Hoppa till huvudinnehåll

17 Laga kraft och delgivning

Det här kapitlet handlar om varför beslut om återbetalning måste delges och hur delgivning går till.

17.1 Beslutet om återbetalning ska ha fått laga kraft

3 kap 20 § utsökningsbalken

En förvaltningsmyndighets beslut får verkställas när det har fått laga kraft. […]

När Försäkringskassans beslut om återbetalning har fått laga kraft kan det lämnas till Kronofogden för verkställighet (3 kap. 20 § UB samt prop. 2021/22:206 s. 21). Om det inte finns särskilda skäl måste det ske inom viss tid. Du kan läsa mer om ansökan om verkställighet i kapitel 18 Kronofogden.

Att ett beslut har fått laga kraft innebär att det inte längre går att begära omprövning av eller överklaga det. Ett beslut om återbetalning enligt SFB får laga kraft två månader efter det att den enskilde har tagit del av

  • beslutet utan att ha begärt omprövning (113 kap. 19 § SFB och 3 kap. 20 § UB)
  • omprövningsbeslutet utan ha överklagat det (113 kap. 20 § SFB).

Så länge ett grundbeslut omprövas eller prövas i domstol får det inte laga kraft. Det innebär att beslutet inte får laga kraft även i de fall endast det allmänna ombudet har överklagat beslutet. När ett omprövningsbeslut eller en dom får laga kraft är omprövningsbeslutet eller domen exekutionstitel. Om ett beslut ändras eller rättas (med stöd av till exempel 113 kap. 3 § SFB) är däremot ursprungsbeslutet exekutionstitel.

Laga kraft och förfalla till betalning är olika saker. För att Försäkringskassan ska kunna lämna ett beslut om återbetalning till Kronofogden för indrivning krävs det både att kravet har förfallit till betalning och att beslutet om återbetalning har fått laga kraft (3 kap. 20 § UB och prop. 2021/22:206 s. 21). Fordran förfaller till betalning när den betalningstid som står i beslutet löper ut. Dessa tidpunkter sammanfaller generellt sett inte.

17.1.1 Val av delgivningssätt

4 § Delgivningslagen (DelgL)

Delgivningssätt ska väljas med utgångspunkt från att det ska vara ändamålsenligt med hänsyn till handlingens innehåll och omfattning och medföra så lite kostnader och besvär som möjligt. Delgivning får inte ske på ett sätt som är olämpligt med hänsyn till omständigheterna i delgivningsärendet.

3 § Delgivningsförordningen (DelF)

Delgivning ska genomföras på ett sådant sätt att de åtgärder som vidtas inte vållar delgivningsmottagaren eller annan enskild onödig uppmärksamhet eller olägenhet.

I första hand bör mottagandet bekräftas per telefon. I andra hand bör andra former av vanlig delgivning användas vid delgivning av fysiska personer. Försäkringskassan bör inte i onödan använda exempelvis stämningsmannadelgivning, eftersom det normalt medför höga kostnader och kan medföra olägenheter för den enskilde. Beslut om återbetalning är känsliga, vilket innebär att vissa delgivningsformer bör undvikas om det går att få den enskilde delgiven på något annat sätt. (Jfr prop. 2009/10:237 s. 100 ff.)

Handläggaren avgör vilka delgivningsåtgärder som ska vidtas, och i ett enskilt fall kan det finnas skäl att frångå gängse rutiner. Några sådana situationer anges i avsnittet om stämningsman. Andra exempel är när

  • den enskilde vistas utomlands
  • det finns förutsättningar att lämna över beslutet vid ett möte hos Försäkringskassan.

Om det blir nödvändigt att delge en kommun eller ett företag kan utskick av beslutet med mottagningsbevis vara effektivare än telefonkontakt. I så fall ska beslut och mottagningsbevis skickas till den fysiska person som ska delges på kommunens adress eller den adress företaget har anmält till Bolagsverket.

17.2 Vanlig delgivning

16 § DelgL

Vanlig delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren.

18 § första stycket DelgL

Vanlig delgivning har skett när den eller de som är delgivningsmottagare har tagit emot handlingen.

6 § DelgF

Vid vanlig delgivning ska delgivningsmottagaren bekräfta att han eller hon har mottagit den handling som delges. Om delgivningsmottagaren inte har bekräftat delgivning inom utsatt eller beräknad tid, bör han eller hon påminnas på lämpligt sätt

Beslutet kommer att skickas till den enskilde på det sätt som hen har valt: med digital eller vanlig post. Många som får ett beslut om återbetalning kommer antingen att betala återkravet, kontakta Försäkringskassan för att lägga upp en avbetalningsplan eller begära omprövning. Det finns därför ingen allmän uppmaning till alla som får återkrav att bekräfta att de tagit emot beslutet.

Om den enskilde varken betalar eller hör av sig behöver Försäkringskassan ett bevis på delgivning. Vi behöver veta när den enskilde tog del av beslutet för att avgöra när det fått laga kraft, vilket påverkar den fortsatta handläggningen. Den enskilde behöver också veta när tiden för att begära omprövning eller överklaga går ut.

I första hand ska vi använda vanlig delgivning och den enskilde är delgiven när hen har bekräftat att hen tagit emot handlingen. Det finns inte något krav på hur den enskilde ska ta emot handlingen eller bekräfta att hen har tagit del av beslutet, men Försäkringskassan kan komma att behöva bevisa att den enskilde har tagit emot beslutet. Om mottagandet bekräftas vid ett telefonsamtal blir bevisläget bättre ju noggrannare vi dokumenterar samtalet.

Om den enskilde betalar delar av återkravet eller lägger upp en avbetalningsplan är det en bekräftelse på att hen har tagit del av beslutet, så länge det går att koppla inbetalningen eller avbetalningsplanen till det specifika kravet.

Försäkringskassan måste kunna visa att den enskilde har tagit del av beslutet för att kravet ska kunna verkställas. Det innebär att om mottagandet inte bekräftas kan andra former av delgivning bli aktuella.

17.2.1 Bekräftelse vid telefonkontakt

En kontakt där den enskilde på ett eller annat sätt bekräftar att hen har tagit del av beslutet innebär att Försäkringskassan har en mottagningsbekräftelse att utgå från vid beräkning av om beslutet har fått laga kraft. Detta gäller oberoende av vad syftet med kontakten är, så länge den enskilde bekräftar att hen har tagit del av beslutet. Därför ska vi dokumentera kontakten. Det ska stå klart att den enskilde själv har bekräftat mottagandet och vilket beslut det är fråga om. När vi har kontakt med den enskilde behöver vi i samtalet säkerställa att vi pratar med rätt person och vilket beslut det gäller. Om det bara finns ett beslut om återbetalning, så kan vi dra slutsatsen att samtalet gäller det beslutet och att den enskilde tagit del av det. Om det däremot finns flera beslut, så behöver vi reda ut vilket beslut det gäller. Det kan vi göra genom att ställa förtydligande frågor eller informera om vilket beslut det kan handla om så att den enskilde på ett enkelt sätt kan bekräfta att hen har tagit del av det. Vi behöver också informera den enskilde om att Försäkringskassan anser att hen har tagit del av beslutet.

17.2.2 Ytterligare delgivningsåtgärder

Ytterligare åtgärder enligt 16 § DelfF

5 § DelgF

Om en handling skickas med brev, på elektronisk väg eller överlämnas till delgivningsmottagaren personligen ska, om det inte är obehövligt, till handlingen fogas information om delgivningsbekräftelse. Informationen ska innehålla myndighetens namn och adress, handlingens delgivningsnummer samt lämpliga sätt att bekräfta mottagandet av handlingen. Om det är lämpligt ska informationen även innehålla kortfattad uppgift om handlingen och när delgivningsbekräftelsen senast bör göras samt till handlingen fogas ett kuvert i vilket bekräftelsen kan skickas tillbaka. Om handlingen skickas i en rekommenderad postförsändelse, ska handlingens delgivningsnummer anges på mottagningsbeviset. I förekommande fall ska på mottagningsbeviset även anges att det begärs en förkortad liggetid vid postkontoret respektive att postförsändelsen endast får kvitteras ut av delgivningsmottagaren personligen.

Om den enskilde inte genom avbetalning eller besked per telefon bekräftar att hen har tagit del av beslutet kan det bli aktuellt med andra åtgärder för att få bevis om delgivning. Vi kan till exempel skicka ut beslutet om återbetalning på nytt och att be den enskilde att skicka tillbaka en skriftlig bekräftelse på att hen tagit emot beslutet. Vi kan också skicka ut beslutet om återbetalning på nytt i ett rekommenderat brev. Då får vi ett kvitto om den enskilde hämtar ut brevet, vilket anses tillräckligt för att konstatera att hen har tagit del av beslutet.

Stämningsman

31 § DelgF

Stämningsmannadelgivning sker genom att en person som […] har behörighet att utföra sådan delgivning lämnar handlingen som ska delges […] och dokumenterar åtgärden.

Försäkringskassan kan anlita en stämningsman. Det finns inga krav på att vi ska ha försökt delge den enskilde på något annat sätt innan vi anlitar en stämningsman. Men det är oftast dyrt och kan dessutom medföra olägenheter för den enskilde. Därför bör vi som regel anlita en stämningsman först när andra delgivningsförsök har misslyckats. (Jfr prop. 2009/10:237 s. 100.)

Det kan dock finnas situationer när stämningsmannadelgivning kan användas direkt, till exempel om

  • den enskilde är intagen på institution
  • det finns skäl att tro att den enskilde kommer att försöka undanhålla sig delgivning
  • det brådskar att delge den enskilde. (Prop. 2009/10:237 s. 171 f.)

Stämningsmannadelgivning utförs normalt av en professionell stämningsman, men om den enskilde är intagen på institution kan personalen där utföra den (40 § DelgL). Om personal vid en institution ska delge, så ska det underlag som vanligen skickas till Polismyndigheten i stället skickas till institutionen (11 § DelgF).

10 § DelgF

Stämningsmannadelgivning med den som är intagen på institution ska i första hand ske genom personal vid inrättningen. Stämningsmannadelgivning med den som är intagen på vårdinrättning bör ske först efter samråd med verksamhetschefen eller motsvarande befattningshavare vid inrättningen.

Vilken information som Försäkringskassan ska överlämna till stämningsmannen framgår av 11–12 §§ DelgF.

Vad gör en stämningsman?

En stämningsman söker i första hand upp den enskilde och överlämnar beslutet. Om inte det går kan hen lämna beslutet till en annan person, exempelvis en arbetsgivare eller en hushållsmedlem (se 34–37 §§ DelgL). I sista hand kan beslutet lämnas vid den enskildes bostad (se 38 § DelgL).

Kungörelsedelgivning

47 § DelgL

Kungörelsedelgivning sker genom att myndigheten beslutar att den handling som ska delges hålls tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på annan plats och ett meddelande om detta och om handlingens huvudsakliga innehåll inom tio dagar från beslutet kungörs och i vissa fall ges till känna på annat sätt […].

48 § DelgL

Kungörelsedelgivning får ske om delgivningsmottagaren saknar känt hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig, om förutsättningarna för stämningsmannadelgivning enligt 38 § är uppfyllda, eller om förutsättningarna för förenklad delgivning är uppfyllda men sådan adress som anges i 23 § saknas. Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skäl till det, i ortstidning. Om kungörelsedelgivning enligt första stycket har skett och därefter ny delgivning ska ske i samma mål eller ärende, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal

Kungörelsedelgivning innebär bland annat att det offentliggörs att den enskilde har fått ett beslut om återbetalning. Även om kungörelsedelgivning innebär att den enskilde formellt anses ha tagit del av beslutet är risken hög för att hen faktiskt inte har det. I en del ärendetyper är kungörelsedelgivning inte tillåtet. När det gäller Försäkringskassans beslut om återbetalning finns dock ingen sådan begränsning. Det innebär att kungörelsedelgivning kan användas med stor försiktighet. Två förutsättningar måste vara uppfyllda:

  • Delgivning med stämningsman har misslyckats eller bedöms vara utsiktslös.
  • Det är mycket viktigt att delge beslutet om återkrav.

Bestämmelser om hur kungörelsedelgivning går till finns i lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndigheter m.m, kungörandeförordning (1997:827) samt 19 § DelgF. Inför kungörelsedelgivning bör avstämning med specialist ske.

17.3 Vem ska delges?

Vem som ska delges kan bero på om den som kravet är ställt till är en fysisk eller juridisk person, men även om det finns ett ombud eller vilken bolagsform den juridiska personen har m.m. Följande avsnitt beskriver vem som är mottagare i olika situationer.

17.3.1 Fysiska personer

11 § DelgL

Vid delgivning med en fysisk person är han eller hon delgivningsmottagare. Har en fysisk person ställföreträdare som är behörig att företräda honom eller henne i saken, är i stället ställföreträdaren delgivningsmottagare. […]

Beslutet ska i de flesta fall delges den enskilde som är part i återkravsärendet. Om den enskilde inte är behörig att företräda sig själv i återkravsärendet ska delgivning ske med hens ställföreträdare. (Jfr prop. 2009/10:237 s. 107.)

Läs mer

Läs mer om ställföreträdare i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.

Förmyndare

Om den som är part i återkravsärendet är under 18 år ska delgivning ske med en förmyndare. Om det finns två förmyndare ska båda delges (jfr RH 39:84).

Förvaltare

Om den som är part i återkravsärendet har förvaltare vars förordnande omfattar att bevaka rätt eller att förvalta egendom ska delgivning ske med förvaltaren.

God man

En rättshandling som vidtas av en god man utan huvudmannens samtycke är inte bindande för huvudmannen, såvida inte huvudmannen varit förhindrad att ge uttryck för sin mening (jfr 11 kap. 5 § föräldrabalken). Det innebär att om den enskilde har en god man är det i regel den enskilde som ska delges och inte den gode mannen. Om den enskilde inte förstår innebörden av åtgärden är delgivningen ogiltig (JO 2006/07 s. 159).

Den gode mannen ska delges om förordnandet omfattar att bevaka rätt eller förvalta egendom och det finns samtycke från den enskilde eller den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd kan antas inte förstå innebörden av delgivning.

Som huvudregel ska delgivning göras med mottagningsbevis som skickas till den enskilde. Den enskilde anses delgiven om hen själv eller den gode mannen skriver på mottagningsbeviset. I ett enskilt fall kan det vara mer effektivt att delge på något annat sätt. När vi vet om den enskilde förstår innebörden av delgivning vet vi också vem som ska delges och då ska vi delge den personen.

Konkurs

Om den enskilde är försatt i konkurs är hens rättshandlingsförmåga inskränkt, men hen har rätt att begära omprövning av eller överklaga beslutet om återkrav och ska därför delges. (Jfr 3 kap. 9 § andra stycket konkurslagen och NJA 2011 s. 306.) Läs mer om konkurs för juridiska personer i avsnitt 17.3.2.

Ombud

15 § DelgL

Har den med vilken delgivning ska ske ett ombud som är behörigt att ta emot handlingen är även ombudet delgivningsmottagare. Finns ett sådant ombud och handlingen lämnas till en delgivningsmottagare […], bör ombudet underrättas om detta. […]

Om den enskilde har ett ombud som är behörigt att ta emot beslut för den enskilde, är även ombudet delgivningsmottagare. Då ska vi i första hand skicka beslutet till ombudet (JO 2017/18 s. 473). Det framgår av fullmakten om ombudet är behörigt att ta emot beslut för den enskildes räkning. Om fullmakten anger att beslut ska skickas till ombudet, så är ombudet behörigt att delges.

Om handlingen har delgivits den enskilde trots att det fanns ett ombud som var behörigt att ta emot beslut, så är delgivningen giltig även om det inte var motiverat att delge den enskilde. Om den enskilde har delgivits ska vi underrätta ombudet om att den enskilde har delgivits ett beslut om återbetalning och när det får laga kraft.

Även om det finns ett ombud som är behörigt att delges kan det vara motiverat att lämna handlingen till den enskilde, till exempel om det

  • framkommer att det finns samarbetssvårigheter mellan den som ska delges och ombudet
  • är oklart om fullmakten har återkallats. (prop. 2009/10:237 s. 237)
Läs mer

Läs mer om ombud och fullmakter i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.

17.3.2 Delgivning av juridiska personer

13 § DelgL

Vid delgivning med annan juridisk person än staten är en person som har rätt att företräda den juridiska personen delgivningsmottagare. Om flera är behöriga tillsammans, är var och en av dem delgivningsmottagare. En verkställande direktör i ett aktiebolag är alltid delgivningsmottagare. Har ett försök till delgivning med delgivningsmottagare enligt första stycket misslyckats eller bedöms ett sådant delgivningsförsök som utsiktslöst, är en suppleant för en behörig ställföreträdare, eller en vice verkställande direktör i ett aktiebolag, delgivningsmottagare. […]

Försäkringskassans återkrav kan avse juridiska personer, till exempel aktiebolag, handelsbolag, kommuner eller dödsbon. I så fall ska vi delge en fysisk person som har rätt att företräda den juridiska personen.

Företag

Delgivning ska i första hand ske med en fysisk person som har rätt att företräda företaget.

I ett aktiebolag kan delgivning ske med styrelseledamot, verkställande direktör, särskild firmatecknare eller särskild delgivningsmottagare (8 kap. 35 – 37 och 40 §§ aktiebolagslag [2005:551]). Om aktiebolaget är i likvidation har likvidatorn ersatt styrelsen och den verkställande direktören (25 kap. 30 § aktiebolagslag).

I ett handelsbolag kan varje bolagsman delges för handelsbolagets räkning (2 kap. 17 § lag [1980:1102] om handelsbolag och enkla bolag). I ett kommanditbolag är en komplementär, men inte en kommanditdelägare, behörig att ta emot delgivning för kommanditbolagets räkning. (Jfr 1 kap. 2 §, 3 kap. 7 § och 2 kap. 17 § lag om handelsbolag och enkla bolag.)

I andra hand kan delgivning ske med en ersättare för någon av dessa personer. Vilka fysiska personer som har dessa roller och vilken adress bolaget har framgår av Bolagsverkets register.

Om ett försök till vanlig delgivning har misslyckats, eller ett delgivningsförsök bedöms som utsiktslöst så kan särskild delgivning av juridisk person användas vid delgivning med aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och många andra slags företag.

Särskild delgivning med juridisk person sker genom att handlingen som ska delges skickas till den juridiska personen på den adress som finns registrerad hos Bolagsverket och att det närmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats.

Särskild delgivning med juridisk person har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid, exempelvis om ett brev kommer i retur. (Se 27–30 §§ DelgL.)

Om någon adress inte är registrerad, eller den adress som är registrerad inte är aktuell, kan den juridiska personen kungörelsedelges (50 § DelgL). De skäl som föranleder att kungörelsedelgivning ska användas med försiktighet vid delgivning av en fysisk person gäller inte vid delgivning av företag.

Kommun

Delgivning med en kommunal nämnd sker med ordföranden eller med den som enligt ett reglemente eller ett särskilt beslut är behörig att ta emot delgivningar (6 kap. 36 § Kommunallag (2017:725) och 1 § andra stycket DelgL).

Dödsbo

Du kan läsa om delgivning av dödsbon i avsnitt 26.3.1.

17.4 Pensionsmyndigheten

Försäkringskassan har träffat en överenskommelse med Pensionsmyndigheten om att ombesörja delgivning av Pensionsmyndighetens återkrav (se 108 kap. 14 a § SFB och Överenskommelse om tjänsteleverans gällande pensionsrelaterade tjänster från Försäkringskassan inom tjänsteområde Betalning för Pensionsmyndigheten, Dnr: FK 2022/021998). Överenskommelsen innebär att Försäkringskassan ska vidta samma åtgärder för att Pensionsmyndighetens återkrav ska bli delgivna som Försäkringskassan vidtar för egen del.