Bilaga 1 Beslut som har fattats före lagändringarna i SFB och LSS den 1 april 2018
Från och med den 1 april 2018 har det skett förändringar i SFB och LSS. Den här bilagan handlar om vad det är som har ändrats och hur Försäkringskassan ska hantera beslut som har fattats före den 1 april 2018. Bakgrunden till lagändringarna beskrivs i prop. 2017/18:78 Vissa förslag om personlig assistans.
Förändringar från och med den 1 april 2018
- Tvåårsomprövningen av rätten till assistansersättning tas bort.
- Försäkringskassan är skyldig att ompröva rätten till assistansersättning i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade.
- Personlig assistans ska kunna beviljas för
- tid under den enskildes dygnsvila när en assistent behöver vara tillgänglig i väntan på att den enskilde behöver hjälp utan att det är fråga om tillsyn (väntetid)
- tid under den enskildes dygnsvila när en assistent i stället behöver finnas till förfogande på annan plats i väntan på att den enskilde behöver hjälp (beredskap)
- tid när en assistent behöver vara närvarande i samband med en aktivitet utanför den enskildes hem på grund av att ett hjälpbehov kan förväntas uppstå.
Beslut som har fattats före den 1 april 2018
Äldre bestämmelser i SFB och LSS gäller före den 1 april 2018. Äldre bestämmelser gäller även om den försäkrade begär omprövning eller överklagar ett beslut som fattats utifrån äldre bestämmelser.
Beslut som fattas efter den 1 april 2018
Nya bestämmelser i SFB eller LSS gäller från och med den 1 april 2018.
Omprövning vid ändrade förhållanden före den 1 april
51 kap. 12 § SFB Rätten till assistansersättning ska omprövas sedan två år förflutit från senaste prövningen och vid väsentligt ändrade förhållanden. Lämnas assistansersättning till en försäkrad som har fyllt 65 år får omprövning ske endast vid väsentligt ändrade förhållanden.
51 kap. 13 § SFB 13 § En ändring av assistansersättning vid väsentligt ändrade förhållanden ska gälla från och med den månad när anledningen till ändring uppkom.
Personlig assistans före den 1 april
9 a § LSS Med personlig assistans enligt 9 § 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 § 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Den som har behov av mer än en personlig assistent samtidigt, har rätt till två eller flera assistenter endast om möjligheterna att få bidrag enligt lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag eller hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), har utretts.
Med anledning av HFD 2017 ref. 27 beslutade Försäkringskassan den 27 oktober 2017 om ett rättsligt ställningstagande: (FKRS 2017:05) Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov.
Som en följd av domen och det rättsliga ställningstagandet slutade två andra rättsliga ställningstaganden att gälla: (FKRS 2012:05) Bedömning av aktiviteter utanför hemmet inom assistansersättning (FKRS 2013:01) Bedömning av föräldraansvar och väntetid under natten inom assistansersättning
Det rättsliga ställningstagandet FKRS 2017:05 slutade att gälla efter lagändringen i LSS den 1 april 2018.
3.5 Omprövning efter två år och vid väsentligt ändrade förhållanden
51 kap. 12 § SFB Rätten till assistansersättning ska omprövas sedan två år förflutit från senaste prövningen och vid väsentligt ändrade förhållanden. Lämnas assistansersättning till en försäkrad som har fyllt 65 år får omprövning ske endast vid väsentligt ändrade förhållanden.
Försäkringskassan kan inte ompröva rätten till assistansersättning innan två år har gått sedan den senaste prövningen annat än om förhållandena har ändrats väsentligt.
Även beslut om högre timbelopp enligt 51 kap. 11 § SFB ska omprövas i samband med tvåårsomprövning och vid väsentligt ändrade förhållanden.
Det är Försäkringskassan som ska visa att förutsättningarna för omprövning är uppfyllda. Antingen för att det gått minst två år sedan senaste prövningen av rätt till assistansersättning eller för att förhållandena har ändrats väsentligt sedan dess. När Försäkringskassan har visat att det finns anledning att ompröva beslutet är det den försäkrade som ska visa att hen har rätt till assistansersättning.
När rätten till assistansersättning omprövas enligt 51 kap. 12 § SFB ska sakfrågan, det vill säga rätten till ersättning, bedömas utifrån de förutsättningar som gäller vid tiden för omprövningen. Förutsättningarna för rätten till assistansersättning styrs av författningar, rättspraxis och annan normering. Annan normering kan vara domsnytt, rättsfalls-översikter eller rättsliga ställningstaganden. Om förutsättningarna har ändrats sedan den senaste prövningen kan det påverka den enskildes fortsatta rätt till ersättning eller antalet beviljade assistanstimmar. Alla förutsättningar för rätten till assistansersättning ska fortfarande vara uppfyllda. Försäkringskassan är alltså inte bunden av den bedömning som är gjord vid föregående prövning.
Vid en omprövning finns uppgifter sedan tidigare prövningar som kan vara en utgångs-punkt när kompletteringsbehovet bedöms. Utifrån de förutsättningar som gäller vid tidpunkten för den aktuella prövningen behöver handläggaren ta ställning till om de uppgifter som redan finns är tillräckliga eller om, och i så fall på vilket sätt, de måste kompletteras med hänsyn till aktuella förhållanden eller eventuell ny praxis.
Ett beslut efter omprövning kan innebära att den enskilde har rätt till assistansersättning i samma omfattning som tidigare eller att ersättningen minskas eller dras in. Eftersom besluten kan vara betungande för den enskilde har Försäkringskassan ett stort utredningsansvar. Hur omfattande utredning som måste göras får bedömas i varje enskilt fall.
Om omprövningen medför en annan bedömning än i det tidigare beslutet ska beslutet motiveras tydligt, så att den enskilde kan se vad det är som har gjort att Försäkrings-kassan kommit fram till en annan slutsats än i tidigare beslut. Försäkringskassan måste även i framtida prövningar kunna se hur bedömningen har gjorts.
Läs mer i riktlinjer (2005:14) Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan och i vägledning 2004:7, avsnitt 10.4.
När du har bedömt att förutsättningarna för en omprövning är uppfyllda (se 3.5.1 och 3.5.2) behöver du ta ställning till följande:
- Vilka förutsättningar gäller vid tidpunkten för omprövningen?
- Vilken information finns tillgänglig från andra ärenden och vad säger den?
- Behövs ytterligare information för att kunna bedöma om det finns rätt till assistansersättning?
Om omprövningen innebär att du gör en annan bedömning än i tidigare beslut behöver du också tänka på att motivera det nya beslutet så att den försäkrade förstår varför du nu har gjort en annan bedömning.
3.5.1 Omprövning två år efter den senaste prövningen
Med den senaste prövningen av rätten till assistansersättning menas Försäkrings-kassans senaste prövning av
- om den enskilde uppfyller förutsättningarna för rätt till assistansersättning
- hur många assistanstimmar den enskilde har rätt till ersättning för.
Det innebär att en omprövning, det vill säga en ny prövning, av rätten till assistans-ersättning görs två år efter ett grundbeslut eller ett beslut efter en omprövning enligt 51 kap 12 § SFB. Det gäller även om det tidigare beslutet har omprövats enligt 113 kap. 3 eller 7 §§ SFB eller överklagats enligt 113 kap. 10 § SFB och avgjorts, oavsett utgången. En annan ordning skulle innebära att den enskilde genom att överklaga det tidigare beslutet skulle kunna skjuta upp kommande tvåårsomprövning.
En omprövning av rätten till assistansersättning två år efter den senaste prövningen innebär att Försäkringskassan ska bedöma rätten till ersättning utifrån de författningar, den rättspraxis och den normering som tillkommit sedan det tidigare beslutet. Det innebär att Försäkringskassan ska göra en ny fullständig prövning av sakfrågan.
När någon har beviljats assistansersättning första gången ska du ta ställning till när rätten till assistansersättning ska omprövas. En tvåårsomprövning ska göras två år efter tidpunkten för det senaste beslutet. När Försäkringskassan efter omprövning har beslutat att den enskilde har fortsatt rätt till assistansersättning ska du ta ställning till när rätten till assistansersättning ska omprövas nästa gång. Tidpunkten för nästa omprövning flyttas inte fram även om den enskilde
- ansöker om och beviljas assistansersättning för fler timmar innan två år har förflutit
- begär omprövning eller överklagar Försäkringskassan beslut eller ett domstolsbeslut.
Tidpunkten registreras i IT-stödet, vilket genererar en åtgärdsimpuls när det är dags att ompröva rätten till assistansersättning. Om den försäkrade vid den tidpunkten har fyllt 65 år är det dock inte aktuellt med någon tvåårsomprövning.
3.5.2 Omprövning vid väsentligt ändrade förhållanden
Begreppet väsentligt ändrade förhållanden har funnits med sedan LASS tillkom. I fråga om omprövning för den som fyllt 65 år uttalas i förarbetena att det förekommer att den enskilde på eget initiativ väljer bort assistans och assistansersättning för att till exempel i stället flytta till en gruppbostad eller begär att assistansen ska minska (prop. 2000/01:5 s. 14). I övrigt har frågan inte närmare berörts i förarbetena. Det saknas också närmare praxis på området.
Ändrade förhållanden är förhållanden hos den enskilde eller i omgivningen som har ändrats sedan Försäkringskassans tidigare beslut och som påverkar rätten till eller storleken på assistansersättningen (jämför 110 kap. 46 § SFB). Det går däremot inte att exakt säga vad som är väsentligt ändrade förhållanden. Bestämmelsen innebär att rätten till assistansersättning endast kan omprövas i vissa fall. Det kan till exempel vara att den enskildes hjälpbehov tillgodoses genom annat samhällsstöd, att hen har ett annat boende eller att hälsotillståndet är förändrat.
Det blir en bedömning från fall till fall om förändringen är så betydelsefull att den är väsentlig. Det innebär till exempel att det oftast ska vara fråga om omfattande annat samhällsstöd. Att den enskilde flyttar till gruppbostad och därmed inte längre uppfyller lagens krav för rätt till personlig assistans, innebär väsentligt ändrade förhållanden. Om hen däremot flyttar till en bostad med särskild service för vuxna behöver det utredas om förhållandena är väsentligt förändrade.
En utredning om väsentligt ändrade förhållanden kan göras när den enskilde eller någon annan har gjort en anmälan till Försäkringskassan. Försäkringskassan kan också i handläggningen, till exempel genom uppgifter i Tidsredovisning assistans-ersättning (3059) eller Räkning assistansersättning (3057), få indikationer om att det finns skäl att göra en utredning.
Det är de faktiska förhållandena som ska ha ändrats sedan senaste beslutet att bevilja assistansersättning. Ändrad tillämpning – till exempel på grund av RÅ 2009 ref. 57 – utgör inte väsentligt ändrade förhållanden. Försäkringskassan måste också med en konkret utredning kunna styrka att förhållandena har ändrats väsentligt sedan tidigare beslut, det räcker inte med indicier eller en utredning som innehåller frågetecken (se också avsnitt 7.2).
Om Försäkringskassan bedömer att förhållandena har ändrats väsentligt ska rätten till assistansersättning enligt 51 kap. 12 § SFB omprövas utifrån de författningar, den rättspraxis och den normering som tillkommit sedan det tidigare beslutet. Det innebär att Försäkringskassan ska göra en ny fullständig prövning av sakfrågan.
När du får en impuls som indikerar att något har förändrats behöver du ta ställning till om förändringen innebär att förhållandena har ändrats väsentligt. Om du bedömer att förhållandena
- inte har ändrats väsentligt dokumenterar du din bedömning i journalen och utreder inte rätten till assistansersättning
- har ändrats väsentligt gör du en ny fullständig sakprövning av den enskildes rätt till assistansersättning.