Hoppa till huvudinnehåll

M 11 Metodstöd till kapitel 11 – Bedömning av arbetsförmågans nedsättning

Det här metodstödet beskriver vad du behöver tänka på för att utreda den försäkrades arbetsförmåga i god tid innan hen passerar en tidsgräns i rehabiliteringskedjan samt vid den första bedömningen om rätten till sjukpenning. Det beskriver också metoder för att utreda om en sjukperiod kan godkännas när en studerande blir sjuk.

M 11.1 Utredning och bedömning inför tidsgränserna i rehabiliteringskedjan​

Innan du kan pröva den försäkrades arbetsförmåga mot ytterligare en bedömningsgrund måste du i god tid utreda de faktiska omständigheterna hos arbetsgivaren och de aktuella medicinska förutsättningarna.

När du har beviljat en försäkrad sjukpenning för en period ska du bedöma om det är sannolikt att den försäkrade kommer att vara fortsatt sjukskriven och om sjukskrivningen också kommer att passera tidsgränsen för en ny bedömningsgrund i rehabiliteringskedjan. Om det är sannolikt, ska du genast börja att utreda de omständigheter som har betydelse för att du ska kunna bedöma rätten till sjukpenning i förhållande till villkoren för den nya bedömningsgrunden. Du ska inte vänta på att den försäkrade gör anspråk på sjukpenning för en period som innebär att en ny bedömningsgrund blir aktuell.

Kontakta den försäkrade, arbetsgivaren eller den behandlande läkaren om du behöver få en tydligare bild av den försäkrades situation. Det är även viktigt att du har kontakt med den försäkrade för att förklara hur rätten till sjukpenning kommer att bedömas framöver. Utredningen ska vara klar innan den nya bedömningsgrunden blir aktuell, så att du har tillräckligt beslutsunderlag för att bedöma rätten till sjukpenning i förhållande till den nya bedömningsgrunden.

Om du bedömer att det är tveksamt om den försäkrade har rätt till sjukpenning i förhållande till den nya bedömningsgrunden så ska du informera den försäkrade om det. Det ska du göra trots att den försäkrade inte har gjort anspråk på sjukpenning för en period som sträcker sig över den nya bedömningsgrunden.

I många fall gör du din utredning via telefon, men det finns även andra metoder du kan använda dig av beroende på situationen.

Om du behöver ytterligare beslutsunderlag kan du exempelvis komplettera informationen med hjälp av en SASSAM-kartläggning, ett avstämningsmöte eller en aktivitetsförmågeutredning (AFU).

Under hela sjukfallet kan det bli aktuellt för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att göra en gemensam kartläggning. Det betyder att du ska ta ställning till om den försäkrade behöver gemensam kartläggning i samband med att nya underlag kommer in eller omständigheterna ändras.

Läs mer

Läs mer om AFU i M 20.13 och gemensam kartläggning i M 15.5.

M 11.1.1 Utredningen dag 1–90​

För den som är anställd eller behovsanställd ska du före den första bedömningen av rätten till sjukpenning utreda om arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda anpassning eller ändrade arbetsuppgifter. I de flesta fall utreder du detta genom att titta på den försäkrades ansökan om sjukpenning, där hen har svarat på frågan om arbetsgivaren erbjudit andra arbetsuppgifter så att hen ska kunna arbeta i stället för att vara sjukskriven.

Om det är tydligt att arbetsförmågan är nedsatt oavsett arbete behöver du inte utreda detta vidare för att kunna göra den första bedömningen av rätten till sjukpenning.

Om den försäkrade har svarat nej på frågan, så har du i de flesta fall tillräckliga uppgifter om arbetsgivarens möjlighet att erbjuda anpassade eller andra arbetsuppgifter för att bedöma rätten till sjukpenning i det aktuella anspråket.

Om det finns något som tyder på att uppgiften som den försäkrade lämnat inte stämmer eller om omständigheterna har ändrats vid tidpunkten för bedömningen, behöver du utreda det. Detta gäller både i den manuella och maskinella handläggningen.

Tänk på att även om den försäkrade svarat nej på frågan, så ska du när den första bedömningen är gjord blicka framåt mot nästa bedömningsgrund. Om du bedömer att den försäkrade skulle kunna klara ett annat arbete på hel- eller deltid ska du utreda om arbetsgivaren kan erbjuda något annat arbete. Du bör då även fråga arbetsgivaren om hen kan anpassa arbetet eller om det finns tillfälliga arbetsuppgifter.

Om den försäkrade har svarat ja på frågan i ansökan, så behöver du utreda detta. Det gör du i första hand med den försäkrade och i vissa fall även med arbetsgivaren.

När du bedömt att den försäkrade har rätt till sjukpenning är det viktigt att planera för vad som ska hända fram till nästa bedömningsgrund och därefter.

M 11.1.2 Utredning inför bedömningen vid dag 91​

Före dag 91 ska du utreda om arbetsgivaren kan erbjuda något annat arbete. När en anställd riskerar att vara sjuk längre än 60 dagar har arbetsgivaren ett ansvar för att ta fram en planering för återgång i arbete tillsammans med den anställde senast dag 30 i sjukperioden. Du bör säkerställa att arbetsgivaren, tillsammans med den försäkrade, har gjort en sådan planering och att planen följs. Du börjar med att kontakta den försäkrade för att få en bild av hens uppfattning om återgången i arbete samt fråga om det finns en planering tillsammans med arbetsgivaren eller vården. I normalfallet kontaktar du därefter arbetsgivaren för att prata om vilka möjligheter de har att ta tillvara den försäkrades arbetsförmåga. Du kan också boka ett avstämningsmöte med de parter du bedömer behöver delta.

Om du bedömer att det finns en risk att den försäkrade inte kan återgå i arbete hos arbetsgivaren senast dag 180 men att hen skulle klara ett normalt förekommande arbete, så ska du informera om möjligheten att söka nytt arbete med bibehållen sjukpenning fram till och med dag 180, samt om möjligheten till kontaktmöte med Arbetsförmedlingen.

M 11.1.3 Utredning inför bedömningen vid dag 181​

För att kunna avgöra vilken bedömningsgrund som är aktuell efter dag 180 behöver du börja med att utreda om den försäkrade uppfyller villkoren för något av undantagen. Utredningen ska påbörjas så tidigt som möjligt. Tänk på att om den försäkrade har uppnått den ålder när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas så gäller en annan bedömningsgrund. Läs mer om det i avsnitt 11.6.10 samt M 11.1.4.

Ta ställning till undantagen och åldersbestämmelserna i följande ordning:

  1. Har den försäkrade uppnått den ålder när hen tidigast kan ta ut inkomstgrundad ålderspension?
  2. Finns det övervägande skäl som talar för att den försäkrade kommer vara åter i arbete senast dag 365?
  3. Finns det särskilda skäl som talar för att den försäkrade med stor sannolikhet kommer vara åter i arbete senast dag 550?

Först när du utrett detta vet du vilka bedömningsgrunder som är aktuella. När din utredning visar att ett undantag är tillämpligt behöver du inte gå vidare och utreda de andra undantagen.

Om omständigheterna ändras så behöver du dock på nytt ta ställning till om något av de andra undantagen ska tillämpas.

Om inget av undantagen i steg 1–4 är tillämpliga så ska du utreda om den försäkrades arbetsförmåga kan bedömas vara nedsatt i förhållande till en angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som normalt förekommer på arbetsmarknaden. Om du efter din utredning bedömer att den försäkrade skulle klara ett sådant arbete, behöver du utreda om det kan anses oskäligt att använda den bedömningsgrunden.

Det är viktigt att du alltid dokumenterar de ställningstaganden du gör i journalen.

Talar övervägande skäl för att den försäkrade kan förväntas återgå i sitt vanliga arbete när vården eller rehabiliteringen har slutförts?

Ta stöd av övervägande skäl när du ska bedöma om den försäkrade kan förväntas återgå till sitt vanliga arbete eller i annat tillgängligt arbete hos arbetsgivaren i samma omfattning som innan sjukfallet när vården eller rehabiliteringen har slutförts.

Till skillnad från bestämmelsen om övervägande skäl i 27 kap. 48 § SFB finns ingen tidsgräns för när vården eller rehabiliteringen senast ska vara slutförd. Det innebär att om din utredning exempelvis visar att den försäkrades vård eller rehabilitering kan genomföras först efter dag 365 i rehabiliteringskedjan och övervägande skäl talar för att hen kan återgå i sitt arbete efter detta kan du använda undantaget. Tänk på att bestämmelsen är tidsbegränsad och att du kan besluta om rätt till sjukpenning med stöd av den som längst till och med den 31 december 2022.

Läs mer

Läs mer om beviskravet för övervägande skäl och hur du kan tänka kring möjligheten att den försäkrade kan återgå i sitt arbete i avsnitt 11.5.6 och här nedan under rubriken Bedöma om det finns övervägande skäl som talar för återgång i arbete senast dag 365.

Bedöma om det finns övervägande skäl som talar för återgång i arbete senast dag 365

För att kunna ta ställning till om det finns övervägande skäl att inte bedöma arbets-förmågan mot normalt förekommande arbete, behöver du veta om det finns en prognos eller plan för återgång i arbete med vården eller arbetsgivaren. Utredningen gör du med den försäkrade, arbetsgivaren och/eller vården. Om din utredning visar att det varken finns pågående eller planerade insatser, behöver du se till att behovet av rehabilitering klarläggs och vid behov samordna eventuella insatser.

När du har klarlagt de faktiska omständigheterna om den försäkrades möjligheter att återgå i arbete senast dag 365 behöver du värdera uppgifterna. Det gör du genom att väga uppgifter som talar för och emot en återgång i arbete mot varandra och sedan bedöma vilka uppgifter som väger tyngst. Läs mer om övervägande skäl i avsnitt 11.5.5.

Följande frågor kan du använda som stöd i din utredning:

  • Hur ser prognosen för återgång i arbete ut?
  • Kommer den försäkrades medicinska tillstånd att förändras (exempelvis efter en behandling)?
  • Är arbetet lämpligt med tanke på den försäkrades hälsotillstånd?
  • Finns det en plan för återgång i arbete, och vilka arbetsplatsinriktade och/eller medicinska åtgärder planeras?
  • Pågår eller planeras det för en upptrappning av arbetstiden?
  • Kan arbetsgivaren hänvisa till ett konkret arbete?
  • Är arbetet på heltid eller i samma omfattning som den försäkrade hade tidigare?
  • Kommer de nya arbetsuppgifterna eller den nya tjänsten att vara tillgängliga för den försäkrade inom kort? Om det handlar om att en viss tjänst ska bli ledig så behöver du veta att den försäkrade faktiskt också kommer att få den tjänsten.

Den här utredningen behöver du påbörja så tidigt som möjligt. Du behöver också fortlöpande följa upp planeringen för att säkerställa att den försäkrade kan återgå i arbete som tänkt eller om omständigheterna har ändrat så att planeringen behöver justeras.

Bedöma om det finns särskilda skäl

Från och med dag 181 kan du också behöva ta ställning till om det finns särskilda skäl att inte bedöma arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete. Det blir aktuellt när det finns övervägande skäl som talar för att hen kommer återgå i arbete innan dag 365.

För att du ska kunna använda undantaget särskilda skäl måste prognosen för återgång i arbete vara tydlig. Därför behöver du ha en klar bild av den försäkrades möjligheter att återgå i arbete. Om det inte redan finns uppgifter om detta i ärendet när du ska göra bedömningen behöver du utreda det med den försäkrade, arbetsgivaren och/eller vården. Du behöver ta reda på

  • om det finns en tydlig prognos för när den försäkrade förväntas återgå i arbete
  • om det pågår någon rehabilitering eller behandling som gör att den försäkrade förväntas återgå i arbete
  • om den försäkrade trappar upp sin arbetstid enligt en plan med vården eller arbetsgivaren
  • om den försäkrade gör framsteg i sin rehabilitering
  • det ungefärliga datumet för när den försäkrade kan förväntas vara åter i arbete hos arbetsgivaren i samma omfattning som före sjukfallet.

När du har en klar bild av den försäkrades förutsättningar för att återgå i arbete behöver du göra en sammantagen bedömning av uppgifterna för att avgöra om de tillsammans visar på att den försäkrade med stor sannolikhet förväntas återgå i arbete i samma omfattning som innan sjukfallet senast dag 550.

Bedöma om det är oskäligt att bedöma mot normalt förekommande arbete

Eftersom det är den försäkrades medicinska status, förutsättningar och hälsotillstånd som är avgörande vid prövningen kontaktar du den sjukskrivande läkaren om det behövs ytterligare information.

Som ett stöd i utredningen och diskussionen med läkaren kan du använda de fem situationer som beskrivs i socialförsäkringsutskottets betänkande. När den försäkrade har en skada eller funktionsnedsättning till följd av en olycka kan du vid behov konsultera en försäkringsmedicinsk rådgivare. Hen kan hjälpa dig att avgöra om skadan eller funktionsnedsättningen är en sådan som räknas upp i betänkandet, eller om den klart jämförbar med de som räknas upp där. Läs mer om oskäligt i avsnitt 11.6.6 och 11.6.7.

På samma sätt som du prövar arbetsförmågans nedsättning löpande vid varje nytt läkarintyg ska du även göra bedömningen av om det finns övervägande skäl, särskilda skäl eller om det är oskäligt att bedöma den försäkrades arbetsförmåga mot ett normalt förekommande arbete för att säkerställa att förutsättningarna inte har förändrats sedan din förra bedömning.

M 11.1.4 Vissa försäkrade som har rätt till inkomstgrundad ålders-pension​

När en anställd eller egenföretagare har uppnått en ålder då hen har rätt att ta ut inkomstgrundad ålderspension och har passerat dag 181, så ska du bedöma arbetsförmågan i förhållande till arbete hos den ordinarie arbetsgivaren eller mot ett annat lämpligt arbete som är tillgängligt för hen. Idag kan en person tidigast ta ut inkomstgrundad ålderspension från och med den månad då hen fyller 63 år. Observera att den nedre åldersgränsen för försäkrade som fyllde 62 år under år 2022 är den månad då den försäkrade fyllde 62 år, läs mer i avsnitt 2.11.

Det saknas bedömningsutrymme för när bedömningsgrunden ska användas. Det innebär att du från och med den månad som personen fyller 63 år ska tillämpa denna bedömningsgrund och att du inte ska utreda om hen uppfyller villkoren för något av de övriga undantagen i rehabiliteringskedjan.

Vid varje bedömning av arbetsförmågans nedsättning behöver du därför ta ställning till om arbetsgivaren har något annat lämpligt arbete att erbjuda den försäkrade där hens arbetsförmåga skulle kunna tas tillvara. Det innebär att du i normalfallet behöver ha kontinuerlig kontakt med den försäkrade och arbetsgivaren, och ibland även vården, för att utreda vilka förutsättningar för återgång i arbete som finns samt om de medicinska förutsättningarna förändrats.

Bedömningsgrunden gäller fram till dess att den försäkrade har rätt att ta ut garantipension. Idag kan en person ta ut garantipension från och med den månad då hen fyller 66 år. Observera att den övre åldersgränsen för försäkrade som fyllde 65 år under år 2022 är månaden innan hen fyller 65 år, läs mer i avsnitt 2.11.

Därefter ska arbetsförmågan bedömas enligt rehabiliteringskedjan, det vill säga mot normalt förekommande arbete. Du behöver därför, i god tid innan den försäkrade fyller 66 år, ta ställning till vilken dag i rehabiliteringskedjan individen kommer befinna sig på den månad när hen fyller 66 år. Du behöver också ta ställning till om något av undantagen i rehabiliteringskedjan då kan tillämpas. Du behöver därefter ta ställning till vilka omständigheter du behöver utreda ytterligare för att, den månad när den försäkrade fyller 66 år, kunna bedöma rätten till sjukpenning i förhållande till de aktuella villkoren.

Rehabilitering

Du har fortfarande samma ansvar som tidigare för att klarlägga behovet av rehabilitering och vid behov samordna insatser. Insatserna ska dock syfta till att ta tillvara den försäkrades arbetsförmåga hos den ordinarie arbetsgivaren. Om det skulle vara så att den försäkrade vill ha stöd för att ställa om till ett annat arbete så finns det inget som hindrar att du erbjuder det, till exempel i form av gemensam kartläggning tillsammans med Arbetsförmedlingen. Viktigt att tänka på är att den försäkrades arbetsförmåga även fortsatt ska bedömas mot arbeten hos den ordinarie arbetsgivaren samt annat lämpligt arbete, även om hen påbörjar en omställning till annat arbete. Läs mer om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar i 15.8 samt M 15, Försäkringskassans samordningsansvar i 15.10 samt M 15.

M 11.1.5 Bedöma arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete i angiven yrkesgrupp med stöd av kunskapsmaterialet​

Kunskapsmaterialet ska användas som stöd i din bedömning av den försäkrades arbetsförmåga när den ska bedömas mot förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Kunskapsmaterialet beskriver vad olika yrkesgrupper ställer för krav och blir därmed ett tydliggörande av vad ett normalt förekommande arbete kan innebära.

När du ska bedöma arbetsförmågans nedsättning mot normalt förekommande arbete så är det kunskapsmaterialet som ger dig informationen om de krav på fysiska och psykiska prestationer som ställs i olika yrkesgrupper. Kunskapsmaterialet ger dig därmed stöd i fråga om vilka krav och förväntningar på arbetsprestationer som arbetsgivare allmänt sett har. I och med att yrkesgrupperna innehåller normalt förekommande arbeten som ställer likartade krav så ska du i din bedömning förhålla dig till hur kraven beskrivs på yrkesgruppsnivå.

Läs mer

Läs mer om normalt förekommande arbete, angiven yrkesgrupp och kunskapsmaterialet i kap. 11.6.1 och 11.6.2.

Hur du bedömer arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete i angiven yrkesgrupp med stöd av kunskapsmaterialet

För att kunna bedöma arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete i en angiven yrkesgrupp med stöd av kunskapsmaterialet så behöver du först

  • ha tagit ställning till att du har tillräckligt underlag för att kunna göra bedömningen
  • ha gjort en helhetsbedömning av om underlaget sammantaget når upp till beviskravet sannolikt, det vill säga om det är sannolikt att den försäkrade har en sjukdom eller ett sjukdomstillstånd som påverkar hens förmåga till aktivitet eller inte. Läs mer i kap. 11 och M 20.4. och processen 3.4 Utreda och bedöma arbetsförmågans nedsättning.

Därefter kan du gå vidare till att bedöma arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete i en angiven yrkesgrupp med stöd av kunskapsmaterialet. Det gör du genom att relatera din helhetsbedömning av den försäkrades medicinska nedsättningar till de krav som ställs i yrkesgrupperna.

Tänk i följande steg:

  1. Utgå från det som du bedömt som medicinska nedsättningar som påverkar förmåga till aktivitet och sätt dem i relation till de krav som beskrivs i var och en av de olika yrkesgrupperna i Kunskapsmaterialet.
  2. Sortera bort de yrkesgrupper som ställer för höga krav i förhållande till den försäkrades medicinska nedsättningar och som du därmed bedömer att den försäkrade har en nedsatt arbetsförmåga i.
  3. Om det återstår yrkesgrupper där kraven inte är för höga så ska du bedöma om den försäkrade skulle kunna arbeta i var och en av dessa med sina medicinska nedsättningar. Det gör du genom att bedöma om hen kan tänkas klara samtliga krav i respektive yrkesgrupp

Din bedömning ska omfatta samtliga yrkesgrupper. Det räcker alltså inte med att du väljer en eller några få yrkesgrupper och bedömer arbetsförmågan mot dem.

Om du bedömer att den försäkrade inte kan arbeta i någon av de yrkesgrupper som finns i kunskapsmaterialet, så är den försäkrades arbetsförmåga nedsatt.

Om du däremot bedömer att det inte finns något som hindrar att den försäkrade skulle kunna arbeta i en eller flera yrkesgrupper som finns i kunskapsmaterialet så är den försäkrades arbetsförmåga inte nedsatt.

Tänk på att du vid bedömningen ska bortse från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Du får alltså inte ta hänsyn till något annat än den försäkrades medicinska förutsättningar att arbeta inom den angivna yrkesgruppen.

Så dokumenterar du din bedömning av arbetsförmågans nedsättning i journalen

I journalen ska du dokumentera och redogöra för de ställningstaganden som ligger till grund för din bedömning av arbetsförmågans nedsättning.

Om du har bedömt att den försäkrade inte har någon arbetsförmåga så förutsätter det att hens arbetsförmåga är nedsatt i samtliga yrkesgrupper med normalt förekommande arbeten. Du behöver därmed inte motivera din bedömning i förhållande till alla yrkesgrupper, utan redogör för din bedömning mot normalt förekommande arbeten.

Om du däremot har bedömt att den försäkrade har arbetsförmåga i en eller flera yrkesgrupper så förutsätter det att det finns en eller flera yrkesgrupper som inte ställer högre krav än vad den försäkrade bedöms klara av med sina medicinska nedsättningar. Redogör för din bedömning av detta i journalen.

Tänk på att inte formulera din bedömning som om att ett beslut om rätt till sjukpenning vore fattat.

Hur du anger en yrkesgrupp i kommunicerings- och beslutsbrev

För att det ska bli begripligt för den försäkrade hur du bedömt arbetsförmågans nedsättning så ska du i beslutet exemplifiera med en eller flera yrkesgrupper som du bedömt att den försäkrade skulle kunna arbeta i. Du avgör själv om du exemplifierar med en eller flera yrkesgrupper. Utgå från vad du bedömer blir mest begripligt för den försäkrade.

Tänk på att du även bör ha en muntlig dialog med den försäkrade i de fall du överväger att inte bevilja sjukpenning. Viktigt blir att förmedla hur du gjort din bedömning och kommit fram till i vilken eller vilka yrkesgrupper den försäkrade skulle kunna arbeta. Läs mer i M 21.3.2.

M 11.1.6 Bedömningsgrunder efter deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program​

Om en försäkrad ansöker om sjukpenning efter att på grund av sjukdom ha blivit utskriven från ett arbetsmarknadspolitiskt program som hen har formell möjlighet att återinträda i, ska du bedöma om den försäkrade har nedsatt arbetsförmåga i förhållande till den bedömningsgrund som är aktuell i rehabiliteringskedjan – för arbetslösa gäller sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, förmåga att delta i det program som hen har formell möjlighet att återinträda i.

I vissa program består aktiviteten av att söka arbete, och då är det förmågan att göra det du ska bedöma.

Båda villkoren ska vara uppfyllda för att den försäkrade ska kunna beviljas sjukpenning. Börja med att bedöma arbetsförmågan i förhållande till aktuell bedömningsgrund eller mot sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Om du bedömer att arbetsförmågan är nedsatt så utreder du den försäkrades förmåga att delta i programmet.

Du kan få information om den försäkrades formella möjlighet att återinträda i programmet och om vilka aktiviteter som ingår i programmet genom att kontakta Arbetsförmedlingen.

I dessa fall inleds sjukperioden när den försäkrade gör sjukanmälan och ansöker om sjukpenning. Karensavdrag ska då göras enligt 27 kap. 27 § SFB.

M 11.2 Sjukanmälan för studerande vid kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (KPUFU)​

Det här metodstödet beskriver handläggningen hos Försäkringskassan när en studerande på KPUFU med utbildningsbidrag har gjort en sjukanmälan till Försäkringskassan.

Den försäkrade sjukanmäler sig som studerande. Eftersom beslut om studiemedel från CSN saknas avvisas anmälan och en åtgärdsimpuls skapas. Du måste registrera sjukanmälan och skicka ut ansökningsblanketten manuellt.

När ansökningsblanketten kommer in från den studerande ska Försäkringskassan godkänna eller avslå sjukperioden. Du ska dokumentera ställningstagandet till sjukperioden i journalen i ÄHS. Därefter ska du skicka ett beslut till den studerande.

M 11.3 Utredning och bedömning av om studieförmågan är nedsatt till hälften​

När en studerande anmäler att hen är halvt oförmögen att studera på grund av sjukdom och ansöker om att få behålla sitt studiestöd, ska du utreda om sjukperioden kan godkännas.

För den som är halvt oförmögen att studera och ansöker om att få behålla sitt studiestöd ska du först kontrollera om den studerande studerar på heltid. Sedan bedömer du om studieförmågan är nedsatt.

Därefter bedömer du om hen har en sjukdom som medför risk för en eller flera längre sjukperioder under en tolvmånadersperiod.

Till din hjälp för att avgöra om studieförmågan är nedsatt och om det finns risk för en eller flera längre sjukperioder har du i normalfallet uppgifterna i ansökan, ett läkarintyg och ett läkarutlåtande. Läkarutlåtandet ska du begära in om du saknar de uppgifter som du behöver för att bedöma om den studerande har en sjukdom som medför risk för en eller flera längre sjukperioder.

Slutligen beslutar du om sjukperioden kan godkännas. Sjukperioden ska bara godkännas om det finns en risk för att den studerande kommer att ha en eller flera längre sjukperioder.

Villkoren för när en studerande får behålla sitt studiestöd när hen inte kan studera på grund av sjukdom beskrivs i avsnitt 11.13.

Studerar på heltid

Den studerande ska ange omfattningen av studierna i ansökan. Du utgår därför från ansökan när du kontrollerar om hen studerar på heltid.

Nedsatt studieförmåga

Under förutsättning att studierna är på heltid går du vidare och bedömer om studie-förmågan är nedsatt till hälften. Vid behov kan du läsa mer om hur du kompletterar beslutsunderlaget i avsnitt M 8.2.4.

Innan du har bedömt om studieförmågan är nedsatt eller inte, finns det ingen anledning att ta ställning till om sjukdomen medför risk för en eller flera längre sjukperioder under en tolvmånadersperiod.

Sjukdom som medför risk för en eller flera längre sjukperioder

Bedömningen av om den studerande har en sjukdom som medför risk för en eller flera längre sjukperioder under en tolvmånadersperiod ska du göra på samma sätt som bedömningen görs inom förmånen särskilt högriskskydd. Se vägledning (2011:1) Sjuklöneförmåner, avsnitten som handlar om särskilt högriskskydd och bedömningen av om sjukdomen medför risk för en eller flera längre sjukperioder under en tolvmånadersperiod.

M 11.3.1 Besluta om att sjukperioden kan godkännas​

När du är klar med din utredning ska du antingen godkänna eller avslå ansökan om studiestöd under sjukperiod.

Läs mer

Läs mer om att kommunicera och fatta beslut i vägledning (2004:07) Förvaltningsrätt i praktiken samt kapitel 21 och M 21 i den här vägledningen. Nedan kan du läsa om att underrätta den studerande om ett beslut att godkänna ansökan.

Meddela CSN att sjukperioden är godkänd

När du har fattat beslut om att godkänna sjukperioden ska du meddela CSN det skriftligt. Ditt meddelande ska bara omfatta tiden fram till och med dagens datum. Det innebär att du i normalfallet får meddela CSN en gång per månad så länge som sjukperioden pågår.

M 11.4 Underrätta studerande med halvt eller helt nedsatt studieförmåga om beslutet att godkänna sjukperioden​

När du har fattat beslut om att godkänna en ansökan om studiestöd under sjukperiod behöver du underrätta den studerande om ditt beslut. Undantaget är om det är uppenbart obehövligt att göra det. Eftersom den studerande inte blir informerad om beslutet varken via Mina Sidor eller via Försäkringskassans utbetalningsbesked bör det endast i undantagsfall vara uppenbart obehövligt att underrätta den studerande. Du behöver underrätta vid varje nytt beslut. Du behöver underrätta både de studerande som är halvt och de som är helt oförmögna att studera.

Du kan skicka en skriftlig underrättelse eller lämna den muntligt. Det är oftast bra med en skriftlig underrättelse eftersom det är tydligast.

Att vi ska underrätta enskilda om våra beslut framgår av 33 § FL.

Läs mer

Läs mer om underrättelse om beslut i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.

M 11.5 Vad är en skyddad anställning hos Samhall?​

Skyddat arbete innebär att personen är skyddad från konkurrens av personer utan arbetshinder när det gäller att få och behålla ett arbete. Anställningen är subventionerad, och det är Arbetsförmedlingen som fattar beslut om att en person ska få en sådan anställning. Det får ske först när personens arbetsförmåga är så nedsatt att hen inte kan få annat arbete och när hens behov inte kan tillgodoses genom andra insatser, som till exempel lönebidrag. En anvisning till Samhall sker först när alla andra möjligheter hos Arbetsförmedlingen, även en skyddad anställning hos en offentlig arbetsgivare är uttömda.

Samhall som arbetsgivare har ett utökat ansvar för medarbetare med skyddad anställning. Det innebär att de ska anpassa arbetsuppgifterna utifrån medarbetarens förmåga och individuella förutsättningar. Det kan handla om längre introduktion, lägre arbetstakt, anpassad arbetsmiljö samt att flera personer kan dela på vissa uppgifter. Det finns också en förstärkt anställningstrygghet som innebär att Samhall ska undvika att säga upp personer med skyddad anställning på grund av arbetsbrist.

I och med att Arbetsförmedlingen redan har prövat alla tillgängliga åtgärder och bedömt att anvisningen till skyddad anställning är den enda återstående möjligheten för individen är det inte meningsfullt att återföra personer med skyddad anställning hos Samhall till Arbetsförmedlingen.

Viktigt att tänka på när det gäller personer med skyddad anställning

Personer med skyddad anställning har många gånger en komplex sjukhistorik, och det kan finnas mer bakom sjukskrivningen än det som framgår i det aktuella läkarintyget. Det är därför viktigt att vi klargör de faktiska omständigheterna avseende arbetsförmågans nedsättning, de aktuella arbetsförhållandena och förutsättningarna för återgång i arbete.

Personer med skyddad anställning har många gånger sämre förutsättningar att ta till sig information och att navigera i sjukförsäkringsprocessen. Därför är det viktigt att ha kontakt med den försäkrade och arbetsgivaren under sjukskrivningsprocessen, gärna samtidigt i avstämningsmöten, och på så vis stödja den försäkrades förståelse. Ett sådant möte ger också arbetsgivaren kännedom om status i sjukskrivningen, så att de kan agera utifrån sitt utökade ansvar som arbetsgivare och vidta åtgärder för att omhänderta den arbetsförmåga som personen eventuellt har trots sin sjukdom.

Om den försäkrade inte bedöms kunna gå tillbaka till sina tidigare arbetsuppgifter ska Samhall initiera ett omställningsarbete för att hitta lämpliga arbetsuppgifter åt sin medarbetare.