sjukersättning oreducerad (8/12 × 106 800) + (4/12 × 80 100): 97 900 kr − Reduceringsbelopp: 25 883 kr = Preliminär sjukersättning: 72 017 kr

Den preliminära sjukersättningen efter reducering med redan utbetald sjuk-ersättning blir 26 681 kronor.

Ny beräknad preliminär sjukersättning för inkomståret: 72 017 kr − Redan utbetald preliminär sjukersättning (5 667 x 8): 45 336 kr = Resterande preliminär sjukersättning för året: 26 681 kr

Från och med september till och med december får Adam 6 670 kronor/månad. (26 681÷4 = 6 670 kr)

Adams beräknade totala inkomst för 2013 efter reducering blir 192 017 kronor.

Beräknad förvärvsinkomst: 120 000 kr

• preliminär sjukersättning: 72 017 kr = Total inkomst efter reducering: 192 017 kr

Eftersom Adams totala beräknade inkomst för 2013 inte överstiger 8 prisbasbelopp behöver ingen ytterligare reducering göras.

Om den försäkrade efter reduceringen av sjukersättningen inte fortsätter att arbeta på den del som hen har sjukersättning för, ska den försäkrade få sin sjukersättning utbetald utan reducering resten av året. I beslutet om reducering av sjukersättningen ska det finnas information om att beslutet om preliminär sjukersättning endast gäller de månader den försäkrade arbetade enligt reglerna om steglös avräkning och att avstämningen bara kommer att göras för de månaderna.

15.8 Samordningsbestämmelser

Om den försäkrade har rätt till sjukersättning och änkepension samtidigt, ska en jämförelse av garantiersättningen och garantipensionen göras innan sjukersättningen betalas ut. Även arbetsskadelivränta ska samordnas med sjukersättningen i vissa situationer.

15.8.1 Änkepension

Till änkepensionen finns ett grundskydd, garantipension, som betalas ut som en utfyllnad till den inkomstgrundade änkepensionen.

Om den försäkrade har rätt till både garantiersättning till sjukersättningen och garantipension till änkepensionen, ska endast det högsta beloppet betalas.

Metodstöd – garantiersättning

När garantiersättningen i form av sjukersättning reduceras helt eller delvis för en försäkrad som också har garantipension i form av änkepension ska handläggaren kontakta Pensionsmyndighetens enhet i Luleå som handlägger efterlevandepensioner, för besked om garantipensionens storlek. En jämförelse ska sedan göras enligt 7 kap. 33 § SFBP mellan garantiersättningen och garantipensionen för att se vilken av ersättningarna som är mest förmånlig för den försäkrade. Den försäkrade ska vara garanterad ett grundskydd.

För den som har steglös avräkning ska garantiersättningens belopp efter avdrag för reduceringsinkomst användas för att fastställa vilket grundskydd som ska betalas ut. Det betyder att om garantiersättning efter reducering av arbetsinkomst understiger garantipensionen, så ska garantipensionen betalas ut och tvärtom. På så sätt är en änka alltid garanterad ett grundskydd och det innebär att hon alltid har rätt till ett belopp lägst motsvarande hennes garantipension.

Detta innebär att om garantiersättningen helt reducerats bort på grund av att den försäkrade har steglös avräkning, ska garantipensionen i stället betalas ut.

För utlandsbosatta utförs motsvarande handläggning på utlandskontoret på SA Gotland i Visby.

15.8.2 Arbetsskadelivränta

Enligt 41 kap. 23 § SFB ska ett beslut om steglös avräkning också omfatta sådan arbetsskadelivränta som enligt 42 kap. 2 § SFB är samordnad med sjukersättning. Därför ska det som sägs om sjukersättning även gälla livränta. Detta innebär att en försäkrad som har arbetsskadelivränta enligt 41 kap. SFB, som samordnas med sjuk-ersättningen ska inte få arbetsskadelivräntan omprövad under tid då hen arbetar enligt reglerna om steglös avräkning. Även om den försäkrade visar på en förbättrad arbetsförmåga och därmed också en ökad försörjningsförmåga ska en omprövning inte göras (prop. 2008/07:124 s. 73 ff).

Det finns försäkrade som har en livränta som samordnas med sjukersättningen enligt 42 kap. 4 § SFB. Dessa livräntor ska inte ingå i beräkningen av reduceringsbeloppets storlek. Det beror på att den nedsatta arbetsförmågan som ligger till grund för sjukersättningen inte beror på en arbetsskada, d.v.s. sjukersättningen är beviljad av en annan anledning är arbetsskadelivräntan.

Enligt 37 kap. 7 § SFB ska sjukersättning inte betalas ut för den del av den beräknade sjukersättningen som tillsammans med reduceringsbeloppet överstiger 8 prisbasbelopp. Detta innebär att preliminär sjukersättning tillsammans med arbetsskadelivränta efter samordning och reduceringsbelopp får inte överstiga inkomsttaket 8 prisbasbelopp. Om den försäkrades sammanlagda inkomster och arbetsskadelivränta under året överstiger 8 prisbasbelopp ska även livräntan reduceras så att den totala inkomsten inte överstiger 8 prisbasbelopp. Arbetsskadelivräntan reduceras först när sjukersättningen är helt bort-reducerad. Detsamma gäller vid beräkning av slutlig sjukersättning.

För de försäkrade som har livränta enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring (YFL) ska ingen reducering av yrkesskadelivräntan göras.

Se vidare om arbetsskadelivränta i vägledning (2003:4).

15.8.3 Metodstöd – utred vilken typ av livränta som betalas ut

Metodstöd – utred vilken typ av livränta som betalas ut

Kontrollera alltid om den livränta som den försäkrade får är samordnad enligt 42 kap. 2 § eller 4 § SFB, eftersom det bara är livräntor som samordnas enligt 2 § som är aktuella för steglös avräkning. Det går inte att se i it-stödet för arbetsskadelivränta vilken typ av samordning som den försäkrade har, så du måste ta kontakt med en handläggare inom arbetsskador för att få veta det.

En försäkrad kan ha två eller flera livräntor, och de kan vara samordnade med stöd av olika paragrafer. Om den försäkrade har livränta som samordnas enligt både 2 § och 4 § ska enbart den livränta som är samordnad enligt 2 § användas. Du kan behöva göra en manuell beräkning av reduceringsbeloppet om it-stödet inte har uppgift om den rätta livräntan, d.v.s. inte har uppgift om enbart livränta som samordnas enligt 2 §.

15.8.4 Beräkning av preliminär sjukersättning när arbetsskadelivränta som samordnas med sjukersättningen betalas ut

Om den försäkrade har sjukersättning och arbetar enligt reglerna om steglös avräkning och reduceringsinkomsten är högre än fribeloppet så ska sjukersättningen reduceras. Även livränta som är samordnad med sjukersättning enligt 42 kap. 2 § SFB reduceras genom steglös avräkning.

I samband med beräkningen av preliminär sjukersättning sker reducering så länge sjuk-ersättningen tillsammans med arbetsskadelivränta efter samordning och den beräknade inkomsten överstiger 8 prisbasbelopp.

Exempel

Vilgot har halv sjukersättning och ansöker i juni 2015 om omräkning av sjuk-ersättning – steglös avräkning. Han ska börja arbeta 1 juli 2015 och beräknar att få 125 000 kronor i inkomst. Fribeloppet för halv sjukersättning är 186 900 kronor år 2015. Fribeloppet anpassas till de månader som den försäkrade arbetar. Det blir 93 450 kronor (186 900 kronor/12 månader x 6 månader).

Vilgots inkomstrelaterade sjukersättning är 8 480 kronor/ månad. Han har ingen garantiersättning. Arbetsskadelivränta efter samordning betalas ut med 65 616 kronor per år. För tiden juli–december blir det 32 808 kronor (65 616 kronor / 12 månader × 6 månader).

Prisbasbeloppet för 2015 är 44 500 kronor. 8 × prisbasbeloppet (44 500 kronor) är 356 000 kronor. För perioden juli–december blir det 178 000 kronor.

Reduceringsinkomsten som ska minska sjukersättningen blir 31 550 kronor.

Beräknad förvärvsinkomst: 125 000 kronor − Fribelopp: 93 450 kronor = Reduceringsinkomst: 31 550 kronor

Reduceringsbeloppet blir 31 550 × 50 % = 15 775 kronor. Sjukersättning efter reducering blir 35 105 kronor.

Sjukersättning (6 x 8 480): 50 880 kronor − Reduceringsbelopp: 15 775 kronor = Preliminär sjukersättning: 35 105 kronor

Vilgots beräknade totala inkomst för 2015 blir 192 913 kronor.

Preliminär sjukersättning: 35 105 kronor

• Arbetsskadelivränta: 32 808 kronor
• Beräknad förvärvsinkomst: 125 000 kronor = Total inkomst: 192 913 kronor

Eftersom den totala inkomsten för 2015 beräknas överstiga 178 000 (8 prisbasbelopp × 6/12 månader) görs ytterligare en reducering motsvarande det belopp av den totala inkomsten som överstiger 178 000 kronor. Sjukersättningen reduceras med ytterligare 14 913 kronor.

Total inkomst: 192 913 kr − Tak för reduceringsbelopp: 178 000 kr = Reduceringsbelopp som överstiger inkomsttaket: 14 913 kr

Vilgots sjukersättning reduceras totalt med 30 688 kronor.

Reduceringsbelopp: 15 775 kr

• Reduceringsbelopp som överstiger inkomsttaket: 14 913 kr = Totalt reduceringsbelopp: 30 688 kr

Vilgots preliminära sjukersättning för 2013 blir 20 192 kronor.

Inkomstrelaterad sjukersättning: 50 880 kr − Totalt reduceringsbelopp: 30 688 kr = Återstående preliminär sjukersättning för året: 20 192 kr

Eftersom det finns återstående preliminär sjukersättning att betala ut kommer arbetsskadelivränta som samordnas med sjukersättningen inte att reduceras.

Exempel

Vilma har halv sjukersättning och ansöker i januari 2015 om omräkning av sjukersättning – steglös avräkning. Hon ska börja arbeta 15 januari 2015 och beräknar att få 300 000 kronor i inkomst. Fribeloppet för 2015 i detta fall är 186 900 kronor.

Vilmas inkomstrelaterade sjukersättning uppgår till 101 760 kronor (8 480 kronor/månad). Hon har ingen garantiersättning. Arbetsskadelivränta efter samordning betalas ut med 65 616 kronor.

Prisbasbeloppet för 2015 är 44 500 kronor. 8 × prisbasbeloppet (44 500 kronor) är 356 000 kronor.

Reduceringsinkomsten som ska minska sjukersättningen blir 113 100 kronor.

Beräknad förvärvsinkomst: 300 000 kronor − Fribelopp: 186 900 kronor = Reduceringsinkomst: 113 100 kronor

Reduceringsbeloppet blir 113 100 × 50 % = 56 550 kronor. Sjukersättning efter reducering blir 45 210 kronor.

Sjukersättning: 101 760 kronor − Reduceringsbelopp: 56 550 kronor = Preliminär sjukersättning: 45 210 kronor

Vilmas beräknade totala inkomst för 2015 blir 410 826 kronor.

Preliminär sjukersättning: 45 210 kronor

• Arbetsskadelivränta: 65 616 kronor
• Beräknad förvärvsinkomst: 300 000 kronor = Total inkomst: 410 826 kronor

Eftersom den totala inkomsten för 2015 beräknas överstiga 8 prisbasbelopp görs ytterligare en reducering motsvarande det belopp av den totala inkomsten som överstiger 356 000 kronor. Sjukersättningen reduceras med ytterligare 54 826 kronor.

Total inkomst: 410 826 kr − Tak för reduceringsbelopp: 356 000 kr = Reduceringsbelopp som överstiger inkomsttaket: 54 826 kr

Vilmas sjukersättning reduceras totalt med 111 376 kronor.

Reduceringsbelopp: 56 550 kr

• Reduceringsbelopp som överstiger inkomsttaket: 54 826 kr = Totalt reduceringsbelopp: 111 376 kr

Vilmas preliminära sjukersättning för 2015 blir 0 kronor.

Sjukersättning: 101 760 kr − Totalt reduceringsbelopp: 111 376 kr = Preliminär sjukersättning för året: 0 kr

Vilma har fått sjukersättning utbetald under januari med 8 480 kronor. Eftersom reduceringsbeloppet är större än sjukersättningen ska arbetsskadelivränta som samordnas med sjukersättningen reduceras. Det återstående reduceringsbeloppet som ska minska arbetsskadelivräntan blir 18 096 kronor.

Sjukersättning: 101 760 kr − Totalt reduceringsbelopp: 111 376 kr Återstående reduceringsbelopp: −9 616 kr Preliminär sjukersättning som betalats ut: −8 480 kr = Totalt återstående reduceringsbelopp: −18 096 kr