6 Sjukperiod

Sjukperiod är ett centralt begrepp i sjukpenningförsäkringen. Sjukperioden har betydelse till exempel för beräkning av dagar i rehabiliteringskedjan.

6.1 Bestämmelsen om sjukperiod

27 kap. 26 § SFB

Som sjukperiod anses tid då en försäkrad

1. i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 2 §,
2. har rätt till sjukpenning enligt 6 §,
3. har rätt till rehabiliteringsersättning enligt 31 kap. 2 och 3 §§, eller
4. får sjukpenning eller sjukpenning i särskilda fall enligt 112 kap. 2 a §.

Om rätt till sjukpenning för den försäkrade uppkommer i omedelbar anslutning till en period med lön enligt 34 § sjömanslagen (1973:282), en sjuklöneperiod enligt lagen (1991:1047) om sjuklön eller en period när en arbetsgivare för sjömän som avses i sjömanslagen har betalat ut lön vid sjukdom med stöd av sådant kollektivavtal som avses i 56 §, ska sjukperioden enligt denna lag anses omfatta också sådana perioder.

Hänvisningen till ”sjukdom som avses i 2 §” i första punkten i första stycket innebär att sjukperioden börjar när den försäkrades arbetsförmåga blir nedsatt med minst en fjärdedel och fortsätter så länge arbetsförmågan är nedsatt i minst den omfattningen. Sjukperioden är alltså inte kopplad till att den försäkrade får sjukpenning, utan kan pågå även om den försäkrade inte kan få eller inte har ansökt om sjukpenning.

Det innebär att sjukperioden i vissa fall börjar innan ersättningsperioden (se FKRS 2016:04 om ersättningsperiod). Det gäller till exempel när en försäkrad inte får ersättning för den första tiden med nedsatt arbetsförmåga eftersom sjukanmälan gjorts för sent.

Det innebär också att sjukperioden i vissa fall kan fortsätta efter ersättningsperiodens slut.

Rättsfall

HFD har i ett mål prövat vad som menas med begreppet sjukperiod för anställda och egna företagare enligt 27 kap. 26 § första stycket 1 SFB. Målet gällde en heltidsanställd som varit sjukskriven i mer än 180 dagar. Vid prövningen av arbetsförmågan mot arbeten som normalt förekommer på arbetsmarknaden kom Försäkringskassan fram till att hon inte längre hade rätt till sjukpenning. Hon fick därför inte sjukpenning efter den 25 maj. Arbetsgivaren anpassade arbetsuppgifterna under en tid, vilket gjorde att hon kunde arbeta halvtid. Hon var arbetssökande på resterande halvtid och fick sjuklön från arbetsgivaren. Den 1 september ansökte hon om sjukpenning på nytt. Försäkringskassan bedömde att sjukperioderna inte skulle läggas samman, eftersom det hade gått mer än 90 dagar sedan hon senast beviljades sjukpenning. Försäkringskassan ansåg att hennes arbetsförmåga var nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom i förhållande till hennes vanliga arbete och beviljade henne halv sjukpenning. Allmänna ombudet överklagade beslutet.

HFD menar att rehabiliteringskedjan och bestämmelsen om sammanläggning av sjukperioder syftar till att försäkrade ska undvika medicinskt olämpliga arbeten och uppmuntras att byta arbete för att tillvarata den arbetsförmåga som de har trots sin sjukdom. För att syftet inte ska motverkas måste prövningen av om en sjukperiod pågår ske med utgångspunkt i den försäkrades arbetsförmåga i förhållande till hens vanliga arbete. En sjukperiod avslutas därför först när den försäkrades arbetsförmåga inte längre är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom i förhållande till hens vanliga arbete. Att den försäkrade inte har fått sjukpenning under hela tiden saknar enligt HFD betydelse. (HFD 2018 ref.69)

Med sjukperiod enligt 27 kap. 26 § första stycket 1 SFB menas tid när en försäkrad i oavbruten följd lider av en sjukdom som sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel i förhållande till den försäkrades vanliga arbete eller egen verksamhet (HFD 2018 ref. 69).

Det innebär att sjukperioden fortsätter om den försäkrade bedöms ha nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom i förhållande till det vanliga arbetet men nekas sjukpenning

• efter dag 90 i rehabiliteringskedjan för att hen bedöms klara ett annat arbete hos arbetsgivaren efter omplacering
• någon gång efter dag 180 i rehabiliteringskedjan för att hen bedöms klara ett arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden.

Läs vad som menas med det vanliga arbetet i avsnitt 11.2.1.

Av andra och tredje punkten i första stycket framgår att även tid med sjukpenning i förebyggande syfte eller rehabiliteringsersättning ingår i sjukperioden. För att sjukperioden ska fortsätta måste den försäkrade ha rätt till sådan ersättning i oavbruten följd. Om det blir ett uppehåll på minst en dag bryts sjukperioden (prop. 1991/92:40 s. 64).

Perioder med sjukpenning i förebyggande syfte och rehabiliteringsersättning ingår alltså i sjukperioden enligt punkt 2 och 3. Däremot ingår inte perioder med sjukersättning, aktivitetsersättning och livränta i sjukperioden. Det följer bland annat av hänvisningen till 27 kap. 2 § SFB.

Av fjärde punkten i första stycket framgår att den tid som en försäkrad beviljas sjukpenning interimistiskt med stöd av 112 kap. 2 a § SFB, ska ingå i sjukperioden. Punkten tillkom i samband med att bestämmelsen i 112 kap. 2 a § SFB infördes den 1 januari 2018. Se vidare avsnitt 21.2.7.

Andra stycket innebär att en sjuklöneperiod alltid räknas in i sjukperioden om den försäkrade får sjukpenning omedelbart därefter. Det gäller alltså även om den försäkrades arbetsförmåga varit nedsatt i lägre grad än en fjärdedel under sjuklöne-perioden. För sjömän gäller det även för perioder med lön under sjukdom enligt 34 § sjömanslagen och perioder med lön under sjukdom som betalats ut med stöd av ett centralt kollektivavtal.

6.2 Vilken betydelse har sjukperioden?

Begreppet sjukperiod används i många bestämmelser om sjukpenning.

• Sjukperiodens början avgör när den försäkrade måste lämna ett läkarintyg för att styrka arbetsförmågans nedsättning. Läs mer i kapitel 8.
• Sjukperiodens början har betydelse för karens- och återinsjuknandereglerna. Läs mer i kapitel 9.
• Sjukperioden påverkar hur arbetsförmågan ska bedömas enligt rehabiliterings-kedjan och om det är aktuellt med sammanläggning. Läs mer i kapitel 11.
• För en försäkrad som har SGI som baseras på inkomst av anställning finns det särskilda regler om rätt till sjukpenning och beräkning av sjukpenning under de första 14 dagarna i sjukperioden. Definitionen av sjukperiod styr när 14-dagars-perioden infaller. Läs mer i kapitel 2 och kapitel 13.
• För en försäkrad som är arbetslös finns det en särskild regel om sjukpenning under de första 14 dagarna. Definitionen av sjukperiod styr när 14-dagarsperioden infaller. Läs mer i kapitel 13.

För att ta ställning till rätten till sjukpenning och beräkna sjukpenningens storlek måste man alltså veta när den aktuella sjukperioden började. Om det finns impulser i ärendet om att sjukperioden kan ha börjat före den period som ansökan gäller kan en kompletterande utredning behövas. Läs vidare i avsnitt M 6.