26 Dödsbon
I det här kapitlet kan du läsa om hur Försäkringskassans hantering av krav påverkas av att den enskilde utgör ett dödsbo.
26.1 Företrädare för dödsboet
18 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) Har inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19 kap. skall efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (dödsbodelägare) gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. De företräder därvid dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör boet. […]
När en person avlider övergår ansvaret för hens tillgångar och skulder till dödsboet. Dödsboet består av den efterlevande maken/makan eller sambon, arvingarna och universella testamentstagare. De företräder dödsboet och har rätt att svara i mål som rör boet. De är inte personligen ansvariga för dödsboets skulder om de inte använder boets tillgångar på fel sätt.
Dödsboet företräds av samtliga dödsbodelägare i förening. Det är vanligt att dödsbodelägarna lämnar fullmakt till en av delägarna, som då ensam företräder dödsboet med stöd av fullmakterna. Om en boutredningsman har tillsatts företräder hen dödsboet i stället för dödsbodelägarna.
26.2 Återkrav när den enskilde har avlidit
Försäkringskassan kan på samma sätt som när den enskilde lever besluta om återbetalning om den enskilde har avlidit. Det är i så fall dödsboet som är part i återkravsärendet.
Om en bouppteckning har gjorts ger den värdefull information om dödsboets betalningsförmåga, men om Försäkringskassan beslutar om återkrav måste en tilläggsbouppteckning göras. (Se 20 kap. 10 § ÄB.) Om bodelning eller arvsskifte har gjorts utan att alla skulder var betalda ska åtgärden gå åter. (Jfr 21 kap. 4 § ÄB.) Det innebär att om bodelning eller arvsskifte redan har gjorts hindrar inte det att Försäkringskassan beslutar om återkrav.
Det kan bli aktuellt att ställa återkrav till ett dödsbo i två situationer:
- Den försäkrade har avlidit efter att ersättningen betalats ut felaktigt, men innan Försäkringskassan hunnit ställa beslut om återbetalning till hen.
- Försäkringskassan har betalat ut en ersättning trots att rätten till ersättning har upphört på grund av att den försäkrade har avlidit, det vill säga den felaktiga utbetalningen har gjorts till dödsboet.
Om den avlidna har orsakat återkravet eller skäligen borde ha insett att ersättning betalades felaktigt kan återkrav ställas mot dödsboet. Dessutom anses dödsboet känna till att den enskilda har avlidit. (Jfr HFD 2011 ref 74.)
26.3 Fordringar mot dödsbon
När den enskilde avlider ska Försäkringskassan ändå driva in fordran.
Som huvudregel skickar Försäkringskassan beslutet om återkrav till den adress där den avlidna var folkbokförd vid dödsfallet. Om fordringen betalas behövs ingen ytterligare åtgärd. Om företrädare för dödsboet uppger att endast en del av skulden kan betalas på grund av underskott i dödsboet, så bör dödsboet ansöka om ackord.
Om dödsboet inte betalar eller kommer överens om betalning ska fordringen drivas in med tvångsmässiga åtgärder.
26.3.1 Delgivning
18 kap. 1 a § ÄB När ett dödsbo ska delges är dödsbodelägarna tillsammans delgivningsmottagare. En av dödsbodelägarna är dock ensam delgivningsmottagare om han eller hon sitter i boet […] Om boutredningsman har förordnats är denne i stället delgivningsmottagare.
Vid delgivning av ett dödsbo är huvudregeln att samtliga dödsbodelägare ska delges, men det finns undantag:
- Om en av dödsbodelägarna bor kvar i den avlidnas bostad är hen ensam delgivningsmottagare.
- Om en boutredningsman har förordnats är hen delgivningsmottagare.
Försäkringskassan kan utgå från att en anhörig som bor kvar i den avlidnas bostad är dödsbodelägare och kan delges. Om samtliga dödsbodelägare måste delges, men det är oklart vilka de är eftersom ingen boutredning har gjorts, kan Skatteverket begära att en boutredningsman utses att förvalta dödsboet. (Jfr 9 § lag om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter.)
Du kan läsa mer om delgivning i kapitel 17.
26.3.2 Avbetalningsplan och anstånd
Reglerna om förvaltning av dödsbon kan innebära att fordran inte kan betalas i tid. I så fall finns goda skäl att ge dödsboet anstånd med betalningen. Tanken är att dödsboet ska avveckla den avlidnas kvarlåtenskap genom att betala hens skulder och fördela överskottet av tillgångarna mellan arvingarna. Det finns ingen anledning att ge ett dödsbo anstånd längre än tills boet är utrett och skulderna betalas. Försäkringskassan ingår inte avtal om avbetalningsplan med dödsbon under samma förutsättningar som för levande personer.
26.4 Beslut om återbetalning har fattats före dödsfallet
26.4.1 Bouppteckning
20 kap. 1 § ÄB Bouppteckning skall förrättas senast tre månader efter dödsfallet, […]
20 kap. 4 § ÄB Den dödes tillgångar och skulder antecknas sådana de var vid dödsfallet. […]
Dödsboet ska upprätta en bouppteckning. I den ska den avlidnas tillgångar och skulder antecknas så som de var på dödsdagen. Vid dödförklaring räknas tiden från att beslutet fick laga kraft. (Se 9 § lagen [2005:130] om dödförklaring.) Bouppteckningen blir en form av deklaration per det datum den enskilda avled.
Om det finns ett återkrav som är beslutat före dödsdagen, men inte är med i bouppteckningen, så ska Försäkringskassan omgående meddela dödsboet om denna fordran.
26.4.2 Dödsboanmälan
Om den avlidnas tillgångar inte räcker till annat än begravningskostnaderna och andra utgifter med anledning av dödsfallet, så får dödsboet göra en dödsboanmälan i stället för en bouppteckning. Det är socialnämnden som gör utredningen och lämnar den till Skatteverket (20 kap. 8 a § ÄB).
26.5 Felutbetalningar efter dödsfallet
När en felaktig utbetalning har gjorts efter dödsdagen ingår varken den enskildes skuld eller de pengar som felaktigt betalats i kvarlåtenskapen och ska inte tas med i bouppteckningen (jfr 20 kap. 4 § ÄB). Om ett beslut om återbetalning har fattats ska fordran betalas i sin helhet även om pengarna har använts till att betala skulder som vanligen är prioriterade för ett dödsbo.