5 Sjukanmälan
Detta kapitel beskriver reglerna för sjukanmälan och vad som gäller om sjukanmälan görs för sent.
5.1 Regler om sjukanmälan
När en försäkrad blir sjuk och vill få sjukpenning måste hen normalt göra en sjukanmälan till Försäkringskassan.
27 kap. 17 § SFB Sjukpenning får inte lämnas för längre tid tillbaka än sju dagar före den dag då anmälan om sjukdomsfallet gjordes till Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om det har funnits hinder mot att göra en sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör lämnas.
Huvudregeln är alltså att sjukpenning inte betalas ut för längre tid än sju dagar före anmälningsdagen. Vid hinder eller när det finns särskilda skäl går det dock att göra undantag från huvudregeln. Läs mer om hinder för sjukanmälan och särskilda skäl i avsnitt 5.4.
Med begreppet sjukdomsfallet menas en situation då den försäkrade har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom (FKRS 2015:02). Kravet på sjukanmälan enligt 27 kap. 17 § gäller alltså bara då den försäkrade gör anspråk på sjukpenning med anledning av att hen anser att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom.
Detta innebär att en försäkrad som har haft sjukpenning i förebyggande syfte eller rehabiliteringsersättning och därefter vill ha sjukpenning på grund av nedsatt arbetsförmåga måste göra en sjukanmälan enligt 27 kap. 17 § SFB.
Om den försäkrade under en pågående sjukperiod drabbas av ett försämrat hälsotillstånd med ytterligare nedsättning av arbetsförmågan, och detta inte beror på den sjukdom som sedan tidigare legat till grund för sjukpenning, utgör det ett nytt sjukdomsfall. Det innebär att den försäkrade måste göra en ny sjukanmälan (se HFD 2023 ref 57).
I de fall Försäkringskassan bedömer att arbetsförmågan i ett pågående ärende inte längre är nedsatt på grund av sjukdom avslutas det pågående sjukdomsfallet genom att Försäkringskassan fattar beslut om att inte längre betala ut sjukpenning. Om den försäkrade därefter vill ha sjukpenning på nytt ska den försäkrade göra en sjukanmälan, även om det nya sjukdomsfallet löper i en följd på det tidigare.
Formen för sjukanmälan är inte reglerad vilket innebär att den kan göras på olika sätt. Den kan vara skriftlig eller muntlig, och den kan även göras via någon annan person. Ett läkarintyg kan exempelvis vara en sjukanmälan.
Om det inte finns ett redan pågående sjukdomsfall kan man normalt utgå från att den försäkrade genom att skicka in ett läkarintyg visar att hen vill ansöka om sjukpenning. Men om det finns något som tyder på att ett läkarintyg som kommer in är en komplettering till ett annat ärende eller om det råder osäkerhet om den försäkrade faktiskt vill ansöka om sjukpenning så behöver man utreda varför den försäkrade har lämnat in ett läkarintyg.
En försäkrad som har en anställning och har rätt till sjuklön ska sjukanmäla sig direkt till sin arbetsgivare. Läs mer om sjukanmälan för anställda i avsnitt 5.2.
5.2 Regler om sjukanmälan för anställda med sjuklön
För anställda finns en särskild regel om sjukanmälan.
27 kap. 18 § SFB Om den försäkrades arbetsgivare ska anmäla sjukdomsfallet enligt 12 § första stycket lagen (1991:1047) om sjuklön, ska sjukpenning som grundas på inkomst av anställning lämnas utan hinder av det som anges i 17 §.
Den bestämmelse i sjuklönelagen som det hänvisas till innebär att en arbetsgivare ska anmäla sjukdomsfall till Försäkringskassan inom sju dagar efter sjuklöneperiodens utgång om sjukfallet fortsätter efter sjuklöneperioden.
Som framgår av 27 kap. 18 § SFB finns det inget krav på den försäkrade att själv göra sjukanmälan till Försäkringskassan i de situationer då arbetsgivaren ska göra sjukanmälan. Men det finns ingenting i lagtexten som begränsar hens möjlighet att göra en sjukanmälan. Försäkringskassan kan därför inte neka att ta emot en sjukanmälan som den försäkrade gör själv eller genom någon annan. Försäkringskassan behöver då ha uppgifter om vilken arbetsgivare den försäkrade har och när sjukdomsfallet började.
Om den försäkrade har ansökt om sjukpenning och Försäkringskassan har ett tillräckligt beslutsunderlag kan Försäkringskassan fatta beslut om sjukpenning även om arbetsgivaren inte gör en sjukanmälan. Det saknar alltså betydelse för den försäkrades rätt till sjukpenning om arbetsgivaren faktiskt gör sjukanmälan eller när detta sker.
Undantaget från kravet på att den försäkrade själv ska göra sjukanmälan till Försäkringskassan gäller till den del den försäkrade är anställd och har rätt till sjuklön. Om hen är sjukskriven även från någon annan sysselsättning, exempelvis som föräldraledig, arbetssökande eller arbete i eget företag, måste den försäkrade sjukanmäla sig till Försäkringskassan för att kunna få sjukpenning.
5.3 Rättspraxis som beskriver när sjukpenning kan betalas ut för mer än 7 dagar före sjukanmälan
Det finns undantagssituationer när Försäkringskassan kan betala ut sjukpenning även för tid före de lagstadgade sju dagarna innan sjukanmälan gjorts (27 kap. 17 § SFB). Det är möjligt att göra ett sådant undantag när den försäkrade har varit förhindrad att göra en sjukanmälan eller när Försäkringskassan bedömer att det finns särskilda skäl att ändå betala ut sjukpenning.
Vad innebär det då att ha varit förhindrad att göra sjukanmälan och vilka skäl i övrigt kan anses vara giltiga för att betala ut sjukpenning vid sen anmälan om den försäkrade inte varit förhindrad?
Att den försäkrade varit förhindrad innebär att hen faktiskt inte har haft möjlighet att anmäla sig till Försäkringskassan i tid. Att en försäkrad har glömt att anmäla sig innebär inte att hen har varit förhindrad att göra en anmälan. Om en försäkrad till exempel har kunnat kontakta sin läkare så har hen sannolikt inte varit förhindrad att kontakta Försäkringskassan.
Målet gällde en försäkrad som menade att hans sjukdom hindrat honom från att sjukanmäla sig i tid. Underlagen visade att han hade en tilltagande depression och var initiativlös, han bedömdes emellertid ge god och adekvat kontakt. Kammarrätten ansåg att hans tillstånd inte var sådant att det hade hindrat honom från att sjukanmäla sig i tid, bland annat mot bakgrund av att han haft förmåga att kontakta och besöka läkare. Kammarrätten ansåg att det heller inte fanns några särskilda skäl för att betala ut sjukpenning för tid före anmälan. (KRNS 2705-12)
En försäkrad som inte har varit förhindrad att göra sjukanmälan kan ändå få sjukpenning för tid före sjukanmälan om Försäkringskassan bedömer att det finns något särskilt skäl att ändå betala ut sjukpenning för tid före sjukanmälan. Vad innebär då särskilda skäl?
Särskilda skäl är en säkerhetsventil som kan användas i undantagsfall för att bevilja sjukpenning i en situation där det anses oskäligt att den försäkrade går miste om sjukpenning.
Utifrån rättspraxis från FÖD-domar från 1980-talet så innebär begreppet särskilda skäl att den som inte varit förhindrad att göra en sjukanmälan men ändå har en rimlig förklaring till att hen inte sjukanmält sig i tid kan få sjukpenning för tid före sjukanmälan om övriga förutsättningar för att få sjukpenning är uppfyllda. I FÖD 1988:12 fördes ett principiellt resonemang om anmälningsskyldigheten. Domstolen ansåg att om det finns en rimlig förklaring till att sjukanmälan är försenad och om övriga förutsättningar för att kunna få sjukpenning är uppfyllda – vore det i de flesta fall orimligt att neka den försäkrade sjukpenning för tid före sjukanmälan.
Vad som kan anses vara en rimlig förklaring till en försenad sjukanmälan eller vad som i övrigt ska anses utgöra särskilda skäl beskrivs inte i lagtext eller i förarbeten. Det måste bedömas utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet.
Kammarrätten fann i ett mål att okunskap om kravet på sjukanmälan inte i sig kan anses vara ett särskilt skäl för att få sjukpenning för tid före sjukanmälan. (KRNG 8120-11)
Målet i kammarrätten överensstämmer med utgången i ett mål som prövades i FÖD. Det målet gällde en man som stannade hemma från arbetet för att vårda sitt sjuka barn. När han sedan själv blev sjuk gjorde han ingen sjukanmälan. Han trodde att det var onödigt, eftersom han redan tidigare hade anmält att han avstod från arbete på grund av barnets sjukdom. FÖD ansåg att mannens okunskap om kravet på sjukanmälan inte var en sådan rimlig förklaring som kunde ge rätt till sjukpenning för tid före anmälan. (FÖD 1982:29)
Rättspraxis visar att Försäkringskassan måste göra en bedömning i varje enskilt fall av om den försäkrade varit förhindrad att göra en sjukanmälan eller om hen har en rimlig förklaring till den sena anmälan. Okunskap om kravet på sjukanmälan är inte i sig en rimlig förklaring (se FÖD 1982:29 och KRNG 8120-11). Men om den försäkrade faktiskt inte kunnat sjukanmäla sig eller om Försäkringskassan bedömer att hen har en rimlig förklaring till varför sjukanmälan gjorts för sent, kan sjukpenning betalas ut även för längre tid än sju dagar före anmälan.
För att sjukpenning ska kunna betalas ut för tid före anmälan utöver de lagstadgade 7 dagarna måste det ha funnits hinder mot att göra anmälan eller särskilda skäl (alternativt en kombination av de två) för samtliga dagar före anmälan.
Först ska Försäkringskassan pröva om det funnits hinder mot att göra sjukanmälan. Om hinder funnits för hela perioden kan ersättning betalas ut om övriga förutsättningar för att få sjukpenning är uppfyllda.
Om hinder inte funnits för hela perioden ska Försäkringskassan pröva om det finns särskilda skäl som gör att förmånen ändå bör lämnas. (KRNS 9692-14 och KRSU 3309-13, domsnytt 2016:012)
5.3.1 Sjukanmälan för studerande under tid med studiestöd eller studiestartsstöd
Den som blir helt oförmögen att studera på grund av sjukdom ska anmäla det till Försäkringskassan för att få behålla studiestödet. Detsamma gäller för en studerande som blir till hälften oförmögen att studera på heltid, om det rör sig om ett medicinskt väldokumenterat sjukdomstillstånd med risk för en eller flera länge sjukperioder under en tolvmånadersperiod (3 kap. 28 § studiestödsförordningen [2000:655]). Det motsvarar villkoren för särskilt högriskskydd enligt 13 § första stycket 2 punkten lagen (1991:1047) om sjuklön (3 kap. 26 § studiestödsförordningen). Detta gäller studerande med studiestöd från CSN. Den studerande behöver ännu inte ha beviljats studiestödet. Det räcker att hen har ansökt eller planerar att ansöka om studiestöd för den aktuella terminen (3 kap. 27 § studiestödsförordningen).
Motsvarande regler som gäller för sjukanmälan enligt 27 kap. 17 § SFB gäller även för studerande. Det innebär att en studerandes sjukperiod bara kan godkännas för längre tid tillbaka än sju dagar före anmälningsdagen om den studerande har varit förhindrad att göra en anmälan eller om det finns något annat särskilt skäl till att godkänna sjukperioden för tid dessförinnan (3 kap. 29–30 §§ studiestödsförordningen [2000:655]).
Den som studerar utomlands ska sjukanmäla sig till CSN (3 kap. 26 § studiestöds-förordningen).
Reglerna om sjukanmälan för studerande gäller även för studerande som har studiestartsstöd (12 § förordningen [2017:532] om studiestartsstöd).
5.3.2 Sjukanmälan för studerande vid kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskar-examen
Den som går kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå (KPUFU) och får statligt utbildningsbidrag ska anmäla frånvaro på grund av sjukdom till Försäkringskassan, som beslutar om sjukperioden ska godkännas. Bestämmelserna i 3 kap. 26 och 28–32 §§ studiestödsförordningen (2000:655) ska tillämpas även för dessa studerande. Läs mer om godkännande av sjukperioden för dessa studerande i avsnitt 11.14.
Bestämmelser om utbildningen och utbildningsbidraget finns bland annat i
- Förordning (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå.
- Förordning (2016:706) om utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå.
Förordningarna trädde i kraft den 15 juli 2016 och gäller till och med den 31 december 2026.
5.4 EU-regler
Den som bor eller vistas i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz men har rätt till sjukpenning enligt SFB kan även göra sjukanmälan till den behöriga institutionen på bostads- eller vistelseorten.
Läs mer om samordningen mellan institutioner i olika länder och om vad som är en behörig institution i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.