23 Skuldsanering
Det här kapitlet beskriver vad skuldsanering är, vem som är borgenärsföreträdare, vilka krav som ingår i skuldsaneringen och hur de ska hanteras, hur Försäkringskassan ska hantera krav som inte ingår och vad som sker efter en skuldsanering.
23.1 Anmäla krav som ska ingå i skuldsanering till Skatteverket
5 § lag om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter Skatteverket får fatta beslut om nedsättning av fordran, om förutsättningarna för skuldsanering eller F-skuldsanering är uppfyllda och övriga berörda borgenärer gör motsvarande eftergift.
Skatteverket är borgenärsföreträdare vid skuldsanering och F-skuldsanering.
Skatteverket ansvarar för vissa borgenärsuppgifter för de krav som beslutas från och med den 1 september 2022 (1 § lagen om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter). En sådan uppgift är att vara borgenärsföreträdare för krav som utgör allmänna fordringar vid en skuldsanering. Försäkringskassan ska därför fortsatt bevaka Post- och Inrikes Tidningar efter aktörer som har skulder till Försäkringskassan och anmäla till Skatteverket när det finns krav som ska ingå i en skuldsanering.
Som huvudregel bör en fordran anmälas inom den tidsfrist som anges i kungörelsen. Men en fordran kan anmälas tills beslutet om skuldsanering har fått laga kraft, det vill säga inte kan överklagas längre (se NJA 2017 s. 357.)
För beslut som fattats före den 1 september 2022, eller som av annan anledning inte är direkt verkställbara (se avsnitt 2.2.1), så företräder Försäkringskassan staten och ska anmäla till Kronofogden när vi har krav som ska ingå i en skuldsanering.
23.2 Allmänt om skuldsanering
En svårt skuldsatt person kan under vissa förutsättningar helt eller delvis befrias från sina skulder med stöd av skuldsaneringslagen (2016:675). Syftet med lagen är att ge svårt skuldsatta personer möjlighet att under en begränsad period betala av så mycket som möjligt av skulderna och därefter få återstoden av sina skulder efterskänkta. Ett annat syfte med lagen är att fordringsägarna i ett besvärligt läge ska få åtminstone en del av sina fordringar betalade (prop. 1993/94:123 s. 73).
23.3 När Kronofogden beslutar att inleda skuldsanering
Huvudregeln är att skuldsaneringen omfattar alla skulder som uppkommit före beslutet att inleda en skuldsanering (30 § skuldsaneringslagen). Försäkringskassan ska därför anmäla de fordringar som har uppkommit före beslutet om att inleda skuldsanering till Skatteverket.
Hur en fordran har uppkommit ska bedömas enligt civilrättsliga principer (se NJA II 1994 s. 29). Den anses oftast ha uppkommit när utbetalningen gjordes, se vidare avsnitt 23.3.2. I många fall vet inte handläggaren när den utbetalning som ligger till grund för beslutet om återbetalning gjordes. Då får hen anta att den gjordes i anslutning till den månad som ersättningen avsåg. Vilka datum olika ersättningsslag normalt betalas ut framgår av vägledningen för respektive ersättning.
Kronofogden tar tillsammans med den enskilde fram ett förslag på hur skuldsaneringen ska gå till. För att avgöra betalningsförmågan räknar Kronofogden ut hur mycket den enskilde och hens familj behöver för sitt uppehälle. Den del av inkomsten som inte behövs för uppehället blir det belopp som den enskilde ska betala. Om den enskilde lever på eller under existensminimum innebär förslaget att hen inte ska betala något. (33 § skuldsaneringslagen).
Kronofogdens beslut att inleda en skuldsanering kungörs i Post- och Inrikes Tidningar som finns på www.bolagsverket.se.
Rätten att ta ut ränta faller bort när Kronofogden beslutar om att inleda en skuldsanering (47 § andra stycket skuldsaneringslagen).
Läs mer om ränta vid skuldsanering i avsnitt 19.5.
När Kronofogden har beslutat att inleda en skuldsanering ska Försäkringskassan avsluta pågående åtgärder på kravet, till exempel kvittning och avbetalningsplan. Om den enskilde ingår en överenskommelse som innebär att ett krav som ingår i skuldsaneringen får bättre villkor än vad som följer av skuldsaneringen, så är den överenskommelsen ogiltig (58 § skuldsaneringslagen). Försäkringskassan kan därför inte komma överens med den enskilde om en avbetalningsplan för ett krav som ingår i en skuldsanering. Försäkringskassan säger upp en pågående avbetalningsplan om den enskilde får skuldsanering hos Kronofogden.
Läs mer i avsnitt 16.2 om varför Försäkringskassan inte kvittar vid skuldsanering.
23.3.1 Krav som är undantagna från skuldsanering
Kronofogden kan undanta vissa fordringar från beslutet om skuldsanering. Det gäller till exempel fordringar som inte är fastställda till ett belopp eller inte har förfallit till betalning (32 § skuldsaneringslagen). Borgenären får sedan bevilja anstånd för en sådan fordran under den tid som gäldenären har en avbetalningsplan för skuldsaneringen, se avsnitt 15.5.
Kronofogden tillämpar reglerna om att undanta fordringar mycket restriktivt och det är sällsynt att Försäkringskassans fordringar undantas. Det beror på att en skuldsanering ska vara rehabiliterande för gäldenären och att hen inte ska ha kvar skulder efter en genomförd skuldsanering. Att det finns vissa svårigheter att fastställa beloppet i början av ett kalenderår är inte ett tillräckligt skäl för att tillämpa undantagsregeln i 32 § skuldsaneringslagen. Så snart det står klart att villkoret kommer att uppfyllas, det vill säga att gäldenären blir betalningsskyldig, så ska fordringen inte undantas. Skuldsaneringsinstitutets generella och definitiva karaktär talar för en sådan tillämpning. Undantagsregeln bör endast tillämpas i de fall det framstår som osäkert om villkoret någonsin kommer att uppfyllas. (Jfr NJA II 1994 s. 30 f.)
23.3.2 Krav som beslutas efter inledande av skuldsanering
Om den enskilde har en pågående skuldsanering och får ett nytt krav där utbetalningen skedde efter att skuldsaneringen inleddes, så bör Försäkringskassan besluta om anstånd med betalningen av den nya skulden tills skuldsaneringen är fullföljd (se även avsnitt 15.5). Om den enskilde har en pågående skuldsanering kan det vara ett skäl för Försäkringskassan att inte lämna över kravet till Kronofogden (4 § femte stycket indrivningsförordningen).
Om den enskilde har en pågående skuldsanering och får ett nytt krav där utbetalningen gjordes innan skuldsaneringen inleddes, så ingår det i skuldsaneringen trots att det inte ingår i betalningsplanen. Det kan därmed drivas bara om beslutet om skuldsanering upphävs. Det ska inte restföras och det ska tas bort när skuldsaneringen är klar.
Fordringar som fastställs i samband med beslut om slutligt bostadsbidrag och sjukersättning uppkommer den 31 december det år som ersättningen har betalats ut, men beloppen bestäms senare. Dessa fordringar omfattas inte av bestämmelserna i 32 § skuldsaneringslagen och ingår i skuldsaneringen.
Om den enskilde har en pågående skuldsanering och får ett nytt krav där utbetalningar har gjorts både före och efter att skuldsaneringen inleddes, så ska utbetalningsmånaden hållas ihop på alla krav utom avstämningskrav.
23.4 Skuldsaneringen inleds
När en ansökan kommer in gör Kronofogden vissa kontroller. Om ansökan inte avvisas eller avslås ska Kronofogden snarast besluta att skuldsanering ska inledas (inledandebeslut) (17 § skuldsaneringslagen).
I inledandebeslutet ska det bestämmas vilket belopp som gäldenären ska betala för tiden tills frågan om skuldsanering slutligt har avgjorts eller något annat har bestämts. Det ska också bestämmas när och hur betalning ska ske. Gäldenären ska betala till Kronofogden. Betalningarna ska genomföras trots att inledandebeslutet inte har fått laga kraft. (18 § första och tredje stycket skuldsaneringslagen).
När ett inledandebeslut har meddelats ska detta kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.
I kungörelsen ska varje borgenär som har en fordran mot gäldenären uppmanas att
- anmäla sina fordringar mot gäldenären
- lämna närmare uppgifter om fordringarna och andra uppgifter av betydelse för prövningen av ärendet
- ange till vilket konto som betalning ska ske. (19 § skuldsaneringslagen)
Det är denna information som Försäkringskassan sedan ska anmäla till Skatteverket.
Efter inledandebeslutet ska Kronofogden se till att ärendet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Bland annat ska en underrättelse skickas till kända borgenärer där de uppmanas att komma in med uppgifter om skulderna. (20–21 §§ skuldsaneringslagen)
23.5 Beslut om skuldsanering
När Kronofogden bedömer att ärendet är tillräckligt utrett ska Kronofogden upprätta ett förslag om skuldsanering. Förslaget ska delges alla kända borgenärer, som också har möjlighet att yttra sig. Skatteverket tar emot förslag om skuldsanering där Försäkringskassan har krav mot gäldenären, om beslutet om återbetalning är fattat den 1 september 2022 eller senare. Därefter prövar Kronofogden om gäldenären ska beviljas skuldsanering. (25–27 §§ skuldsaneringslagen)
Ett beslut om skuldsanering innehåller en förteckning över de fordringar som omfattas, vilket belopp som ska fördelas mellan borgenärerna och en betalningsplan som visar när och hur fordringarna ska betalas och hur stor procentandel av fordringarnas belopp som ska kvarstå (29 § skuldsaneringslagen). Betalningsplanen får utformas så att fordringar på mindre belopp får betalas före andra fordringar om det är skäligt (37 § skuldsaneringslagen). Detta kan vara aktuellt till exempel om gäldenären har en avbetalningsplan och där några små fordringar kan betalas bort i början av avbetalningsperioden.
Betalningsplanen löper normalt under fem år (inklusive inledandefasen), men kan vara kortare om det finns särskilda skäl för det. Om ett beslut om skuldsanering ändras får avbetalningsplanen förlängas till som längst sju år. (34 och 51 §§ skuldsaneringslagen)
23.6 Verkställighet
Ett beslut om skuldsanering får verkställas när det har fått laga kraft. Verkställighet får inte avse annat än vad som redan skulle ha betalats ut till borgenären enligt beslutet om skuldsanering (44 § skuldsaneringslagen).
Inbetalda medel som tillhör borgenärerna jämte ränta ska Kronofogden betala ut till borgenärerna en gång om året (41 § skuldsaneringslagen).
23.7 Avräkning av betalning
När betalningar kommer in på fordringar som omfattas av skuldsanering räknas betalningarna av på det sätt som beskrivs i avsnitt 20.1.
23.8 Omprövning
Ett beslut om skuldsanering kan upphävas eller ändras på ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av skuldsaneringen under vissa förutsättningar, till exempel att gäldenären har handlat illojalt eller att omständigheterna har ändrats (48 § skuldsaneringslagen). Eftersom Skatteverket är borgenärsföreträdare vid skuldsanering är det Skatteverket som kan göra en sådan ansökan (5 § andra stycket lag om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter). Försäkringskassan kan lämna information till Skatteverket om vi får kännedom om ändrade omständigheter för att Skatteverket ska kunna ta ställning till en ansökan om upphävande eller ändring.
Gäldenären kan enligt 49 § skuldsaneringslagen ansöka om omprövning.
23.9 Skuldsaneringen avslutas
Betalningsplanens längd ska vara fem år, om det inte finns beaktansvärda skäl att bestämma en kortare tid. Betalningsplanen börjar löpa från beslutet om skuldsanering. När betalningsplanen löper ut ska som huvudregel den tid som inledandebeslutet gällt räknas av från betalningsplanens längd. (34 § skuldsaneringslagen)
En betalningsplan ska alltid bestämmas, även för den som saknar betalningsutrymme och därför inte ska betala något under skuldsaneringen (prop. 2015/16:125 s. 222).
När tiden för avbetalningsplanen har löpt ut är skuldsaneringen avslutad.