12 Arbetsgivarinträde

Arbetsgivarinträde innebär att arbetsgivaren betalar ut lön under tiden en anställd är sjuk och att Försäkringskassan betalar ut den anställdes sjukpenning till arbetsgivaren.

Detta kapitel beskriver reglerna för arbetsgivarinträde. Det beskriver även regeln om statligt inträde efter att en försäkrad fått ekonomiskt bistånd från staten vid sjukdom utomlands.

12.1 Villkor för arbetsgivarinträdet

En arbetsgivare som betalar ut lön till en arbetstagare som är sjuk kan i vissa fall ha rätt till hens sjukpenning.

27 kap. 56 § SFB Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det bestämmas att en arbetsgivare, som har betalat ut lön till en arbetstagare under sjukdom, har rätt till arbetstagarens sjukpenning. En arbetsgivare som har betalat ut lön till en arbetstagare under sjukdom enligt sjömanslagen (1973:282) har dock alltid rätt till ersättning i den utsträckning som följer av 61 §.

En arbetsgivare och en central arbetstagarorganisation kan komma överens i ett kollektivavtal att arbetsgivaren ska betala ut lön till den anställde även efter sjuklöneperioden enligt SjLL. Arbetsgivaren övertar då den anställdes rätt till sjukpenning för den period som lön under sjukdom har betalats ut enligt kollektivavtalet. Sjukpenningen betalas direkt till arbetsgivaren.

Arbetsgivarinträde blir inte aktuellt om den anställde i stället för lön får lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497) i samband med en konkurs eller företagsrekonstruktion.

För närvarande är det bara inom sjöfartsbranschen som det finns kollektivavtal om arbetsgivarinträde.

En arbetsgivare får tillämpa reglerna om arbetsgivarinträde också för arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal.

27 kap. 57 § SFB En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt 56 § får tillämpa avtalet även på en arbetstagare som inte tillhör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, om arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal.

Även i detta fall övertar arbetsgivaren den anställdes rätt till sjukpenning för den tid som lön under sjukdom betalas ut.

Eftersom arbetsgivarinträdet innebär att arbetsgivaren träder in i den anställdes rätt till sjukpenning kan arbetsgivaren bara få ersättningen om den anställde bedöms ha rätt till sjukpenning. Bedömningen av rätten till sjukpenning görs på samma sätt som när den ska betalas ut till den försäkrade själv. Det innebär bland annat att ersättningen inte betalas ut under sjuklöneperioden enligt SjLL (KRNG 7059-11, domsnytt 2012:14).

Kravet på kollektivavtal gäller inte när arbetsgivaren betalar ut lön under sjukdom enligt sjömanslagen. Då har arbetsgivaren alltid rätt till ersättning i enlighet med 27 kap. 61 § SFB. Läs mer om detta i avsnitt 12.4.

12.2 Föreskrifter för arbetsgivarinträde för statligt anställda

I 27 kap. 58 § SFB finns ett bemyndigande att meddela föreskrifter om arbetsgivarinträde för statsanställda och anställda med statligt reglerad anställning hos annan arbetsgivare. Föreskrifter för arbetsgivarinträde för statligt anställda finns i förordningen (1984:1014) om myndigheternas uppgiftsskyldighet till Försäkringskassan, m.m.

För närvarande finns det dock inget kollektivavtal om arbetsgivarinträde vid sjukdom för statligt anställda och därför tillämpas inte dessa regler.

12.3 Inträde av staten efter konsulärt bistånd

I 27 kap. 60 § SFB finns en bestämmelse som reglerar situationen då en försäkrad blir sjuk utomlands och får bistånd enligt lagen (1973:137) om ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.

27 kap. 60 § SFB Om en försäkrad har blivit sjuk utomlands och då fått ekonomiskt stöd av utrikesförvaltningen kan förvaltningen få rätt till den försäkrades sjukpenning. Detta gäller dock endast i den utsträckning sjukpenningen inte överstiger vad som lämnats som ekonomiskt stöd.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om utrikesförvaltningens rätt enligt första stycket.

12.4 Beräkning av sjukpenning i samband med arbetsgivarinträde

Utgångspunkten är att den sjukpenning som arbetsgivaren ska få beräknas på samma sätt som när sjukpenningen ska betalas ut till den försäkrade. För sjöfartsbranschen finns det dock särskilda regler om hur arbetsgivarens ersättning ska beräknas, se avsnitt 12.5.

Det finns en särskild minskningsregel som gäller när sjukpenningen betalas ut till en arbetsgivare:

27 kap. 59 § SFB Sjukpenning som enligt bestämmelserna i 56–58 §§ betalas ut till en arbetsgivare ska minskas med sådan lön under sjukdom som arbetsgivaren lämnar till arbetstagaren för samma tid som sjukpenningen avser, dock endast med den del av lönen under sjukdom som överstiger

1. 90 procent i fråga om sjukpenning på normalnivån, och
2. 85 procent i fråga om sjukpenning på fortsättningsnivån.

Vid beräkningen tillämpas bestämmelserna i 28 kap. 20 och 21 §§.

Det som står här överensstämmer med det som står i 28 kap. 19 § andra stycket SFB, det vill säga den minskningsregel som vid utbetalning till den försäkrade tillämpas för lön som överstiger SGI-taket.

Skillnaden är att när sjukpenningen betalas ut till arbetsgivaren minskas sjukpenningen på det sättet för hela lönen, oavsett om den är lägre eller högre än SGI-taket.

12.5 Föreskrifter för arbetsgivare för sjömän

Av 27 kap. 61 § SFB framgår att regeringen får meddela särskilda föreskrifter om ersättning som en arbetsgivare för sjömän har rätt till vid arbetsgivarinträde. Sådana föreskrifter finns i 1 § förordningen (1982:842) om vissa sjukförsäkringsersättningar för sjömän:

1 § förordningen (1982:842) Den ersättning som en arbetsgivare för sjömän enligt 27 kap. 56–59 §§ socialförsäkringsbalken har rätt till och som avser kostnader som han eller hon har haft enligt sjömanslagen (1973:282) eller enligt kollektivavtal för en anställd till följd av dennes sjukdom eller skada, ska utges med viss procent av dessa kostnader.

Ersättningen ska beräknas på den lön arbetsgivaren betalat till den anställde under sjukdomstiden och de kostnader som arbetsgivaren haft för fri kost och logi för den anställde under denna tid. Ersättningen ska utges för varje dag som arbetsgivaren betalat sådan lön eller haft sådana kostnader. Vid beräkning av ersättningen ska dock bortses från lön och kostnader som för dag räknat tillsammans överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, delat med 365.

Under den tid för vilken en anställd har lön eller annan ersättning enligt sjömanslagen ska ersättning till arbetsgivaren enligt första stycket lämnas med 30 procent av den lön och de kostnader som avser de första 14 dagarna i en sjukperiod och 90 procent av den lön och de kostnader som avser tiden därefter.

Under den tid för vilken en anställd har lön eller annan ersättning enligt ett sådant kollektivavtal som avses i 27 kap. 56 § socialförsäkringsbalken ska ersättning enligt första stycket lämnas med 80 procent av lönen och kostnaderna. Därvid ska 27 kap. 59 § socialförsäkringsbalken tillämpas på motsvarande sätt.

När den sjukpenning som en sjöman har rätt till ska betalas ut till hens arbetsgivare i samband med arbetsgivarinträde baseras ersättningsbeloppet alltså inte på SGI:n, utan på de kostnader för lön samt fri kost och logi som arbetsgivaren har haft.

Om en sjöman har flera anställningar som omfattas av arbetsgivarinträde beräknas ersättningen för varje arbetsgivare för sig.

Om den försäkrade har flera arbetsgivare och bara den ena omfattas av arbetsgivarinträde kan det bli aktuellt att betala ut ersättning både till en arbetsgivare och till den försäkrade. Arbetsgivarens ersättning beräknas då utifrån kostnaderna för lön samt fri kost och logi, medan den försäkrades ersättning beräknas utifrån en så kallad delad SGI. Läs mer om delad SGI vid sjuklön i avsnitt 13.4.