17 Redovisning av utförd assistans – förskottsbetalning
I detta kapitel kan du läsa om de bestämmelser som gäller när utbetalning sker i förskott.
Utbetalningen av assistansersättning för en viss månad får grundas på ett beräknat antal assistanstimmar för den månaden. När utbetalning görs utifrån ett preliminärt beräknat belopp ska avräkning för större avvikelser göras senast andra månaden efter den då den preliminära utbetalningen gjorts. Slutavräkning ska göras senast två månader efter utgången av varje tidsperiod för vilken assistansersättning beviljats. (51 kap. 15 § SFB)
Läs mer i kapitel 12 om timbelopp.
Bestämmelser om vilken redovisning som krävs och hur den ska gå till samt vad som menas med avräkning för större avvikelser och slutavräkning finns i förordningen (1993:1091) och föreskrifterna (FKFS 2016:4).
17.1 Beräkning av preliminärt månadsbelopp
Det preliminära belopp som månadsvis betalas ut i förskott ska motsvara det schablon-belopp som regeringen fastställt multiplicerat med antalet beviljade assistanstimmar i genomsnitt per månad för varje beviljandeperiod.
För den som beviljats ett högre timbelopp ska det preliminära månadsbeloppet i stället grundas på den beräknade genomsnittliga timkostnaden. Den får inte överstiga det fastställda timbeloppet med mer än tolv procent. (12 § föreskrifterna [FKFS 2016:4])
Vid beräkningen ska antalet minuter avrundas nedåt till närmaste hela timme (4 § föreskrifterna [FKFS 2016:4]).
Eftersom Försäkringskassan använder ett genomsnitt tar antalet timmar per månad endast i viss utsträckning hänsyn till att den försäkrades behov av personlig assistans kan variera.
Om det finns särskilda skäl får den preliminära utbetalningen för en månad grundas på det aktuella behovet av assistanstimmar under månaden i stället för på det genom-snittliga antalet beviljade assistanstimmar per månad under beviljandeperioden (12 § tredje stycket föreskrifterna [FKFS 2016:4]).
När utbetalningen grundar sig på det faktiska behovet av assistanstimmar kan större variationer i den försäkrades behov tillgodoses utan att hen behöver vänta till en senare tidpunkt i beviljandeperioden för att få assistansersättning utbetald för dessa timmar. I annat fall får den försäkrade vänta till den månadsvisa avräkningen eller till slutavräkningen för att få ersättning utbetald för behov som avviker från det i förväg beräknade genomsnittet.
En förutsättning för att en annan utbetalning än det genomsnittliga antalet beviljade assistanstimmar per månad ska kunna göras är att det finns tillräckligt med assistans-timmar kvar under resten av perioden. Särskilda skäl för att betala ut fler timmar bör därför endast anses finnas om det finns tillräckligt med assistanstimmar kvar under resten av perioden.
(Se RAR 2002:6 till 12 § tredje stycket föreskrifterna [FKFS 2016:4]).
17.2 Avräkning vid större avvikelser månadsvis
Om antalet utförda assistanstimmar under en månad avviker mer än 10 procent från det genomsnittliga antal timmar som legat till grund för den preliminära utbetalningen ska avräkning göras med ett belopp som motsvarar det av regeringen fastställda schablonbeloppet för det antal timmar som avviker mer än 10 procent. Avräkning som medför tilläggsutbetalning ska dock endast göras i den mån antalet resterande timmar för de återstående månaderna i perioden inte understiger antalet beviljade assistans-timmar för dessa månader med mer än 10 procent. (15 § första stycket föreskrifterna [FKFS 2016:4])
För den som beviljats assistansersättning med ett högre belopp än schablonbeloppet ska avräkningen göras med den beräknade genomsnittliga timkostnaden för assistansen i stället för det av regeringen fastställda schablonbeloppet. (15 § andra stycket föreskrifterna [FKFS 2016:4])
Vid avräkningen ska Försäkringskassan avrunda antalet utförda assistanstimmar till närmaste hela timme. Då ska 30 eller fler minuter avrundas till närmaste högre antal timmar (4 § föreskrifterna [FKFS 2016:4]).
När den försäkrade redovisar den utförda assistansen för en viss månad kan det framgå att hen har fått assistans under fler eller färre timmar än vad som har betalats ut preliminärt. Om avvikelsen från den preliminära utbetalningen är större än 10 procent (fler eller färre timmar) görs en avräkning på kommande preliminära månadsutbetalning.
Avräkningen innebär att om den försäkrade har använt över 10 procent fler timmar än det preliminärt beräknade timantalet för månaden får hen en tilläggsutbetalning för det antal timmar som avviker mer än 10 procent. Utbetalningen blir ett tillägg till kommande månads preliminära utbetalning. En förutsättning för att tilläggsutbetalningen ska kunna göras är att det finns minst 90 procent kvar av det antal beviljade timmar som kvarstår i perioden. Denna avräkning innebär att den försäkrade direkt får en kompensation för de extra kostnader som har uppstått i förhållande till den preliminära utbetalningen. Det blir samtidigt tydligt att antalet kvarvarande timmar under perioden har minskat i motsvarande omfattning, eftersom den försäkrade har använt fler timmar än vad som har beräknats preliminärt.
Om den försäkrade har använt färre timmar än vad som har betalats ut preliminärt påverkas nästkommande månads preliminära utbetalning om avvikelsen är större än 10 procent. Då minskas kommande månadsutbetalning med ett belopp motsvarande de timmar som avviker mer än 10 procent. Detta görs eftersom den försäkrade då genom en preliminär utbetalning redan har fått ersättning för fler timmar än hen faktiskt har använt för assistans. Om den försäkrade använder färre timmar än vad som motsvaras av det preliminärt beräknade timantalet och någon månatlig avräkning inte görs skulle resultatet bli ett stort överskott i slutet av perioden, vilket skulle medföra stora krav på återbetalning.
17.3 Slutavräkning
När assistansersättning betalats ut i förskott ska Försäkringskassan göra en slutavräkning senast två månader efter utgången av varje beviljandeperiod (51 kap. 15 § SFB).
En slutavräkning är den slutliga och definitiva avräkningen (HFD 2020 ref. 55).
En redovisning som gäller utförd assistans som lämnats in till Försäkringskassan efter att slutavräkningen har gjorts kan därför inte ligga till grund för utbetalning av assistansersättning. Om det kommer in en räkning efter slutavräkningen ska den avvisas.
Slutavräkningen ska omfatta alla månader för vilka utbetalning skett i förskott under beviljandeperioden (16 § andra stycket föreskrifterna [FKFS 2016:4]).
Om rätten till assistansersättning upphör innan en beviljandeperiod tagit slut, ska vi göra en slutavräkning för de månader i perioden som assistansersättning betalats ut i förskott. Om Försäkringskassan under en löpande beviljandeperiod fattar ett nytt beslut om rätt till assistansersättning som gör att perioden ändras, ska vi göra en slutavräkning för de månader i beviljandeperioden som assistansersättning betalats ut. De månader som omfattas av det nya beslutet ska inte tas med i slutavräkningen. (16 § sjätte stycket föreskrifterna [FKFS 2016:4])
Även om en räkning avvisas för att den kommit in efter slutavräkningen kan det finnas anledning att ändra en tidigare beslutad slutavräkning. En sådan ändring sker i så fall med stöd av 113 kap. 3 § SFB. Det kan till exempel bli aktuellt om den försäkrade efter slutavräkningen beviljas ersättning för fler timmar under perioden, eller när den försäkrade beviljas ersättning med ett annat belopp än det som låg till grund för slutavräkningen.
17.3.1 Avräkning av antalet utförda timmar mot antalet timmar som har legat till grund för preliminär utbetalning
Av Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2016:4) framgår att vid slutavräkningen ska antalet utförda assistanstimmar avräknas mot antalet timmar som assistansersättning har betalats ut för preliminärt under den tid som slutavräkningen avser. Om antalet utförda assistanstimmar är högre än antalet beviljade timmar, kan den försäkrade inte få ersättning för det överstigande antalet timmar. (16 § tredje och fjärde stycket föreskrifterna [FKFS 2016:4])
Eftersom förskottsutbetalningen är preliminär behöver Försäkringskassan vid beviljandeperiodens slut stämma av i hur många timmar assistans faktiskt har utförts och som därmed kan ersättas. Utbetalning kan aldrig göras för fler timmar än det totala antalet beviljade timmar under beviljandeperioden. Om den försäkrade har begärt fler timmar än vad som finns inom beviljandeperioden ska Försäkringskassan besluta om att inte betala ut assistansersättning för de överskjutande timmarna.
Vid slutavräkningen kommer samtliga timmar under perioden att beaktas.
Till skillnad från vid den månatliga avräkningen, då Försäkringskassan enbart beaktar större avvikelser, tar man vid slutavräkningen alltså även hänsyn till de timmar som under respektive månad avvek med mindre än 10 procent från det beräknade antalet timmar. Om det då visar sig att den försäkrade har använt färre timmar än det beviljade antalet timmar för perioden har den försäkrade fått utbetalning i förskott för timmar som hen aldrig har använt. Den utbetalade assistansersättningen har inte använts för köp av personlig assistans eller för kostnader för personliga assistenter och ska därför betalas tillbaka till Försäkringskassan. Läs mer om återbetalning av assistansersättning nedan.
Om det visar sig i slutavräkningen att den försäkrade har använt fler timmar än beviljat får hen inte någon ersättning för dem eftersom utbetalning aldrig kan göras för fler timmar än vad som totalt har beviljats för beviljandeperioden.
Slutavräkning vid interimistiskt beslut
Om assistansersättning betalas ut enligt ett interimistiskt beslut görs slutavräkning för den tid då det interimistiska beslutet gällde. Om det slutliga beslutet innebär ett högre timantal och den försäkrade har använt fler timmar än det interimistiska beslutet medgav görs en tilläggsutbetalning vid slutavräkningen.
Om det slutliga beslutet däremot omfattar färre timmar än det interimistiska beslutet, ska återbetalning på grund av det nya beslutet endast ske i de fall som särskilt anges i kapitel 18.
17.3.2 Avräkning av den genomsnittliga kostnaden per timme mot den timersättning som legat till grund för den preliminära utbetalningen
I vissa fall ska det i samband med slutavräkningen även göras en avräkning av den genomsnittliga kostnaden per timme för assistansen mot den timersättning som legat till grund för de preliminära utbetalningarna under beviljandeperioden. Det gäller för den som
- själv anställt sina assistenter
- beviljats assistansersättning med ett högre timbelopp
- har rätt att få assistansersättning med ett skäligt belopp enligt 51 kap. 11 § tredje stycket socialförsäkringsbalken. (16 § femte stycket föreskrifterna [FKFS 2016:4])
Om resultatet av avräkningen är att den preliminära utbetalningen har gjorts med ett för högt timbelopp har mellanskillnaden inte använts för köp av personlig assistans eller för kostnader för personliga assistenter. Den försäkrade ska då utan uppmaning betala tillbaka den ersättning som inte har använts (51 kap. 20 § SFB). Läs mer om återbetalning av assistansersättning nedan.
17.3.3 Redovisning av samtliga kostnader för personlig assistans
För att Försäkringskassan ska kunna göra en avräkning av den genomsnittliga timkostnaden krävs uppgifter om de faktiska kostnader som den försäkrade har haft för assistansen under beviljandeperioden.
Redovisning för den som själv anställer sina assistenter
Den som själv har anställt sina assistenter ska redovisa att ersättningen har använts för kostnader för assistenterna (11 a § förordningen [1993:1091]).
Försäkringskassan har reglerat att denna redovisning ska göras på räkningen för den sista månaden i varje period som assistanstimmar har beviljats för eller när Försäkringskassan ska göra en slutavräkning enligt 16 § sjätte stycket föreskrifterna (FKFS 2016:4). (14 § första stycket föreskrifterna [FKFS 2016:4])
Utifrån den försäkrades redovisning av samtliga kostnader för assistenterna ska Försäkringskassan fastställa den genomsnittliga timkostnad som ska avräknas mot den timersättning som har legat till grund för de preliminära utbetalningarna.
Lägre kostnader vid slutavräkningen för den som själv anställer sina assistenter och har fått schablonbelopp
Den som själv anställer sina assistenter har endast rätt till ersättning för de faktiska kostnaderna hen har haft för sina personliga assistenter, vilket innebär att assistansersättningen kan understiga schablonbeloppet. Den som inte är beviljad högre timbelopp kan inte få ett belopp som överstiger schablonbeloppet, även om de faktiska kostnaderna skulle göra det. Undantaget är om man har rätt till utbetalning med ett skäligt belopp, se nedan.
Redovisning vid högre timbelopp och skäligt belopp
När utbetalning inte har gjorts med schablonbelopp behöver Försäkringskassan få uppgift om den försäkrades faktiska kostnader för assistansen för att kunna fastställa den genomsnittliga timkostnad som ska avräknas mot den timersättning som har legat till grund för de preliminära utbetalningarna under beviljandeperioden.
Den som har beviljats högre timbelopp eller kan ha rätt till utbetalning med skäligt belopp i samband med slutavräkning ska lämna Försäkringskassan en redovisning av samtliga kostnader för utförd assistans (7 § andra stycket förordningen [1993:1091]).
Denna redovisning ska göras på räkningen för den sista månaden i varje period som assistanstimmar beviljats för eller när en slutavräkning ska göras. Detsamma gäller den som har ansökt om högre timbelopp för tid före Försäkringskassans beslut men där beslutet ännu inte har fattats. (14 § första stycket och 16 § sjätte stycket i föreskrifterna [FKFS 2016:4])
Den som har eller kan ha rätt till utbetalning med ett skäligt belopp ska visa underlaget för de uppgifter som har redovisats. I övriga fall ska den försäkrade visa underlaget för de uppgifter som hen lämnat på begäran av Försäkringskassan. (14 § föreskrifterna [FKFS 2016:4])
För den som är beviljad högre timbelopp får den genomsnittliga kostnaden överstiga schablonbeloppet med högst tolv procent räknat på hela beviljandeperioden. Det innebär att kostnaderna för en månad i perioden kan vara högre.
Högre eller lägre kostnader vid slutavräkningen för den som har högre timbelopp
De kostnader som den försäkrade redovisar på den sista räkningen i beviljandeperioden kan vara högre eller lägre än de kostnader som det preliminära högre timbeloppet grundas på. Då är det lämpligt att Försäkringskassan utreder anledningen till detta. Om en högre kostnad visar sig bero på sådana omständigheter som utgör särskilda skäl för ett ännu högre timbelopp, kan Försäkringskassan göra en tilläggsutbetalning för slutavräkningsperioden. Efter ansökan kan Försäkringskassan pröva om den fortsatta utbetalningen ska grundas på det högre timbeloppet.
Om de redovisade kostnaderna varit lägre än de kostnader som beviljats och orsaken till detta bedöms vara av mer tillfällig natur bör timbeloppet inte sänkas för nästkommande period.
(RAR 2002:6 till 7 § andra stycket förordningen [1993:1091]).
Den försäkrade ska alltid få minst schablonbeloppet om de faktiska kostnaderna för assistans under perioden överstiger schablonbeloppet. Detta gäller oavsett om den försäkrade köper assistans eller själv anställer sina personliga assistenter, eftersom den försäkrade i båda fallen annars skulle försättas i en sämre situation än den som får ersättning enligt schablonbeloppet trots att förhållandena i övrigt är likartade.
Om den försäkrade köper assistans och är beviljad högre timbelopp och de faktiska kostnaderna för assistansen understiger schablonbeloppet har hen ändå rätt att få assistansersättning med schablonbeloppet, förutsatt att hela beloppet har använts för köp. Anledningen till detta är att den försäkrade annars skulle försättas i en sämre situation än den som köper assistans och får ersättning enligt schablonbeloppet trots att förhållandena i övrigt är likartade. Den som själv anställer sina assistenter och är beviljad högre timbelopp har endast rätt till utbetalning med ett belopp som motsvarar de faktiska kostnaderna. Det innebär att beloppet även kan understiga schablonbeloppet.
Högre eller lägre kostnader vid slutavräkningen för den som har rätt till utbetalning med skäligt belopp
För den som har rätt till utbetalning med ett skäligt belopp motsvarar det i de flesta fall de faktiska kostnaderna för assistansen under den månad som den försäkrade begär ersättning för. Det innebär att det skäliga beloppet både kan vara lägre och högre än schablonbeloppet.
17.3.4 Redovisning av att assistansersättningen har använts för köp av personlig assistans
Den som har köpt personlig assistans ska redovisa att ersättningen har använts för sådant köp (11 a § förordningen [1993:1091]).
Försäkringskassan har reglerat att denna redovisning ska göras på räkningen för den sista månaden i varje period som assistanstimmar har beviljats för eller när Försäkrings-kassan ska göra en slutavräkning enligt 16 § sjätte stycket föreskrifterna (FKFS 2016:4) (14 § första stycket föreskrifterna [FKFS 2016:4]).
När assistansersättningen betalas ut i förskott är det först när beviljandeperioden är slut som redovisningen av både använda timmar och använd ersättning är definitiv. Därför ska den försäkrade först på den sista räkningen i beviljandeperioden redovisa om hela assistansersättningen har använts för köp av personlig assistans. När den försäkrade lämnar räkningen för den sista månaden i beviljandeperioden till Försäkringskassan har en preliminär utbetalning för den månaden redan gjorts, vilket innebär att den försäkrade har fått utbetalningar som hen kan intyga användandet av. (16 § föreskrifterna [FKFS 2016:4])
Om all utbetald ersättning inte har använts för köp av personlig assistans ska den försäkrade utan uppmaning betala tillbaka den ersättning som inte har använts (51 kap. 20 § SFB).
17.3.5 Saknad räkning
För att en period ska kunna slutavräknas måste samtliga räkningar finnas för den perioden. Om det saknas en räkning ska Försäkringskassan utreda varför den inte har kommit in. Om det trots påminnelse inte kommer in någon räkning utgår Försäk-ringskassan från att det inte har utförts någon assistans den aktuella månaden. För att kunna slutavräkna perioden måste den aktuella månaden anges till 0 timmar. Därefter kan slutavräkning göras.
17.3.6 Återbetalning av assistansersättning
Vid slutavräkning kan Försäkringskassan konstatera att den försäkrade inte har använt hela assistansersättningen för köp av personlig assistans eller för kostnader för personliga assistenter. Det kan bero på att den försäkrade har fått assistans under färre timmar eller att det timbelopp som fastställs efter kostnadsredovisning är lägre än vad som betalats ut preliminärt.
I socialförsäkringsbalken regleras att den försäkrade eller den som för den försäkrades räkning har tagit emot assistansersättning utan uppmaning ska betala tillbaka den ersättning som inte har använts för köp av personlig assistans eller för kostnader för personliga assistenter. Återbetalning ska göras senast i samband med slutavräkningen. Om det inte finns särskilda skäl, ska ersättningen betalas tillbaka av den försäkrades förmyndare i stället för av den försäkrade om denne är under 18 år. Om det finns flera förmyndare svarar de solidariskt för skyldigheten.
Om återbetalning inte görs får Försäkringskassan besluta om återbetalning enligt bestämmelserna i 108 kap. (51 kap. 20 § SFB)
I Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2016:4) beskrivs hur återbetalningen enligt 51 kap. 20 § SFB går till praktiskt när den försäkrade har fortsatt rätt till assistans-ersättning.
Om den försäkrade vill betala tillbaka självmant, kan hen göra det genom att den felaktigt utbetalade assistansersättningen dras från kommande utbetalning av assistansersättning. (17 § andra stycket föreskrifterna [FKFS 2016:4])
Om den försäkrade inte vill betala tillbaka självmant, får Försäkringskassan besluta om återbetalning enligt bestämmelserna i 108 kap. socialförsäkringsbalken. (17 § tredje stycket föreskrifterna [FKFS 2016:4])
Bestämmelserna i 108 kap. SFB tillämpas även i de fall då den försäkrade inte längre har rätt till assistansersättning och det därmed inte finns någon kommande utbetalning att dra den felaktiga utbetalningen från.
Den försäkrade meddelar om hen vill att Försäkringskassan ska dra den felaktiga utbetalningen från kommande utbetalning eller inte genom att lämna uppgift om detta på den sista räkningen i beviljandeperioden.