Hoppa till huvudinnehåll

13 Beräkning av sjukpenning

Efter att man har bedömt att den försäkrade har nedsatt arbetsförmåga och i vilken omfattning, ska den försäkrades sjukpenning beräknas. Det här kapitlet beskriver hur beräkningen ska göras för olika grupper av försäkrade och på vilket underlag. Det beskriver också hur sjukpenningen ska samordnas med samtidig lön. Alla bestämmelser finns i 28 kap. SFB.

Det finns ett stort antal regler man måste förstå och tillämpa för att beräkna sjukpenningen korrekt. Därför är det viktigt att göra det systematiskt. Man kan använda sig av följande steg:

  • Ta ställning till vilken beräkningsmetod som är aktuell
  • Ta ställning till vilket beräkningsunderlag som ska användas
  • Beräkna beloppet.

13.1 Beräkningsmetoder​

Det finns två beräkningsmetoder för sjukpenning:

28 kap. 2 § SFB Sjukpenning lämnas som

  1. kalenderdagsberäknad sjukpenning, eller
  2. arbetstidsberäknad sjukpenning.

Det finns en grundläggande skillnad mellan de båda beräkningsmetoderna.

28 kap. 3 § SFB Kalenderdagsberäknad sjukpenning lämnas för alla dagar i veckan oavsett om den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete eller inte. Arbetstidsberäknad sjukpenning lämnas bara för timmar eller dagar när den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat.

Kalenderdagsberäknad sjukpenning kan alltså, till skillnad från arbetstidsberäknad sjukpenning, betalas ut även för lediga dagar.

Från början var sjukpenningen alltid kalenderdagsberäknad. Men kalenderdags-beräkning kan göra att en försäkrad blir över- eller underkompenserad vid kortare sjukfall, eftersom dagsbeloppet blir detsamma oavsett vilken arbetstid och inkomst den försäkrade går miste om under sin sjukfrånvaro. För att förbättra kompensationen vid korttidsfrånvaro infördes därför 1987 arbetstidsberäkning för de första 14 dagarna i sjukperioden för en anställd samt för vissa andra situationer. (Prop. 1986/87:69 s. 24 f.)

Efter att sjuklöneperioden infördes 1992 kan de flesta anställda få sjukpenning först från och med den femtonde dagen i sjukfallet. Det har inneburit att de flesta numera enbart får kalenderdagsberäknad sjukpenning.

13.2 När kalenderdagsberäknas respektive arbetstids-beräknas sjukpenningen?​

När de två olika beräkningssätten ska användas regleras i 28 kap. 4–6 §§ SFB. Lagen är konstruerad så att 4 § fastställer huvudregeln, medan 5 § listar undantag från denna. Dessa undantag gäller dock inte i alla situationer, vilket regleras i 6 §.

Det är viktigt att komma ihåg att en försäkrad kan höra hemma i flera olika situationer under olika delar av en sjukperiod och/eller för samma dag i en sjukperiod. Under en och samma dag kan den försäkrade till exempel vara både anställd och egenföretagare eller både arbeta och delta i arbetslivsinriktad rehabilitering. I sådana situationer måste flera bestämmelser tillämpas samtidigt.

För varje dag som den försäkrade beviljas sjukpenning måste man ta ställning till vilken beräkningsmetod som är aktuell.

13.2.1 Huvudregeln – kalenderdagsberäknad sjukpenning​

Kalenderdagsberäknad sjukpenning är huvudregeln. Det följer av 28 kap. 4 § SFB:

28 kap. 4 § SFB Sjukpenning ska kalenderdagsberäknas om inte annat följer av 5 §.

Arbetstidsberäknad sjukpenning betalas alltså bara ut i undantagsfall. Vilka dessa är framgår av 28 kap. 5 § SFB som beskrivs i avsnitten nedan.

13.2.2 Undantag från huvudregeln – situationer när sjukpenningen ska arbetstidsberäknas​

I vissa fall ska sjukpenningen inte kalenderdagsberäknas utan i stället arbetstids-beräknas. Detta beskrivs i sex punkter. Den första punkten gäller bara de första 14 dagarna i sjukperioden. De övriga punkterna gäller hela sjukperioden.

28 kap. 5 § SFB Sjukpenning ska arbetstidsberäknas

  1. under de första 14 dagarna i en sjukperiod enligt 27 kap. 10 och 11 §§, om inte annat följer av 6 § tredje stycket,
  2. under studietid som avses i 27 kap. 12 §,
  3. under tid med periodiskt ekonomiskt understöd som avses i 27 kap. 13 §,
  4. under deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program som avses i 27 kap. 14 §,
  5. under behandling eller rehabilitering som avses i 27 kap. 15 §, och
  6. under plikttjänstgöring som avses i 27 kap. 16 §. Det som föreskrivs i första stycket gäller endast till den del sjukpenningen motsvarar sjukpenninggrundande inkomst av anställning. Om den försäkrade har inkomst även av annat förvärvsarbete, ska sjukpenningen kalenderdagsberäknas i den delen.

Det finns alltså sex olika situationer då sjukpenningen arbetstidsberäknas. Men även i dessa situationer ska sjukpenningen i vissa fall kalenderdagsberäknas. Läs mer om det nedan i avsnitt 13.2.3.

Som framgår av andra stycket i bestämmelsen är det bara sjukpenning som baseras på inkomst av anställning som ska arbetstidsberäknas. Ifall någon del av den försäkrades sjukpenning baseras på inkomst av annat förvärvsarbete ska den delen kalenderdagsberäknas. Se vidare avsnitt 13.8.

Det gäller dock inte en försäkrad vars årsinkomst av anställning överstiger 10,0 pris-basbelopp, det så kallade SGI-taket. Inkomster över SGI-taket är inte sjukpenning-grundande (25 kap. 5 § SFB). För den som har inkomster över taket ska i första hand inkomster av annat förvärvsarbete räknas av. Det innebär att om en försäkrad har inkomst av anställning som överstiger 10,0 prisbasbelopp kommer hela hens SGI att motsvara denna inkomst. Om den försäkrade då omfattas av någon av de sex punkterna i 5 § kan sjukpenningen komma att arbetstidsberäknas, trots att hen även har inkomst av annat förvärvsarbete.

Läs mer

Läs mer om SGI-reglerna i vägledning (2004:5) Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid. Där kan du läsa om bland annat SGI-taket.

Under sjukperiodens första 14 dagar – punkten 1

Enligt första punkten ska sjukpenningen arbetstidsberäknas under de första 14 dagarna i sjukperioden enligt 27 kap. 10–11 §§ SFB. De bestämmelserna innebär sammanfattningsvis att den försäkrade bara kan få sjukpenning under de första 14 dagarna av en sjukperiod om hen skulle ha arbetat. Om det inte går att avgöra hur den försäkrade skulle ha arbetat så kan sjukpenning betalas ut utifrån vad som är skäligt med ledning av hur den försäkrade arbetat före sjukperioden, om det kan antas att hen skulle fortsatt arbeta i samma omfattning under de första 14 dagarna av sjukperioden. Läs mer om 27 kap. 10–11 §§ SFB i kapitel 2.

Om arbetsgivaren ska svara för sjuklön de första 14 dagarna i sjuklöneperioden blir det inte aktuellt med arbetstidsberäknad sjukpenning eftersom sjukpenning inte betalas ut för tid när arbetsgivaren ska svara för sjuklön (27 kap. 9 § SFB). Läs om den bestämmelsen i kapitel 2.

Eftersom ordalydelsen i 27 kap. 9 § SFB är just när arbetsgivaren ”ska svara för” sjuklön saknar det betydelse om den försäkrade faktiskt får sjuklön utbetald eller inte. Är det en sjuklöneperiod kan sjukpenning inte betalas ut. För att kunna beräkna sjukpenningen för en anställd försäkrad måste Försäkringskassan därför ta ställning till när sjuklöneperioden började och slutade.

Läs mer

Läs om sjukperiod i kapitel 6 och om sjuklön i vägledning (2011:1) Sjuklöneförmåner.

Det är alltså bara när sjuklöneperioden är kortare än 14 dagar som sjukpenningen ska arbetstidsberäknas för en anställd med sjuklön (prop. 1992/93:31 s. 81).

Det kan till exempel bli aktuellt om

  • den försäkrade slutar sin anställning eftersom sjuklöneperioden då bryts
  • arbetsgivaren inte ska svara för sjuklön (för hela eller del av perioden) i samband med ett återinsjuknande enligt 7 § SjLL eller
  • den försäkrade inte har återgått helt i arbete sedan arbetsgivaren senast betalade sjuklön för en hel sjuklöneperiod (4 a § SjLL).
Exempel

Hillevi har en behovsanställning vid ett företag, det vill säga hon rycker in när det behövs personal. Hela hennes SGI är baserad på detta arbete och hon behöver därför inte skydda någon högre SGI genom att söka arbete hos Arbetsförmedlingen. Hillevi blir sjuk och ansöker om hel sjukpenning för tre veckor. Utredningen visar att arbetsgivaren ska svara för sjuklön dag 1 och 2 samt göra karensavdrag. Men från och med dag 3 har Hillevi och arbetsgivaren inte avtalat om något arbete och Hillevi betraktas därför inte som anställd eftersom varje överenskommelse om arbetspass i företaget är ett anställningstillfälle. Eftersom Hillevi har arbetat i genomsnitt fyra timmar per dag två dagar per vecka, bedömer Försäkringskassan att det kan antas att Hillevi skulle ha fortsatt att arbeta i den omfattningen om hon inte blivit sjuk. Första veckan får Hillevi ingen sjukpenning, eftersom hon får sjuklön från arbetsgivaren dag 1 och 2. Andra veckan betalar Försäkringskassan arbetstidsberäknad sjukpenning för två dagar (fyra timmar per dag). Från och med dag 15 betalar Försäkringskassan hel kalenderdagsberäknad sjukpenning.

Under studietid – punkten 2

Enligt andra punkten ska sjukpenning alltid arbetstidsberäknas under hela sjukperioden för försäkrade som studerar med studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). En sådan försäkrad har sin tidigare SGI skyddad enligt 26 kap. 11 § SFB (27 kap. 12 § SFB).

Enligt 26 kap. 19 § SFB ska sjukpenningen då beräknas på en SGI och årsarbetstid som fastställs på inkomst av arbete som studenten kan antas få under studietiden, så kallad studietids-SGI. Den SGI som den studerande hade innan studierna är vilande under studietiden.

Under ett studieuppehåll mellan vår- och hösttermin kan i vissa fall en studerande få sjukpenning grundad på en vilande SGI om den ger högre ersättning än studietids-SGI:n (26 kap. 22 § SFB).

I sådana fall ska sjukpenningen kalenderdagsberäknas enligt det som gäller i 28 kap. 6 § 1 och tredje stycket SFB. Det förutsätter alltså att den studerande är arbetssökande, anmäld på Arbetsförmedlingen och beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den vilande SGI:n. Av tredje stycket i 6 § SFB framgår även att det går att göra undantag från kravet på anmälan hos Arbetsförmedlingen om det skulle framstå som oskäligt. Se vidare avsnitt, Under sjukperiodens första 14 dagar – punkten 1.

Under studieuppehållet kan även sjukpenning för tid då den försäkrade skulle ha fått graviditetspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning beräknas på den vilande SGI:n. Då gäller reglerna i 28 kap. 6 § 2. Se vidare avsnitt, Sjukpenning vid föräldrapenning, graviditetspenning, eller rehabiliteringspenning – punkten 2.

Under tid med periodiskt ekonomiskt stöd – punkten 3

Periodiskt ekonomiskt stöd är stöd enligt särskilt avtal mellan arbetsmarknadens parter, till exempel ersättning från trygghetsfond eller trygghetsråd. Enligt tredje punkten ska sjukpenning till försäkrade som får periodiskt ekonomiskt stöd arbetstidsberäknas under hela sjukperioden.

Även för dessa försäkrade gäller att sjukpenning enligt 26 kap. 19 § SFB ska beräknas på en SGI och årsarbetstid som har fastställts utifrån den inkomst av arbete som de kan antas få under tiden med periodiskt ekonomiskt stöd.

Under tid med deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program – punkten 4

Enligt fjärde punkten ska sjukpenning arbetstidsberäknas under hela sjukperioden för försäkrade som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning. Det blir dock bara aktuellt för den som arbetar vid sidan om sitt deltagande i programmet. Normalt får den som är inskriven i ett arbetsmarknadspolitiskt program behålla sin ersättning vid kortare sjukfrånvaro (4 kap. 1 § FEA).

När sjukpenning betalas ut till en försäkrad som arbetar vid sidan av programmet ska den beräknas på den SGI och årsarbetstid som har fastställts enbart på inkomst av arbete som den försäkrade kan antas få under den tiden, så kallad studietids-SGI (26 kap. 19 § SFB).

Den SGI och årsarbetstid den försäkrade har innan programmet hålls vilande under programtiden. SGI:n aktiveras igen när programmet har avslutats eller avbrutits.

Läs mer

Läs mer om aktivitetsstöd i vägledning (2017:2) Ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

Under tid med livränta i samband med medicinsk behandling eller rehabilitering – punkten 5

Enligt den femte punkten ska sjukpenning alltid arbetstidsberäknas för den som får livränta från arbetsskadeförsäkringen, se vidare vägledning (2003:4) Förmåner vid arbetsskada, under tid för medicinsk behandling eller rehabilitering som anges i 27 kap. 6 § SFB eller arbetslivsinriktad rehabilitering enligt 31 kap. 3 § SFB.

Sjukpenningen ska då beräknas på en SGI som har fastställts enbart på inkomst av arbete som den försäkrade kan antas få under den tiden (26 kap. 21 § SFB).

Under tid med totalförsvarsplikt – punkten 6

Enligt den sjätte punkten ska sjukpenningen arbetstidsberäknas under hela sjukperioden för försäkrade som gör plikttjänstgöring som är längre än 60 dagar. Med plikttjänstgöring avses tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt (27 kap. 16 § SFB).

Sjukpenningen ska då beräknas på en SGI och årsarbetstid som har fastställts enbart på inkomst av arbete som den försäkrade kan antas få under den tiden, så kallad studietids-SGI (26 kap. 20 § SFB).

Om den som fullgör totalförsvarsplikt har en SGI när grundutbildningen påbörjas så hålls den vilande under utbildningen.

13.2.3 Undantag från undantagen – när huvudregeln om kalenderdagsberäknad sjukpenning ändå gäller​

Det finns några situationer när sjukpenningen alltid ska kalenderdagsberäknas. Det gäller alltså även i de fall som beskrivs i 28 kap. 5 § SFB, exempelvis under de första 14 dagarna i sjukperioden:

28 kap. 6 § SFB Sjukpenning ska alltid kalenderdagsberäknas när den försäkrade

  1. är helt eller delvis arbetslös, om inte annat följer av tredje stycket,
  2. får sjukpenning för tid då han eller hon annars skulle ha fått graviditetspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning, eller
  3. är egenföretagare och har en sjukpenninggrundande inkomst som består av endast inkomst av annat förvärvsarbete. Om sjukpenning till en familjehemsförälder ska beräknas på grundval av en sjuk-penninggrundande inkomst som omfattar ersättning för vården, ska sjukpenning som motsvarar denna ersättning kalenderdagsberäknas. För en försäkrad som avses i första stycket 1 lämnas kalenderdagsberäknad sjukpenning under de första 14 dagarna i en sjukperiod endast om den försäkrade är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen samt är beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den bestämda sjukpenninggrundande inkomsten. Om det som nu föreskrivits skulle framstå som oskäligt, får kalenderdagsberäknad sjukpenning ändå lämnas under de första 14 dagarna i sjukperioden.

Gemensamt för situationerna i punkterna 1 och 2 är att sjukpenningen betalas ut i stället för en annan ersättning. Den försäkrade skulle inte ha arbetat om hen varit frisk, men får ersättning som träder in i stället för förvärvsinkomst. Lagstiftaren har därför ansett att den försäkrade ska kunna få sjukpenning för att kompensera sin inkomstförlust. Enligt förarbetena är anledningen till att sjuk-penningen ska kalenderdagsberäknas att det i denna situation kan vara svårt att avgöra hur hen skulle ha arbetat under den aktuella perioden. (Prop. 1986/87:69 s. 38 och 39)

Av tredje punkten i bestämmelsen samt av andra stycket i 5 § framgår att sjukpenning som baseras på inkomst av annat förvärvsarbete alltid ska kalenderdagsberäknas. Anledningen till det är att egenföretagare inte omfattas av arbetstidslagen (1982:673). De kan förlägga sina arbetstider på ett för dem lämpligt sätt och lagstiftaren har därför inte ansett det möjligt att betala ersättning för ett visst antal timmar per dag. (Prop. 1986/87:69 s. 40)

13.2.4 Sjukpenning till arbetslösa – punkten 1​

Första punkten innebär att sjukpenningen ska kalenderdagsberäknas för hela sjukperioden när den försäkrade är helt eller delvis arbetslös.

Det som följer handlar egentligen inte om beräkning av sjukpenning, utan om villkoren i 28 kap. 6 § tredje stycket SFB om vem som ska betraktas som arbetslös och därmed alltid få sin sjukpenning kalenderdagsberäknad. Den som saknar arbete, men inte uppfyller dessa villkor har inte rätt till sjukpenning över huvud taget under de första 14 dagarna i sjukperioden.

Helt eller delvis arbetslös

Det är arbetslösa som söker arbete och skyddar sin SGI enligt 26 kap. 13 § SFB som alltid ska få sjukpenningen kalenderdagsberäknad, det vill säga även under de första 14 dagarna i sjukperioden.

En försäkrad som är arbetslös, men även skulle ha haft inkomst av förvärvsarbete under den period som hen begär sjukpenning för betraktas som delvis arbetslös. Om förvärvsarbetet helt upphör under sjukperioden betraktas den försäkrade därefter som helt arbetslös. Det gäller även för egenföretagare.

Läs mer

Läs mer i vägledning (2004:5) Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid om när en egenföretagare kan anses ha upphört med sin verksamhet.

Vad menas med ”anmäld som arbetssökande och beredd att anta erbjudet arbete i omfattning som motsvarar SGI:n”?

Enligt tredje stycket i 6 § kan den som är helt eller delvis arbetslös bara få sjukpenning under sjukperiodens första 14 dagar under förutsättning att hen är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den fastställda SGI:n.

HFD har tagit ställning till vad detta krav innebär. Enligt domstolen är det avgörande inte vilken sökandekategori Arbetsförmedlingen angett i sitt sökanderegister, utan att den försäkrade är inskriven som arbetssökande och utifrån en samlad bedömning kan anses ha varit beredd att anta ett erbjudet arbete om hen inte blivit sjuk. Även om Arbetsförmedlingen har registrerat den försäkrade i en annan sökandekategori än aktivt arbetssökande, kan hen alltså i vissa fall anses uppfylla villkoren för att få sjukpenning under de första 14 dagarna i sjukperioden (HFD 2011 not. 4 och HFD 2011 not. 46).

När är det ”oskäligt” att kräva att den försäkrade ska vara anmäld på Arbetsförmedlingen?

Av tredje stycket i 6 § SFB framgår även att det går att göra undantag från kravet på anmälan hos Arbetsförmedlingen om det skulle framstå som oskäligt. Vad som menas med oskäligt i detta sammanhang framgår av förarbetena. Det kan till exempel vara att den försäkrade inte kan ta sig till Arbetsförmedlingen på grund av egen sjukdom eller därför att hen måste ta hand om en sjuk närstående. Men sjukdomen måste då hindra den försäkrade från att anmäla sig: bara det faktum att den försäkrade är sjuk är inte i sig tillräcklig grund för att göra undantag från anmälningskravet.

Det krävs dock att det kan antas att den försäkrade skulle ha uppfyllt kravet på att anmäla sig till Arbetsförmedlingen om hen hade kunnat. Så snart möjligheten finns måste anmälan göras. (Prop. 2010/11:1 Utgiftsområde 10 s. 41 och 42)

Även andra orsaker än sjukdom kan få kravet på anmälan hos Arbetsförmedlingen att framstå som oskäligt. Det som bör vägleda bedömningen av detta är reglerna i rättegångsbalken (RB) om laga förfall och den praxis som utvecklats på området. (Prop. 2010/11:1 Utgiftsområde 10 s. 41 f.)

Reglerna om laga förfall i RB tar sikte på situationer då man inte kunnat komma till en domstolsförhandling eller inte kunnat överklaga en dom i rätt tid. Förutom vid sjukdom kan man enligt RB ha laga förfall vid

  • avbrott i den allmänna samfärdseln
  • annan omständighet som den försäkrade inte kunnat förutse eller som domstolen finner vara giltig ursäkt.

Det finns flera rättsfall som kan tjäna som vägledning för bedömningen. Här beskrivs två där domstolen ansåg att det fanns laga förfall och ett där det inte gjorde det.

Rättsfall

Högsta domstolen ansåg att en man hade laga förfall när han behövde ta hand om sin svårt funktionshindrade fru. Hennes personliga assistent hade sjukanmält sig på morgonen och någon ersättare kunde inte ordnas. (NJA 2002 s. 32)

Rättsfall

Högsta domstolen ansåg att en man hade laga förfall när ombudets bror oväntat hade dött två dagar innan överklagandetiden gick ut. Ombudet drabbades av en akut stressreaktion och kunde inte lämna in överklagandet i tid. (NJA 2009 s. 796)

Rättsfall

En man fick fel på bilen på väg till en domstolsförhandling. Högsta domstolen ansåg inte att det var laga förfall, eftersom man måste starta resan i tillräckligt god tid för att hinna fram i tid även om man råkar ut för hinder på vägen. Till sådana hinder räknas fel på bilen som kan avhjälpas inom ganska kort tid. Men om man har en bil som är i tillfredsställande skick ska man enligt domstolen inte behöva räkna med att resan avbryts på grund av allvarligare fel. Har man planerat resan på ett godtagbart sätt och råkar ut för ett sådant fel kan det vara laga förfall, förutsatt att man inte rimligen kan fortsätta resan med något annat färdmedel. (NJA 1983 s. 708)

Möjligheten att göra undantag från kravet på anmälan till Arbetsförmedlingen är en säkerhetsventil. Det är inte möjligt att ge en uttömmande definition av vad som är oskäligt eller att räkna upp alla de situationer när det kan anses vara oskäligt att tillämpa kravet. Bedömningen måste göras utifrån de samlade förhållandena i varje enskilt ärende. (Prop. 2010/11:1, utgiftsområde 10, s. 42)

Utifrån hur man i förarbetena beskriver hur begreppet oskäligt ska tolkas och tillämpas när det gäller kravet på att vara anmäld på Arbetsförmedlingen kan man dock dra slutsatsen att det inte är tillräckligt att den försäkrade inte känner till detta krav. Att kravet på anmälan tillämpas oberoende av om den försäkrade känner till det eller inte ligger också i linje med allmänna rättsprinciper.

Undantaget blir tillämpligt när det kan anses oskäligt att kräva att en försäkrad i samband med övergången från en anställning eller en SGI-skyddad period borde ha anmält sig till Arbetsförmedlingen. Undantaget kan också bli tillämpligt i vissa andra situationer, till exempel när en försäkrad omfattas av det generella SGI-skyddet om tre månader enligt 26 kap. 18 § SFB. (Prop. 2010/11:1 Utgiftsområde 10 s. 42)

För att en arbetslös försäkrad som inte är anmäld på Arbetsförmedlingen ska kunna få sjukpenning måste hen på annat sätt ha skyddat sin SGI. När det gäller SGI kan inte undantag göras med stöd av reglerna om oskälighet i 28 kap. 6 § tredje stycket SFB.

Läs mer

Läs mer om SGI-skydd i vägledning (2004:5) Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid.

13.2.5 Sjukpenning vid föräldrapenning, graviditetspenning, eller rehabiliteringspenning – punkten 2​

Enligt andra punkten ska sjukpenning alltid kalenderdagsberäknas för tid när den försäkrade annars skulle ha fått föräldrapenning, graviditetspenning eller reha-biliteringspenning. I förarbetena framgår att en förutsättning för att ha rätt till sjukpenning under de första 14 dagarna i ett sjukfall är att den försäkrade har avstått från förvärvsarbete på grund av sjukdomen (prop. 1986/87:69 s. 38). Men en försäkrad som är föräldraledig och får föräldrapenning avstår inte från arbete, utan från att vårda sitt barn, när hen är sjuk. Då gäller i stället att hen får sjukpenning för tid när hen går miste om föräldrapenning för att hen inte kan vårda sitt barn. Det innebär alltså att sjukpenning kan lämnas under de första 14 dagarna under förutsättning att den försäkrade har ett pågående uttag av, eller har ansökt om, föräldrapenning.

Under vissa omständigheter kan en försäkrad som får någon av de förmåner som räknas upp i bestämmelsen dock få både kalenderdagsberäknad och arbetstidsberäknad sjukpenning under de första 14 dagarna i sjukperioden. Det gäller om den försäkrade är anställd utan rätt till sjuklön och har förmånen bara under vissa dagar i veckan. Om det finns dagar i 14-dagarsperioden då den försäkrade varken skulle ha arbetat eller fått någon av de aktuella förmånerna betalas däremot ingen sjukpenning ut. Det följer av 27 kap. 10 och 11 §§ SFB och 28 kap. 3, 5 och 6 §§ SFB.

Från och med dag 15 i sjukperioden gäller alltid huvudregeln i 28 kap. 4 § SFB. Sjukpenningen kalenderdagsberäknas då för alla dagar.

13.2.6 Egenföretagare med SGI av endast inkomst av annat förvärvsarbete – punkten 3​

Den tredje punkten framgår egentligen redan av 28 kap. 5 § andra stycket SFB i kombination med 28 kap. 4 § SFB som har beskrivits i avsnitten 14.2.2 och 14.2.1. Innebörden är att sjukpenning som baseras på inkomst av annat förvärvsarbete alltid ska kalenderdagsberäknas.

13.2.7 Familjehemsförälder som inte kan vårda barnet – andra stycket i 6 §​

Av andra stycket i 6 § framgår att sjukpenningen ska kalenderdagsberäknas för familjehemsföräldrar när den grundas på en SGI som inkluderar ersättningen för vården. Det blir alltså aktuellt i de sjukdomsfall när familjehemsföräldern inte klarar att fortsätta vårda barnet. Då ska sjukpenningen beräknas utifrån en SGI som omfattar både inkomsten för familjehemsuppdraget och inkomsten från det övriga arbetet. Den del av sjukpenningen som grundas på en SGI som motsvarar ersättning för vården ska kalenderdagsberäknas. Om den försäkrades sjukpenning i övrigt ska arbetstidsberäknas måste sjukpenningen alltså beräknas i två delar som sedan läggs samman, det vill säga på samma sätt som för dem med inkomst av både anställning och annat förvärvsarbete. Se avsnitt 13.8.

13.3 Beräkningsunderlag – allmänna bestämmelser​

För att beräkna sjukpenningen används ett så kallat beräkningsunderlag. Sjukpenningen täcker nämligen inte hela den försäkrades inkomstbortfall. Hur man tar fram beräkningsunderlaget framgår av 28 kap. 7 § SFB:

28 kap. 7 § SFB Den försäkrades sjukpenning ska beräknas på ett underlag (beräkningsunderlag) som för

  1. sjukpenning på normalnivån motsvarar 80 procent av den försäkrades sjuk-penninggrundande inkomst sedan denna har multiplicerats med talet 0,97, och
  2. sjukpenning på fortsättningsnivån motsvarar 75 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst sedan denna har multiplicerats med talet 0,97.

Det innebär att SGI:n först ska multipliceras med 0,97 och därefter med 0,80 respektive 0,75. Talet 0,97 är en omräkningsfaktor och innebär att sjukpenningen blir något lägre än 80 respektive 75 procent av SGI:n. Syftet med faktorn är att minska statens utgifter för sjukpenning (prop. 2002/03:100 s. 175).

SGI-taket – alla inkomster är inte sjukpenninggrundande

SGI:n kan inte vara högre än 10,0 prisbasbelopp (25 kap. 5 § andra stycket SFB). För den som har inkomster över taket ska i första hand inkomster av annat förvärvsarbete räknas av. Det innebär att om en försäkrad har inkomst både av anställning och annat förvärvsarbete, och inkomsten av anställningen överstiger 10,0 prisbasbelopp, kommer hela SGI:n motsvara inkomst av anställning.

Prisbasbeloppet fastställs av regeringen varje år och ändras därmed över tid.

13.4 Beräkningsunderlag om sjuklön och sjukpenning betalas ut för samma dag​

När den försäkrade har rätt till sjukpenning och sjuklön för samma dag ska en så kallad delad SGI användas när sjukpenningen beräknas.

28 kap. 8 § SFB Om en arbetsgivare ska svara för sjuklön samma dag som sjukpenning kommer i fråga, ska sjukpenningens storlek beräknas på grundval av en sjukpenning-grundande inkomst som inte omfattar anställningsförmåner från den arbets-givaren. Årsarbetstiden beräknas i de fall som anges i första stycket på grundval av beräknat antal timmar i förvärvsarbete hos arbetsgivare som inte ska svara för sjuklön.

Denna bestämmelse infördes i samband med lagen om sjuklön för att ge den försäkrade rätt kompensation i förhållande till sitt inkomstbortfall (prop. 1990/91:181 s. 39 och prop. 1991/92:40 s. 44). Bestämmelsen kan bli aktuell för dem som har en anställning som ger rätt till sjuklön men också är till exempel arbetslösa, föräldralediga, egenföretagare eller anställda utan rätt till sjuklön. Sjukpenningen ska då enbart beräknas på den del av SGI:n som inte omfattar inkomsterna från den arbetsgivare som ska svara för sjuklön. Årsarbetstiden är timmarna hos den eller de arbetsgivare som inte ska svara för sjuklön.

Bestämmelsen gäller endast när arbetsgivaren ska svara för sjuklön samma dag som sjukpenning blir aktuellt. Om den försäkrades arbetsförmåga inte är nedsatt i anställ-ningen och arbetsgivaren därför inte ska svara för sjuklön kan den inte användas.

Eftersom det enligt ordalydelsen i bestämmelsen är när arbetsgivaren ”ska svara för” sjuklön som sjukpenningen ska beräknas utifrån en delad SGI saknar det betydelse om den försäkrade faktiskt får sjuklön utbetald eller inte. Sjukpenningen ska alltså beräknas utifrån en delad SGI under samtliga dagar i en sjuklöneperiod enligt SjLL. För att kunna beräkna sjukpenningen för en anställd försäkrad måste Försäkringskassan därför ta ställning när sjuklöneperioden började och slutade. Det kan till exempel finnas situationer där den försäkrade har lediga dagar i sjuklöneperioden eller där arbetsgivaren vägrar betala sjuklön trots att det är en sjuklöneperiod enligt SjLL.

Läs mer

Läs om sjuklön i vägledning (2011:1) Sjuklöneförmåner.

Exempel

Ulla-Britt har en deltidsanställning och därutöver återkommande korta anställningar hos en annan arbetsgivare. Hon har inte rätt till sjuklön i de korta anställningarna. Hela hennes SGI är 200 000 kronor och årsarbetstiden totalt 2 200 timmar. De anställningsförmåner som är grunden för sjuklönen är 180 000 kronor för en årsarbetstid på 2 080 timmar. De resterande 20 000 kronorna och 120 timmarna motsvarar de korta anställningarna. Ulla-Britt blir helt sjukskriven eftersom hon inte klarar något av sina arbeten. Hon får sjuklön av sin arbetsgivare i deltidsanställningen för de första 11 dagarna av sjukperioden, eftersom hon återinsjuknat efter en tidigare sjukperiod där hon fick tre dagars sjuklön och ett karensavdrag. Under de första 11 dagarna i sjukperioden får Ulla-Britt därför arbetstidsberäknad sjukpenning som beräknas enbart utifrån hennes inkomst från de korta anställningarna hos den andra arbetsgivaren. Hon får alltså bara sjukpenning för det antal timmar hon skulle ha arbetat hos den andra arbetsgivaren om hon inte blivit sjuk. För dag 12–14 i sjukperioden får hon arbetstidsberäknad sjukpenning som är beräknad på hela hennes SGI, eftersom ingen av hennes arbetsgivare ska svara för sjuklön de dagarna. Från och med dag 15 i sjukperioden får Ulla-Britt kalenderdagsberäknad sjukpenning som är beräknad på hela hennes SGI.

13.5 Beräkningsunderlag för familjehemsförälder​

Det finns en särskild regel om beräkningsunderlag för sjukpenning för familjehems-föräldrar.

28 kap. 9 § SFB För en familjehemsförälder som får ersättning för vården för tid då sjukpenning kommer i fråga, ska sjukpenningens storlek och årsarbetstiden beräknas på en sjukpenninggrundande inkomst respektive ett beräknat antal timmar i förvärvs-arbete som inte omfattar ersättningen.

När man beräknar sjukpenning för en familjehemsförälder som får familjehemsersättning, ska man helt bortse från hens arvode för uppdraget. Den delen av inkomsten ska alltså inte ingå i beräkningsunderlaget. Det innebär att ersättningen beräknas utifrån familjehemsförälderns övriga sjukpenninggrundande inkomster upp till inkomsttaket för sjukpenning (se domsnytt 2019:007 med hänvisning till avgörandet HFD 2019 ref. 3). Avgörandet gällde visserligen föräldrapenningförmåner, men man ska tillämpa samma princip för att fastställa beräkningsunderlaget i sjukpenningärenden.

Om familjehemsföräldern inte längre får familjehemsersättning, exempelvis för att sjukdomen hindrar hen från att utföra uppdraget eller för att uppdraget upphört, ska sjukpenningen i stället beräknas utifrån hela den fastställda SGI:n.

13.6 Räkna fram belopp för kalenderdagsberäknad sjukpenning​

28 kap. 10 § SFB För dagar i en sjukperiod gäller att hel kalenderdagsberäknad sjukpenning motsvarar kvoten mellan

  • – beräkningsunderlaget enligt 7 § 1 eller 2 och
  • – 365. Sjukpenningen avrundas till närmaste hela krontal, varvid 50 öre avrundas uppåt.

Kalenderdagsberäknad sjukpenning är alltså kvoten mellan det aktuella beräknings-underlaget och 365. Det innebär att SGI:n multipliceras med 0,97 och sedan med 80 procent eller 75 procent och därefter delas med 365.

13.6.1 Sjukpenningen ska begränsas till högst 543 kronor per dag om den försäkrade är arbetslös​

För försäkrade som är arbetslösa ska sjukpenningbeloppet under ett sjukdomsfall motsvara det belopp som skulle ha betalats ut i arbetslöshetsersättning. På så sätt knyts ersättningen vid sjukdom närmare till det faktiska inkomstbortfallet som den enskilde har i form av att arbetslöshetsersättning inte betalas ut under sjukperioden. (Prop. 2002/03:100 s. 175–176)

Till den del en försäkrad är arbetslös lämnas därför sjukpenning med högst 543 kronor om dagen från och med den 7 september 2015 (prop. 2014/15:99 s. 88 f.). Begränsningen kallas för arbetslöshetstaket.

28 kap. 11 § SFB Till den del den försäkrade är arbetslös lämnas hel sjukpenning med högst 543 kronor om dagen. Detta gäller dock inte sjukpenning som avses i 27 kap. 6 § eller 16 a §.

Den högsta inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen är 910 konor de första 100 dagarna i en ersättningsperiod och 760 kronor därefter. Regeringen anser dock att en fullständig harmonisering av ersättningarna inte är möjlig av administrativa skäl (prop. 2014/15:99 s. 89).

Hel sjukpenning för arbetslösa betalas därför ut med högst 543 kronor. Det motsvarar en dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen på 760 kronor, eftersom dagpenningen betalas ut för fem dagar per vecka medan kalenderdagsberäknad sjukpenning betalas för sju dagar.

Den hänvisning till 27 kap. 6 § SFB som finns i bestämmelsen innebär att arbetslös-hetstaket inte gäller för sjukpenning som betalas ut i förebyggande syfte.

Särskilt om föräldralediga

Den som är arbetslös och blir sjukskriven under föräldraledighet ska inte få sin sjukpenning begränsad till arbetslöshetstaket i enlighet med 28 kap. 11 § SFB (FKRS 2023:12). Detta blir relevant under de dagar när hen skulle ha tagit ut föräldrapenning om hen inte blivit sjuk.

I vissa fall kan det vara svårt att avgöra om den försäkrade avsåg att ta ut föräldrapenning. En ansökan om föräldrapenning kan nämligen göras upp till 90 dagar tillbaka i tiden. Hur Försäkringskassan ska bedöma den försäkrades avsikt är en bevisfråga och det får bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet. Nedan följer några exempel på omständigheter som kan beaktas vid prövningen av om den försäkrade skulle ha tagit ut föräldrapenning.

En omständighet som man kan ta hänsyn till är hur många dagar med föräldrapenning som den försäkrade vid tidpunkten hade kvar att ta ut, inklusive de dagar som kan överlåtas. Detta kan ses som den längsta tid som den försäkrade kan ha planerat att vara ledig. Man kan också titta på hur den försäkrade tagit ut föräldrapenning tidigare. Utifrån det kan Försäkringskassan bedöma om den försäkrade skulle ha tagit ut hela eller partiella dagar, och antalet dagar i veckan. Vid osäkerhet kan Försäkringskassan höra av sig till den försäkrade och fråga om hen hade planerat att ta ut föräldrapenning. Vi kan då också fråga om hen har ansökt om arbetslöshetsersättning för samma tid.

Särskilt om behovsanställda

Sjukpenning som betalas ut till behovsanställda med stöd av 27 kap. 16 a § SFB ska inte begränsas utifrån arbetslöshetstaket. Det gäller när en behovsanställd får sjukpenning under tid när det kan antas att hen skulle ha arbetat, och när arbetsförmågan därför bedöms mot behovsanställningen.

För den del den försäkrade får sjukpenning som behovsanställd ska sjukpenningen inte minskas (prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 10, s. 65). Om den försäkrades SGI är baserad endast på inkomsten från behovsanställningen och det kan antas att hen skulle ha arbetat i samma omfattning som hen är försäkrad för, ska sjukpenningen alltså inte begränsas alls. Om det däremot kan antas att den försäkrade skulle ha arbetat i en lägre omfattning än vad hen är försäkrad för eller skyddar en tidigare inkomst kan sjukpenningen behöva begränsas.

Beräkningen görs på samma sätt som beskrivs i avsnittet Beräkning av arbetslöshetstaket nedan. När man beräknar till vilken andel den försäkrade är arbetslös ska inkomsten från behovsanställningen räknas till den anställda delen. Inkomsten från behovsanställningen ska då beräknas utifrån hur vi kan anta att personen skulle ha arbetat.

Eftersom sjukpenning enligt 27 kap. 16 a § SFB bara kan betalas ut under sjukperiodens första 90 dagar, är det bara under denna tid som sjukpenningen inte ska begränsas till arbetslöshetstaket. Därefter behöver man bedöma från dag till dag om personen är anställd eller arbetslös.

Du kan läsa mer om det särskilda regelverket för behovsanställda i 11.3.4 och 11.4.4.

Beräkning av arbetslöshetstaket

Enligt förarbetena ska sjukpenningen till den som är arbetslös först beräknas på vanligt vis. Blir sjukpenningen då högre än 543 kronor per dag ska det överstigande beloppet dras av. För en arbetslös som är sjukskriven på deltid anpassas beloppet efter sjukskrivningens omfattning. (Bet. 2002/03: FIU21 s. 57 f.)

Förarbetena talar alltså om ett tak för sjukpenningen för en arbetslös och att dagpenningen sedan anpassas utifrån vilken arbetsoförmåga den försäkrade har. Begränsningen till 543 kronor per dag gäller oavsett om sjukpenning betalas på normalnivå eller fortsättningsnivå. Det följer av att bestämmelsen bara anger ”sjukpenning”.

Eftersom det inte framgår av lag eller förarbeten hur beräkningen ska göras när en försäkrad är delvis arbetslös har Försäkringskassan reglerat detta i Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2008:8) om beräkning av sjukpenning och rehabiliteringspenning för delvis arbetslösa.

1 § Försäkringskassans föreskrifter FKFS 2008:8 1 § För försäkrad som är delvis arbetslös och som även skulle ha haft inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst eller inkomst av annat förvärvs-arbete för samma tid som han eller hon begär sjukpenning gäller, vid beräkningen enligt 28 kap. 10 och 11 §§ socialförsäkringsbalken av till vilken del en försäkrad är att anse som arbetslös

  1. att inkomsten av förvärvsarbetet ska divideras med den försäkrades fastställda sjukpenninggrundande inkomst enligt 24–26 kap. socialförsäkringsbalken och
  2. att denna inkomst högst får motsvara den högsta sjukpenninggrundande inkomsten enligt 25 kap. 5 § socialförsäkringsbalken. Vad som anges i första stycket gäller även vid beräkning av rehabiliteringspenning enligt 31 kap. socialförsäkringsbalken.

Om den försäkrade är delvis arbetslös behöver alltså andelen arbetslöshet beräknas för att arbetslöshetstaket ska kunna tillämpas. Den försäkrades aktuella inkomst av arbete (upp till SGI-taket) ska divideras med hens SGI. Kvoten är den procentandel som den försäkrade är att anse som anställd. Övrig tid ska hen anses som arbetslös.

Exempel

Ole har en fastställd SGI på 280 000 kronor som grundar sig på heltidsarbete. Han har nu en halvtidsanställning och tjänar 210 000 kronor per år. Han är inskriven på Arbetsförmedlingen och söker arbete upp till heltid. För att beräkna i vilken utsträckning Ole ska anses som arbetslös vid tillämpningen av arbetslöshetstaket divideras hans aktuella förvärvsinkomst med hans fastställda SGI (210 000/280 000). Eftersom kvoten är 0,75 anses han som anställd till 75 procent och som arbetslös till 25 procent.

Efter beräkningen av i hur stor utsträckning den försäkrade är arbetslös anpassas det kalenderdagsberäknade sjukpenningbeloppet till arbetslöshetstaket. Den andel av sjuk-penningbeloppet som motsvarar den arbetslösa delen begränsas till motsvarande andel av 543 kronor. Den del av sjukpenningbeloppet som motsvarar den förvärvsarbetande delen begränsas inte.

Exempel

Oles kalenderdagsberäknade sjukpenning är 595 kronor per dag. Den har beräknats utifrån hela hans SGI, eftersom hans arbetsgivare inte ska svara för sjuklön för dagar då sjukpenning ska betalas ut. Ole är arbetslös till 25 procent. För att begränsa sjukpenningen till arbetslöshetstaket delas sjukpenningen upp i en del som motsvarar den tid som Ole är arbetslös och en del som motsvarar den tid han arbetar. För den tid som han arbetar får han 446 kronor (75 procent av 595 kronor). För den tid som han är arbetslös får han motsvarande andel av arbetslöshetstaket, det vill säga 136 kronor (25 procent av 543 kronor). Hel kalenderdagsberäknad sjukpenning för Ole är summan av den arbetslösa och den förvärvsarbetande delen, det vill säga 582 kronor per dag (136 kronor + 446 kronor).

Avgörande för om sjukpenningen ska begränsas utifrån arbetslöshetstaket är om den försäkrades sjukpenning överstiger 543 kronor när den beräknas utifrån hela SGI:n.

Under en sjuklöneperiod kan sjukpenningen därför betalas ut med en andel av 543 kronor, beroende på omfattningen av den försäkrades arbetslöshet.

Exempel

Retibe har en deltidsanställning på 25 procent och en inkomst på 60 000 kronor. Hon är inskriven på Arbetsförmedlingen och söker arbete upp till heltid. Hennes SGI är 310 000 kronor utifrån tidigare heltidsanställning. Retibe blir helt sjukskriven. Hennes arbetsgivare betalar sjuklön och gör karensavdrag och Retibe ansöker dessutom om sjukpenning. Retibes sjukpenning ska kalenderdagsberäknas. Hennes kalenderdagsberäknade sjukpenning utifrån hela SGI:n är 659 kronor ([310 000 x 0,97 x 0,8]/365). Eftersom den överstiger 543 kronor ska den minskas utifrån arbetslöshetstaket. Vid tillämpningen av arbetslöshetstaket anses Retibe som förvärvsarbetande till 19 procent (60 000/310 000) och som arbetslös till resterande del, det vill säga 81 procent. Under dag 1–14 i sjukperioden får Retibe sjuklön motsvarande förvärvsinkomsten hos sin arbetsgivare. Hennes sjukpenning beräknas då till 81 procent av 543 kronor, det vill säga. till 440 kronor per dag. Från och med dag 15 får Retibe dessutom den andel av kalenderdagsbeloppet som motsvarar hennes förvärvsarbetande del, det vill säga 125 kronor (19 procent av 659). Den delen minskas inte. Hel kalenderdagsberäknad sjukpenning från och med dag 15 är summan av den arbetslösa och den förvärvsarbetande delen, det vill säga 565 kronor per dag (440+125).

När ska den försäkrade ses som arbetslös vid tillämpning av arbetslöshetstaket?

För att avgöra om arbetslöshetstaket ska minska sjukpenningen för en viss dag och i så fall hur mycket måste Försäkringskassan ta ställning till om den försäkrade är helt eller delvis arbetslös den aktuella dagen. Det är då den försäkrade själv som ansvarar för att styrka att hen är anställd. Vid en behovsanställning som består av flera upprepade anställningar i stället för en fortlöpande anställning måste den försäkrade kunna göra detta för varje dag som sjukpenning ska betalas ut. Försäkringskassan ska bedöma om den försäkrade är anställd den aktuella dagen utifrån hur anställningsavtalet är skrivet och andra relevanta omständigheter i ärendet. Till den del en behovsanställd får sjukpenning med stöd av 27 kap. 16 a § SFB under sjukperiodens första 90 dagar ska sjukpenningen däremot inte minskas, läs mer ovan i detta avsnitt under rubriken Särskilt om behovsanställda.

Rättsfall

I två rättsfall har HFD tagit ställning till när en försäkrad ska anses som anställd. Det första målet, som dock avsåg sjuklön och inte sjukpenning, tog HFD ställning till om en försäkrad som arbetar utifrån sitt och arbetsgivarens behov är att betrakta som anställd eller inte vid en tidpunkt då inga arbetsdagar är avtalade. Målet gällde en man som arbetade regelbundet men inte hade fast anställning utom kom överens med arbetsgivaren om vilka dagar han skulle arbeta. HFD fann att han var att betrakta som anställd enbart de dagar som han och arbetsgivaren kommit överens om att han skulle arbeta. (RÅ 2004 ref. 103) I den andra domen – där resonemanget utvecklas – kom HFD fram till att arbetslöshetstaket alltid ska tillämpas när en försäkrad saknar anställning under de dagar som sjukpenningen avser. Enligt HFD går det inte att ta hänsyn till om den försäkrade skulle ha fått en anställning om hen inte hade blivit sjuk. HFD betonade att det inte går att undanta personer som saknar anställning från arbetslöshetstaket baserat på en prognos om hur de skulle ha arbetat om de inte hade blivit sjuka (HFD 2018 ref. 1).

Det kan uppstå en tvist mellan en arbetsgivare och en arbetstagare om en uppsägning eller ett avskedande är giltig eller inte. Vid en sådan tvist anses arbetstagaren vara arbetslös efter att uppsägningstiden har löpt ut eller avskedande gjorts. Den försäkrade ska anses vara arbetslös fram tills tvisten är avgjord (34 § LAS). Det gäller sedan den 1 oktober 2022. Det innebär att en försäkrads sjukpenning ska begränsas till arbetslöshetstaket enligt 28 kap. 11 § SFB från första arbetslösa dagen, oavsett om det finns en tvist eller inte.

Det blir därför viktigt att informera den försäkrade om att hen ska meddela Försäkringskassan när tvisten slutligt avgjorts av domstol eller en överenskommelse har träffats mellan hen, facket och arbetsgivaren samt vad överenskommelsen eller domen innebär. Exempelvis kan det hända att hen får skadestånd för att uppsägningen visserligen var ogiltig men att hen ändå inte får behålla sin anställning. Försäkringskassan behöver avgöra i varje enskilt ärende vilka åtgärder som ska vidtas utifrån utfallet i tvisten.

Om en försäkrads anställningsförhållanden ändras måste Försäkringskassan på nytt ta ställning till om och i så fall hur sjukpenningen ska begränsas utifrån arbetslöshetstaket. Det ska göras den första dagen som de nya förhållandena gäller. Det gäller även i en pågående sjukperiod.

Den som varit egenföretagare ska betraktas som arbetslös när hen helt har slutat arbeta i företaget.

Övergångsbestämmelser

Det är olika regler som gäller beroende på när en uppsägning har inletts eller när ett avskedande har gjorts. Enligt övergångsbestämmelserna (jmf SFS 2022:835, 9 punkten övergångsbestämmelserna och prop. 2021/22:176 s. 458 ff) beror det på om de arbetsrättsliga åtgärderna vidtagits före den 1 oktober 2022 eller från och med den 1 oktober.

Vid tvister om anställningens upphörande, där arbetstagaren avskedades eller sades upp före den 1 oktober 2022, gäller samma regler som tidigare. Om exempelvis en uppsägning gjordes före den 1 oktober 2022 men uppsägningstiden löpte över den 1 oktober är det fortfarande de tidigare reglerna som gäller. I de fall som gäller en uppsägning ska den försäkrade anses vara anställd tills tvisten är avgjord (34 § LAS). Om hen då får sjukpenning ska den inte begränsas till arbetslöshetstaket.

Tabell för vilka olika bedömningar som ska göras vid de olika tidpunkterna enligt övergångsbestämmelserna

Uppsägning eller avsked före 1 oktober 2022Uppsägning eller avsked 1 oktober 2022 eller senare
Vid uppsägning anses arbetstagaren vara anställd tills dess att tvisten är slutligt avgjord. Hen ska alltså inte bedömas som arbetslös.Vid uppsägning anses arbetstagaren vara uppsagd tills dess att tvisten är slutligt avgjord. Arbetstagaren blir alltså arbetslös när uppsägningstiden löper ut.
Vid avsked kan en domstol besluta att arbetstagaren ska fortsätta vara anställd till dess att tvisten är slutligt avgjord.Vid avsked kan en domstol inte besluta att arbetstagaren ska fortsätta vara anställd till dess att tvisten är slutligt avgjord.
Läs mer

Läs mer om försäkringstid i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.

13.7 Räkna fram belopp för arbetstidsberäknad sjukpenning – huvudregel​

Bestämmelserna om hur man arbetstidsberäknar sjukpenning finns i 28 kap. 12–18 §§ SFB. Normalt används det antal timmar som den försäkrade skulle ha arbetat om hen inte varit sjuk. I vissa fall ska dock en schablonberäkning per arbetsdag göras, vilket beskrivs i avsnitt 13.9.

Beräkningen ska göras på olika sätt beroende på om sjukpenning ska betalas för en dag eller flera.

28 kap. 12 § SFB När arbetstidsberäknad sjukpenning ska beräknas tillämpas

  • 13 och 16 §§, om sjukpenning ska lämnas för endast en dag, och
  • 14–16 §§, om sjukpenning ska lämnas för mer än en dag.

13.7.1 Om sjukpenning ska betalas ut för endast en dag​

Sjukpenning för endast en dag beräknas så här:

28 kap. 13 § SFB Om sjukpenning ska lämnas för endast en dag, ska hel sjukpenning beräknas enligt följande:

  1. Först ska beräkningsunderlaget enligt 7 § 1 eller 2 divideras med årsarbets-tiden, varefter kvoten avrundas till närmaste hela krontal.
  2. Därefter ska kvoten som fås i 1 multipliceras med antalet timmar av ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid.

Beräkningen ska alltså göras på följande sätt:

  1. Multiplicera SGI:n med 0,97.
  2. Multiplicera resultatet med 0,80 eller 0,75.
  3. Dela resultatet (beräkningsunderlaget) med årsarbetstiden.
  4. Multiplicera till sist beräkningsunderlaget med antalet timmar av ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid (antalet timmar som den försäkrade skulle ha arbetat den dagen om hen inte hade blivit sjuk).

13.7.2 Om sjukpenning på samma förmånsnivå ska betalas ut för mer än en dag​

När sjukpenning på samma förmånsnivå ska betalas ut för mer än en dag görs beräkningen så här:

28 kap. 14 § SFB Om sjukpenning på samma förmånsnivå lämnas för mer än en dag, ska hel sjukpenning för dag beräknas för dessa dagar enligt följande:

  1. Först ska kvoten enligt 13 § 1 beräknas.
  2. Därefter ska kvoten enligt 1 multipliceras med det sammanlagda antalet timmar av ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid som avser dessa dagar.
  3. Slutligen ska den produkt som fås i 2 divideras med antalet dagar med sjukpenning.

Det innebär att man ska

  1. multiplicera den arbetstidsberäknade sjukpenningen per timme med det sammanlagda antalet timmar av ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid som avser dessa dagar, och
  2. dela resultatet med antalet dagar med sjukpenning.

Det genomsnittliga dagbelopp som man får fram med den beskrivna beräkningen motsvarar hel sjukpenning. Om den försäkrade ska få partiell sjukpenning måste dagbeloppet sedan anpassas så att det motsvarar rätt förmånsnivå.

13.7.3 Om sjukpenning betalas ut på olika förmånsnivåer för mer än en dag​

Ifall den försäkrade ska få sjukpenning på olika förmånsnivåer för mer än en dag görs beräkningen så här:

28 kap. 15 § SFB Om sjukpenning lämnas på olika förmånsnivåer för mer än en dag ska de timmar som avser samma nivå adderas var för sig. Sjukpenning ska beräknas för varje sådan period för sig.

Exempel

Markus insjuknar från sitt arbete som säljare. Han har en behovsanställning med avtal som inte ger honom rätt till sjuklön. Måndag–tisdag skulle han ha arbetat 6 timmar per dag, onsdag 4 timmar och torsdag–fredag 8 timmar per dag. Från måndag till onsdag är Markus arbetsförmåga helt nedsatt på grund av sjukdom. Under torsdag och fredag är hans arbetsförmåga nedsatt med hälften. Måndag–onsdag får han hel arbetstidsberäknad sjukpenning för totalt 16 timmar (2 dagar x 6 timmar + 1 dag x 4 timmar). Dessa 16 timmar ska multipliceras med hans arbetstidsberäknade sjukpenning per timme och delas på tre dagar. För torsdag–fredag får han halv sjukpenning för totalt 16 timmar (2 dagar x 8 timmar). Dessa 16 timmar ska multipliceras med det framräknade timbeloppet och delas på två dagar. Beloppet per dag ska sedan minskas till hälften eftersom han ska få halv sjukpenning, inte hel, för dessa dagar.

13.7.4 Skiftarbete​

Rätten till sjukpenning bedöms normalt dag för dag (se kapitel 2). Vid skift- eller turlistarbete sträcker sig dock arbetstiden ibland över midnatt. När Försäkringskassan då ska arbetstidsberäkna sjukpenningen ska ett arbetspass jämställas med en dag. Det regleras i 5 § andra stycket Riksförsäkringsverkets föreskrifter (1998:5) om årsarbetstid m.m. Där framgår att utbetalning av sjukpenning ska göras för den dag där den längsta tiden av arbetspasset ligger. Om tiden för arbetet är lika lång på båda sidor om midnatt ska utbetalning göras för den sista kalenderdagen.

Exempel

Hanna har inte rätt till sjuklön. Hon insjuknar tisdag morgon. Hanna är sjuk till och med torsdag. Om hon inte hade varit sjuk skulle hon ha arbetat tisdag klockan 19.00 till onsdag klockan 04.00 och torsdag klockan 20.00 till fredag klockan 05.00. För arbetspasset mellan tisdag och onsdag betalas sjukpenningen ut för tisdagen. För arbetspasset mellan torsdag och fredag betalas sjukpenningen ut för fredagen.

13.7.5 Avrundning av timmar och belopp vid arbetstids-beräknad sjukpenning​

Både timmar och sjukpenningbelopp ska avrundas om de inte uppgår till hela timtal eller krontal.

28 kap. 16 § SFB Om antalet timmar eller det sammanlagda antalet timmar enligt 13–15 §§ inte uppgår till ett helt timtal, ska avrundning göras till närmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt. Sjukpenning avrundas till närmaste hela krontal, varvid 50 öre avrundas uppåt.

13.8 Både arbetstidsberäknad och kalenderdagsberäknad sjukpenning vid SGI av både anställning och annat förvärvsarbete​

För den som har SGI både av anställning och annat förvärvsarbete kan det vara aktuellt att få både arbetstidsberäknad och kalenderdagsberäknad sjukpenning.

28 kap. 17 § SFB Om den försäkrades sjukpenning i de fall som avses i 5 § motsvarar sjuk-penninggrundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas beloppet av hel sjukpenning för dag enligt följande:

  1. Den del av sjukpenningen som motsvarar inkomst av anställning beräknas enligt 12–16 §§.
  2. Den del av sjukpenningen som motsvarar inkomst av annat förvärvsarbete beräknas enligt 10 och 11 §§.

Sjukpenningen ska alltså beräknas i två delar som sedan läggs samman. Summan av de båda delarna blir hel sjukpenning för en dag.

Som framgår av ordalydelsen i bestämmelsen måste den försäkrades SGI bestå av både inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete för att sjukpenningen både ska arbetstidsberäknas och kalenderdagsberäknas. Att den försäkrade har både inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete är alltså inte tillräckligt. Om en försäkrad har så hög inkomst av anställning att den i sig når upp till eller överstiger SGI-taket kommer hens SGI att baseras enbart på den inkomsten. För en sådan försäkrad blir det alltså inte aktuellt att kalenderdagsberäkna sjukpenningen under de första 14 dagarna med stöd av 28 kap. 5 § andra stycket och 28 kap. 17 § SFB. Läs om SGI-taket i avsnitt 13.10.

Exempel

Asta tjänar 495 000 kronor om året som anställd och 150 000 kronor i sin enskilda firma. Hon arbetar normalt halvtid på respektive arbete. Nu kan hon inte arbeta alls i sin enskilda firma, men fortsätter arbeta halvtid som vanligt i sin anställning. Såväl Astas totala årsinkomst som hennes anställningsinkomst överstiger 10,0 prisbasbelopp. Hennes SGI beräknas därför enbart på hennes inkomst som anställd. Det innebär att Asta inte får någon sjukpenning alls under de första 14 dagarna av sjukperioden. Eftersom hon inte avstår från arbete i anställningen kan hon inte få arbetstidsberäknad sjukpenning och hon kan heller inte få kalenderdagsberäknad sjukpenning eftersom hennes fastställda SGI inte innefattar någon inkomst av annat förvärvsarbete. Från och med dag 15 får Asta halv kalenderdagsberäknad sjukpenning.

13.9 Undantag från huvudregeln att beräkna arbetstids-beräknad sjukpenning per timme​

I 28 kap. 18 § SFB finns en bestämmelse som ger regeringen bemyndigande att föreskriva om undantag från huvudregeln att beräkna arbetstidsberäknad sjukpenning per timme.

Regeringen har utifrån det bemyndigandet beslutat om förordningen (1987:361) om schablonberäkning av arbetstid vid bestämmande av sjukpenning m.m. Förordningen reglerar dels hur årsarbetstiden i vissa fall ska schablonberäknas och fastställas i dagar i stället för i timmar, dels hur bestämmelserna i 28 kap. 13–16 §§ SFB ska tillämpas i de situationerna.

Förordningen innebär att den arbetstidsberäknade sjukpenningen i vissa fall inte ska beräknas efter timmar utan i stället schablonberäknas.

2 § förordningen (1987:361) Schablonberäkning skall ske för försäkrade som vid frånvaro på grund av sjukdom från sitt huvudsakliga förvärvsarbete får vidkännas lika stort löneavdrag varje dag.

Anledningen till detta är att det finns anställda som arbetar lika många timmar varje arbetsdag eller som får ett enhetligt inkomstavdrag vid sjukfrånvaro oavsett hur deras arbetstid är förlagd. Regeringen har då ansett att schablonberäkning kan användas för dessa anställda. Genom att schablonberäkna den arbetstidsberäknade sjukpenningen får den försäkrade lika stort belopp varje dag som hen avstår från arbete på grund av sjukdom. (Prop. 1986/87:69 s. 29)

I förordningens 4 § framgår att 28 kap. 13–16 §§ SFB inte ska tillämpas i de fallen, utan i stället för det antal timmar den försäkrade skulle ha arbetat ska man sätta in siffran ett (1) i formeln:

4 § förordningen (1987:361) Vid beräkning enligt de lagrum som nämns i 1 § 2 skall såsom uttryck för ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid för dag användas talet ett.

Enligt förarbetena spelar det ingen roll om den försäkrade arbetar heltid eller deltid eller hur arbetstiden är förlagd utan schablonberäkning ska göras oavsett. (Prop. 1986/87:69 s. 29)

När den arbetstidsberäknade sjukpenningen ska schablonberäknas ska beräkningen alltså göras så här:

  • Multiplicera SGI:n med 0,97.
  • Multiplicera resultatet med 0,80 eller 0,75.
  • Dela resultatet (beräkningsunderlaget) med årsarbetstiden.

13.10 Samordning av sjukpenning med samtidig lön – minskningsregeln​

I vissa fall ska sjukpenningen minskas när den försäkrade får lön av arbetsgivaren under sin sjukdom.

28 kap. 19 § SFB Om den försäkrade får lön av arbetsgivaren under sjukdom för samma tid som sjukpenningen avser, ska sjukpenningen minskas med det belopp som lönen under sjukdomen överstiger 10 procent av vad den försäkrade skulle ha fått i lön om han eller hon hade arbetat. Till den del lönen under sjukdom lämnas i förhållande till lön i arbete som för år räknat överstiger den högsta sjukpenninggrundande inkomst som kan beräknas enligt 25 kap. 5 § andra stycket, ska minskning dock endast göras med belopp som överstiger

  1. 90 procent av lönen i arbete i fråga om sjukpenning på normalnivån, och
  2. 85 procent av lönen i arbete i fråga om sjukpenning på fortsättningsnivån.

Syftet med denna regel är att motverka att vissa arbetstagare via avtal får en högre kompensationsnivå vid sjukdom än andra grupper i samhället (prop. 1990/91:59 s. 21).

Eftersom man i bestämmelsen använder begreppet ”lön” är det endast ersättning från arbetsgivaren i form av pengar som kan beaktas. Eventuella andra förmåner i anställningen, exempelvis kost och logi eller tjänstebil, ska alltså inte räknas med. Anledningen till det är att sådana förmåner inte kan ingå i SGI:n (prop. 1995/96:209 s. 42).

Eftersom det bara är lön som avser samma tid som sjukpenningen som ska samordnas ska inte tidigare intjänad lön räknas med. Semesterlön, semesterersättning, uppehållslön, ferielön och avgångsvederlag bör inte betraktas som lön i minskningsregelns mening (RAR 2002:5).

13.10.1 Samordning för inkomster under SGI-taket​

Första stycket i 28 kap. 19 § SFB beskriver hur minskningen ska göras när den försäkrades årslön är under SGI-taket.

Om den försäkrades lön under sjukdom är mer än 10 procent av den lön hen får vid arbete, så ska sjukpenningen minskas med det belopp som överstiger de 10 procenten. Om den försäkrade till exempel får 15 procent av sin lön under sjukdom så ska sjukpenningen minskas med 5 procent av lönebeloppet. Beräkningen görs per kalenderdag för kalenderdagsberäknad sjukpenning och per timme eller dag för arbetstidsberäknad sjukpenning (prop. 1990/91:59 s. 28).

Exempel

Christian studerar med studiemedel. Han arbetar vid sidan om sina studier och har en studietids-SGI på 80 000 kronor och en årsarbetstid på 200 timmar. Hel sjukpenning på normalnivå är för Christian 310 kronor per timme (80 000 kronor * 0,97 * 0,80/200 timmar). När Christian arbetar får han en lön på 400 kronor per timme (80 000 kronor/200 timmar). Efter den lagstadgade sjuklöneperiodens slut får han lön under den fortsatta sjukskrivningstiden med 50 kronor per timme. Den lön under sjukdom som Christian kan få utan att det påverkar sjukpenningbeloppet är 40 kronor per timme (400 kronor per timme * 0,10). Eftersom hans lön per timme överstiger detta belopp med 10 kronor ska hans sjukpenning per timme minskas med 10 kronor. Hans sjukpenning betalas därför ut med 300 kronor per timme.

13.10.2 Samordning för inkomster över SGI-taket​

Andra stycket i 28 kap. 19 § SFB beskriver hur minskning ska ske för den del av den försäkrades årslön som är över SGI-taket. För denna ska sjukpenning på normalnivå minskas med lön som överstiger 90 procent av lönen i arbete och sjukpenning på fortsättningsnivå med lön som överstiger 85 procent av lönen i arbete.

Eftersom minskningen ska göras på olika sätt för inkomsten under respektive över SGI-taket måste man göra beräkningen i två steg. Beräkningen görs per kalenderdag för kalenderdagsberäknad sjukpenning och per arbetstimme eller arbetsdag för arbetstidsberäknad sjukpenning (prop. 1990/91:59 s. 28).

Exempel

Exemplet utgår från ett påhittat SGI-tak och visar de olika stegen i beräkningen. Var uppmärksam på aktuellt SGI-tak vid tidpunkten för beräkning. Sten har en årsinkomst på 450 000 kronor och SGI-taket är 370 000 kronor. Stens sjukpenning på normalnivå motsvarar den högsta sjukpenning per dag en försäkrad kan få, det vill säga 787 kronor per dag (370 000 kronor * 0,97 * 80 procent/365). Stens lön per kalenderdag är 1 233 kronor. Arbetsgivaren betalar 500 kronor per kalenderdag i lön under sjukperioden, det vill säga. efter att sjuklöneperioden upphört. Den lön per kalenderdag som motsvarar SGI-taket är 1 014 kronor (=370 000/365). Arbetsgivaren får betala högst 10 procent i lön under sjukdom för denna del av inkomsten, det vill säga 101 kronor per dag, utan att sjukpenningen minskas.

Den del av Stens årsinkomst som överstiger SGI-taket är 80 000 kronor (450 000 kronor–370 000 kronor). Det motsvarar en lön per kalenderdag på 219 kronor (80 000/365). För den delen av inkomsten får arbetsgivaren betala högst 90 procent i lön under sjukdom, det vill säga. 197 kronor per dag, om inte sjukpenningen på normalnivå ska minskas. Totalt får arbetsgivaren betala 298 kronor (101 för inkomst upp till SGI-taket + 197 för inkomst över SGI-taket) per dag i lön för den tid sjukpenning på normalnivå betalas. Eftersom Sten får lön under sjukdom med 500 kronor är det 202 kronor (500–298) för mycket. Hans sjukpenning på normalnivå på 787 kronor per dag ska därför minskas med 202 kronor, vilket ger en utbetalning på 585 kronor per dag.

13.10.3 Ersättning från gruppsjukförsäkringar​

Vissa ersättningar från gruppsjukförsäkringar jämställs med lön under sjukdom när det gäller samordning med sjukpenning.

28 kap. 20 § SFB Vid tillämpning av bestämmelserna i 19 § ska ersättning som lämnas till den försäkrade på grund av förmån av fri gruppförsäkring enligt grunder som fastställs i kollektivavtal anses som lön under sjukdom från arbetsgivare.

Lagen kräver inte att den försäkrade fortfarande är anställd när ersättningen från försäkringen betalas ut. Om gruppsjukförsäkringen som arbetsgivaren tecknat ger den försäkrade rätt till ersättning även efter att anställningen upphört kan alltså ersättningen samordnas med sjukpenningen, även om den försäkrade inte längre är anställd hos arbetsgivaren som tecknat försäkringen.

Det förekommer också gruppsjukförsäkringar som inte grundas på kollektivavtal, till exempel gruppsjukförsäkringar som ett fackförbund tecknar för sina medlemmar. Ersättning från sådana gruppsjukförsäkringar leder inte till att sjukpenningen minskas. Den utgör varken lön från arbetsgivaren eller förmån från fri gruppsjukförsäkring som betalas ut enligt grunder som fastställs i kollektivavtal.

13.10.4 Hur ska beloppet vid samordning med samtidig lön avrundas och när ska avräkning göras?​

Det är reglerat hur beloppet ska avrundas och när avräkning ska göras när sjukpenning ska samordnas med samtidig lön:

28 kap. 21 § SFB Det belopp varmed minskning enligt 19 § ska göras, avrundas till närmast lägre hela krontal. Avräkning ska i första hand göras vid utbetalning av sjukpenning som avser samma tid som den lön under sjukdom som föranlett minskningen. Avräkningen får också göras vid närmast följande utbetalning av sjukpenning.

Det finns ingenting i lagen som säger att den närmast följande utbetalningen måste ske inom ramen för det aktuella sjukdomsfallet (läs mer i avsnitt 5.1 om begreppet sjukdomsfall). Minskningen kan därför också göras i ett kommande sjukpenningärende.