Hoppa till huvudinnehåll

14 Beslut om återbetalning

Det här kapitlet beskriver övergripande vad Försäkringskassans beslut om återbetalning ska innehålla. Se vidare vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken och vägledning (2018:1) Rättelse och ändring av beslut.

14.1 Skillnaden mellan beslut om återbetalning och beslut om att rätten till ersättning ska upphöra​

I en del ärenden kan det vara aktuellt att både ställa ett återkrav och att fatta beslut om att rätten till ersättning ska upphöra eller minska. Ett beslut om återbetalning gäller för förfluten tid och ett beslut om att rätten till ersättning ska upphöra eller minska gäller framåt i tiden.

I vissa ärenden ska särskilt utsedda beslutsfattare bedöma rätten till ersättning för förfluten tid och beslutsfattaren ska dokumentera sin bedömning i journalen. Läs mer om den särskilda beslutsordningen i avsnitt 14.2 och i vägledningen (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.

I beslutet om att rätten till ersättning ska upphöra eller minskas ingår det inte någon bedömning av rätten till ersättning för förfluten tid, men om det är aktuellt ska det framgå att Försäkringskassan kommer att utreda ett eventuellt återkrav för förfluten tid.

Se vidare vägledningar om respektive förmån.

14.2 Vissa beslut om återbetalning ska beslutas enligt den särskilda beslutsordningen​

Enligt Generaldirektörens arbetsordning för Försäkringskassan (2016:02) ska en särskild beslutsordning tillämpas för vissa ärenden (se avsnittet Försäkrings- och bidragsärenden Försäkringskassans arbetsordning). Den särskilda beslutsordningen innebär att beslutet ska fattas av en särskilt utsedd beslutsfattare efter föredragning av handläggaren. Handläggaren utreder ärendet och lämnar förslag till beslut. Läs mer om den särskilda beslutsordningen i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.

Den särskilda beslutsordningen ska tillämpas när Försäkringskassan överväger att besluta om återbetalning där det felaktiga beloppet överstiger 40 000 kronor brutto. Avdelningen för gemensamma försäkringsfrågor (GF) har beslutat om ett undantag från detta i de fall ärendet är ett så kallat ”kontrollkrav” (när återkravsärendet är till följd av en kontrollutredning). Då ska den särskilda beslutsordningen tillämpas när vi överväger att besluta om återbetalning där det felaktiga beloppet överstiger 100 000 kronor brutto. Detta framgår av Beslut om avsteg från 69 § 3 st i GD:s arbetsordning om särskild beslutsordning i återkrav, dnr. 2021/008602.

Om beslutsfattaren och handläggaren är oeniga om beslutet har handläggaren rätt att få sin avvikande mening antecknad (19 § andra stycket FL). Den avvikande meningen ska framgå av beslutsbrevet. Se Försäkringskassans riktlinjer (2005:14) Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan.

14.3 Kommunicering​

Kommunicering beskrivs i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken. Det här avsnittet utvecklar vad som gäller specifikt för kommunicering av beslut om återbetalning. Se även riktlinjerna (2005:14) Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan.

14.3.1 Huvudregel – kommunicering ska ske inför ett beslut om återbetalning​

Vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken beskriver när man inte behöver kommunicera. För återkrav blir följden av undantagen att det i huvudsak enbart blir aktuellt när den enskilde inte är återbetalningsskyldig eller när hen är återbetalningsskyldig men får hel eftergift. I de situationerna är kommunicering uppenbart obehövligt, eftersom beslutet är helt till den enskildes fördel.

14.4 Underrättelse om beslutet​

Huvudregeln är att den enskilde ska underrättas om Försäkringskassans beslut och detta gäller oavsett om den enskild bedöms vara återbetalningsskyldig, inte bedöms vara återbetalningsskyldig eller helt eller delvis beviljas eftergift. Därför ska Försäkringskassan i de flesta ärendena skicka ett skriftligt beslutsbrev som kan omprövas eller överklagas, men det finns vissa situationer när vi inte behöver meddela den enskilde om beslutet.

En situation när vi inte behöver underrätta den enskilde är när hen inte ens är medveten om att en återkravsutredning har inletts och beslutet är att hen inte är återbetalningsskyldig. Om den enskilde inte underrättas ska beslutet antecknas och motiveras i journalen.

När Försäkringskassan har haft någon form av kontakt med den enskilde i ett ärende om återkrav ska hen alltid få ett beslut.

14.4.1 Dödsbo​

Om den enskilde är avliden och Försäkringskassan kommer fram till att hen inte var återbetalningsskyldig, eller att hel eftergift ska beviljas, så behöver Försäkringskassan i många fall inte skicka ut något beslut. Detta ska i så fall dokumenteras i den enskildes akt:

  • om ersättning har betalats ut efter registrerat dödsdatum
  • vad detta beror på
  • när rätten till ersättning upphörde
  • eventuell utredning och beslut om återbetalningsskyldighet
  • eventuell utredning och beslut om eftergift.

14.5 Beslut​

Beslut beskrivs i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken. Det här avsnittet utvecklar vad som gäller specifikt för beslut om återbetalning. Se även riktlinjerna (2005:14) Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan.

14.5.1 Beslut i journal eller i beslutsbrev?​

Ett beslut kan fattas antingen i journalen eller i ett beslutsbrev. Ett beslut om återbetalning fattas i formell mening när handläggaren dokumenterar beslutet i journalen. Det brev som skickas till den enskilde är enbart en underrättelse om det fattade beslutet. Trots det kallar vi underrättelsen om beslutet för beslutsbrev, men distinktionen är ändå viktig för att det ska vara tydligt från och med när beslutet ska anses gälla.

Beslutet (i journal) ska innehålla vilket beslut som fattas, det vill säga samma uppgifter som står i beslutsmeningen (första meningen) i beslutsbrevet.

14.5.2 Uppgifter i beslutsbrevet​

Ett beslutsbrev om återkrav måste innehålla uppgift om vem som har orsakat den felaktiga utbetalningen. Om det var någon annan än den enskilde, till exempel Försäkringskassan, ska det finnas en bedömning av om den enskilde hade insett, eller skäligen borde ha insett att utbetalningen var fel. Bedömningen ska tydligt motiveras.

Om den enskilde orsakade den felaktiga utbetalningen ska beslutet innehålla uppgift om hur det gick till.

Beslutsbrevet ska också innehålla uppgifter om

  • varför den enskilde inte hade rätt till ersättning, när rätten till ersättning upphörde eller ändrades och vilket lagstöd som finns för detta
  • det felaktigt utbetalade beloppet, och hur detta är uträknat
  • beloppet är före eller efter skatt.

I vissa fall behövs också uppgift om ersättningen är kalenderdags- eller arbetstidsberäknad (per timme eller dag).

Det ska finnas uppgift om den enskilde är återbetalningsskyldig eller inte. Det ska också finnas en motivering till bedömningen av återbetalningsskyldighet.

När den enskilde är återbetalningsskyldig, ska det finnas beslut i frågan om eftergift och skälen för det beslutet. Alternativt ska eventuella skäl till att eftergift inte kan prövas finnas när det gäller bostadsbidrag.

När den enskilde inte beviljas hel eftergift, ska beslutet innehålla uppgift om när ränta börjar löpa (gäller i de ersättningar där ränta tas ut), uppgift om när pengarna ska betalas tillbaka och med vilket betalningssätt.

14.5.3 Hänvisning till rätt bestämmelse​

I beslutet om återkrav ska det finnas en hänvisning till vilka bestämmelser som beslutet grundas på. Bestämmelserna ska vara de som gällde för den tid som återkravet avser. Det handlar både om förmånsspecifika bestämmelser om varför den enskilde inte haft rätt till det som betalats ut och bestämmelser om återbetalningsskyldighet och eftergift.

Om återkravet gäller ersättning för tid före och efter 2011 hänvisar handläggare till tidigare bestämmelser (till exempel lagen [1962:381] om allmän försäkring), den aktuella övergångsbestämmelsen i SFBP och till SFB:s bestämmelser.

14.6 När är förfallodagen?​

En av förutsättningarna för att kunna lämna ett krav för indrivning är att det ska ha förfallit till betalning. Inom socialförsäkringen är förfallodagen 30 dagar efter att beslutet om återbetalning har skickats till den enskilde (108 kap. 19 § andra stycket SFB, jämför med 4 § första stycket räntelagen). Om förfallodagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag flyttas den fram till nästkommande vardag (2 § lagen [1930:173] om beräkning av lagstadgad tid). Betalar den enskilde inte inom 30 dagar har fordran förfallit till betalning.

Ett beslut om återbetalning av en ersättning enligt SFB gäller omedelbart (112 kap. 5 § SFB). Det innebär att Försäkringskassan inte behöver vänta på att ett sådant beslut får laga kraft för att kunna kvitta skulden eller ta ut dröjsmålsränta. Beslutet om återbetalning förfaller därför ofta till betalning innan beslutet har fått laga kraft. Beslutet om återbetalning kan också ha förfallit till betalning utan att den enskilde har bekräftat att hen har tagit emot beslutet. Bedömningen av om kravet har förfallit till betalning har inte något samband med bedömningen av om beslutet om återbetalning har fått laga kraft.

14.7 När beslutet är fattat​

Ett beslut om återbetalning kan ändras och rättas på samma sätt som övriga försäkringsbeslut. Se vidare vägledning (2018:1) Rättelse och ändring av beslut.

När Försäkringskassan har fattat ett beslut om återbetalning övergår kravet till att bli en fordran som ska drivas in.

14.8 Återställa ersättningsdagar​

Om beslutet om återkrav gäller en dagersättning där antalet ersättningsdagar på något sätt är begränsat så ska vi återställa de ersättningsdagar som felutbetald ersättning ska återbetalas för. Av Försäkringskassans rättsliga ställningstagande FKRS 2023:16 framgår att när Försäkringskassan beslutar

  • att en felaktigt utbetald ersättning ska återbetalas i sin helhet ska vi återställa alla ersättningsdagar som beslutet omfattar
  • om hel eftergift ska vi inte återställa några ersättningsdagar, eftersom ingen del av den felutbetalda ersättningen ska återbetalas
  • om delvis eftergift ska vi återställa de ersättningsdagar som motsvarar det belopp som efter eftergift kvarstår att återbetala.

Vi ska korrigera historiken i Försäkringskassans register över uttagna ersättningsdagar så att de återställda dagarna går att ta ut på nytt. Läs mer om återställande av ersättningsdagar i FKRS 2023:16.

14.9 När anses en betalning gjord?​

När det gäller till exempel skatte- och hyresbetalningar finns det särskilda föreskrifter om betalning. Inom socialförsäkringen finns det inga sådana särskilda regler. Här gäller i stället att en betalning anses gjord när mottagaren har fått pengarna eller när betalningen har bokförts och den enskilde inte längre förfogar över betalningen (jfr t.ex. NJA 1988 s. 132).

14.10 Skatteavdrag och kontrolluppgift​

Följande avsnitt beskriver vad som gäller kring skatteavdrag när Försäkringskassan beslutar om ett återkrav för inkomstår 2019 och senare och för de beslut som är fattade för inkomstår 2018 och tidigare. Se även vägledning (2005:1) Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar samt RÅ 1998 not. 42 (RR mål nr 10133-1995).

När Försäkringskassan har skickat underlaget för kontrolluppgifter till Skatteverket kan Försäkringskassan inte längre justera skatten. Skatten har då tillgodoräknats den enskilde och är inte längre tillgänglig för Försäkringskassan. Den enskilde kan sedan få tillbaka skatten genom att begära omprövning av beslutet om slutlig skatt hos Skatteverket.

14.10.1 När den felaktiga utbetalningen gäller inkomstår 2018 och tidigare​

När Försäkringskassan har ställt ett återkrav som gäller inkomstår 2018 eller tidigare har Skatteverket inte fått information om detta per automatik. Den enskilde kan för dessa återkrav begära att Skatteverket gör en omprövning av beslutet om slutlig skatt och ha beslutet om återbetalning som grund för sin begäran.

Det är viktigt att Försäkringskassan informerar den enskilde om detta. Hen får i sin tur meddela Skatteverket.

Beslut om återbetalning som avser inkomstår 2018 påverkar kontrolluppgiften på årsnivå.

14.10.2 När den felaktiga utbetalningen gäller inkomstår 2019 och senare​

Efter varje månad lämnar Försäkringskassan automatiskt uppgifter om de skattepliktiga ersättningar som den enskilde har fått och betalar in skatten till Skatteverket. Därefter kan Försäkringskassan inte få tillbaka skatten. Beslutet om återkrav ställs på bruttobeloppet därför att Försäkringskassan inte får korrigera skatten när arbetsgivardeklarationen är signerad och skatten redan har betalats till Skatteverket.

När Försäkringskassan ställer ett återkrav som gäller inkomstår 2019 eller senare meddelas Skatteverket om detta per automatik. Det innebär att den enskildes inkomst korrigeras för den eller de berörda månaderna som utbetalning har gjorts.

14.10.3 Om Skatteverket omprövar beslutet om slutlig skatt​

Skatteverket ändrar beslut om slutlig skatt först när beslutet om återbetalning är otvistigt. Det innebär att om den enskilde har begärt omprövning, överklagat omprövningsbeslutet eller tänker göra det, kommer Skatteverket att avvakta tvisten före omprövning. Det säkerställer att en omprövning av beslut om slutlig skatt inte sker utifrån ett beslut om återbetalning som kan komma att ändras.

Om den enskilde inte begär omprövning eller överklagar ett omprövningsbeslut hos Försäkringskassan kan Skatteverket hantera omprövning av beslut om slutlig skatt så snart tiden för omprövning eller överklagan har gått ut. När Skatteverket inte längre kan ompröva finns det möjlighet för den enskilde att använda extraordinära rättsmedel, det vill säga laga förfall och resning. Den enskilde ansöker i så fall till aktuell överinstans: kammarrätt eller HFD.

Det faktum att Skatteverket inte längre kan ompröva beslutet om slutlig skatt är inte något skäl för eftergift.