25 Solidarisk betalningsskyldighet
Det här kapitlet beskriver hur fordringar mot solidariskt återbetalningsskyldiga personer ska hanteras.
25.1 Vad innebär solidarisk betalningsskyldighet?
Solidarisk betalningsskyldighet innebär att Försäkringskassan kan driva in hela skulden från vem som helst av de betalningsskyldiga personerna. För att spara tid i handläggningen, inte låta skulden öka i onödan och öka möjligheten att få betalt för fordran ska Försäkringskassan i regel driva in hela beloppet samtidigt från båda personerna.
Ett viktigt undantag är om en av personerna har ingått avtal om att betala fordran genom en avbetalningsplan. I så fall utgår Försäkringskassan från att skulden kommer att bli betald enligt avtalet och vidtar inga tvångsåtgärder mot den andra personen, se avsnitt 25.6.
Om en åtgärd bara kan vidtas mot en av personerna, till exempel för att bara hen har delgivits, så ska indrivning ske mot hen.
25.2 Regressrätt
Om en av de solidariskt betalningsskyldiga personerna betalar hela fordran har Försäkringskassan fått sin betalning. Den som betalar fordran har sedan rätt att kräva den andre personen på hens andel. Det här kallas att regressvist kräva den andra personen på pengar. Regressen är en tvist mellan personerna som inte berör Försäkringskassan. En sådan tvist handläggs som ett vanligt tvistemål i allmän domstol.
Om två personer sinsemellan kommer överens om att fördela betalningen mellan sig på något sätt är det en överenskommelse mellan dem som inte berör Försäkringskassan.
Hanna och Bertil är solidariskt ansvariga för en skuld till Försäkringskassan. I och med att de skiljer sig gör de en bodelning där Bertil tillskiftas pengar för att betala skulden. Bertil betalar dock inte frivilligt. Därför fortsätter Försäkringskassan att kräva både Hanna och Bertil på betalning. Om Hanna betalar skulden är det hennes sak att i sin tur kräva Bertil på beloppet.
25.3 Om partsförhållandet
Den enskilde kan vara betalningsskyldig i flera sammanhang samtidigt. Hen kan till exempel vara solidariskt betalningsskyldig med en person, samtidigt vara det med en annan person för en annan fordran och vara ensamt betalningsskyldig i ett tredje fordringssammanhang. Även om samma person ingår i de olika konstellationerna utgör varje konstellation i sig ett specifikt partsförhållande gentemot Försäkringskassan.
25.4 Vilka krav är solidariska?
De solidariska krav som Försäkringskassan oftast hanterar är när flera personer har beviljats bostadsbidrag gemensamt. Om bostadsbidraget senare återkrävs är återbetalningsskyldigheten solidarisk. Återkrav av bostadsbidrag ska ställas på hela beloppet till båda personerna gemensamt (prop. 1995/96:186, s. 27).
Solidariska krav kan även förekomma när Försäkringskassan med stöd av 108 kap. 9 a § tredje stycket SFB har beslutat att två förmyndare är återbetalningsskyldiga eller om etableringstillägg enligt FEA har beviljats till ett hushåll som består av fler personer.
Om flera personer gemensamt har ansökt om omvårdnadsbidrag som senare återkrävs, blir återbetalningsskyldigheten däremot inte solidarisk.
25.5 Kan en solidarisk betalningsskyldighet bli enskild?
I undantagsfall kan det finnas skäl att dela fordran så att varje person blir enskilt betalningsansvarig för en bestämd del av den totala fordran. Det gäller till exempel när någon av de solidariskt återbetalningsskyldiga personerna har skyddade personuppgifter. Handläggningen måste anpassas så att Försäkringskassan inte lämnar ut några skyddade personuppgifter. Se vidare Riktlinje 2011:34 Handläggning av ärenden som avser personer med skyddade personuppgifter.
Att dela en solidarisk skuld kräver som regel att Försäkringskassan och samtliga betalningsskyldiga personer är överens om det. Ett undantag är om fordran har satts ned mot en av dem utan den andras godkännande. Se avsnitt 21.3.
25.6 Avbetalningsplan
Det räcker att en av de solidariskt betalningsskyldiga personerna kommer överens med Försäkringskassan om en avbetalningsplan, men Försäkringskassan kan komma överens med var och en av dem om en plan på hela kravet för att på så vis få betalt fortare.
Eftersom hela fordran enligt huvudregeln ska vara återbetald inom 12 månader, så ska en överenskommelse om avbetalningsplan på hela beloppet alltid avtalas utan hänsyn till att kravet är solidariskt.
Om det finns ett avtal om avbetalningsplan med en av personerna har Försäkringskassan oftast inget skäl att vidta en tvångsmässig åtgärd mot den andra personen, eftersom skulden redan har en åtgärd för att bli återbetald.
25.7 Skuldsanering
Vid en skuldsanering för solidariskt betalningsskyldiga personer ska hela fordran tas upp hos var och en av dem (se NJA 1997 s. 364).
Skuldsaneringen inverkar inte på den rätt en borgenär har mot en borgensman eller någon annan som förutom gäldenären svarar för skulden (47 § tredje stycket skuldsaneringslagen). Det innebär att den som är solidariskt betalningsansvarig tillsammans med någon som fått skuldsanering, och som inte har en egen skuldsanering, fortfarande ansvarar för hela det kvarvarande skuldbeloppet.
Försäkringskassan ska därför vidta indrivande åtgärder mot hen.
25.8 En av personerna har avlidit
Om en av de solidariskt betalningsansvariga personerna har avlidit fortsätter Försäkringskassan att kräva in pengarna, dels mot den avlidnas dödsbo, dels mot den andra personen.
Skulle båda avlida kräver Försäkringskassan respektive persons dödsbo.