7 Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning
Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning sker genom Försäkringskassans it-system för utbetalningar.
Kapitlet innehåller beskrivning om
- hur ofta och när sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas ut
- vilka avrundningsregler som gäller inför en utbetalning
- under vilken tid sjukersättning och aktivitetsersättning kan betalas ut
- vilken betydelse bosättning utanför Sverige har för utbetalningen av sjukersättning och aktivitetsersättning.
Vägledning (2005:1) beskriver vad som gäller vid utbetalning av Försäkringskassan förmåner. I den vägledningen kan du till exempel läsa om
- utbetalningssätt
- betalningsmottagare
- utbetalningsbesked
- preskription
- överlåtelseförbud.
7.1 Hur ofta betalas sjukersättning eller aktivitetsersättning ut?
36 kap. 29 § SFB Sjukersättning och aktivitetsersättning ska betalas ut månadsvis. Om det årliga beloppet av sådana förmåner uppgår till högst 2 400 kronor ska dock, om det inte finns särskilda skäl, utbetalning ske i efterskott en eller två gånger per år. Efter överenskommelse med den försäkrade får utbetalning även i annat fall ske en eller två gånger per år.
Som huvudregel gäller att sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas ut månadsvis. Men om det årliga beloppet är 2 400 kronor eller lägre, så betalas ersättningen ut i efterskott en eller två gånger per år om det inte finns särskilda skäl emot det. Det behövs inget samtycke från den försäkrade, och regeln gäller såväl personer som är bosatta i Sverige som utomlands.
Det finns även en möjlighet för Försäkringskassan och den försäkrade att komma överens om att utbetalning ska ske en eller två gånger per år även om det årliga beloppet är mer än 2 400 kronor.
7.1.1 Utbetalningsdag
6 § förordning (2002:986) om sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning skall kunna lyftas av mottagaren följande datum i utbetalningsmånaden. För den som är född någon av dagarna den 1–15 i månaden skall ersättningen kunna lyftas av mottagaren den 18 i utbetalningsmånaden. För den som är född någon av dagarna den 16–31 i månaden skall ersättningen kunna lyftas av mottagaren den 19 i utbetalningsmånaden. Om utbetalningsdagen infaller på en söndag eller på en omedelbart därpå följande helgdag, skall ersättningen kunna lyftas närmast påföljande vardag. Om utbetalningsdagen infaller på en annan helgdag, på en lördag eller på midsommarafton, skall ersättningen kunna lyftas närmast föregående vardag.
7.2 Småbelopp
I Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 2002:36) om sjukersättning och aktivitetsersättning regleras när under året småbelopp ska utbetalas.
8 § RFFS 2002:36 Belopp som avser sjukersättning eller aktivitetsersättning och som uppgår till högst 200 kronor per månad skall inte betalas ut månadsvis. I stället skall sådana belopp ackumuleras och betalas ut i efterskott i juni och december varje år på den utbetalningsdag som anges i 6 § i förordningen (2002:986) om sjukersättning och aktivitetsersättning. Belopp för perioden januari till och med juni betalas ut i juni och belopp för perioden juli till och med december betalas ut i december. Belopp enligt första stycket skall betalas ut endast en gång per år om den försäkrade begär det. Utbetalningen skall då ske på den ordinarie utbetalnings- dagen i december det år beloppen avser.
9 § RFFS 2002:36 Om årsbeloppet höjs så att utbetalningen av sjukersättning eller aktivitets- ersättning överstiger 200 kronor för en månad skall utbetalning ske av det belopp som dittills ackumulerats. Beloppet skall betalas ut senast den ordinarie utbetalningsdagen i månaden. Om sjukersättning eller aktivitetsersättning upphör att utges under en löpande period skall det belopp, som dittills ackumulerats under perioden, betalas ut snarast möjligt vid den ordinarie utbetalningsdagen i månaden.
10 § RFFS 2002:36 Belopp ska inte betalas ut i den ordning som anges i 8 §
- när bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken betalas ut till den försäkrade för samma period eller
- när hela eller del av sjukersättningen eller aktivitetsersättningen ska innehållas på grund av utmätning eller på grund av kvittning med anledning av återbetalningsskyldighet enligt 108 kap. socialförsäkringsbalken eller motsvarande bestämmelser i andra författningar. Om det finns särskilda skäl kan förmånerna även i annat fall betalas ut månadsvis.
11 § RFFS 2002:36 Efter överenskommelse med den försäkrade får förmånsbelopp som överstiger 200 kronor per månad betalas ut i den ordning som anges i 8 §. Om överenskommelsen upphör att gälla under en löpande period, skall det förmånsbelopp, som dittills ackumulerats, betalas ut så snart som möjligt, dock senast den ordinarie utbetalningsdagen i månaden efter det att överens- kommelsen har upphört. Om en förmån upphör att utges av Försäkringskassan under en löpande period gäller vad som sagts i 9 § andra stycket.
7.3 Avrundning till månadsbelopp
36 kap. 30 § SFB När månadsbelopp för sjukersättning och aktivitetsersättning beräknas ska det belopp för år räknat som beräkningen utgår från avrundas till närmaste hela krontal som är jämnt delbart med tolv. Är det årliga beloppet av sjukersättning och aktivitetsersättning lägre än tolv kronor, faller ersättningen bort för den månad som beräkningen avser. Avrundning ska i första hand göras på garantiersättning enligt 35 kap.
När man beräknar månadsbelopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning ska man avrunda ersättningens årsbelopp till närmaste hela krontal som är jämnt delbart med tolv.
Nasim är berättigad till enbart inkomstrelaterad sjukersättning. Ersättningens årsbelopp är 123 582 kr. Utbetalning ska göras för november månad. 123 582÷12 = 10 298,5 vilket avrundas till 10 299 kronor. Årsbeloppet avrundas till 123 588 kr per år (10 299 × 12), dvs. höjs med sex kronor per år, för att bli jämnt delbar med tolv. Utbetalningen av inkomstrelaterad sjukersättning för november blir då: 123 588÷12 = 10 299 kr
Om sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning betalas ut samtidigt som inkomstrelaterad sjukersättning, ska avrundningen i första hand göras på garantiersättningen.
Kim är berättigad till aktivitetsersättning. Årsbeloppet för den inkomstrelaterade aktivitetsersättningen är 55 063 kronor och årsbeloppet för garantiersättningen är 28 051 kronor. Det sammanlagda årsbeloppet av hennes aktivitetsersättning på 55 063 + 28 051 = 83 114 kronor. Utbetalning ska göras för mars. 83 114÷12 = 6 926,17 vilket avrundas till 6 926 kronor. Årsbeloppet avrundas till 83 112 kronor, dvs. sänks med två kronor för att bli jämnt delbart med tolv. Det sammanlagda månadsbeloppet för den inkomstrelaterade aktivitetsersättningen och garantiersättningen blir 83 112÷12 = 6 926 kronor. Utbetalningen av aktivitetsersättningen för mars blir då: Inkomstrelaterad aktivitetsersättning: 4 589 kr 55 063÷12 = 4 588,58 Garantiersättning: 2 337 kr 6 926−4 589 = 2 337
Den försäkrade kan också ha fått rätt till ett så kallat justeringsbelopp i samband med att hens förtidspension eller sjukbidrag omvandlades till sjukersättning. Om det ingår ett justeringsbelopp i den försäkrades sjukersättning, ska justeringsbeloppet behandlas som en garantiersättning, under förutsättning att beloppet är positivt (4 kap. 27 § SFBP). Se vidare avsnitt 10.7.
Sasha är berättigad till sjukersättning. Årsbeloppet för den inkomstrelaterade sjukersättningen är 21 485 kronor och årsbeloppet för garantiersättningen är 1 586 kronor. Dessutom har den försäkrade rätt till ett justeringsbelopp på 37 kronor per år. Justeringsbeloppet adderas till garantiersättningen. Utbetalning ska göras för mars. Det sammanlagda årsbeloppet av hans sjukersättning på 21 485 + (1 586 + 37) = 23 108 kronor, avrundas till 23 112 kronor, dvs. höjs med fyra kronor för att bli jämnt delbart med tolv. Det sammanlagda månadsbeloppet för den inkomstrelaterade sjukersättningen och garantiersättningen blir 23 112 ÷ 12 = 1 926 kr. Utbetalningen av sjukersättningen för mars blir då: Inkomstrelaterad sjukersättning: 1 790 kr 21 485÷12 = 1790,42 Garantiersättning (inklusive justeringsbelopp): 136 kr 1 926−1 790 = 136
7.4 Från och med vilken tidpunkt kan sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas ut?
Den grundläggande principen är att sjukersättning och aktivitetsersättning ska lämnas från och med den månad då rätten till förmånen inträtt, dvs. den månad försäkringsfallet har inträffat (33 kap. 14 § SFB och prop. 2000/01:96 s. 189).
I de fall den försäkrade själv har ansökt om sjukersättning eller aktivitetsersättning kan ersättning beviljas tidigast från tre månader före ansökningsmånaden (33 kap. 14 § SFB och prop. 2000/01:96 s. 189). Detta innebär att det ska framgå från och med vilken månad ersättningen har beviljats i beslutet om sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Möjligheten till retroaktiv utbetalning av sjukersättning eller aktivitetsersättning kan även begränsas av försäkringsvillkoren i 5 kap. 11–12 §§ och 6 kap. 13–14 §§ SFB. Läs om försäkringsvillkoren i vägledning (2017:1).
Om Försäkringskassan däremot beviljar en försäkrad sjukersättning eller aktivitetsersättning utan att hen har ansökt om ersättning, så betalas sjukersättning eller aktivitetsersättningen ut från och med månaden efter den då Försäkringskassan beslutat om ersättningen (33 kap. 14 § SFB).
7.4.1 Tidpunkt för utbetalning vid ändring av sjukersättning eller aktivitetsersättning
Ändring av sjukersättning eller aktivitetsersättning ska gälla från och med månaden efter den då anledningen till ändringen uppkom. När det gäller ökning av graden av sjukersättning eller aktivitetsersättning får den ändrade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen inte betalas ut för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden om det krävs en ansökan av den förmånsberättigade. (36 kap. 28 § SFB)
I de fall Försäkringskassan beviljar försäkrad ökad grad av sjukersättning eller aktivitetsersättning utan att hen har ansökt om den högre förmånen, betalas däremot den ökade graden av sjukersättning eller aktivitetsersättningen ut från och med månaden efter den då beslutet om förmånen meddelades (33 kap. 14 § och 36 kap. 27 och 28 §§ SFB).
Vad som sägs ovan gäller däremot inte vid ändring av sjukersättning eller aktivitetsersättning i anledning av förändring av prisbasbeloppet. Ändring av sjukersättning eller aktivitetsersättningen ska göras från och med den månad ändringen av prisbasbeloppet träder i kraft. (34 kap. 5 § SFB)
7.5 Till och med vilken tidpunkt kan sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas ut?
33 kap. 15 § SFB Sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas, om inte något annat är särskilt föreskrivet, till och med den månad när rätten till förmånen upphör.
Sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas ut till den försäkrade som längst till och med den månad då
- den försäkrade avlidit
- rätten till förmånen annars upphört
Om personen har sjukersättning eller aktivitetsersättning och är försvunnen och inte återfinns, men senare dödförklaras ska ersättningen i regel betalas ut till och med den tidpunkt när beslut om dödförklaring har vunnit laga kraft. Detta innebär att rätten till ersättningen upphör månaden efter det att dödförklaringen vunnit laga kraft.
Efterlevandepension efter en försvunnen person
När det gäller en försvunnen person ska Försäkringskassan däremot fatta ett interimistiskt beslut om att hålla inne sjukersättningen eller aktivitetsersättningen, om det finns sannolika skäl att den försvunna personen inte längre har rätt till ersättning. Det gäller till exempel om Pensionsmyndigheten har beviljat efterlevandepension efter den försvunna personen. Beslutet om att hålla inne ersättningen görs i avvaktan på att ett slutligt beslut kan fattas. (Jämför 77 kap. 10 § och 112 kap. 3 § SFB)
När Försäkringskassan sedan får veta att den försäkrade antingen påträffats död eller dödförklarats, ska Försäkringskassan fatta ett slutligt beslut, som ersätter det interimistiska beslutet. Beslutet får rättas till senare, om det skulle visa sig att den försvunne personen lever. (Jämför 112 kap. 2 och 3 §§ SFB)
Vid ett interimistiskt beslut om att hålla inne ersättningen ska Försäkringskassan följa tillämpliga regler i FL. Är den förmånsberättigade försvunnen är det dock inte möjligt att kommunicera handlingarna före beslutet. Försäkringskassan får då fatta ett interimistiskt beslut utan kommunicering eftersom det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet (25 § FL).
Det finns inte heller någon möjlighet att underrätta den försvunne om beslutet (jämför 33 § FL). Då ska beslut fattas och sparas i akten. I dessa ärenden är det tillräckligt med en journalanteckning. Om det handlar om ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska beslutet innehålla en klargörande motivering, oavsett om det antecknas på journalbladet eller i en särskild handling (32 § FL).
Ställningstagandet att inte skicka ut beslutet ska också dokumenteras.
Du kan läsa mer om bestämmelserna i FL i vägledning (2004:7) och om utbetalning till en person som är försvunnen i vägledning (2005:1).
7.6 Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning vid utlandsvistelse
Detta avsnitt beskriver hur rätten till utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning påverkas vid utlandsvistelse.
7.6.1 Utbetalning av inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning
Inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning kan betalas ut under den tid då den förmånsberättigade vistas eller bor utomlands så länge rätten till förmånen består (6 kap. 16 § SFB). Det innebär att en försäkrad som beviljats inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt SFB har rätt att få denna förmån utbetald oberoende av var i världen hen är bosatt, eftersom försäkringen enligt SFB består så länge hen har rätt till den inkomstrelaterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen.
Om den försäkrade beviljas partiell inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning och därefter börjar arbeta deltid i ett annat EU/EES-land eller Schweiz, är hen dock inte längre försäkrad enligt SFB. Enligt förordning 883/2004 ska en person som omfattas av förordningen bara vara försäkrad i den medlemsstat där hen förvärvsarbetar. Då är personen inte längre försäkrad i Sverige. Inom EU/EES-området och Schweiz gäller emellertid enligt den s.k. exportabilitetsprincipen att en invaliditetsförmån som någon som omfattas av förordningen har förvärvat i ett medlemsland ska kunna betalas ut även om den berättigade bor eller flyttar till ett annat medlemsland. Som framgått i stycket ovan gäller alltså att inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning kan betalas ut till den försäkrade oavsett var i världen hen är bosatt. (artikel 7 i förordning 883/2004, 4 kap. 5 § och 6 kap. 9 § SFB samt prop. 2000/01:96 s. 172–173)
En man bor i Sverige och har hel inkomstrelaterad sjukersättning. Mannen flyttar till Japan och avser att bosätta sig där för längre tid än ett år. Försäkringskassan bedömer att arbetsförmågan är helt nedsatt och att rätt till sjukersättningen därför består. Eftersom försäkringen i Sverige består så länge förmånen utbetalas kan den inkomstrelaterade sjukersättningen fortsätta att betalas ut med oförändrat belopp även efter det att han flyttat till Japan.
En dansk medborgare arbetar i Sverige och har partiell inkomstrelaterad aktivitetsersättning. Den danska medborgaren flyttar tillbaka och börjar arbeta deltid i Danmark. Det innebär att hon inte längre är försäkrad i Sverige eftersom en person som omfattas av förordning 883/2004 bara ska vara försäkrad i den medlemsstat där han eller hon arbetar. En invaliditetsförmån som någon som omfattas av förordningen har förvärvat i ett medlemsland ska emellertid kunna betalas ut även om den berättigade bor eller flyttar till ett annat medlemsland. Försäkringskassan bedömer därför att hon ska få rätt till fortsatt utbetalning av den inkomstrelaterade aktivitetsersättningen.
Om den försäkrade som vistas eller bor utomlands blir beviljad en ny period med ersättning när tiden för den tidsbegränsade inkomstrelaterade aktivitetsersättningen löpt ut, fortsätter försäkringen alltjämt att gälla. Först den dagen då den försäkrade inte är berättigad till sjukersättning eller aktivitetsersättning eller någon annan arbetsbaserad förmån upphör försäkringsskyddet (6 kap. 9 och 16 §§ SFB samt prop. 1998/99:119 s. 185 och 191). En person som vistas utomlands och har partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning kan dock ändå vara försäkrad enligt SFB för inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning. Det gäller om hen arbetar deltid utomlands och det arbetet kan anses som arbete här i landet eller om personen slutat arbeta och omfattas av efterskyddstiden (6 kap. 2–6, 8 och 9 §§ SFB).
7.6.2 Utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning
Till skillnad från den inkomstrelaterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen är möjligheterna till utbetalning av garantiersättning vid utlandsvistelse begränsade beroende av vart man flyttar och hur länge man avser att vistas utomlands.
I vägledning 2010:2 Sjukersättning och aktivitetsersättning – förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och avtal om social trygghet beskrivs utbetalning av garantiersättning vid bosättning i ett EU/EES-land eller i Schweiz. Där beskrivs även utbetalning av garantiersättning vid bosättning utomlands när ett avtal om social trygghet är tillämpligt.
7.6.3 Vistelse i land utanför EU/EES eller Schweiz
Enligt huvudregeln kan bosättningsbaserade förmåner betalas ut om utlandsvistelsen varar längst sex månader. Från huvudregeln görs undantag som medför att vissa förmåner kan betalas ut under längre tid. Exempelvis får garantiersättningen betalas ut så länge som den försäkrades bosättning i Sverige består (5 kap.13–15 §§ SFB).
Om personen vistas i ett land som Sverige har slutit ett avtal om social trygghet med och detta avtal innehåller en regel som medger export av garantiersättning får ersättningen emellertid betalas ut med oförändrat belopp oavsett om den försäkrades bosättning i Sverige består eller inte.
Det finns en möjlighet till dispens som i vissa fall kan ge en person rätt att få garantiersättning utbetald vid bosättning utomlands (5 kap. 18 § SFB). Se vidare nedan i detta avsnitt.
En kvinna bor i Sverige och har hel sjukersättning i form av garantiersättning. Kvinnan åker till USA för att hälsa på sin son som är bosatt där. Hon avser att bo hos sin son i 7 månader. Försäkringskassan bedömer att hon fortfarande ska anses vara bosatt här. Alltså ska garantiersättningen fortsätta att betalas ut med oförändrat belopp även medan hon vistas i USA.
En man bor i Sverige och har sjukersättning i form av garantiersättning. Mannen flyttar till Japan i mars 2015 och avser att bosätta sig där för längre tid än ett år. Han tillhör inte någon av de personkategorier som under vissa förutsättningar kan vistas utomlands längre tid än ett år utan att den bosättningsbaserade försäkringen upphör. Sverige har inte slutit ett avtal om social trygghet med Japan som medger export av garantiersättning. Försäkringskassan bedömer att han inte längre anses bosatt i Sverige. Det medför att han inte heller är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner och garantiersättningen ska därför dras in från och med månaden efter mannen flyttar från Sverige, dvs från och med april 2015.
Den försäkrade kan också ha fått rätt till ett s.k. justeringsbelopp i samband med att hens förtidspension eller sjukbidrag omvandlades till sjukersättning. Om det ingår ett justeringsbelopp i den sjukersättning som lämnas till den försäkrade ska justeringsbeloppet behandlas som en garantiersättning, under förutsättning att beloppet är positivt (4 kap. 27 § SFBP). Se vidare avsnitt 10.7. Det innebär också att justeringsbeloppet ska tas bort om den försäkrade inte längre är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner. (5 kap. 14 § SFB och 4 kap. 27 § SFBP)
En kvinna hade tidigare förtidspension som omvandlades till sjukersättning 2003. Inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning betalas ut tillsammans med ett positivt justeringsbelopp. Den försäkrade har flyttat till USA. Försäkringskassan bedömer att hon på grund av flytten till USA avser att vara borta mer än ett år och därför inte ska anses vara bosatt här. Kvinnan har därigenom inte längre rätt till bosättningsbaserade förmåner. Garantiersättningen och det positiva justeringsbeloppet ska dras in.
En man hade tidigare förtidspension som omvandlades till sjukersättning 2003. Vid omvandlingen blev garantiersättningen bortreducerad på grund av den inkomstrelaterade sjukersättningens storlek. Inkomstrelaterad sjukersättning betalas ut tillsammans med ett positivt justeringsbelopp. Den försäkrade har flyttat till Sydafrika och avser att vara borta mer än ett år. Försäkringskassan bedömer att han därigenom inte längre har rätt till bosättningsbaserade förmåner. Det positiva justeringsbeloppet ska dras in.
En kvinna hade tidigare förtidspension som omvandlades till sjukersättning 2003. Vid omvandlingen blev garantiersättningen reducerad på grund av ett negativt justeringsbelopp. Inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning betalas ut. Det negativa justeringsbeloppet har dock inte medfört avdrag på den inkomstrelaterade sjukersättningen. Den försäkrade har flyttat till Kina och avser att vara borta mer än ett år. Försäkringskassan bedömer att hon därigenom inte längre rätt till bosättningsbaserade förmåner. Garantiersättningen och det negativa justeringsbeloppet ska därför dras in.
En man hade tidigare förtidspension som omvandlades till sjukersättning 2003. Vid omvandlingen blev garantiersättningen bortreducerad av ett negativt justeringsbelopp. Inkomstrelaterad sjukersättning betalas ut. Det negativa justeringsbeloppet har även minskat den inkomstrelaterade sjukersättningen. Den försäkrade har flyttat till Australien och avser att vara borta mer än ett år. Försäkringskassan bedömer att han därigenom inte längre har rätt till bosättningsbaserade förmåner. Någon förändring av ersättningen blir inte aktuell eftersom garantiersättning inte betalas ut.
Om den försäkrade flyttar tillbaka till Sverige innebär det att Försäkringskassan ska göra en bedömning om hen ska få tillbaka sin garantiersättning och eventuellt positivt justeringsbelopp. Om det bedöms att hen är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner ska Försäkringskassan återigen betala ut
- garantiersättning efter avdrag för eventuellt negativt justeringsbelopp,
- garantiersättning och eventuellt positivt justeringsbelopp, eller
- enbart eventuellt positivt justeringsbelopp.
Detta gäller så länge det positiva eller negativa justeringsbeloppet ska reglera sjukersättningens storlek (4 kap. 28 § SFBP).
Det som framgått ovan gäller endast för försäkrad som vid omvandlingen av förtidspensionen eller sjukbidraget var bosatt i Sverige och därför beskattades enligt IL. För försäkrad som vid omvandlingstidpunkten var bosatt utomlands och beskattades enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) eller som på grund av dubbelbeskattningsavtal inte alls var skattskyldig i Sverige påverkas däremot sjukersättningen av det positiva eller negativa justeringsbeloppet så länge hen är bosatt utomlands. Justeringsbeloppet tas bort när den försäkrade flyttar tillbaks till Sverige och därigenom blir hen obegränsat skattskyldig enligt IL. (4 kap. 27 och 28 §§ SFBP)
7.6.4 Dispens för utbetalning av garantiersättning vid utlandsvistelse
Rätten till garantiersättning ska upphöra på grund av att en person inte längre ska anses som bosatt i Sverige. Försäkringskassan kan dock besluta att förmånen ändå ska fortsätta att betalas ut (dispens) om det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt att dra in förmånen. Ett sådant beslut kräver att den enskilde gör en ansökan hos Försäkringskassan (5 kap. 18 § SFB). En situation då det kan anses ”uppenbart oskäligt” att dra in en förmån är t.ex. när en utlandsvistelse är påkallad av hälsoskäl. Möjligheten till dispens bör tillämpas restriktivt. (Prop. 1998/99:119 s. 149)
7.6.5 Utbetalning av garantiersättning för personer som vid utgången av 2002 fick folkpension vid bosättning utomlands
Personer som vid utgången av år 2002 fick folkpension i form av förtidspension vid bosättning utomlands med stöd av äldre bestämmelser i den upphävda AFL eller 5 kap. 18 § SFB eller 6 kap. 16 § SFB har även rätt till den garantiersättning som träder i stället för sådan folkpension från och med den 1 januari 2003 vid bosättning utomlands (2 kap. 17 § SFBP).
Denna bestämmelse gör inga undantag utan den garantiersättning som träder i stället för nämnda folkpension i form av förtidspension från och med den 1 januari 2003 ska betalas ut utan prövning av Försäkringskassan (prop. 2002/03:2 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m. s. 43).
7.6.6 Levnadsintyg
För att betala ut sjukersättning eller aktivitetsersättning till personer som är bosatta utomlands får Försäkringskassan kräva in ett bevis om att rätten till sjukersättning eller aktivitetsersättning består (110 kap. 15 § SFB).
Om personen efter begäran inte lämnar in ett levnadsintyg kan beslut fattas om att sjukersättningen eller aktivitetsersättningen inte längre ska betalas ut till hen. Om förmånstagaren senare lämnar in ett levnadsintyg ska Försäkringskassan börja betala ut den tidigare indragna ersättningen. Förmånstagaren har då även rätt att få alla tidigare månadsersättningar som inte betalas ut på grund av att levnadsintyget inte hade lämnats in.
Läs om hanteringen av levnadsintyg i vägledning (2005:1) Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar.