17 Andra ersättningar under tid med steglös avräkning
Detta kapitel beskriver hur rätten till andra ersättningar i vissa fall kan påverkas när den försäkrade arbetar enligt reglerna om steglös avräkning samt möjligheten till att göra en förtida inbetalning.
17.1 Sjuklön
En arbetsgivare är inte skyldig att betala ut sjuklön vid sjukfrånvaro från sådant arbete som utförs med stöd av reglerna i 37 kap. SFB (4 a § lagen [1991:1047] om sjuklön).
För att en arbetsgivare ska känna till att den anställde arbetar med stöd av dessa regler ska även arbetstagaren vara skyldig att i samband med sjukförsäkran ange om hen omfattas av reglerna i 37 kap. SFB. (Prop. 2008/09:22 Vissa socialförsäkringsfrågor, s. 11 f)
Försäkringskassan kan inte lämna denna uppgift till arbetsgivaren eftersom det skulle strida mot reglerna om sekretess (prop. 2007/08:124 s. 49).
17.2 Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering och anställningsskydd
En försäkrad som arbetar enligt reglerna i 37 kap. SFB har samma rätt till rehabilitering hos sin arbetsgivare som övriga anställda. Dessa personer ska behandlas på samma sätt som andra anställda och därför har arbetsgivaren kvar sitt fulla rehabiliterings- och anpassningsansvar (prop. 2007/08:124 s. 84).
Den som arbetar enligt dessa regler har också ett normalt anställningsskydd i enlighet med lagen (1982:80) om anställningsskydd (prop. 2007/08:124 s. 84).
17.3 Rätt till arbetsvillkoret för arbetslöshetsersättning
Enligt reglerna i arbetslöshetsförsäkringen ska arbetslöshetskassorna bedöma om en person är arbetsför. Den som får sjukersättning helt eller delvis kan inte också få arbetslöshetsersättning för denna del. Men personen kan ha rätt till arbetslöshets-ersättning för resterande tid om övriga villkor är uppfyllda (lag [1997:238] om arbetslöshetsförsäkring).
En person som arbetar enligt reglerna om steglös avräkning ska kunna tillgodoräkna sig detta arbete vid prövning av arbetsvillkoret för rätt till arbetslöshetsersättning. Även arbetsinkomsten från den del den försäkrade har arbetat enligt reglerna om steglös avräkning ska kunna räknas med vid beräkningen av arbetslöshetsersättningens storlek (prop. 2007/08:124 s. 72).
17.4 Hur påverkas andra ersättningar från social-försäkringen av reglerna om steglös avräkning?
17.4.1 SGI och dagersättningar
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ska Försäkringskassan bortse från inkomst som den försäkrade får när hen arbetar enligt reglerna om steglös avräkning (25 kap. 24 § SFB). En försäkrad som arbetar enligt reglerna om steglös avräkning kan inte få dagersättning för samma tid som sjukersättning utbetalas (prop. 2007/08:124 s. 65). Det innebär att den försäkrade inte kan få sjukpenning, föräldrapenning på sjukpenning- och grundnivå, tillfällig föräldrapenning, närståendepenning m.m. under den tid och för den del som hen arbetar enligt reglerna om steglös avräkning.
Om det skulle vara möjligt för en försäkrad att ha sjukersättning och för samma tid ha SGI fastställd, skulle personen i ett flertal situationer bli dubbelt kompenserad. Om arbetet som utförs enligt reglerna om steglös avräkning skulle vara sjukpenning-grundande, skulle det exempelvis kunna leda till att den försäkrade får sjukpenning för samma tid som hen har sjukersättningen för. (Prop. 2007/08:124 s. 66 f)
Har den försäkrade partiell sjukersättning och arbetar partiellt grundas SGI endast på den del som hen arbetar utan steglös avräkning. På denna del kan den försäkrade ha rätt till dagersättning vid frånvaro från arbetet (prop. 2007/08:124 s. 67 f). Se vidare om SGI i vägledning (2004:5).
Om det vid frånvaro från arbetet inte går att avgöra om frånvaron varit under arbetstid som ingår i SGI eller under tid då den försäkrade skulle ha arbetat med steglös avräkning ska man utgå ifrån att frånvaron i första hand har inträffat under tid då den försäkrade har arbetat med steglös avräkning. (Prop. 2007/08:124 s. 65 och 27 kap. 55 § SFB).
Rätt till ledighet för tillfällig vård av barn och för vård av närstående är som huvudregel knuten till att personen har rätt till tillfällig föräldrapenning respektive närstående-penning. I föräldraledighetslagen (1995:584) och lagen (1988:1465) om ledighet för när-ståendevård finns dock bestämmelser som ger dem som arbetar med stöd av reglerna i 37 kap SFB rätt till ledighet på samma villkor som för dem som har rätt till föräldrapenning eller närståendepenning (prop. 2008/09:6 Ledighetsregler för personer som arbetar med stöd av särskilda regler om sjukersättning m.m.). Se vidare i vägledning (2016:2) Tillfällig föräldrapenning och i vägledning (2003:3) Närståendepenning.
17.4.2 Handikappersättning och merkostnadsersättning
Sedan den 1 januari 2019 finns det en ny förmån, merkostnadsersättning. Denna ersättning kommer på sikt att ersätta handikappersättning, men de två förmånerna kommer att finnas parallellt under en period framöver.
Ett beslut om handikappersättning ska omprövas enligt de äldre reglerna i 50 kap. SFB. Det gäller om det fattas ett beslut om sjukersättning som skulle föranlett en omprövning enligt 50 kap. 14 § p. 1 SFB som till någon del gäller för tid i dess lydelse före den 1 januari 2019.
Enligt 50 kap. 14 § p. 1 (i dess äldre lydelse) ska handikappersättningen omprövas i samband med att den försäkrade får rätt att arbeta enligt reglerna om steglös avräkning. Se vidare vägledning (2012:2) Handikappersättning.
Om den försäkrade har merkostnadsersättning ska rätten till ersättningen omprövas när förhållanden som påverkar rätten till ersättningen ändras. Omprövningen ska dock inte göras vid enbart tillfälliga förändringar. Läs mer om vad som gäller merkostnadsersättning i vägledning (2018:3).
17.4.3 Bostadstillägg
Om den försäkrade har rätt till bostadstillägg enligt kap. 100–103 SFB så kvarstår denna rätt under hela den tid som hen arbetar med steglös avräkning (101 kap. 4 § SFB och prop. 2007/08:124 s. 64). Detta gäller även om arbetsinkomsterna är så pass höga att sjukersättningen blir bortreducerad. Men bostadstilläggets storlek kan ändras till följd av att inkomsterna ökar. Motsvarande bestämmelser finns också för personer som har sjukersättning eller aktivitetsersättningen vilande.
17.4.4 Livränta på grund av ny arbetsskada
Den som skadar sig i arbetet då hen arbetar enligt reglerna om steglös avräkning, kan ha rätt till livränta. Inkomster från arbete som utförs enligt reglerna om steglös avräkning ska medräknas när underlaget för livränta beräknas (prop. 2007/08:124 s. 70).
Se vidare i vägledning (2003:4).