27 Misstagsbetalningar och condictio indebiti
Misstagsbetalningar kan göras av både Försäkringskassan och den enskilde. Vi skiljer på dessa genom att benämna dem misstagsutbetalningar (från Försäkringskassan) respektive misstagsinbetalningar (från den enskilde). Det här kapitlet beskriver båda situationerna och den civilrättsliga principen condictio indebiti som kan användas vid misstagsbetalningar.
27.1 Vad är condictio indebiti?
Condictio indebiti är en civilrättslig princip för återkrav som innebär att den som av misstag betalat ut ett belopp till någon har rätt att få tillbaka beloppet. Den är inte reglerad i någon lag.
När Försäkringskassan begär att få tillbaka en felaktig utbetalning enligt principen om condictio indebiti är det inte ett förvaltningsrättsligt beslut. Det innebär att mottagaren av den felaktiga utbetalningen inte kan begära omprövning och överklaga beslutet. Ett ärende om condictio indebiti hanteras av de allmänna domstolarna, det vill säga tingsrätt, hovrätt och HD. Se mer om utformning av begäran i avsnitt 27.2.4 Metodstöd – Condictio indebiti.
27.2 Misstagsutbetalningar från Försäkringskassan
Om Försäkringskassan av misstag har betalat ut pengar till någon ska vi i första hand tillämpa återkravsreglerna. Det är bara när det saknas regler om återkrav, eller när domstolspraxis begränsat möjligheterna att använda reglerna, som vi ska tillämpa principen om condictio indebiti.
I avsnitt 27.2.1 finns några exempel på när reglerna om återkrav ska tillämpas och när de inte ska det. Det är inte heller alltid i dessa fall som vi överhuvudtaget ska kräva tillbaka pengar, även om de har betalats ut för mycket.
Läs mer i Försäkringskassans rättsliga ställningstagande 2016:06, Gränsen mellan återkrav och condictio indebiti.
27.2.1 Exempel på situationer när reglerna om återkrav ska tillämpas
Här följer exempel på situationer när reglerna om återkrav ska tillämpas.
När den enskilde har ansökt om en ersättning och får
- den utbetald men med ett felaktigt belopp
- den utbetald flera gånger för samma tidsperiod
- en annan persons utbetalning av samma ersättning och utbetalningen beloppsmässigt överstiger det som den enskilde rätteligen borde ha fått
- fel ersättning utbetald.
Andra situationer där reglerna om återkrav ska tillämpas är när
- den enskilde anmäler uttag av en ersättning och får den utbetald utan att ha gjort en ansökan
- Försäkringskassan på grund av förväxling av personnummer felaktigt beviljar och betalar ersättning till fel person – exempelvis till någon som felaktigt blivit registrerad som förälder till ett barn. I en sådan situation ska reglerna om återkrav användas oavsett om personen som felaktigt fått ersättningen har eller har haft ett ärende hos Försäkringskassan.
- Försäkringskassan har missat att samordna ersättning vid utbetalning enligt 107 kap. 2 § SFB och 5 kap. 1–5 §§ FEA (fram till 31 december 2017 gäller reglerna i 11 och 12 §§ FAS)
- Försäkringskassan betalar ut ersättning till såväl den enskilde som ett ombud som har fullmakt
- Försäkringskassan betalar dubbelt eller ett för högt belopp till ett ombud som har fullmakt
- Försäkringskassan betalar hela ersättningen till den enskilde trots att det finns ett beslut om utmätning.
När Försäkringskassan betalar ut en ersättning kan en del av den skickas till Kronofogden för den enskildes räkning. Om det blir aktuellt med återkrav i ett sådant ärende kan Försäkringskassan kräva den enskilde även på den del som har redovisats till Kronofogden. Denna situation kan till exempel inträffa om en person med pågående löneutmätning har fått för mycket ersättning och delar av den felaktiga ersättningen har betalats ut till Kronofogden.
27.2.2 När ska principen om condictio indebiti tillämpas vid misstagsutbetalningar?
Försäkringskassan ska begära tillbaka ersättning enligt principen om condictio indebiti när vi
- har betalat ersättning till någon annan än den enskilde trots att vi hade uppgifter om att betalningsmottagaren inte var behörig att ta emot betalning för hens räkning
- har betalat ersättning till någon annan än den enskilde på grund av felregistrering av kontonummer
- felaktigt har betalat ut ersättning och det inte finns någon tillämplig återkravsregel.
Här följer exempel på konkreta situationer när principen om condictio indebiti ska tillämpas:
- Försäkringskassan har betalat ut ersättning till någon som utpekas som betalningsmottagare i en fullmakt trots att fullmakten är återkallad och Försäkringskassan har fått uppgift om det.
- Försäkringskassan har med stöd av 107 kap. 5 § SFB betalat ut ersättning till en kommun och av misstag betalat ut för mycket.
- Försäkringskassan har på grund av felregistrering av konto betalat ut ersättning till ett konto som inte innehas av den enskilde.
- Försäkringskassan har betalat ut ersättning till någon som tidigare har varit ställföreträdare för den enskilde men inte är det längre, till exempel en förälder till någon som blivit myndig.
- Försäkringskassan har betalat ut assistansersättning till en tidigare assistans-anordnare trots att den enskilde anmält byte av assistansanordnare i rätt tid.
- Försäkringskassan har felaktigt eller med för högt belopp betalat ut ersättning för internationell vård (det finns inte någon tillämplig återkravsregel för internationell vård).
27.2.3 Rättspraxis om condictio indebiti
Huvudregeln vid condictio indebiti är att den som har gjort en felaktig utbetalning har rätt att kräva tillbaka pengarna. I praxis har avsteg gjorts från den regeln i vissa situationer. I domskäl har HD uttalat att ”huvudregeln för condictio indebiti har sedan gammalt ansetts vara att den betalande har rätt att kräva tillbaka det för mycket erlagda, men avvägningen av de motstående intressen som gör sig gällande har lett till åtskilliga modifikationer, särskilt för fall då den som tagit emot betalningen har varit i god tro och förbrukat det uppburna beloppet eller annars inrättat sig efter betalningen”. (NJA 1999 s. 575)
HD har prövat några mål där frågan gällde om principen om condictio indebiti var tillämplig. Se bland annat NJA 1933 s. 25, NJA 1961 s. 18, NJA 1970 s. 539, NJA 1989 s. 224, NJA 1991 s. 3, NJA 1994 s. 177, NJA 1999 s. 575.
Enligt HD:s argumentation talar följande emot att mottagaren ska betala tillbaka den felaktiga utbetalningen:
- Mottagaren har varit i god tro.
- Mottagaren har förbrukat den felaktiga utbetalningen eller annars inrättat sig efter betalningen.
- Den som gjort den felaktiga utbetalningen har varit oaktsam.
- Den som gjort den felaktiga utbetalningen inte snarast efter att felet upptäckts underrättat betalningsmottagaren.
27.2.4 Metodstöd – condictio indebiti
För att kräva tillbaka en utbetalning till fel person ska Försäkringskassan utforma kravet som ett brev med begäran om återbetalning, inte ett beslut. I brevet ska det finnas information om varför Försäkringskassan begär tillbaka pengarna, sista dag för betalning och vad som händer om personen inte betalar. Det är viktigt att personen kan identifiera vilken betalning det handlar om och det kan därför i många fall vara lämpligt att i brevet ange vilket datum och till vilket konto som betalningen gjordes. Detta brev ligger sedan till grund för Försäkringskassans fortsatta hantering av fordran. Det är enbart beloppet före eventuellt skatteavdrag som kan begäras tillbaka.
27.2.5 Om personen inte betalar
Om personen inte betalar tillbaka övergår begäran om återbetalning till att bli en fordran som ska drivas in. Denna fordran är inte direkt verkställbar, läs därför mer om indrivningen i vägledning (2005:2) Fordringshantering hos Försäkringskassan.
27.3 Misstagsinbetalning från den enskilde
Huvudregeln enligt condictio indebiti är att misstagsinbetalningen ska återbetalas. Det gäller i än högre grad när en statlig myndighet har tagit emot misstagsinbetalningen. (Se bland annat NJA 2011 s. 739.)
Om det kan fastställas att det har skett en inbetalning med ett högre belopp än den enskilde var skyldig Försäkringskassan, eller att det inte fanns någon skuld alls, ska beloppet återbetalas om inte mycket speciella omständigheter talar emot det.
27.3.1 Andra typer av misstagsinbetalningar
Att av misstag betala en skuld som finns till rätt borgenär är inte condictio indebiti. Som jämförelse kan nämnas att misstagsinbetalning av en skuld som på grund av skuldsanering inte är indrivningsbar inte betraktas som condictio indebiti (se prop. 1993/94:123 s. 305–306).
Den som har tagit emot en sådan betalning är inte skyldig att återbetala. Det gäller även om den enskilde har ett avtal om avbetalningsplan.
Om det finns en avbetalningsplan så ska Försäkringskassan ändå återbetala sådana belopp som överstiger vad den enskilde enligt avtalet skulle ha betalat, om den enskilde inom tre månader begär det.
Om den enskilde av misstag betalar en skuld som har förfallit till betalning och det inte finns något avtal om avbetalningsplan, ska Försäkringskassan inte återbetala beloppet, förutom i undantagsfall. Ett exempel på undantagsfall är om den enskilde kan visa att hen saknar betalningsförmåga och att hen av misstag har betalat pengar som skulle ha täckt en viktig utgift (till exempel hyran) till Försäkringskassan.
27.3.2 Metodstöd – misstagsinbetalning
Den som begär att få tillbaka en inbetalning, som hen anser sig ha gjort av misstag, bör skicka in en skriftlig begäran. Begäran ska skickas till Försäkringskassan, Fordringshanteringen, 831 84 Östersund.
Den enskilde ska i sin begäran ange de skäl som Försäkringskassan ska ta hänsyn till när frågan om att återbetala den gjorda inbetalningen prövas. I uppenbara fall krävs inte någon skriftlig begäran.
Om Försäkringskassan inte avser att betala tillbaka det inbetalda beloppet ska vi meddela den enskilde. Eftersom meddelandet till den enskilde inte är ett beslut kan det inte heller överklagas. Har den enskilde invändningar ska hen i stället vända sig till allmän domstol för att få sin sak prövad. Den enskilde lämnar då in en stämningsansökan till tingsrätten.
Betalningen till den enskilde hanteras enligt arbetsbeskrivningen Återbetalning.
Arbetsbeskrivningar - Fia (sfa.se)
Det finns en arbetsbeskrivning för Försäkringskassan och en för Pensionsmyndigheten.