12 Eftergiftsbedömning enligt andra regler än 108 kap. 11 §
Några ersättningar omfattas av andra regler om eftergift än 108 kap. 11 §. Det här kapitlet beskriver vilka regler som gäller för eftergift av bostadsbidrag, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning.
12.1 Bostadsbidrag
I 108 kap 12–14 §§ SFB finns särskilda regler om eftergift som bara gäller för bostadsbidrag.
12.1.1 Förutsättning för att pröva rätten till eftergift
För att Försäkringskassan ska kunna pröva rätten till eftergift måste den sökande och hens medsökande ha fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 110 kap. 46 och 47 §§ SFB. Om de inte har anmält ändrade förhållanden kan frågan om eftergift ändå prövas om de inte skäligen borde ha insett att de var skyldiga att göra en sådan anmälan (108 kap. 14 § SFB).
Om hushållet medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter till grund för bedömningen av rätten till bostadsbidrag, får kravet på återbetalning inte efterges (108 kap. 13 § SFB).
Bestämmelserna innebär att Försäkringskassan bara ska bedöma och kan bevilja eftergift när den enskilde
- fullgjort sin uppgifts- och anmälningsskyldighet
- inte fullgjort sin uppgifts- och anmälningsskyldighet, men Försäkringskassan bedömer att hen inte skäligen borde ha insett att det fanns en sådan skyldighet
- oavsiktligt lämnat felaktiga uppgifter till grund för bedömningen av rätten till bostadsbidrag.
12.1.2 Bedömning av betalningsförmåga
Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för eftergift ska Försäkringskassan ta hänsyn till vilken förmåga den sökande och eventuell medsökande har att kunna betala tillbaka bidraget (108 kap. 12 § SFB).
Försäkringskassan ska bedöma den enskildes möjligheter att betala tillbaka skulden och utgå från en helhetsbild av den enskildes ekonomiska situation. Det innebär att vi inte bara ska se till hur den enskildes ekonomi ser ut när bedömningen görs, utan också hur den kommer att bli i framtiden och hur den varit tidigare. I bedömningen ska även tillgångar som går att sälja vägas in (prop. 1998/99:77 s. 9).
Den som helt saknar betalningsförmåga och som inte kan förväntas återfå den under överblickbar framtid, bör beviljas hel eftergift. Den som har förmåga att betala tillbaka skulden ska alltså inte beviljas eftergift på grund av bristande betalningsförmåga.
Beskrivningen i avsnitt 11.4–11.4.3 om eftergift av ekonomiska skäl och den enskildes betalningsförmåga gäller även för bostadsbidrag.
12.1.3 Andra omständigheter som kan vara skäl för eller emot eftergift
Varken lagtext eller förarbeten utesluter möjligheten att ta hänsyn till andra omständigheter än just betalningsförmåga i det enskilda fallet. Det går alltså att bevilja eftergift även när den enskilde har förmåga att betala tillbaka kravet. I ett sådant fall måste dock skälen som talar för eftergift vara mycket starka. Läs mer i kapitel 10 om bedömningen av eftergift.
Eftersom den enskilde är strikt återbetalningsskyldig för felaktigt utbetalat bostadsbidrag finns det inte, förrän vid eftergiftsprövningen, skäl att ta ställning till vems agerande som orsakat den felaktiga utbetalningen. Om den enskilde har orsakat den felaktiga utbetalningen genom att lämna felaktiga uppgifter bör vi beakta detta som ett skäl emot att bevilja eftergift. Detsamma får anses gälla om den enskilde medvetet tagit emot felaktig ersättning och inte anmält detta till Försäkringskassan. Om den enskilde däremot inte skäligen borde ha insett att utbetalningen varit felaktig kan det tala för att vi ska bevilja eftergift.
Försäkringskassan har också i ett allmänt råd uttryckt att eftergift kan beviljas om den enskildes medicinska eller sociala rehabilitering skulle äventyras om hen tvingades att betala tillbaka bostadsbidrag (RAR 2001:8 till 108 kap. 14 § SFB). Social rehabilitering kan exempelvis innebära att en myndighet har fastställt ett särskilt rehabiliteringsprogram som ska leda till återanpassning. En förutsättning för eftergift är då att programmet följs.
När vi bedömer eftergift för en person som inte helt saknar betalningsförmåga får vi väga samman samtliga omständigheter.
12.2 Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning
Reglerna om eftergift som gäller ersättning enligt FEA finns i 8 kap. 5 § FEA.
Återkravet kan efterges om det med hänsyn till den återbetalningsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter finns särskilda skäl för det.
Läs mer i kapitel 11 om bedömningen av eftergift.
Det finns övergångsbestämmelser i FEA som anger när de tidigare reglerna om återbetalning och eftergift ska användas. De tidigare reglerna gäller till exempel för den som den 1 januari 2018 har en etableringsplan och så länge den planen gäller.
Fram till den 31 december 2017 regleras rätten till aktivitetsstöd respektive utvecklingsersättning i FAS. Eftergiften regleras i 23 d §. Reglerna är uppbyggda enligt samma modell som 108 kap. 11 § SFB.
Fram till den 31 december 2017 regleras rätten till etableringstillägg respektive bostadsersättning i förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare. Eftergiften regleras i 3 kap. 20 §. Reglerna är uppbyggda enligt samma modell som 108 kap. 11 § SFB.