M 2 Metodstöd till kapitel 2 – Övergripande regler
M 2.1 Medgivande om sjukpenning under utlandsvistelse
Metodstödet beskriver hur du handlägger en begäran om medgivande att få behålla sjukpenning under utlandsvistelse utanför EU/EES, Schweiz eller Storbritannien.
Om du får veta att en försäkrad planerar att resa till ett land utanför EU/EES, Schweiz eller Storbritannien under pågående sjukskrivning ska du
- förvissa dig om att hen vet att det krävs ett medgivande från Försäkringskassan för att få behålla sjukpenningen
- börja utredningen på en gång, så att den försäkrade hinner få besked innan resan. Du behöver inte vänta tills det kommer in en skriftlig eller muntlig begäran.
M 2.1.1 Utlandsresor under sjuklöneperioden
Om en försäkrad planerar att resa utomlands under sjuklöneperioden kan det hända att du får en begäran om medgivande innan sjukanmälan har kommit in. Då gäller samma förfarande som nämns här ovan. Den enda skillnaden är att sjukanmälan saknas. Det är i sig inget skäl till att inte handlägga ansökan om medgivande.
Förutom att utreda om den försäkrade ska få ett medgivande att få behålla eventuell sjukpenning under utlandsvistelsen skickar du informationsbrevet om hur man ansöker om sjukpenning.
M 2.1.2 Begäran
En begäran om medgivande kan göras muntligt eller skriftligt. Eftersom begäran ska göras i god tid innan avresan bör dock den försäkrade normalt kunna lämna in den skriftligt. I brådskande fall kan det dock vara nödvändigt med en muntlig begäran.
Det finns inget krav på att använda Försäkringskassans blankett för begäran. Den försäkrade kan begära medgivande genom ett vanligt brev. Oavsett om begäran görs muntligt eller skriftligt ska den innehålla följande uppgifter:
- Fullständig adress under utlandsvistelsen
- Anledning till resan
- Datum för avresa till utlandet
- Datum för återkomst till Sverige
När begäran är muntlig ska alla uppgifter dokumenteras i ärendets journal. Komplettering av uppgifter som saknas kan göras muntligt eller skriftligt, och även då ska muntliga uppgifter dokumenteras i journalen.
M 2.1.3 Utredning
För att du ska kunna ta ställning till om den försäkrade ska få behålla sjukpenningen under utlandsvistelsen behöver du ett läkarintyg som beskriver hens sjukdomstillstånd och hur det kan påverkas av utlandsvistelsen. Om uppgifterna i intyget inte är tillräckliga, för att du ska kunna bedöma om en utlandsresa kan påverka sjukdomen negativt, kan du kontakta läkaren för att komplettera det.
M 2.1.4 Beslut
Om du beslutar om medgivande
Det finns inget krav på att ett medgivande om att få behålla sjukpenning under utlands-vistelse måste vara skriftligt. Men om det finns möjlighet att lämna det skriftligt är det att föredra, eftersom det då blir klart och tydligt för den försäkrade under vilken period medgivandet gäller.
I brådskande fall kan det räcka med ett muntligt medgivande. När du lämnar ett muntligt medgivande är det viktigt att du dokumenterar vilken information den försäkrade har fått och under vilken period medgivandet gäller.
Om du avslår begäran om medgivande, eller om den försäkrade har åkt utan medgivande
Om du inte medger att den försäkrade får behålla sin sjukpenning under utlands-vistelsen ska du skicka ett skriftligt beslut till hen.
Om du får veta att den försäkrade har åkt utomlands utan Försäkringskassans medgivande ska du fatta ett beslut om att hen inte får sjukpenning under vistelsen utomlands. Läs mer i avsnitt 2.3 och M 21.8.
Om du i efterhand får veta att en försäkrad har varit utomlands med sjukpenning utan att ha fått ett medgivande av Försäkringskassan ska en återkravsutredning inledas.
M 2.2 Partiell sjukskrivning
Metodstödet beskriver hur du handlägger ärenden där den försäkrade är partiellt sjukskriven.
M 2.2.1 Utredning av arbetstidens förläggning
Gradvis återgång i arbete är ofta en viktig del av rehabiliteringen. Det kan innebära att du tillsammans med den försäkrade, hens arbetsgivare och vården har tagit fram en plan för återgång i arbete där ni redan diskuterat lämplig arbetstidsförläggning.
Arbetstidens förläggning kan även finnas beskriven i den plan för återgång i arbete som ska tas fram av arbetsgivaren tillsammans med den försäkrade i de fall det finns risk att den försäkrade kommer att vara sjuk längre än 60 dagar. Läs mer om arbetsgivarens plan i avsnitt 15.8.
Om det inte finns någon sådan planering, så kan du få impuls om att den försäkrade är partiellt sjukskriven från den försäkrade själv eller via ett läkarintyg.
För att du ska kunna ta ställning till om den försäkrade har nedsatt arbetsförmåga och rätt till sjukpenning så behöver du veta
- den försäkrades normala arbetstid
- hur hen ska arbeta under den partiella sjukskrivningen.
Du kan få uppgifterna genom att fråga antingen den försäkrade eller arbetsgivaren. Om sjukfallet inleds med att den försäkrade är partiellt sjukskriven så har hen oftast skrivit i ansökan hur hen förlägger arbetstiden. I journalen dokumenterar du både den försäkrades normala arbetstidsförläggning och den arbetstidsförläggning som är aktuell under den partiella sjukskrivningen.
M 2.2.2 Ställningstagande till arbetstidens förläggning
När du klarlagt den försäkrades normala arbetstid och hur hen ska arbeta under den partiella sjukskrivningen, så ska du ta ställning till om den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom i den omfattning som hen är sjukskriven i. En del i detta är att ta ställning till om den sammanlagda arbetstiden under den aktuella bedömningsperioden inte överstiger den omfattning som den försäkrade är sjukskriven i.
Det kan i vissa fall vara så att förläggningen av arbetstiden visar att den försäkrade har en arbetsförmåga som påverkar rätten till sjukpenning, även om hen inte har arbetat mer än vad sjukskrivningsgraden tillåter. Det kan till exempel vara att den försäkrade under den partiella sjukskrivningen arbetar enstaka längre arbetspass under en bedömningsperiod men den totala arbetstiden sammantaget inte överstiger den aktuella sjukskrivningsgraden. I förarbetena så är det tydligt att Försäkringskassan ska kunna godkänna partiell sjukpenning vid denna typ av situationer men det kan vara en impuls om att den försäkrade har en högre arbetsförmåga. Du behöver dock göra en helhetsbedömning utifrån de samlade uppgifterna i ärendet.
Om du bedömer att arbetsförmågan är nedsatt i den omfattning som den försäkrade är sjukskriven i, så ska du i nästa steg ta ställning till om arbetstidsförläggningen riskerar att försämra den försäkrades möjligheter att återgå i arbete. Du kan läsa om vad som menas med att möjligheterna till återgång i arbete försämras i avsnitt 2.7.1.
Om den försäkrade har förlagt arbetstiden enligt grundprincipen och det inte finns något som påvisar att en annan förläggning av arbetstiden skulle vara mer lämplig ur rehabiliteringssynpunkt, så behöver du inte utreda detta vidare. Om arbetstidens förläggning däremot avviker från grundprincipen, så ska du ta ställning till om detta försämrar eller inte försämrar möjligheterna att återgå i arbete. Som stöd i din bedömning använder du uppgifter från den försäkrade, arbetsgivaren och vården. Även om läkaren har skrivit i läkarintyget att en ojämnt förlagd arbetstid inte försämrar den försäkrades möjligheter till återgång i arbete, så kan du behöva komplettera dessa uppgifter om det finns motstridiga uppgifter i ärendet. Läs mer om hur du utreder och fattar materiellt riktiga beslut i M 20.4.
M 2.2.3 Uppföljning
Det är viktigt att du följer upp hur återgången i arbete fortlöper. Du kan också behöva samordna planeringen kring den försäkrades återgång i arbete. Planen kan behöva revideras, och beroende på orsaken till det kan du behöva säkerställa att det fortfarande stämmer att förläggningen av arbetstiden varken har en negativ påverkan på den försäkrades hälsotillstånd eller motverkar rehabiliteringen. Läs mer om plan för återgång i arbete i avsnitt M 20.11.
När den försäkrade tillsammans med dig och andra aktörer planerar för sin återgång i arbete tar ni sikte på ett slutmål. Slutmålet kan vara att den försäkrade helt ska återgå i arbete. Men det kan också vara så att hen inte helt kommer kunna återgå i arbete i samma omfattning som före sjukfallet. Då kan det bli aktuellt att ta ställning till om förutsättningarna för utbyte till sjuk- eller aktivitetsersättning behöver utredas. Läs mer om utbyte till sjuk- eller aktivitetsersättning i avsnitt M 20.6.