24 Konkurs
Det här kapitlet beskriver vad en konkurs är och hur Försäkringskassan ska agera före, under och efter en konkurs.
24.1 Allmänt om konkurs
En person eller ett bolag som inte kan betala sina skulder och inte kommer att kunna göra det under en längre tid kan försättas i konkurs. En konkurs innebär att i princip alla tillgångar tas om hand och används för att betala av skulderna. Såväl gäldenären som borgenärerna kan ansöka om att någon ska försättas i konkurs.
Tingsrätten fattar beslut om konkurs och utser en konkursförvaltare. Konkursförvaltaren tar hand om och säljer gäldenärens egendom. Pengarna används i första hand för att betala konkursförvaltaren och sedan delas resten av pengarna ut till borgenärerna i en viss bestämd ordning.
24.2 Skatteverkets ansvar vid konkurs
6 § lag om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter Skatteverket får ansöka om att en gäldenär ska försättas i konkurs. Skatteverket får också ansöka om likvidation och företagsrekonstruktion.
7 § lag om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter Skatteverket skall göra gällande fordringar i konkurs och även i övrigt bevaka fordringarnas rätt i konkursen. Skatteverket är också borgenärsföreträdare vid företagsrekonstruktion.
Skatteverket ansvarar för hanteringen av fordringar i allmänna mål, vilket innefattar Försäkringskassans beslut om återbetalning. Det är därför Skatteverket som får ansöka om konkurs för allmänna mål. Det är även Skatteverket som ska göra gällande fordringar i konkurs och i övrigt bevaka fordringarnas rätt i konkursen.
Försäkringskassan ska därför anmäla fordringar som aktualiseras vid en konkurs till Skatteverket för vidare hantering.
24.3 Konkursen pågår
Tingsrättens beslut om konkurs kungörs i Post- och Inrikes Tidningar som finns på bolagsverket.se. Försäkringskassan ska bevaka den dagligen och anmäla de fordringar som Försäkringskassan hanterar till Skatteverket.
När en förvaltare har tillsatts ska hen omvandla tillgångarna i boet till pengar. Det kan ta olika lång tid beroende på hur omfattande verksamhet konkursgäldenären har bedrivit.
I en del konkurser räcker inte tillgångarna till annat än konkursboets kostnader. I så fall avskrivs konkursen utan utdelning (10 kap. 1 § konkurslagen [1987:672], KL).
I konkurser där tillgångarna förväntas räcka till utdelning till oprioriterade borgenärer håller tingsrätten vanligen ett bevakningsförfarande (9 kap. 1 § KL och prop. 1986/87:90 s. 295). Tingsrättens beslut om att hålla bevakningsförfarande kungörs och oftast skickas även en underrättelse till kända borgenärer (15 kap. 2 och 3 §§ KL).
När Försäkringskassan anmäler fordringar till Skatteverket ska vi bifoga beslutet om återbetalning. Skatteverket anmäler sedan fordringarna till konkursförvaltaren, som upprättar ett utdelningsförslag som ges in till tingsrätten. Tingsrätten kungör att förslaget har kommit in. Därefter kontrollerar tingsrätten att utdelningsförslaget är korrekt och beslutar att fastställa det. När beslutet har fått laga kraft ombesörjer konkursförvaltaren att borgenärerna får betalt enligt utdelningsförslaget. (Se kap. 11 KL.)
24.4 Vad händer efter konkursen?
Efter att en juridisk persons konkurs har avslutats, så har den juridiska personen upphört att existera. Fordran ska ändå restföras.
En privatperson kan krävas på betalning även efter att konkursen avslutats. När verksamheten drivs som enskild firma är det hela tiden den fysiska personen som är ansvarig för verksamhetens skulder.