Hoppa till huvudinnehåll

17 Rehabiliteringspenning

Detta kapitel beskriver förmåns- och ersättningsnivåer för rehabiliteringspenning. Kapitlet beskriver även hur arbetsförmågan ska bedömas i samband med rehabiliteringspenning.

17.1 Förmånsnivåer

Rehabiliteringspenning lämnas enligt samma förmånsnivåer som sjukpenning:

31 kap. 8 § första stycket SFB Rehabiliteringspenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:

  1. Hel rehabiliteringspenning lämnas för dag när den försäkrade saknar arbetsförmåga.
  2. Tre fjärdedels rehabiliteringspenning lämnas för dag när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst tre fjärdedelar men inte saknas helt.
  3. Halv rehabiliteringspenning lämnas för dag när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst hälften men inte med tre fjärdedelar.
  4. En fjärdedels rehabiliteringspenning lämnas för dag när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel men inte med hälften.

Syftet med förmånsnivåerna är främst att möjliggöra en successiv återgång i arbete. Dessa nivåer bör därför främst utnyttjas under begränsade tider och ingå i en plan för hur arbetsinsatsen successivt ska öka. (prop. 1990/91:141 s. 64)

17.2 Hur bedöms arbetsförmågan i samband med rehabiliteringspenning?

31 kap. 8 § andra stycket SFB Arbetsförmågan ska under tiden för rehabiliteringsåtgärden anses nedsatt i den utsträckning den försäkrade på grund av åtgärden är förhindrad att förvärvsarbeta.

Det grundläggande villkoret för att ha rätt till rehabiliteringsersättning och därmed rehabiliteringspenning är att den försäkrades arbetsförmåga bedöms vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom.

För rätt till rehabiliteringspenning krävs även att den försäkrade är förhindrad att arbeta på grund av att hen deltar aktivt i arbetslivsinriktad rehabilitering. Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska alltså göras på ett annat sätt än vid prövningen av rätten till sjukpenning.

Det innebär till exempel att tid när den försäkrade väntar på att få genomgå rehabilitering inte ger rätt till rehabiliteringspenning. Bestämmelsen i 31 kap. 8 § andra stycket medför alltså att den som deltar i en rehabiliteringsåtgärd på exempelvis halvtid får halv rehabiliteringspenning, även om hens arbetsförmåga enligt 27 kap. SFB bara är nedsatt med en fjärdedel. Omvänt får den som har helt nedsatt arbetsförmåga enligt 27 kap. SFB och deltar i en åtgärd på halvtid endast halv rehabiliteringspenning. Den återstående inkomstförlusten kan då täckas av exempelvis hel sjukpenning om förutsättningarna för att bevilja den förmånen är uppfyllda.

Bedömning av arbetsförmågan för familjehemsföräldrar

För familjehemsföräldrar finns en särskild regel om bedömning av rätten till rehabiliteringspenning.

31 kap. 7 § SFB Om en familjehemsförälder får ersättning för vården av barn som omfattas av uppdraget för tid när rehabiliteringspenning kommer i fråga, bedöms rätten till rehabiliteringspenning med bortseende från ersättningen.

Det betyder att man vid bedömningen av vilken nivå av rehabiliteringspenning som en familjehemsförälder har rätt till i vissa fall ska bortse från arbetsinsatsen som familje-hemsförälder. Det gäller när den försäkrade fortfarande får ersättning för familjehemsvården under rehabiliteringen. Om familjehemsföräldern inte kan fortsätta vårda barnet och ersättningen därmed upphör, bedöms i stället rätten till rehabiliterings-penning utifrån hens totala arbetsutbud.

Bedömning av arbetsförmågans nedsättning vid steglös avräkning av sjukersättning

Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning för en försäkrad som har rätt till steglös avräkning av sjukersättning är reglerad i 31 kap. 9 § SFB.

31 kap. 9 § SFB Vid tillämpningen av 8 § första stycket ska det bortses från sådan arbetsförmåga som den försäkrade utnyttjar i samband med förvärvsarbete som utförs med stöd av 37 kap. 3 §. Om det inte går att avgöra till vilken tid och till vilket förvärvsarbete nedsättningen av arbetsförmågan hänför sig ska denna i första hand anses hänföra sig till sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.

Vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning enligt 31 kap. 8 § SFB ska man alltså inte väga in den arbetsförmåga som den försäkrade använder i arbete som utförs inom ramen för systemet med steglös avräkning av sjukersättningen.

17.3 Rehabiliteringspenning och sjukpenning

Både rehabiliteringspenning och sjukpenning kräver att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt i relation till hens normala arbetstid. Arbetsförmågans nedsättning definieras dock på olika sätt för förmånerna.

Det finns ingen bestämmelse som begränsar i vilken mån förmånerna kan beviljas i relation till varandra. Det innebär att om en individ uppfyller kraven för både sjukpenning och rehabiliteringspenning, så kan båda förmånerna beviljas för samma tid.

Däremot finns det begränsningar som gäller i vilken mån förmånerna kan betalas ut för samma tid. Detta går att utläsa av 31 kap. 12 § SFB, se avsnitt 17.5.

17.4 Beräkning och förmånstid

Bestämmelserna om ersättningsnivå och beräkningsunderlag finns i 31 kap. 10 § första stycket SFB:

31 kap. 10 § första stycket SFB Hel rehabiliteringspenning för dag motsvarar kvoten mellan

  • den försäkrades beräkningsunderlag enligt 28 kap. 7 § 1 eller 2 och

Rehabiliteringspenningen beräknas alltså på samma sätt som kalenderdagsberäknad sjukpenning. Läs om beräkning av sjukpenning i kap. 13.

Flera andra regler som gäller sjukpenning också ska tillämpas för rehabiliterings-penning.

31 kap. 10 § andra stycket SFB Vid beräkningen ska bestämmelserna i 27 kap. 21–24, 26 och 32 §§ samt 28 kap. 10 och 11 §§ tillämpas.

Det innebär att reglerna om förmånstid, sjukperiod och återinsjuknande samt avrundning och beloppstak för arbetslösa tillämpas även för rehabiliteringspenning.

Beräkning för familjehemsförälder

Det finns en särskild regel om beräkning av rehabiliteringspenning för familjehems-föräldrar.

31 kap. 11 § SFB I fall som avses i 7 § ska rehabiliteringspenningens storlek beräknas på en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar den ersättning som den försäkrade får i egenskap av familjehemsförälder.

När man beräknar rehabiliteringspenningens storlek för en familjehemsförälder som vid sidan av rehabiliteringen vårdar barn och får ersättning för det ska man alltså bortse från den del av hens SGI som grundas på denna ersättning.

17.5 Samordning med andra förmåner

Vissa förmåner som den försäkrade får för samma tid som rehabiliteringspenning ska samordnas.

31 kap. 12 § SFB Rehabiliteringspenningen ska minskas med det belopp den försäkrade för samma tid får som

  1. föräldrapenningsförmån,
  2. sjukpenning,
  3. sjukpenning eller livränta vid arbetsskada eller annan skada som avses i 40–44 kap. eller motsvarande ersättning enligt någon annan författning, dock endast till den del ersättningen avser samma inkomstbortfall som rehabiliteringspenningen är avsedd att täcka, eller
  4. studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395), studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd eller ersättning till deltagare i teckenspråks-utbildning för vissa föräldrar (TUFF), dock inte till den del studiestödet är återbetalningspliktigt. Det som föreskrivs i första stycket gäller även för motsvarande förmån som lämnas till den försäkrade på grundval av utländsk lagstiftning.

De situationer som avses är när den försäkrade samtidigt uppfyller förutsättningarna för rehabiliteringspenning och någon av de uppräknade förmånerna. Till exempel kan den försäkrade under en utbildning ha rätt till såväl rehabiliteringspenning som studiestöd, och då minskas rehabiliteringspenningen med den del av studiestödet som inte är återbetalningspliktigt.

Det finns dock inget som hindrar att den försäkrade får exempelvis halv rehabiliterings-penning och halv föräldrapenning om hen deltar i rehabilitering på halvtid och vårdar barnet på övrig tid. Rekvisiten för dessa förmåner kan inte uppfyllas för samma tid. Om förmånerna ändå har beviljats för samma tid, exempelvis av misstag, ska utbetalningarna samordnas.

31 kap. 12 § SFB förutsätter inte att förmånerna utbetalas i någon särskild ordning för att de ska kunna samordnas. Bestämmelsen ska företrädesvis tillämpas framför regeln om sammanträffande av förmåner vid retroaktiv utbetalning i 107 kap. 2 § SFB, som också är tillämplig vid utbetalning av rehabiliteringspenning. Läs om den bestämmelsen i vägledning (2005:1) Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar.

17.6 Arbetsgivarinträde med mera

För rehabiliteringspenning gäller samma bestämmelser om arbetsgivarinträde och inträde av staten i vissa fall som för sjukpenning.

31 kap. 13 § SFB Bestämmelserna om arbetsgivarinträde och inträde av staten i vissa fall i 27 kap. 56−58 och 60 §§ ska tillämpas även när det gäller rehabiliteringspenning.

Denna bestämmelse innebär att en arbetsgivare som med stöd av ett centralt kollektivavtal har betalat ut lön till en anställd under arbetslivsinriktad rehabilitering kan ha rätt att få den anställdes rehabiliteringspenning utbetalad till sig. Läs mer om arbetsgivarinträde i kapitel 12.