5 Samordning med andra förmåner
I detta kapitel beskrivs de samordningsregler som gäller då en person har både sjukersättning eller aktivitetsersättning och yrkesskadelivränta eller arbetsskadelivränta.
Samordning mellan förmånerna görs genom att yrkesskadelivräntan minskar sjukersättningen. Motsatsen gäller för samordning mellan sjukersättning eller aktivitetsersättning och arbetsskadelivränta. Har den försäkrade både rätt till arbetsskadelivränta och sjukersättning eller aktivitetsersättning ska livräntan endast betalas ut i den mån den överstiger nämnda ersättning.
I kapitlet beskrivs framför allt samordning med yrkesskadelivränta. Utförligare beskrivning av samordning med arbetsskadelivränta hittar du i vägledning (2003:4) Förmåner vid arbetsskada.
5.1 Samordning med efterlevandestöd eller garantipension till änkepension
Om en försäkrad för samma månad har rätt till både aktivitetsersättning i form av garantiersättning och efterlevandestöd betalas endast den till beloppet största av förmånerna. Motsvarande gäller om en försäkrad har rätt till såväl sjukersättning i form av garantiersättning som garantipension till änkepension enligt SFB. Se vidare avsnitt 4.7. I vägledning (2005:1) Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar kan du läsa mer om avdrag vid ordinarie utbetalningar.
5.2 Samordning med yrkesskadelivränta i form av egenlivränta
Samordning ska göras mellan sjukersättning och yrkesskadelivränta. Har den försäkrade rätt till yrkesskadelivränta som betalas ut enligt YFL eller enligt motsvarande äldre lagstiftning eller livränta som i annat fall bestäms av eller betalas ut av Försäkringskassan, ska sjukersättningen samordnas med hänsyn till livräntan. Det gäller både för inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning. En förutsättning för att samordning ska göras är att det ska vara en yrkesskadelivränta som den sjukersättningsberättigade har rätt till som skadad, s.k. egenlivränta. Också yrkesskadelivränta enligt utländsk lagstiftning ska samordnas på motsvarande sätt. (36 kap. 3 § SFB)
För yrkesskadelivränta från andra EU/EES-länder gäller särskilda samordningsbestämmelser. Dessa regler beskrivs närmare i vägledning (2010:2).
Att någon motsvarande samordning inte kommer i fråga för aktivitetsersättning beror på att de personer som har rätt till sådan ersättning har för låg ålder för att kunna omfattas av reglerna om yrkesskadelivränta. Denna lag upphörde att gälla den 1 juli 1977. (Prop. 2000/01:96 s. 191)
5.2.1 Livräntefaktor
Livränta anges i form av en livräntefaktor som multiplicerad med gällande prisbasbelopp ger livräntans årsbelopp. En livräntefaktor anges som ett decimaltal med två decimaler (3 och 5 §§ lagen [1967:919] om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m.m., 3–4 §§ lagen [1977:268] om uppräkning av yrkesskadelivräntor m.m.). Värdesäkringen innebär att livräntan räknas om med förändringar av prisbasbeloppet.
Den försäkrades livräntefaktor är 1,55. Prisbasbeloppet antas vara 40 000 kronor. Livräntans årsbelopp beräknas
Livräntans årsbelopp: 1,55 × 40 000 = 62 000 kr
Livräntans årsbelopp beräknas till 62 000 kronor.
5.2.2 Engångsbelopp
En beviljad livränta kan helt eller delvis bytas ut mot ett engångsbelopp, ett s.k. kapitalutbyte. Om den livränta som lämnas har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de vid utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna ska samordning i sådant fall ske (36 kap. 7 § SFB).
Som framgått ovan värdesäkras livräntans årsbelopp genom att livräntefaktorn multipliceras med gällande prisbasbelopp. I 1 § lagen om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m.m. och i 1 § lagen om uppräkning av yrkesskadelivräntor m.m. anges däremot att värdesäkring eller uppräkning av livränta inte gäller för livränta som har bytts ut mot engångsbelopp. Det innebär att försäkrade som har bytt ut hela eller del av livräntan mot ett engångsbelopp inte får den utbytta livräntan anpassad till förändringar i prisbasbeloppet. Vid samordningen med yrkesskadelivräntan innebär det alltså att summan av inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning minskas med tre fjärdedelar av det livräntebelopp som gällde vid tidpunkten för utbytet och som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet. Minskningen är därför bestående.
5.2.3 Återfall i sjukdom
Det ska anses som om livränta betalas ut under sjukdomstiden om en skada för vilken yrkesskadelivränta har börjat betalas ut återigen medför en sjukdom som berättigar till sjukpenning (36 kap. 5 § SFB). Även under sjukdomstiden ska alltså samordningen ske med det belopp som motsvarar den samordningsbara livräntan.
5.3 Beräkning av samordningsbart livräntebelopp
Summan av den försäkrades inkomstrelaterade sjukersättning och garantiersättning ska minskas med tre fjärdedelar av varje yrkesskadelivränta (YL) vars årsbelopp överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet (PBB) (36 kap. 6 § SFB). Det innebär att det sjättedels prisbasbelopp som är fritt från samordning, ska dras av från var och en av livräntorna.
Det samordningsbara livräntebeloppet kan visas med följande formel:
Samordningsbart livräntebelopp = 3/4 × (YL − 1/6 PBB)
Boris beviljas sjukersättning. Dessutom har han två yrkesskadelivräntor, en på 20 000 kr (livränta nr 1) och en annan på 30 000 kr (livränta nr 2). Prisbasbeloppet antas vara 44 500 kronor. Det samordningsbara beloppet för varje livränta beräknas:
| Beräkning | Livränta nr 1 | Livränta nr 2 |
|---|---|---|
| 1/6 × 45 500 | = 7 583 kr | = 7 583 kr |
| Livränta - (1/6 PBB) | 20 000 − 7 583 = 12 417 kr | 30 000 − 7 583 = 22 417 kr |
| 3/4 × Föregående rad | 3/4 × 12 417 = 9 312 kr | 3/4 × 22 417 = 16 812 kr |
Från varje livränta dras en sjättedels prisbasbelopp därefter multipliceras resten med tre fjärdedelar. Det samordningsbara livräntebeloppet är 9 312 + 16 812 = 26 124.
5.4 Beräkning av sjukersättning efter samordning med yrkesskadelivränta
Om sjukersättning och yrkesskadelivränta betalas ut för samma tid blir livräntan oförändrad. Sjukersättningen minskas dock på grund av samordningsreglerna. I första hand minskas garantiersättningen, därefter minskas den inkomstrelaterade sjukersättningen. Om både inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning betalas ut innebär det att garantiersättningen först minskas med det samordningsbara livräntebeloppet så långt den räcker till. Eventuellt resterande belopp dras av från den inkomstrelaterade sjukersättningen. Sammanlagd hel sjukersättning får dock inte, för månad räknat understiga 5 procent av prisbasbeloppet, på grund av samordning med livränta, se vidare nedan. (36 kap. 6 och 8 §§ SFB)
Den försäkrade kan också ha rätt till ett s.k. justeringsbelopp i samband med att hens förtidspension eller sjukbidrag omvandlades till sjukersättning. Om det ingår ett justeringsbelopp i den sjukersättning som betalas ut till den försäkrade ska justeringsbeloppet behandlas som en garantiersättning. Det gäller under förutsättning att beloppet är positivt. Justeringsbeloppet ska däremot inte reduceras mot yrkesskadelivräntan eftersom det beloppet utgör resultatet av en jämförelse mellan ersättningar från respektive system. (Prop. 2000/01:96 s. 194, se vidare avsnitt 10.7)
Jeanette är 54 år och beviljas hel sjukersättning i form av garantiersättning på 115 115 kronor per år. Dessutom har hon en yrkesskadelivränta som betalas ut med 40 000 kronor per år. Prisbasbeloppet antas vara 45 500 kronor. Livräntan minskar garantiersättningen enligt följande:
Det samordningsbara livräntebeloppet beräknas:
1/6 × 45 500 = 7 583 kr 40 000 − 7 583 = 32 417 kr 3/4 × 32 417 = 24 313 kr
Det samordningsbara livräntebeloppet är 24 313 kr.
Det samordningsbara livräntebeloppet minskar sjukersättningen enligt följande: Garantiersättning 115 115 − 24 313 = 90 802 kr
Garantiersättning betalas ut med 90 802 kronor per år.
Robert är 37 år och beviljas hel inkomstrelaterad sjukersättning på 80 000 kronor och garantiersättning på 35 115 kronor per år. Dessutom har han en yrkesskadelivränta som betalas ut med 55 000 kronor per år. Prisbasbeloppet antas vara 45 500 kronor.
Det samordningsbara livräntebeloppet beräknas: 1/6 × 45 500 = 7 583 kr 55 000 − 7 583 = 47 417 kr 3/4 × 47 417 = 35 563 kr
Det samordningsbara livräntebeloppet är 35 563 kronor.
Det samordningsbara livräntebeloppet minskar sjukersättningen enligt följande:
| Steg | Beräkning | Resultat |
|---|---|---|
| Garantiersättning efter samordning | 35 115 − 35 115 | = 0 kr |
| Samordningsbart livräntebelopp efter minskning | 35 563 − 35 115 | = 448 kr |
| Inkomstrelaterad sjukersättning efter samordning | 80 000 − 448 | = 79 552 kr |
Summan av inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning per år är efter samordningen med livräntebeloppet 79 552 + 0 = 79 552 kronor.
5.4.1 Garantibelopp
Samordningen får inte leda till att sjukersättningen minskas hur mycket som helst. Sammanlagd hel sjukersättning får aldrig, på grund av samordning med livränta, för månad räknat understiga 5 procent av prisbasbeloppet (garantibelopp). Utbetalas partiell ersättning ska det garanterade beloppet proportioneras i motsvarande grad. (36 kap. 8 § SFB)
Aino är 51 år och beviljas inkomstrelaterad sjukersättning på 41 000 kronor och garantiersättning på 16 558 kronor per år. Dessutom har hon en yrkesskadelivränta som betalas ut med 54 880 kronor per år. Prisbasbeloppet antas vara 45 500 kronor. Garantibeloppet beräknas till 0,05 x 45 500 = 2 275 kronor per månad.
Det samordningsbara livräntebeloppet beräknas. 1/6 × 45 500 = 7 583 kr 54 880 − 7 583 = 47 297 kr 3/4 × 47 297 = 35 473 kr
Det samordningsbara beloppet är 35 473 kronor.
Det samordningsbara livräntebeloppet minskar sjukersättningen enligt följande:
| Steg | Beräkning | Resultat |
|---|---|---|
| Garantiersättning efter samordning | 16 558 − 16 558 | = 0 kr |
| Samordningsbart livräntebelopp efter minskning | 35 473 − 16 558 | = 18 915 kr |
| Inkomstrelaterad sjukersättning efter samordning | 41 000 − 18 915 | = 22 085 kr |
Summan av inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning är efter samordningen med livräntebeloppet 22 085 + 0 = 22 085 kronor per år vilket motsvarar 1 840 kronor per månad.
Eftersom sjukersättningens månadsbelopp på 1 840 kronor understiger garantibeloppet på 2 275 kronor, har förmånstagaren rätt till garantibeloppet (12 × 2 275 = 27 300 kronor per år). Avdraget på den inkomstrelaterade sjukersättningen kommer därför begränsas till 13 700 kronor (41 000 − 27 300 = 13 700) i stället för 22 085 kronor, dvs. den inkomstrelaterade sjukersättningen reduceras till 41 000 − 13 700 = 27 300 kronor.
Summan av inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning blir efter avslutad samordning 27 300 + 0 = 27 300 kronor per år vilket motsvarar 2 275 kronor per månad.
5.5 Ålderspension betalas ut
En förmånstagare kan vara berättigad till ålderspension samtidigt som hen har sjukersättning. Yrkesskadelivränta samordnas i sådana fall i första hand med sjukersättning. Den del av det samordningsbara livräntebeloppet som därigenom eventuellt inte kan dras av från sjukersättningen, samordnas med den inkomstgrundade pensionen och garantipensionen. (Prop. 1997/98:151 s. 479 och prop. 1997/98:152 s. 117)
5.6 Samordning med arbetsskadelivränta
Har den försäkrade både rätt till arbetsskadelivränta och sjukersättning eller aktivitetsersättning ska livräntan endast betalas ut i den mån den överstiger sjukersättning eller aktivitetsersättningen (42 kap. 2 och 4 §§ SFB). Det innebär att en arbetsskadelivränta som betalas ut enligt SFB inte minskar sjukersättning och aktivitetsersättning, det är i stället dessa ersättningar som minskar arbetsskadelivräntan. För utförligare beskrivning av samordningen med arbetsskadelivräntan hänvisas till vägledning (2003:4).
5.6.1 Metodstöd – ersättningar som samordnas
Om den försäkrade har arbetsskadelivränta kan det vara aktuellt att ompröva den i samband med ett beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning. Meddela därför handläggare för arbetsskador när du vet att personen har rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning. Om det finns ett pågående arbetsskadeärende skriver du en journalanteckning om beslutet i stängt läge i ÄHS. Finns det inget pågående ärende skapar du en konversation i ÄHS.