Sammanfattning
Denna vägledning är avsedd att vara ett stöd i det dagliga arbetet hos Försäkringskassan. Den ska bidra till att socialförsäkringsbalken, förordningen (1993:1091) om assistansersättning och tillhörande författningar tillämpas på ett riktigt sätt.
För att kunna ha rätt till assistansersättning ska den sökande vara försäkrad i Sverige, uppfylla övriga relevanta villkor i socialförsäkringsskyddet och uppfylla de särskilda förmånsvillkoren.
I och med att Sverige är med i Europeiska Unionen (EU) kan den sökande också komma att omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (förordning 883/2004).
Vägledningen behandlar framför allt frågor som rör rätten till assistansersättning.
En person har rätt att få assistansersättning från Försäkringskassan om hon eller han
- tillhör den personkrets som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
- har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan
- inte bor i en gruppbostad eller vårdas på en institution som tillhör eller drivs med bidrag från staten, en kommun eller en region
- inte har fyllt 66 år. Den försäkrade kan få behålla ersättningen efter sin 66-årsdag. Antalet assistanstimmar får dock inte utökas efter det att hon eller han har fyllt 66 år.
Med personlig assistans menas ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. Personlig assistans enligt bestämmelserna i socialförsäkringsbalken har samma betydelse som i LSS.
Assistansersättningen ger den personen mycket stort inflytande över hur stödet ska ges. Hon eller han kan själv anställa en eller flera personliga assistenter (kostnader för personliga assistenter) eller anlita assistenter som kommunen, kooperativ, ett företag eller annan organisation är arbetsgivare för (köp av personlig assistans).
Assistansersättningen betalas ut månadsvis. Varje beviljad assistanstimme ersätts med ett schablonbelopp. I vissa fall kan Försäkringskassan bevilja ett högre timbelopp, men det får inte överstiga schablonbeloppet med mer än 12 procent.